Utv.rderingen av hum forskn

Den humanistiska forskningens villkor
rentav intensifierad, koncentration av kunskap, kapital och människor.
Vissa branscher och företag krymper, andra visar snabb expansion. Den
tillväxt som sker i vissa regioner motsvaras av en tillbakagång i många fler.
Till denna samhällsomvandling – med dess medgivet både ljusa och
mörka sidor – måste humaniora anknyta. Humaniora skall betrakta vår
tids frågor, bidraga till att lösa problem, förklara, problematisera, ifrågasätta
– öka insikt och vetande.
Kulturen och staden
Varje universitet har en hemvist, är beläget på en plats. Så också i Göteborg.
Det är en växande tendens att universitet och högskolor ges, och tar,
ett ansvar för sin stad och sin region. Även i det arbetet har forskningen
givits sin betydelse.
Det är en mångfald av faktorer som avgör regioners framgång och öde.
Till dessa hör vad som kallats den ”sociala väven”, dvs. de relationer och
nätverk som behövs för att på en viss plats omvandla fysiska och mänskliga
resurser till välstånd. Kunskapssamhällets utveckling sker med en mycket
ojämlik fördelning i det geografiska rummet.
Till denna diskussion hör även kulturens roll. Det tillhör kunskapssamhällets
mest intressanta paradoxer att utvecklingen av ny teknik åtföljs av
ett växande intresse för konsterna. Mycket talar för att det framgångsrika
samspelet i en lokal miljö inbegriper institutioner och nätverk för konst,
musik, dans, drama och andra kulturformer. När dessa arenor kombineras
och bildar allianser med forskningsinstitutioner och kunskapsföretag
kan kulturen, vid sidan av sin betydelse som kritiskt och emancipatoriskt
forum, få en samhällsomvandlande och utvecklingsfrämjande roll som hittills
varit försummad.
Kultur och regional utveckling saknar inte samband. Ett exempel från
en annan del av landet belyser fenomenet. Umeå tillhör de högskolestäder
som haft svårt att åstadkomma någon större lokal industriell avkastning på
investeringarna i forskning och utbildning. En studie av mindre och medelstora
företags relationer till högskolor och andra teknik- och kunskapscentra
i de fyra nordligaste länen visade att det endast var tre procent av
företagen som ansåg att Umeå universitet tillhörde ”företagets viktigaste
samarbetspartners när det gäller teknologi och marknadsföring”. (SOU
1996:89, s. 63) Expansionen i Umeå – Sveriges snabbast växande kommun
under 1900-talets sista fjärdedel – har kommit i andra sektorer. Det finns
ett stort antal små tjänsteföretag, en- eller fåmansfirmor, många drivs av
universitetets anställda eller av sådana som utbildats där. Stora privata och
offentliga arbetsgivare har också lokaliserats till Umeå för att kunna dra
fördel av den stora produktionen av högutbil dade, en välkänd företeelse i
25