Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
22<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
”kunskapsindustrier för <strong>hum</strong>anister” (20 poäng) som ett omfattande<br />
flerårigt utvecklings projekt.<br />
Ett viktigt argument för kulturvetenskaplig <strong>forskn</strong>ing har att göra med<br />
något man kunde kalla ”demokratisk kvalitet”. Denna har länge kopplats<br />
till medborgartanken, vilket fortfarande är väsentligt. Välutbildade människor<br />
med förmåga till självständiga överväganden är grundläggande för<br />
en fungerande demokratisk offentlighet. Men demokratin vilar också på<br />
institutioner, vilkas prestationer och kvalitet i hög grad är beroende <strong>av</strong><br />
nivån på den utbildning och den <strong>forskn</strong>ing som pågår i det egna landet.<br />
Just det sistnämnda är en poäng; i många andra sammanhang kan vi förlita<br />
oss på arbete som utförs i hela världen, men för att i Sverige klara<br />
vår kompetensförsörjning måste vi ha egna förstklassiga institutioner för<br />
utbildning och <strong>forskn</strong>ing. Myndigheter, skolor, museer, medier, kulturinstitutioner,<br />
bildningsorganisationer – vilka alla bidrar till demokratins<br />
funktionssätt och kvalitet – är beroende <strong>av</strong> högskolorna och universiteten<br />
för rekrytering <strong>av</strong> personal, för flöden <strong>av</strong> idéer och impulser. En torftig<br />
<strong>forskn</strong>ing inom <strong>hum</strong>aniora och samhällsvetenskap ger i längden ett torftigare<br />
offentligt samtal, svagare samhällsinstitutioner och en fattigare demokrati.<br />
Detta samband är egentligen självklart, men ägnas en alldeles för<br />
liten uppmärksamhet, inte minst <strong>av</strong> forskarsamhället.<br />
Det ovan sagda hindrar inte att det också är angeläget med en kritisk<br />
inställning till <strong>hum</strong>aniora. Vi kan inte bestrida att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing<br />
i det förflutna använts för syften som vi idag inte sympatiserar med.<br />
Forskning om folks och kulturers överlägsna egenskaper, om civilisationers<br />
status, om gruppers ursprung och hemortsrätt, om historiens mening<br />
och in nebörd är bara några exempel på områden där <strong>hum</strong>anistisk vetenskap<br />
fått djupt destruktiva verkningar. Humaniora har i påfallande hög<br />
utsträckning varit ägnade åt att legitimera nationella projekt <strong>av</strong> olika slag,<br />
och gränsdragningar, ofta pejorativa, mellan olika mänskliga och kulturella<br />
uttryck har varit en f<strong>av</strong>oritsysselsättning för utövare <strong>av</strong> de discipliner som<br />
vi idag kallar <strong>hum</strong>anistiska.<br />
På motsvarande sätt bör vi vara klara över att framtiden kan komma att<br />
fälla hårda domar över den <strong>forskn</strong>ing som bedrivs idag, och, kanske lika<br />
sannolikt, över de försummelser och prioriteringar som <strong>forskn</strong>ingen uppvisar.<br />
Ett litet observandum, som dock gäller Göteborgs <strong>hum</strong>aniora i mindre<br />
grad än många andra svenska universitets, är att det ännu vid 2000-talets<br />
ingång är en förkrossande dominans <strong>av</strong> nationellt (dvs. svenskt) präglade<br />
uppgifter på den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens agenda, och att de internationella<br />
skeendena inte i någon större skala lyckats locka den fria <strong>forskn</strong>ingens<br />
krafter, och för den delen inte heller universitetens och <strong>forskn</strong>ingsrådens<br />
resursprioriterande församlingar.
Change language