Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
20 Den humanistiska forskningens villkor Tillkomsten av en konstnärlig fakultet har gjort att också anläggningsytorna mellan den estetiska forskningen och den estetiska praktiken behöver utsättas för en ordentlig granskning. Försöken att åstadkomma forskarutbildning i olika konstnärliga discipliner, som inletts på vissa håll, kommer med stor säkerhet att kräva nya former av kontakter med de humanistiska ämnen som redan utvecklat en vetenskaplig tradition. Fakulteten i Göteborg har i sitt eget beslut om ”Forskningsstrategier och strategier för kunskapsutveckling för perioden 2001–2004” (december 1999) påpekat humanioras allt bredare betydelse i ett framväxande informations- och kunskapssamhälle. Riskbedömningar, kunskapsvärdering, tolkningsförmåga, bildanalytisk kompetens, förmåga att hantera, lagra och förmedla information och kunskaper är bara några av de egenskaper som humaniora bidrar till att utveckla. Historiska, estetiska och komparativa studier framhålls vidare som väsentliga för att kunna skapa distans till och förstå den samhällsomvandling som pågår. Gruppen vill gärna instämma i dessa allmänna bedömningar. Perspektiven på kulturvetenskaperna förändras snabbt. Några nyckelord i beskrivningen av den pågående samhällsomvandlingen är nätverk, rörlighet och identitet. De kan i sin tur sammanfattas i den vidare termen kommunikation. I samtliga dessa dimensioner kommer humanistisk kunskap att stå starkt. I linje med ett argument utvecklat av idéhistorikern Kjell Jonsson och datavetaren Lars-Erik Janlert kan man redan nu se framför sig en utveckling där humaniora, lika väl som natur- och samhällsvetenskaper, ibland arbetar med experimentella metoder och simuleringar med understöd av informationsteknik. Detta pekar hän mot humanioras ”skapandemöjligheter”, att inte bara utforska något givet – en text, en bild, en åskådning – utan också deltaga i att ta fram och pröva nya lösningar, förslag, förhållningssätt. Janlert & Jonsson skriver: Vi förväntar oss till exempel att modern teleteknik ska förse oss med många TV-kanaler med ypperlig bildkvalitet. Däremot kommer den knappast att göra programinnehållet bättre och oss klokare och gladare. Vi har en from förhoppning att kulturvetenskaperna ska ha mer att ge i den vägen, bara man kan närma dem till tekniken, naturvetenskapen och till skapande verksamhet. (”Kulturlaboratoriet”, Tvärsnitt 2000:1, s. 61.) Framväxten av ett mer kunskapsbaserat samhälle leder inte bara till ökad efterfrågan på teknisk och naturvetenskaplig kompetens. En väl utbildad befolkning är bättre ägnad att deltaga i moderniseringen av samhället. I detta avseende är kompetenser inom språk, kultur, samhälle, ekonomi,
Den humanistiska forskningens villkor beteendevetenskap m. fl. områden av stor vikt. Det handlar så att säga om att utbilda såväl producenterna som konsumenterna av de nya varor och tjänster som en ständigt föränderlig ekonomi erbjuder. Detta kräver sannolikt anpassningar inom kulturvetenskaperna, vilkas ekonomiska ställning knappast kan försvaras med enkla rättvise- eller fördelningsargument. Det hindrar inte att humanistisk forskning måste ha en självständing och ekonomiskt tryggad bas. En kritisk och emancipatorisk hållning, som i praktiken utgått från anställningar i den offentliga sektorn eller fri, professionell verksamhet, har länge utgjort en viktig aspekt på humaniora. Denna hållning är fortsatt i högsta grad relevant och utgör en hörnpelare i humanioras identitet och samhällsuppdrag. Det verkar samtidigt uppenbart att kulturvetenskaplig kompetens behöver få en bredare spridning i samhället, och en del nyare tendenser antyder att en sådan utveckling inletts, kanske främst i skärningspunkten mellan humaniora och fält som teknik, IT, lärande och den växande produktionen av kultur för nya medier och Internet. Humanistingenjörer har blivit ett begrepp och det är intressant att ett sådant program vid Uppsala universitet hösten 2000 var ett av de få program på teknikområdet som hade ett riktigt högt söktryck (432 sökande på 30 platser). I programmet är en tredjedel av de erforderliga poängen, 60 av 180, humanistiska och samhällsvetenskapliga studier med ämnen som historia, ekonomisk historia och kulturgeografi. Kombinationer mellan språk, kultur, medier och tekniska, biologiska och medicinska specialiteter finns redan och kommer sannolikt att bli allt mer nödvändiga. Telekomsektorn anställer redan lingvister för utvecklingen av översättningsprogram och andra språkteknologiska applikationer. På Karolinska Institutet samarbetar medicinare med humanister. I de nordiska grannländerna rapporteras om en liknande utveckling och i exempelvis Danmark har under 1990-talet flera forskningsinstitut och akademiska institutioner startat verksamhet i skärningspunkten mellan datavetenskap, informatik, humaniora och skapande kulturverksamhet. Så tidigt (i detta sammanhang) som 1996 utsände de danska forskningsråden ett förslag till etablering av Center for Humanistisk-samfundsvidenskabelig IT-forskning. I Bergen har det sedan 1970-talet funnits ett humanistiskt datacentrum, vars nuvarande beteckning är HIT-centeret: Forskningsprogram for humanistisk informasjonsteknologi. I Voss har det etablerats ett språkteknologicentrum i samarbete mellan Nordisk Språkteknologi och en belgisk firma. Det ska bli del av ett nätverk med tio centra över hela världen. Centret i Voss planerar att inom fem år ha flera hundra anställda. Här medverkar redan datalingvister från Göteborg. Vid Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet, inleddes höstterminen 2000 undervisning i 21
- Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
- Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning som präglades fö
- Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
- Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
- Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
- Page 18 and 19: 18 Den humanistiska forskningens vi
- Page 22 and 23: 22 Den humanistiska forskningens vi
- Page 24 and 25: 24 Den humanistiska forskningens vi
- Page 26 and 27: 26 Den humanistiska forskningens vi
- Page 28 and 29: 28 Den humanistiska forskningens vi
- Page 30 and 31: 30 Den humanistiska forskningens vi
- Page 32 and 33: 32 Den humanistiska forskningens vi
- Page 34 and 35: 34 Den humanistiska forskningens vi
- Page 36 and 37: 36 Den humanistiska forskningens vi
- Page 38 and 39: 38 Den humanistiska forskningens vi
- Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
- Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 46 and 47: 46 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 48 and 49: 48 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
beteendevetenskap m. fl. områden <strong>av</strong> stor vikt. Det handlar så att säga om<br />
att utbilda såväl producenterna som konsumenterna <strong>av</strong> de nya varor och<br />
tjänster som en ständigt föränderlig ekonomi erbjuder. Detta kräver sannolikt<br />
anpassningar inom kulturvetenskaperna, vilkas ekonomiska ställning<br />
knappast kan försvaras med enkla rättvise- eller fördelningsargument.<br />
Det hindrar inte att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing måste ha en självständing<br />
och ekonomiskt tryggad bas. En kritisk och emancipatorisk hållning, som<br />
i praktiken utgått från anställningar i den offentliga sektorn eller fri, professionell<br />
verksamhet, har länge utgjort en viktig aspekt på <strong>hum</strong>aniora.<br />
Denna hållning är fortsatt i högsta grad relevant och utgör en hörnpelare i<br />
<strong>hum</strong>anioras identitet och samhällsuppdrag.<br />
Det verkar samtidigt uppenbart att kulturvetenskaplig kompetens behöver<br />
få en bredare spridning i samhället, och en del nyare tendenser antyder<br />
att en sådan utveckling inletts, kanske främst i skärningspunkten mellan<br />
<strong>hum</strong>aniora och fält som teknik, IT, lärande och den växande produktionen<br />
<strong>av</strong> kultur för nya medier och Internet. Humanistingenjörer har blivit ett<br />
begrepp och det är intressant att ett sådant program vid Uppsala universitet<br />
hösten 2000 var ett <strong>av</strong> de få program på teknikområdet som hade ett riktigt<br />
högt söktryck (432 sökande på 30 platser). I programmet är en tredjedel <strong>av</strong><br />
de erforderliga poängen, 60 <strong>av</strong> 180, <strong>hum</strong>anistiska och samhällsvetenskapliga<br />
studier med ämnen som historia, ekonomisk historia och kulturgeografi.<br />
Kombinationer mellan språk, kultur, medier och tekniska, biologiska<br />
och medicinska specialiteter finns redan och kommer sannolikt att bli allt<br />
mer nödvändiga. Telekomsektorn anställer redan lingvister för utvecklingen<br />
<strong>av</strong> översättningsprogram och andra språkteknologiska applikationer. På<br />
Karolinska Institutet samarbetar medicinare med <strong>hum</strong>anister. I de nordiska<br />
grannländerna rapporteras om en liknande utveckling och i exempelvis<br />
Danmark har under 1990-talet flera <strong>forskn</strong>ingsinstitut och akademiska<br />
institutioner startat verksamhet i skärningspunkten mellan dat<strong>av</strong>etenskap,<br />
informatik, <strong>hum</strong>aniora och skapande kulturverksamhet. Så tidigt (i detta<br />
sammanhang) som 1996 utsände de danska <strong>forskn</strong>ingsråden ett förslag<br />
till etablering <strong>av</strong> Center for Humanistisk-samfundsvidenskabelig IT-<strong>forskn</strong>ing.<br />
I Bergen har det sedan 1970-talet funnits ett <strong>hum</strong>anistiskt datacentrum,<br />
vars nuvarande beteckning är HIT-centeret: Forskningsprogram for<br />
<strong>hum</strong>anistisk informasjonsteknologi. I Voss har det etablerats ett språkteknologicentrum<br />
i samarbete mellan Nordisk Språkteknologi och en belgisk<br />
firma. Det ska bli del <strong>av</strong> ett nätverk med tio centra över hela världen.<br />
Centret i Voss planerar att inom fem år ha flera hundra anställda. Här<br />
medverkar redan datalingvister från Göteborg. Vid Humanistiska fakulteten,<br />
Helsingfors universitet, inleddes höstterminen 2000 undervisning i<br />
21
Change language