Utv.rderingen av hum forskn

II Den humanistiska forskningens
villkor
Humanistisk forskning är ett aktuellt och angeläget område. Efter att länge
ha omtalats mestadels som ett område med problem har på de allra senaste
åren en vändning kunnat skönjas. Vid sidan av de fortsatta påminnelserna
om resursbrist och nedskärningar förekommer allt oftare nya tankar och
idéer om humanioras växande betydelse – för andra vetenskapsgrenar men
också för samhället i stort.
Detta är en internationell tendens. Ett exempel, extremt men just därför
illustrativt, är det sätt på vilket MIT, Massachusetts Institute of Technology,
valde att hantera en donation på 100 miljoner dollar, den största i
MIT:s historia, som överlämnades 1999 av den turkiskfödde affärsmannen
och f.d. MIT-forskaren Kenan Sahin. I oktober 2000 tillkännagav MIT att
75 miljoner dollar av dessa pengar skulle gå till The School of Humanities,
Arts, and Social Sciences. MIT:s rektor Charles Vest sade vid tillfället att
Dr Sahin and MIT are making a statement about the value of
humanistic education in the 21st century that will resonate far
beyond the MIT campus.
Och han fortsatte:
We are entering an age in which science and technology will play
an ever-increasing role in an ever-growing number of dimensions of
our lives. … MIT as an institution, and MIT as a teacher of the
young men and women who will lead this age, must sustain the
excellence of its School of Humanities, Arts, and Social Sciences.
(http://web.mit.edu, 18 oct 2000.)
Detta är sköna ord, men också handling. Humaniora, och samhällsvetenskap
(gränsen mellan dem är inte alltid skarp), kan alltså vid en av världens
mest framstående tekniska högskolor uppfattas som så angelägna att man
satsar sin största donation någonsin på dem.
Detta är inte det enda tecknet. Som framhållits av den danska arkeologen
Lise Hannestad är det påfallande stort intresse för humaniora också