Utv.rderingen av hum forskn

Bilaga d
också använda sig av denna information. ISIs databaser innehåller också
information om citeringar till denna typ av arbeten, men den informationen
brukar aldrig användas vid citeringsanalyser. Skälet är att de endast
återfinns under (4) ovan, och informationen om de citerade arbetena är
därför alltför bristfällig för att gå att använda. Inom ramen för denna pilotstudie
har därför en helt ny alternativ metod testats som utnyttjar också
denna information. Tyvärr fanns det dock endast utrymme för några preliminära
tester. Resultaten är därför inte redovisade i denna rapport.
Resultat och data
Tabell 1 visar hur många publikationer av några forskare från olika ämnen
som finns inlagda i A&HCI och SSCI från 1986 i jämförelse med några
ämnesspecifika internationella databaser. Arkeologerna har kontrollerats i
Anthropological Literature, historiker och idéhistoriker i Historical Abstracts,
idéhistoriker och vetenskapsteoretiker i History of Science and Technology,
språkvetare i MLA (en databas från Modern Languages Association). Observera
att dessa data är något osäkra eftersom databasernas information om
författare ofta är bristfällig. Undersökningen berör inte enbart göteborgsk
humaniora utan har ett jämförande perspektiv där de humanistiska fakulteterna
vid Lund och Uppsala jämförs. Det kan erinras om att detta är
en inriktning som inte är genomgående i föreliggande evaluering av den
humanistiska fakulteten i Göteborg, men som internationellt är ganska
vanlig inom science indicator verksamhet som ofta – men inte alltid – bygger
på kvantitativa metoder.
149