Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
146 Bilaga d av humaniora. Dessa skillnader uppmärksammas i den undersökning av två discipliner inom humaniora som utförts av CWTS vid Leidens universitet i Holland. Man lät forskarna själva uttala sig om vilka publikationer som de såg som mest betydelsefulla. Det visade sig att forskare ibland placerade böcker och bokkapitel före artiklar i internationell press, och att vissa discipliner oftare skrev på sitt eget modersmål än engelska. Dessutom fanns artiklar i vanlig dagspress med på listan över värdefulla publikationer för en forskare inom humaniora. 3 Dessa resultat ger en vink om att humaniora inte bara ”forskar” utan också har en roll i kultur- och samhällsdebatten, och att forskarna ofta publicerar på fler språk än engelska – och i såväl böcker som artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i dagspress. Dessa förhållanden har kommenterats av en specialist på bibliometriska studier, Olle Persson vid Umeå universitet, som också pekar på att svenska forskare inom humaniora endast i begränsad omfattning skriver artiklar ihop med andra inom det internationella forskarsamfundet, vilket är en ganska vanlig företeelse inom naturvetenskap och medicin. Det har dessutom funnits en ganska stor variationsrikedom i publiceringsaktivitet inom de olika disciplinerna i svensk humaniora. 4 Denna bakgrund till följande studie bör hållas i minnet när resultaten presenteras nedan. Syftet med undersökningen har främst varit att kartlägga i vilken utsträckning arbeten från Humanistiska Fakulteten refereras i internationella tidskrifter. Ett omnämnande som medför att arbetet återfinns i referenslistan kommer härefter något felaktigt kallas citering. En citering behöver alltså inte innebära att det förekommer ett citat. Tillsammans med uppgifter om hur många arbeten som finns publicerade i dessa tidskrifter kan sådana data användas som en indikator på vilket internationellt genomslag forskningen haft. Denna uppgift är emellertid förenad med betydande metodologiska svårigheter. Med tanke på undersökningens karaktär av pilotprojekt har därför mycket möda lagts ner på att undersöka möjligheten av alternativa metoder speciellt utvecklade för humaniora. Dessa metoder kommer dock inte att diskuteras här. Undersökningen bygger på de data som säljs av Institute of Scientific Information (ISI) i USA. ISI publicerar tre databaser med uppgifter om citeringar: SCI (Science Citation Index) SSCI (Social Sciences Citation Index) A&HCI (Arts & Humanities Citation Index) 3 Luwel, M. et al. Towards Indicators of Research Performance in the Social Sciences and Humanities. Leiden: Vlaamse Interuniversitaire Raad, Centrum voor Wetenschaps- en Tecnologie-Studies (CWTS), June 1999 s. 30-33 4 Persson, O. Svensk publicering i internationella tidskrifter inom humaniora. Inforsk, Umeå universitet.
Bilaga d I databaserna finns information om artiklar publicerade i periodisk litteratur, nästan uteslutande av normal tidskriftskaraktär. Monografier och bokkapitel är alltså inte indexerade. I SCI standard finns 3704 tidskrifter, i den utökade versionen 5849. SSCI innehåller 1746 tidskrifter. A&HCI innehåller 1136 tidskrifter. Urvalet är baserat på en bedömning av vilka tidskrifter som har störst genomslag inom respektive område. Tidskrifterna utvärderas av personer med ämneskompetens som speciellt bedömer tidskriftens internationella betydelse. För de tidskrifter som kan tänkas inkluderas i databaserna för man bl. a. noggrann statistik på hur ofta de citeras i andra tidskrifter. Det kan dock vara mycket svårt att göra ett sådant urval för många humanistiska områden. En mycket liten del av de tidskriftspublikationer som återfinns i ämnesspecifika bibliografiska databaser återfinns i ISIs databaser. Se några exempel nedan i tabell 1. Man bör som redan nämnts också beakta att det finns en avsevärd nationell prägel på forskningen inom områden som t.ex. historia, svenska eller litteraturvetenskap. Genom den nationella snedfördelningen av tidskrifter (se tabell 2 nedan) kan därför vissa ämnen vara missgynnade. Från databaserna kan man förutom obligatorisk referensinformation också få fram uppgifter om 1. Artikelns språk. 2. Typ av publikation. 3. Författarnas institutionstillhörighet. 4. Vilka arbeten artikeln citerat. 5. Vilka andra artiklar som citerat artikeln. Språket är i de flesta fall engelska, men även mindre språk som t.ex. svenska är representerade. Se tabell 3 nedan. Typ av publikation kan vara t.ex. artikel, bibliografi, bokrecension, redaktionellt material, fiktion etc. Författarnas institutionstillhörighet är adressen till institutionen som den anges av författarna själva. Alla författarnas adresser finns med. Under (4) finns helt enkelt en lista på arbeten som en viss artikel citerat. Listan innehåller första författares efternamn och initialer, förkortning av tidskrift/bok, och år. I förekommande fall även startsida och volym. Denna lista är helt enkelt en standardiserad version av publikationens referenslista. Under (5) finns alltså information relaterad till en viss artikel som finns indexerad i databasen. Vilka arbeten citerar artikel X? Under (4) finns istället information från alla artiklars referenslistor. Om en av dessa referenser bedöms vara identisk med en indexerad artikel skapas en länk till 147
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
- Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
- Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
- Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
- Page 168 and 169: 168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
- Page 170 and 171: 170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
- Page 172 and 173: 172 Bilaga e Bergquist, Magnus En u
- Page 174 and 175: 174 Bilaga e Melkersson, Anders L
- Page 176 and 177: 176 Bilaga e siglo. i Anales. Nuevo
- Page 178 and 179: 178 Bilaga e Ailbhe Ó Corrán. Act
- Page 180 and 181: 180 Bilaga e Schiöler, Niklas Konc
- Page 182 and 183: 182 Bilaga e Thorseth, May Legitima
- Page 184 and 185: 184 Bilaga e Slaviska språk Laskow
- Page 186 and 187: 186 Bilaga e Toporowska Integrerad
- Page 188 and 189: 188 Bilaga e Nolin, Jan Global Poli
- Page 190 and 191: 190 Bilaga f 2 Tilldelning av medel
146<br />
Bilaga d<br />
<strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora. Dessa skillnader uppmärksammas i den undersökning <strong>av</strong><br />
två discipliner inom <strong>hum</strong>aniora som utförts <strong>av</strong> CWTS vid Leidens universitet<br />
i Holland. Man lät forskarna själva uttala sig om vilka publikationer<br />
som de såg som mest betydelsefulla. Det visade sig att forskare ibland placerade<br />
böcker och bokkapitel före artiklar i internationell press, och att<br />
vissa discipliner oftare skrev på sitt eget modersmål än engelska. Dessutom<br />
fanns artiklar i vanlig dagspress med på listan över värdefulla publikationer<br />
för en forskare inom <strong>hum</strong>aniora. 3 Dessa resultat ger en vink om att <strong>hum</strong>aniora<br />
inte bara ”forskar” utan också har en roll i kultur- och samhällsdebatten,<br />
och att forskarna ofta publicerar på fler språk än engelska – och i såväl<br />
böcker som artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i dagspress.<br />
Dessa förhållanden har kommenterats <strong>av</strong> en specialist på bibliometriska<br />
studier, Olle Persson vid Umeå universitet, som också pekar på att svenska<br />
forskare inom <strong>hum</strong>aniora endast i begränsad omfattning skriver artiklar<br />
ihop med andra inom det internationella forskarsamfundet, vilket är en<br />
ganska vanlig företeelse inom naturvetenskap och medicin. Det har dessutom<br />
funnits en ganska stor variationsrikedom i publiceringsaktivitet inom<br />
de olika disciplinerna i svensk <strong>hum</strong>aniora. 4<br />
Denna bakgrund till följande studie bör hållas i minnet när resultaten<br />
presenteras nedan. Syftet med undersökningen har främst varit att kartlägga<br />
i vilken utsträckning arbeten från Humanistiska Fakulteten refereras<br />
i internationella tidskrifter. Ett omnämnande som medför att arbetet återfinns<br />
i referenslistan kommer härefter något felaktigt kallas citering. En<br />
citering behöver alltså inte innebära att det förekommer ett citat. Tillsammans<br />
med uppgifter om hur många arbeten som finns publicerade i dessa<br />
tidskrifter kan sådana data användas som en indikator på vilket internationellt<br />
genomslag <strong>forskn</strong>ingen haft. Denna uppgift är emellertid förenad<br />
med betydande metodologiska svårigheter. Med tanke på undersökningens<br />
karaktär <strong>av</strong> pilotprojekt har därför mycket möda lagts ner på att undersöka<br />
möjligheten <strong>av</strong> alternativa metoder speciellt utvecklade för <strong>hum</strong>aniora.<br />
Dessa metoder kommer dock inte att diskuteras här.<br />
Undersökningen bygger på de data som säljs <strong>av</strong> Institute of Scientific<br />
Information (ISI) i USA. ISI publicerar tre databaser med uppgifter om<br />
citeringar:<br />
SCI (Science Citation Index)<br />
SSCI (Social Sciences Citation Index)<br />
A&HCI (Arts & Humanities Citation Index)<br />
3 Luwel, M. et al. Towards Indicators of Research Performance in the Social Sciences and<br />
Humanities. Leiden: Vlaamse Interuniversitaire Raad, Centrum voor Wetenschaps- en<br />
Tecnologie-Studies (CWTS), June 1999 s. 30-33<br />
4 Persson, O. Svensk publicering i internationella tidskrifter inom <strong>hum</strong>aniora. Inforsk, Umeå<br />
universitet.
Change language