Utv.rderingen av hum forskn

Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn

torenordenstam.se
from torenordenstam.se More from this publisher
01.09.2013 Views

Bilaga d En bibliometrisk undersökning av tre humanistiska fakulteter i Sverige Fil. kand. Hampus Rabow och fil. dr Stefan Thorpenberg fil dr Bakgrund och metodik Nedan presenteras en bibliometrisk studie av humaniora vid några svenska universitet. De bibliometriska metoderna spelar numera en stor roll för att bedöma vetenskaplig produktivitet och kvalitet inom forskarsamhället, eftersom dessa metoder ger möjlighet att enkelt jämföra forskargrupper och individer. Det finns emellertid två huvudsakliga problem när resultaten används för denna typ av jämförelser. Det första problemet är att olika forskningsområden uppvisar mycket skilda bibliometriska profiler. De olika större områdena naturvetenskap, medicin och teknik, har annorlunda publiceringsmönster än samhällsvetenskap och humaniora. De förstnämnda områdena publicerar en förkrossande mängd artiklar i internationella engelskspråkiga tidskrifter, medan humaniora tenderar att publicera i nationella tidskrifter, i böcker och ofta på det egna språket. Dessutom gör humanioras forskare ofta inlägg på dagstidningars kultursidor, vilket får anses vara en ganska sällsynt företeelse bland naturvetare. Även om man begränsar undersökningen till områden som använder samma publikationstyper finns stora skillnader i publikationsfrekvens och citeringspraxis. 1 Inom medicinen finns t. ex. en stark övervikt i citeringsfrekvens för de grundforskningsinriktade disciplinerna, medan kliniska discipliner allmänt ligger på en något lägre nivå. Orsaken är att de prekliniska forskarna citerar varandra men att de dessutom citeras av dem som försöker göra kliniska tillämpningar. PRISM vid Wellcome Trust i Storbritannien har därför förordat en viktning av disciplinerna som tar hänsyn till dessa skillnader inom medicinen, vilket leder till att en forskare inom de kliniska disciplinerna har något lägre krav för att betraktas som väl citerad. 2 Skillnaderna i publiceringsmönster och citeringsfrekvens mellan olika akademiska discipliner borde tas hänsyn till också om bibliometriska undersökningar görs 1 Thorpenberg, S. On Science Indicators. Stockholm: BVN-skriftserie 2000: 1. 2 Dawson, G./Lucocq, B./Cottrell, R./Lewison, G. Mapping the Landscape – National Biomedical Research Outputs 1988–95. Policy report no. 9. London: Wellcome Trust, June 1998, s. 42

Bilaga d<br />

En bibliometrisk undersökning <strong>av</strong> tre <strong>hum</strong>anistiska fakulteter<br />

i Sverige<br />

Fil. kand. Hampus Rabow och fil. dr Stefan Thorpenberg fil dr<br />

Bakgrund och metodik<br />

Nedan presenteras en bibliometrisk studie <strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora vid några svenska<br />

universitet. De bibliometriska metoderna spelar numera en stor roll för<br />

att bedöma vetenskaplig produktivitet och kvalitet inom forskarsamhället,<br />

eftersom dessa metoder ger möjlighet att enkelt jämföra forskargrupper<br />

och individer. Det finns emellertid två huvudsakliga problem när resultaten<br />

används för denna typ <strong>av</strong> jämförelser. Det första problemet är att olika<br />

<strong>forskn</strong>ingsområden uppvisar mycket skilda bibliometriska profiler. De<br />

olika större områdena naturvetenskap, medicin och teknik, har annorlunda<br />

publiceringsmönster än samhällsvetenskap och <strong>hum</strong>aniora. De förstnämnda<br />

områdena publicerar en förkrossande mängd artiklar i internationella<br />

engelskspråkiga tidskrifter, medan <strong>hum</strong>aniora tenderar att publicera<br />

i nationella tidskrifter, i böcker och ofta på det egna språket. Dessutom<br />

gör <strong>hum</strong>anioras forskare ofta inlägg på dagstidningars kultursidor, vilket<br />

får anses vara en ganska sällsynt företeelse bland naturvetare. Även om man<br />

begränsar undersökningen till områden som använder samma publikationstyper<br />

finns stora skillnader i publikationsfrekvens och citeringspraxis. 1<br />

Inom medicinen finns t. ex. en stark övervikt i citeringsfrekvens för de<br />

grund<strong>forskn</strong>ingsinriktade disciplinerna, medan kliniska discipliner allmänt<br />

ligger på en något lägre nivå. Orsaken är att de prekliniska forskarna citerar<br />

varandra men att de dessutom citeras <strong>av</strong> dem som försöker göra kliniska<br />

tillämpningar. PRISM vid Wellcome Trust i Storbritannien har därför förordat<br />

en viktning <strong>av</strong> disciplinerna som tar hänsyn till dessa skillnader<br />

inom medicinen, vilket leder till att en forskare inom de kliniska disciplinerna<br />

har något lägre kr<strong>av</strong> för att betraktas som väl citerad. 2 Skillnaderna i<br />

publiceringsmönster och citeringsfrekvens mellan olika akademiska discipliner<br />

borde tas hänsyn till också om bibliometriska undersökningar görs<br />

1 Thorpenberg, S. On Science Indicators. Stockholm: BVN-skriftserie 2000: 1.<br />

2 Dawson, G./Lucocq, B./Cottrell, R./Lewison, G. Mapping the Landscape – National Biomedical<br />

Research Outputs 1988–95. Policy report no. 9. London: Wellcome Trust, June<br />

1998, s. 42

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!