Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
Bilaga d En bibliometrisk undersökning av tre humanistiska fakulteter i Sverige Fil. kand. Hampus Rabow och fil. dr Stefan Thorpenberg fil dr Bakgrund och metodik Nedan presenteras en bibliometrisk studie av humaniora vid några svenska universitet. De bibliometriska metoderna spelar numera en stor roll för att bedöma vetenskaplig produktivitet och kvalitet inom forskarsamhället, eftersom dessa metoder ger möjlighet att enkelt jämföra forskargrupper och individer. Det finns emellertid två huvudsakliga problem när resultaten används för denna typ av jämförelser. Det första problemet är att olika forskningsområden uppvisar mycket skilda bibliometriska profiler. De olika större områdena naturvetenskap, medicin och teknik, har annorlunda publiceringsmönster än samhällsvetenskap och humaniora. De förstnämnda områdena publicerar en förkrossande mängd artiklar i internationella engelskspråkiga tidskrifter, medan humaniora tenderar att publicera i nationella tidskrifter, i böcker och ofta på det egna språket. Dessutom gör humanioras forskare ofta inlägg på dagstidningars kultursidor, vilket får anses vara en ganska sällsynt företeelse bland naturvetare. Även om man begränsar undersökningen till områden som använder samma publikationstyper finns stora skillnader i publikationsfrekvens och citeringspraxis. 1 Inom medicinen finns t. ex. en stark övervikt i citeringsfrekvens för de grundforskningsinriktade disciplinerna, medan kliniska discipliner allmänt ligger på en något lägre nivå. Orsaken är att de prekliniska forskarna citerar varandra men att de dessutom citeras av dem som försöker göra kliniska tillämpningar. PRISM vid Wellcome Trust i Storbritannien har därför förordat en viktning av disciplinerna som tar hänsyn till dessa skillnader inom medicinen, vilket leder till att en forskare inom de kliniska disciplinerna har något lägre krav för att betraktas som väl citerad. 2 Skillnaderna i publiceringsmönster och citeringsfrekvens mellan olika akademiska discipliner borde tas hänsyn till också om bibliometriska undersökningar görs 1 Thorpenberg, S. On Science Indicators. Stockholm: BVN-skriftserie 2000: 1. 2 Dawson, G./Lucocq, B./Cottrell, R./Lewison, G. Mapping the Landscape – National Biomedical Research Outputs 1988–95. Policy report no. 9. London: Wellcome Trust, June 1998, s. 42
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 146 and 147: 146 Bilaga d av humaniora. Dessa sk
- Page 148 and 149: 148 Bilaga d denna artikel i databa
- Page 150 and 151: 150 Bilaga d Tabell 1. Jämförelse
- Page 152 and 153: 152 Bilaga d är bokrecensioner. Ö
- Page 154 and 155: 154 Bilaga d Tabell 6. Göteborg 96
- Page 156 and 157: 156 Bilaga d Tabell 10. Uppsala 86-
- Page 158 and 159: 158 Bilaga d Tabell 13-15 visar sif
- Page 160 and 161: 160 Bilaga d Tabell 15. Göteborg A
- Page 162 and 163: 162 Bilaga d Diagram 4. Andel citer
- Page 164 and 165: 164 Bilaga d Sammanfattning och dis
- Page 167 and 168: Bilaga e ”Bästa arbeten” 1990-
- Page 169 and 170: Bilaga e Werner, Ingrid The Ivy Lea
- Page 171 and 172: Egerer, Caludia Fictions of (In)Bet
- Page 173 and 174: Bilaga e Heldner, Christina Rec. av
- Page 175 and 176: Hermansson, Lars Släkt, vänner oc
- Page 177 and 178: Nagano-Madsen, Y. Analysis of back
- Page 179 and 180: Latin Bilaga e Haverling, Gerd On s
- Page 181 and 182: Lilliestam, Lars Svensk rock: musik
- Page 183 and 184: Bilaga e Nilsson, Bertil Sveriges k
- Page 185 and 186: Bilaga e Benson, Ken La ironia en l
- Page 187 and 188: Göteborger Germanistische Forschun
- Page 189 and 190: Bilaga f Fakultetens aktivitetsrela
- Page 191: Bilaga g Förkortningar CTH Chalmer
Bilaga d<br />
En bibliometrisk undersökning <strong>av</strong> tre <strong>hum</strong>anistiska fakulteter<br />
i Sverige<br />
Fil. kand. Hampus Rabow och fil. dr Stefan Thorpenberg fil dr<br />
Bakgrund och metodik<br />
Nedan presenteras en bibliometrisk studie <strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora vid några svenska<br />
universitet. De bibliometriska metoderna spelar numera en stor roll för<br />
att bedöma vetenskaplig produktivitet och kvalitet inom forskarsamhället,<br />
eftersom dessa metoder ger möjlighet att enkelt jämföra forskargrupper<br />
och individer. Det finns emellertid två huvudsakliga problem när resultaten<br />
används för denna typ <strong>av</strong> jämförelser. Det första problemet är att olika<br />
<strong>forskn</strong>ingsområden uppvisar mycket skilda bibliometriska profiler. De<br />
olika större områdena naturvetenskap, medicin och teknik, har annorlunda<br />
publiceringsmönster än samhällsvetenskap och <strong>hum</strong>aniora. De förstnämnda<br />
områdena publicerar en förkrossande mängd artiklar i internationella<br />
engelskspråkiga tidskrifter, medan <strong>hum</strong>aniora tenderar att publicera<br />
i nationella tidskrifter, i böcker och ofta på det egna språket. Dessutom<br />
gör <strong>hum</strong>anioras forskare ofta inlägg på dagstidningars kultursidor, vilket<br />
får anses vara en ganska sällsynt företeelse bland naturvetare. Även om man<br />
begränsar undersökningen till områden som använder samma publikationstyper<br />
finns stora skillnader i publikationsfrekvens och citeringspraxis. 1<br />
Inom medicinen finns t. ex. en stark övervikt i citeringsfrekvens för de<br />
grund<strong>forskn</strong>ingsinriktade disciplinerna, medan kliniska discipliner allmänt<br />
ligger på en något lägre nivå. Orsaken är att de prekliniska forskarna citerar<br />
varandra men att de dessutom citeras <strong>av</strong> dem som försöker göra kliniska<br />
tillämpningar. PRISM vid Wellcome Trust i Storbritannien har därför förordat<br />
en viktning <strong>av</strong> disciplinerna som tar hänsyn till dessa skillnader<br />
inom medicinen, vilket leder till att en forskare inom de kliniska disciplinerna<br />
har något lägre kr<strong>av</strong> för att betraktas som väl citerad. 2 Skillnaderna i<br />
publiceringsmönster och citeringsfrekvens mellan olika akademiska discipliner<br />
borde tas hänsyn till också om bibliometriska undersökningar görs<br />
1 Thorpenberg, S. On Science Indicators. Stockholm: BVN-skriftserie 2000: 1.<br />
2 Dawson, G./Lucocq, B./Cottrell, R./Lewison, G. Mapping the Landscape – National Biomedical<br />
Research Outputs 1988–95. Policy report no. 9. London: Wellcome Trust, June<br />
1998, s. 42