Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
128 Slutsatser och rekommendationer sådana skäl som vi inte föreslår något som bryter med den ämnesbaserade strukturen. Forskningsledning Flera forskare har påpekat att det saknas ett forum för diskussion av forskningens inriktning och organisation. I vår analys har vi pekat på områden där det krävs en starkare ledning från fakultetens sida. Vi föreslår att det – på delegation av fakultetsnämnden – upprättas ett vetenskapligt råd, med representanter från olika ämnesområden (språkvetenskap, litteraturvetenskap, historisk-filosofiska ämnen, estetiska ämnen) och under ledning av en ny prodekanus. Rådet bör ge rekommendationer till nämnd och dekanus både i kort- och långsiktigt perspektiv. Arbetsuppgifterna kunde vara: arrangera tvärvetenskapliga seminarier utveckla och definiera framgångskriterier stimulera samarbetsprojekt över ämnesgränserna arbeta vidare med regnskogsmodellen formulera en strategi för den externt finansierade forskningsverksamheten, i samarbete med institutionerna och universitetsledningen professionalisera ansökningsproceduren och orienteringen i finansieringssystemet arbeta med incitament och belöningar En av rådets viktigaste uppgifter bör vara att verkställa fakultetens överordnade ansvar för forskarutbildningen. Det kan också vara aktuellt att införa forskarutbildningskoordinatorer, som vid systerfakulteten i Oslo, med uppgift att hålla metodiska introduktionskurser och ansvara för ledningen av tvärvetenskapliga doktorandseminarier. I detta ingår även stöd till projektplanläggning. I fakultetsnämndens planeringsdokument för 2000–2002 påpekas det att nämnden ”avser att – när budgetläget så medger – utlysa medel … för att möjliggöra för lärare att under en viss tidsperiod utarbeta ansökning om projektmedel”. Vi föreslår att det årligen avsätts medel för projektplanering. Vid utdelningen av bidrag till projektplanering bör ämnesöverskridande projekt prioriteras. Rådet bör tillsättas för i första hand en treårsperiod som efter utvärdering kan förlängas i ytterligare tre år och eventuellt permanentas därefter.
Slutsatser och rekommendationer Fakultetsledningens ansvar Fakultetsledningens ansvar och uppgifter är redan i nuläget betydande, och de kommer inte att minska med den modell vi här föreslår. Samtidigt har vi svårt att se vad alternativen skulle vara. En radikal omorganisation till färre institutioner skulle kunna ge möjligheter till en mer långtgående delegering av utvecklingsuppgiften vid fakulteten så att den omhändertogs av prefekterna och deras institutioner. En sådan tanke har vi prövat och avvisat som olämplig. Samtidigt är det så att fakultetens nuvarande uppdelning på en stor mängd små och ganska svaga institutioner förhindrar ett rationellt ansvarstagande på institutionsnivån. Utvecklingsansvaret måste tas av fakultetsledningen. Sammanfattning: rekommendationer och förslag Vi inleder med de rekommendationer vi bedömer som helt centrala för utvecklingen av fakultetens forskning. Dessa är tre till antalet. De berör frågor av avgörande betydelse. Forskarutbildningen. Fakultetsnämnden bör initiera ett förändringsarbete vad avser forskarutbildningen i enlighet med den beskrivning som givits ovan (Oslo-modellen). En särskild prodekanus för forskarutbildningen bör inrättas, liksom koordinatorer för samordningen mellan ämnena. Ett vetenskapligt råd. Fakulteten kan inte lösa alla utvecklingsfrågor genast. Den måste säkra ett kontinuerligt idéflöde i utvecklingsarbetet. Den har också att hantera interna spänningar som kan uppkomma under arbetets gång. Därför bör fakultetsnämnden inrätta ett vetenskapligt råd för en period av 3+3 år. Som angetts ovan bör rådet ges ett löpande ansvar för att direkt under nämnd och dekanus driva ett antal centrala utvecklingsfrågor. Rådets uppgifter är policyutvecklande. Rådets funktion bör utvärderas. Regnskogsmodellen. Fakultetsnämnden bör igångsätta ett arbete i syfte att åstadkomma en ny kognitiv modell för fakulteten och dess arbete i enlighet med den beskrivning som givits ovan. Arbetet bör ges gott om tid, ändå bedrivas ihärdigt och målmedvetet. Förankringen är viktig, likaså dialogen med universitetets ledning och, inte minst, med olika externa aktörer, från andra fakultetsområden till det omgivande samhället. Det väsentliga är att fakultetsledningen själv tar en initierande och pådrivande roll i detta arbete. Utöver dessa tre huvudrekommendationer vill vi ur de idéer och uppslag som kommit fram i rapporten urskilja ett antal förslag, vilka vi här avslutningsvis listar utan inbördes rangordning. I vissa fall kan det närmare arbetet med att utveckla dem ledas av det vetenskapliga rådet. I andra fall 129
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
- Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
- Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
- Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
- Page 168 and 169: 168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
- Page 170 and 171: 170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
- Page 172 and 173: 172 Bilaga e Bergquist, Magnus En u
- Page 174 and 175: 174 Bilaga e Melkersson, Anders L
- Page 176 and 177: 176 Bilaga e siglo. i Anales. Nuevo
128<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
sådana skäl som vi inte föreslår något som bryter med den ämnesbaserade<br />
strukturen.<br />
Forskningsledning<br />
Flera forskare har påpekat att det saknas ett forum för diskussion <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingens<br />
inriktning och organisation. I vår analys har vi pekat på områden<br />
där det krävs en starkare ledning från fakultetens sida. Vi föreslår att det –<br />
på delegation <strong>av</strong> fakultetsnämnden – upprättas ett vetenskapligt råd, med<br />
representanter från olika ämnesområden (språkvetenskap, litteraturvetenskap,<br />
historisk-filosofiska ämnen, estetiska ämnen) och under ledning <strong>av</strong><br />
en ny prodekanus. Rådet bör ge rekommendationer till nämnd och dekanus<br />
både i kort- och långsiktigt perspektiv. Arbetsuppgifterna kunde vara:<br />
arrangera tvärvetenskapliga seminarier<br />
utveckla och definiera framgångskriterier<br />
stimulera samarbetsprojekt över ämnesgränserna<br />
arbeta vidare med regnskogsmodellen<br />
formulera en strategi för den externt finansierade <strong>forskn</strong>ingsverksamheten,<br />
i samarbete med institutionerna och universitetsledningen<br />
professionalisera ansökningsproceduren och orienteringen i<br />
finansieringssystemet<br />
arbeta med incitament och belöningar<br />
En <strong>av</strong> rådets viktigaste uppgifter bör vara att verkställa fakultetens överordnade<br />
ansvar för forskarutbildningen. Det kan också vara aktuellt att<br />
införa forskarutbildningskoordinatorer, som vid systerfakulteten i Oslo,<br />
med uppgift att hålla metodiska introduktionskurser och ansvara för ledningen<br />
<strong>av</strong> tvärvetenskapliga doktorandseminarier.<br />
I detta ingår även stöd till projektplanläggning. I fakultetsnämndens<br />
planeringsdokument för 2000–2002 påpekas det att nämnden ”<strong>av</strong>ser att<br />
– när budgetläget så medger – utlysa medel … för att möjliggöra för lärare<br />
att under en viss tidsperiod utarbeta ansökning om projektmedel”. Vi<br />
föreslår att det årligen <strong>av</strong>sätts medel för projektplanering. Vid utdelningen<br />
<strong>av</strong> bidrag till projektplanering bör ämnesöverskridande projekt prioriteras.<br />
Rådet bör tillsättas för i första hand en treårsperiod som efter utvärdering<br />
kan förlängas i ytterligare tre år och eventuellt permanentas därefter.
Change language