Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
122 Slutsatser och rekommendationer därvid, och det med all rätt, vara en av de starkaste i landet. Bedömargruppen vill gärna placera detta tvärvetenskapliga forskningsprogram i det program vi försöker åskådliggöra med regnskogsmetaforen. I flera ämnen vid humanistiska fakulteten finns kvalificerade forskare som arbetar seriöst med medeltiden, och vi skulle vilja plädera för att samarbetet inom detta fält institutionerna emellan får mer förpliktande former i stället för att vara ett relativt löst definierat profilområde. Vilka förutsättningar skulle detta ”träd” kunna ha i den vetenskapliga biotopen i Göteborg? Två kvalificerade forskare i historia och religionsvetenskap kan visa på spännande forskningsresultat inom speciellt svensk medeltidshistoria. Vidare har medeltidsstudier sedan länge bedrivits inom litteraturvetenskap, och även konst- och bildvetenskap har haft denna period på sitt vetenskapliga program. Man kunde också överväga att involvera renässans- och barockforskning som har gjort sig bemärkt vid fakulteten de sista åren. En alltför markerad nordisk inriktning inom detta insatsområde skulle kunna undvikas om man tog in duktiga forskare inom bysantinsk grekiska, en specialitet som Ole Smith lanserade i ämnet grekiska. Denna vetenskapliga inriktning har haft svårt att överleva de senaste åren och skulle behöva det stöd som ett samarbete med större ämnen medför. Bysantinska studier skulle också tillföra detta ”träd” åtskilligt eftersom jämförelser med en östeuropeisk ämneskrets skulle göra medeltidsstudierna mer relevanta ur både idémässig och realhistorisk synpunkt. Även medeltidslatin skulle kunna passa in i denna satsning, dock under förutsättning att ämnet latin förstärks. Ett enpersonsämne kan svårligen stå för den språkliga service som ett deltagande i ett projekt av denna art kräver. Slutligen skulle det vara en fördel om intresset också vidgades till den arabiska världen. De arabiska universiteten spelade en central men i Europa ofta förbisedd roll i medeltidens vetenskapliga värld och bör inte betraktas bara som förmedlande instans mellan antikens kultur och renässansen. En lämplig samarbetspartner för detta insatsområde är Senter for studier i vikingtid og nordisk middelalder, som är en fristående enhet vid Det historisk-filosofiske fakultet i Oslo. Denna ”skola” har ett eget undervisningspaket, som lockat till sig kvalificerade studenter inte bara från Europa. Flera kända forskare, både arkeologer, konsthistoriker, religionshistoriker och historiker, har också fått sin arbetsplats vid detta centrum, där intresset för kontakter med andra nordiska medeltidsmiljöer är stort. Medeltidsstudier uppfyller utan tvivel kvalitetskriteriet. På detta område finns stark forskning inom flera ämnen. Relationen till omvärlden kan förefalla mera oklar, men vi menar tvärtom att det i en tid av tydlig samtids- och framtidsorientering finns ett starkt behov just av ett historiskt
Slutsatser och rekommendationer studium som tar sikte på ett avlägset förflutet och prioriterar detta. Få andra forskningsmiljöer i Sverige gör detta konsekvent. Den draghjälp som kan ges åt de klassiska språken är ett ytterligare argument. Afrikansk-orientaliska studier Fakulteten i Göteborg har ett för nordiska förhållanden lovande område inom de orientaliska och afrikanska språken. Det finns inom ämnen som historia och idéhistoria också nedslag i samma geografiska områden. Likaså förekommer forskning utanför fakulteten vid institutioner för exempelvis antropologi, freds- och konfliktstudier och enheter vid Handelshögskolan. Bedömargruppen menar att det finns goda skäl att överväga att låta detta område utgöra ännu ett ”träd”, på nytt gärna i samverkan med Oslo. Ämnen som japanska, kinesiska, arabiska, afrikanska språk skulle i en kontext av detta slag kunna komma till sin rätt på ett sätt som de idag har små möjligheter att göra. Något liknande gäller för de afrikanska språken. En ”School of Oriental and African Studies” skulle på samma gång med viss automatik innebära att man härbärgerade ett väsentligt arv, nämligen det diakrona perspektivet på språkforskningens område. Lingvistik är ett annat ämne som skulle ha något relevant att erbjuda. Men det skulle även de stora kolonialspråken, engelska och franska, därigenom att den koloniala och postkoloniala litteraturen på dessa språk har spelat en viktig roll. Samtliga historiska vetenskaper, inklusive konst- och litteraturvetenskap, har självfallet en roll att spela. Förebilder när vi diskuterar centra/institut av detta slag finns bara i mycket begränsad utsträckning i den nordiska universitetsorganisationen på den humanistiska sidan. Vid universitet utomlands, inte minst i England, Kanada och USA, har man emellertid sedan länge sett fördelarna med att på detta sätt hantera problemet med cirkelns kvadratur. Man ser till att vid centra/institut bygga upp program som har ett värde men som inte skulle gå att åstadkomma inom ramen för en parallell organisation med nya institutioner. Institutionerna är istället den fruktbara jord ut vilken de krafter skall hämtas som ingår i ”träden”. Organisationsfrågan är emellertid inte det vi från bedömargruppens sida vill betona; den måste under alla omständigheter ses i ljuset av hur Göteborgs universitet väljer att hantera sin internationella profil, sin tvärvetenskap och sina övriga centrumbildningar, verksamheterna vid Handelshögskolan och i det s.k. Världshuset vid Brogatan. Det vi vill lyfta fram är snarare möjligheten att identifiera ett område som skulle kunna nyttiggöra starka områden samtidigt som det sker en mobilisering av ämnen som kanske inte är lika starka men som har en uppenbart meningsfull roll att spela i ett samarbete. En School of Oriental and African Studies 123
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
- Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
- Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
- Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
- Page 168 and 169: 168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
- Page 170 and 171: 170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
122<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
därvid, och det med all rätt, vara en <strong>av</strong> de starkaste i landet. Bedömargruppen<br />
vill gärna placera detta tvärvetenskapliga <strong>forskn</strong>ingsprogram i det<br />
program vi försöker åskådliggöra med regnskogsmetaforen. I flera ämnen<br />
vid <strong>hum</strong>anistiska fakulteten finns kvalificerade forskare som arbetar seriöst<br />
med medeltiden, och vi skulle vilja plädera för att samarbetet inom detta<br />
fält institutionerna emellan får mer förpliktande former i stället för att vara<br />
ett relativt löst definierat profilområde.<br />
Vilka förutsättningar skulle detta ”träd” kunna ha i den vetenskapliga<br />
biotopen i Göteborg? Två kvalificerade forskare i historia och religionsvetenskap<br />
kan visa på spännande <strong>forskn</strong>ingsresultat inom speciellt svensk<br />
medeltidshistoria. Vidare har medeltidsstudier sedan länge bedrivits inom<br />
litteraturvetenskap, och även konst- och bildvetenskap har haft denna period<br />
på sitt vetenskapliga program.<br />
Man kunde också överväga att involvera renässans- och barock<strong>forskn</strong>ing<br />
som har gjort sig bemärkt vid fakulteten de sista åren. En alltför markerad<br />
nordisk inriktning inom detta insatsområde skulle kunna undvikas<br />
om man tog in duktiga forskare inom bysantinsk grekiska, en specialitet<br />
som Ole Smith lanserade i ämnet grekiska. Denna vetenskapliga inriktning<br />
har haft svårt att överleva de senaste åren och skulle behöva det stöd som<br />
ett samarbete med större ämnen medför. Bysantinska studier skulle också<br />
tillföra detta ”träd” åtskilligt eftersom jämförelser med en östeuropeisk<br />
ämneskrets skulle göra medeltidsstudierna mer relevanta ur både idémässig<br />
och realhistorisk synpunkt. Även medeltidslatin skulle kunna passa in<br />
i denna satsning, dock under förutsättning att ämnet latin förstärks. Ett<br />
enpersonsämne kan svårligen stå för den språkliga service som ett deltagande<br />
i ett projekt <strong>av</strong> denna art kräver. Slutligen skulle det vara en fördel<br />
om intresset också vidgades till den arabiska världen. De arabiska universiteten<br />
spelade en central men i Europa ofta förbisedd roll i medeltidens<br />
vetenskapliga värld och bör inte betraktas bara som förmedlande instans<br />
mellan antikens kultur och renässansen.<br />
En lämplig samarbetspartner för detta insatsområde är Senter for studier<br />
i vikingtid og nordisk middelalder, som är en fristående enhet vid Det historisk-filosofiske<br />
fakultet i Oslo. Denna ”skola” har ett eget undervisningspaket,<br />
som lockat till sig kvalificerade studenter inte bara från Europa.<br />
Flera kända forskare, både arkeologer, konsthistoriker, religionshistoriker<br />
och historiker, har också fått sin arbetsplats vid detta centrum, där intresset<br />
för kontakter med andra nordiska medeltidsmiljöer är stort.<br />
Medeltidsstudier uppfyller utan tvivel kvalitetskriteriet. På detta område<br />
finns stark <strong>forskn</strong>ing inom flera ämnen. Relationen till omvärlden kan<br />
förefalla mera oklar, men vi menar tvärtom att det i en tid <strong>av</strong> tydlig samtids-<br />
och framtidsorientering finns ett starkt behov just <strong>av</strong> ett historiskt
Change language