Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
120 Slutsatser och rekommendationer I strategidokumentet ”Planering för år 2000–2002” (Humanistiska fakultetsnämnden, 1998-12-17) noterar vi en aktiv vilja att utveckla datalingvistlinjen. Flera språkämnen har i samband med vår utvärdering yttrat ett intresse för att utveckla gemensamma språkteknologiska resurser och rentav projekt. Det pågår ett gott samarbete mellan flera språkinstitutioner inom korpuslingvistik. Mot bakgrunden av detta föreslår vi följande åtgärder för utveckling av området ”Språk och teknologi”. Ett första steg är att fakulteten skyndsamt tillsätter en intern grupp med representanter för de relevanta institutionerna (inklusive övriga språk) samt Chalmers för att utröna hur högt målen skall ställas. Bakgrunden här är, att ingen datalingvistisk (språkteknologisk) institution i Sverige ännu formulerat ett tillräckligt offensivt utvecklingskoncept, vilket i bästa fall kunde syfta till att ta den nationella ledningen. Göteborgs utgångspunkter är mycket goda p.g.a. den solida empiriska basen vid Språkbanken, tillgången på talteknologisk expertis vid CTH samt relevant (data)lingvistisk teori vid allmän språkvetenskap/datalingvistik. Om krafterna kan konsolideras har Göteborg uppenbara möjligheter till ett betydande genombrott. Forskningen vid Språkbanken (tidigare Språkdata) har varit mycket framgångsrik, speciellt på det tillämpade området. En imponerande mängd högklassiga ordböcker och liknande har framställts. Kontakterna med Svenska Akademien har varit synnerligen värdefulla och förtjänar fortgående att understödjas. Å andra sidan kan det noteras, att det mesta av det som skrivits publicerats inom Sveriges gränser. Verksamheten och publikationsmönstren kunde gott ha en ännu mer internationell framtoning. Likaså borde kopplingen till aktuell relevant både lingvistisk och datalingvistisk forskning vara starkare. Det är en smula paradoxalt, att de datalingvistiska verktygen vid Språkbanken inte till alla delar följt med den senaste utvecklingen. Språkbanken borde få en långsiktig utvecklingsplan, där opti malt åtminstone följande komponenter kunde beaktas: (i) anskaffning och utveckling av analysverktyg för svenska och andra språk, (ii) ytterligare utbyggnad av den ”traditionella” korpusverksamheten till andra språk än svenska, (iii) utvidgning av verksamheten från skrift till tal. Aspirationsnivån bör ställas tillräckligt högt. Språkbanken kunde gott aspirera på att bli ett mångspråkigt nationellt korpuscenter. Institutionen för lingvistik och speciellt ämnet datalingvistik har en viktig roll vid utvecklandet av det ovannämnda. Institutionens stora datoriserade talspråksprojekt är en viktig öppning, men vi noterar med en viss förvåning, att det startats och genomförts utan nämnvärda kontakter med Språkbanken. Praktiskt, metodiskt och nyttjandemässigt hade uppenbarligen synergier stått att uppnå om samarbetet varit livligare. Fakulteten har mycket att vinna på att institutionerna i framtiden vinnlägger sig om
Slutsatser och rekommendationer utnyttja varandras kompetens därhelst det är möjligt. Fakultetsnämnden kan själv vid behov ingripa om gemensamma målformuleringar och strategier existerar. Professuren i språkvetenskaplig databehandling vid Språkbanken har varit obesatt i flera år, bland annat därför att undervisningsområdet var olyckligt formulerat vid den senaste utlysningen. Det är av två orsaker viktigt att denna professur utlyses med en realistisk formulering av undervisningsområdet: (i) Språkbanken har de senaste åren saknat en ordinarie samlande ledarkraft, och (ii) en uppskalning av verksamhetsområdet ”Språk och teknologi” kräver mer än den nu verksamma professorn i datalingvistik. (Professuren är f.n. utlyst.) Givet det ovan sagda vore en naturlig tanke, att institutionellt sammanslå Språkbanken med datalingvistiken och förlägga verksamheten till institutionen för lingvistik. Vi avstår dock från att i detta skede lägga fram ett sådant förslag, som med stor sannolikhet skulle leda till misshälligheter till förfång för den egentliga substansverksamheten. För tillfället finner vi den produktivaste vägen framåt vara organiserat institutionellt samarbete i fakultetens regi med klara ekonomiska incitament. I en liten fakultet som nyss genomgått en ekonomisk kris bör det vara klart, att samarbete är nödvändigt och den bästa garantin för framgång. Vad vi här sagt utesluter inte, att institutionella reformer kan vara behövliga om något år. Det är emellertid förnuftigt att först vänta och se hur en mångspråkig och mer teoretisk Språkbank fungerar, hur det prospektiva samarbetet med CTH utvecklar sig, vilken mer offensiv nationell roll Göteborg i bästa fall får, osv. Det är värt att överväga om också t. ex. kulturämnena på sikt kunde komma med i ett ännu mera omfattande samarbete inriktat på ”humanistisk informationsteknologi” och ”innehållsindustrins” nuvarande och kommande behov. I det här avseendet har Institutionen för lingvistik redan värdefulla erfarenheter av konkret samarbete över ämnes- och fakultetsgränser, som kan tjäna som föredöme. Fakulteten bör vara på sin vakt mot en eventuell åderlåtning, ifall det grundas en speciell IT-högskola i Göteborgsregionen. Vid vårt besök hos rektor försäkrade dock denne, att också han är medveten om en eventuell åderlåtnings risker både för fakulteten och universitetet. Vår uppfattning är också, som redan betonats, att det snarare handlar om att deltaga i uppbyggnaden av IT-högskolan, om detta skulle bli aktuellt. Medeltidsstudier I sin utblick över forskningsstrategier 2001–2004 har fakulteten konstaterat att det i flera ämnen, både språkliga och icke-språkliga, utvecklats en stark forskningsgrupp med inriktning mot medeltiden. Denna grupp sägs 121
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
- Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
- Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
- Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
- Page 168 and 169: 168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
120<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
I strategidokumentet ”Planering för år 2000–2002” (Humanistiska<br />
fakultetsnämnden, 1998-12-17) noterar vi en aktiv vilja att utveckla datalingvistlinjen.<br />
Flera språkämnen har i samband med vår utvärdering yttrat<br />
ett intresse för att utveckla gemensamma språkteknologiska resurser och<br />
rent<strong>av</strong> projekt. Det pågår ett gott samarbete mellan flera språkinstitutioner<br />
inom korpuslingvistik.<br />
Mot bakgrunden <strong>av</strong> detta föreslår vi följande åtgärder för utveckling <strong>av</strong><br />
området ”Språk och teknologi”.<br />
Ett första steg är att fakulteten skyndsamt tillsätter en intern grupp<br />
med representanter för de relevanta institutionerna (inklusive övriga språk)<br />
samt Chalmers för att utröna hur högt målen skall ställas. Bakgrunden här<br />
är, att ingen datalingvistisk (språkteknologisk) institution i Sverige ännu<br />
formulerat ett tillräckligt offensivt utvecklingskoncept, vilket i bästa fall<br />
kunde syfta till att ta den nationella ledningen. Göteborgs utgångspunkter<br />
är mycket goda p.g.a. den solida empiriska basen vid Språkbanken, tillgången<br />
på talteknologisk expertis vid CTH samt relevant (data)lingvistisk<br />
teori vid allmän språkvetenskap/datalingvistik. Om krafterna kan konsolideras<br />
har Göteborg uppenbara möjligheter till ett betydande genombrott.<br />
Forskningen vid Språkbanken (tidigare Språkdata) har varit mycket<br />
framgångsrik, speciellt på det tillämpade området. En imponerande mängd<br />
högklassiga ordböcker och liknande har framställts. Kontakterna med<br />
Svenska Akademien har varit synnerligen värdefulla och förtjänar fortgående<br />
att understödjas. Å andra sidan kan det noteras, att det mesta <strong>av</strong> det som<br />
skrivits publicerats inom Sveriges gränser. Verksamheten och publikationsmönstren<br />
kunde gott ha en ännu mer internationell framtoning. Likaså<br />
borde kopplingen till aktuell relevant både lingvistisk och datalingvistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing vara starkare. Det är en smula paradoxalt, att de datalingvistiska<br />
verktygen vid Språkbanken inte till alla delar följt med den senaste<br />
utvecklingen. Språkbanken borde få en långsiktig utvecklingsplan, där<br />
opti malt åtminstone följande komponenter kunde beaktas: (i) anskaffning<br />
och utveckling <strong>av</strong> analysverktyg för svenska och andra språk, (ii) ytterligare<br />
utbyggnad <strong>av</strong> den ”traditionella” korpusverksamheten till andra språk än<br />
svenska, (iii) utvidgning <strong>av</strong> verksamheten från skrift till tal. Aspirationsnivån<br />
bör ställas tillräckligt högt. Språkbanken kunde gott aspirera på att<br />
bli ett mångspråkigt nationellt korpuscenter.<br />
Institutionen för lingvistik och speciellt ämnet datalingvistik har en viktig<br />
roll vid utvecklandet <strong>av</strong> det ovannämnda. Institutionens stora datoriserade<br />
talspråksprojekt är en viktig öppning, men vi noterar med en viss<br />
förvåning, att det startats och genomförts utan nämnvärda kontakter med<br />
Språkbanken. Praktiskt, metodiskt och nyttjandemässigt hade uppenbarligen<br />
synergier stått att uppnå om samarbetet varit livligare. Fakulteten<br />
har mycket att vinna på att institutionerna i framtiden vinnlägger sig om
Change language