Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
116 Slutsatser och rekommendationer olikartade. Om det kunde gå att förstärka samarbetet dem emellan, skulle det kunna stimulera kvaliteten. Samarbetet kan utformas på många sätt, från gemensam grundforskning till koordinering av forskarutbildningarna. Vi vill särskilt understryka det värdefulla med en samverkan också utanför fakultetsgränsen. Vid uppbyggnaden av forskningsprogram och andra verksamheter under ett västsvenskt, eller kanske snarare västnordiskt/ nordsjöiskt, paraply har inte minst samhällsforskare åtskilligt att erbjuda. Kring Öresund byggs nu ett ”Öresundsuniversitet”. Måhända skulle i förlängningen ett nätverk mellan universitet och högskolor i södra Norge och västra Sverige kunna växa fram med Oslo och Göteborg som de givna naven. Humanisternas roll torde därvid vara väsentlig. Finansiering som inbegriper två (eller tre? – Danmark) länders källor bör vara en intressant bas. Nordiska källor torde också kunna flöda rikligt inför samarbete av detta slag. Risken med en regional orientering, att man blir provinsiell och sätter sina mål för lågt, kan också lättare undvikas genom att vidga regionens gränser och genom internationella jämförelser. Regnskogen: stora träd och undervegetation Denna rapport har vi kallat ”Den humanistiska cirkelns kvadratur” därför att det ter sig som ett olösligt problem att på ett ekonomiskt försvarbart sätt hantera frågan om djup och bredd i humaniora. Problemet om djup/specialisering kontra bredd/mångfald griper in i snart sagt varje diskussion som gäller förhållandena vid en humanistisk fakultet. Humanister bekänner sig själva ofta till mångfaldsargumentet, och är i motsvarande mån benägna att ta lättare på den risk för ytlighet och splittring som kan bli följden. Så är det inte bara i Göteborg, det är ett allmänt humanistiskt credo. Vi har i bedömargruppen stor förståelse för ett sådant synsätt, och delar det i viktiga avseenden. Vi vill ändå betona att bredd och mångfald inte är den enda princip enligt vilken man kan organisera framgångsrik humanistisk forskning. Världen över finns universitet som medvetet valt bort stora delar av humaniora för att istället kunna koncentrera sig på andra. Universitet med inriktning på teknik eller naturvetenskap väljer ibland att utforma sin humanistiska verksamhet så att den kan strategiskt stödja huvudinriktningen, till exempel med språk, lingvistik, filosofi, vetenskaps- och teknikhistoria eller annat. Man kan kalla detta MIT-modellen, efter Massachusetts Institute of Technology, som har en selektiv men synnerligen framgångsrik humanistisk forskning, världsledande på många områden, också sådana där traditionella, kompletta fakulteter har stark verksamhet.
Slutsatser och rekommendationer Det behövs med andra ord alltid ett positivt argument för en inriktning på bredd. Det räcker inte med tradition; alternativet behöver inte vara så oattraktivt som det kan förefalla. Det är uppenbart att den förhållandevis stora bredden vid Göteborgs humanistiska fakultet har ett pris. De flesta ämnen med små basanslag har också en svag förmåga att genom externa medel bidraga till fakultetens försörjning. De har i många fall också en blygsam grundutbildning. Deras bidrag till den vetenskapliga kvaliteten kan ifrågasättas. Bedömningarna kan växla från ämne till ämne, men det vore inte otänkbart att i fakultetens breda mångfald urskilja ämnen, som, om de togs bort från repertoaren, inte skulle väcka någon saknad utanför kretsen av de omedelbart berörda i form av studenter och personal. Vi vill inte utesluta att fakulteten i sina överväganden kan finna att något ämne ter sig umbärligt, men vi kan heller inte utesluta att fakulteten finner att något ämne borde tillföras. Om ämnen skall avvecklas, finner vi den modell man valt vid HF-fakulteten i Oslo förebildlig. Där lät man institutionerna själva prioritera och avvecklade ämnen som fakulteten kunde bli ense om. (Möjligen underlättades processen av att institutionerna i Oslo är stora och innehåller många ämnen, varför inga hela institutioners öde stod på spel.) Dock vill vi understryka att vi inte uppfattar att frågan om nedläggning av enskilda ämnen utgör någon huvudfråga. Tvärtom menar vi, som framgått, att mångfalden är en tillgång – om den kan utnyttjas på rätt sätt. Hur skall mångfalden utnyttjas? Vi vill här introducera en metafor: regnskogen. En regnskog består just av mångfald, men den upprätthåller sin mångfald genom sitt sätt att organisera biomassan. En stor del av denna är absorberad i stora träd, som är kraftfulla, långlivade och, vilket kanske är deras viktigaste egenskap, så höga att de kan nå upp till och fånga in det solljus som behövs för att livet på lägre nivåer skall fungera. En hel del biomassa, och majoriteten av artrikedomen, ligger i de arter som finns i, på och omkring träden. En del av dessa lever i symbios med trädet, andra har helt enkelt funnit träden vara en intressant miljö för att leva det egna livet – som insekt eller apa. Åter andra lever som rena parasiter, slingrande, sugande och gnagande på de stora trädens bark, blad och grenar. Metaforen kan utvecklas i större detalj, men detta kan räcka. Vår poäng är given: det kan finnas en fördel med att ha arter av olika slag och storlek vid en fakultet, men det är då avgörande hur det interna samspelet dem emellan fungerar. Vi menar att ett samspel av detta slag borde utvecklas vid fakulteten och att det borde utvecklas strategiskt och medvetet. Några ämnen, eller snarare forskningsområden, borde ges en uppgift som träd, 117
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
- Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
- Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
- Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
116<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
olikartade. Om det kunde gå att förstärka samarbetet dem emellan, skulle<br />
det kunna stimulera kvaliteten. Samarbetet kan utformas på många sätt,<br />
från gemensam grund<strong>forskn</strong>ing till koordinering <strong>av</strong> forskarutbildningarna.<br />
Vi vill särskilt understryka det värdefulla med en samverkan också utanför<br />
fakultetsgränsen. Vid uppbyggnaden <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsprogram och andra<br />
verksamheter under ett västsvenskt, eller kanske snarare västnordiskt/<br />
nordsjöiskt, paraply har inte minst samhällsforskare åtskilligt att erbjuda.<br />
Kring Öresund byggs nu ett ”Öresundsuniversitet”. Måhända skulle i förlängningen<br />
ett nätverk mellan universitet och högskolor i södra Norge och<br />
västra Sverige kunna växa fram med Oslo och Göteborg som de givna<br />
n<strong>av</strong>en. Humanisternas roll torde därvid vara väsentlig. Finansiering som<br />
inbegriper två (eller tre? – Danmark) länders källor bör vara en intressant<br />
bas. Nordiska källor torde också kunna flöda rikligt inför samarbete <strong>av</strong><br />
detta slag. Risken med en regional orientering, att man blir provinsiell och<br />
sätter sina mål för lågt, kan också lättare undvikas genom att vidga regionens<br />
gränser och genom internationella jämförelser.<br />
Regnskogen: stora träd och undervegetation<br />
Denna rapport har vi kallat ”Den <strong>hum</strong>anistiska cirkelns kvadratur” därför<br />
att det ter sig som ett olösligt problem att på ett ekonomiskt försvarbart<br />
sätt hantera frågan om djup och bredd i <strong>hum</strong>aniora. Problemet om<br />
djup/specialisering kontra bredd/mångfald griper in i snart sagt varje diskussion<br />
som gäller förhållandena vid en <strong>hum</strong>anistisk fakultet. Humanister<br />
bekänner sig själva ofta till mångfaldsargumentet, och är i motsvarande<br />
mån benägna att ta lättare på den risk för ytlighet och splittring som kan<br />
bli följden. Så är det inte bara i Göteborg, det är ett allmänt <strong>hum</strong>anistiskt<br />
credo.<br />
Vi har i bedömargruppen stor förståelse för ett sådant synsätt, och delar<br />
det i viktiga <strong>av</strong>seenden. Vi vill ändå betona att bredd och mångfald inte<br />
är den enda princip enligt vilken man kan organisera framgångsrik <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing. Världen över finns universitet som medvetet valt bort<br />
stora delar <strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora för att istället kunna koncentrera sig på andra.<br />
Universitet med inriktning på teknik eller naturvetenskap väljer ibland<br />
att utforma sin <strong>hum</strong>anistiska verksamhet så att den kan strategiskt stödja<br />
huvudinriktningen, till exempel med språk, lingvistik, filosofi, vetenskaps-<br />
och teknikhistoria eller annat. Man kan kalla detta MIT-modellen, efter<br />
Massachusetts Institute of Technology, som har en selektiv men synnerligen<br />
framgångsrik <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing, världsledande på många områden,<br />
också sådana där traditionella, kompletta fakulteter har stark verksamhet.
Change language