Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
110 Fakulteten och forskningen Det avgörande är hur de små ämnena påverkar fakultetens struktur. En ordning där alla ämnen förväntas svara för alla sorters verksamhet inom ett likformigt resurstilldelningssystem är en kvarnsten om halsen på många ämnen. Att utvecklas efter sina förutsättningar i en rikt differentierad struktur är ett vettigare ideal, som realistiskt kan ta vara på vars och ens starka sidor och i görligaste mån mildra effekterna av de svaga. Till hur en sådan fakultetsstruktur skulle kunna se ut skall vi återkomma. I det nyss citerade dokumentet talas det också om att vi står inför ”stora samhällsförändringar, där det är svårt för att inte säga omöjligt att avgöra vilka inriktningar och vilka ämnen vi behöver på 10–20 års sikt.” Det må så vara, men formuleringen är enligt vår mening alltför defaitistisk. Oavsett vad man några årtionden fram i tiden närmare bestämt väljer att koncentrera sig på finns det något som måste tillgodoses på ett eller annat sätt. Låt oss kalla det ”de humanistiska kärnämnena”. De kan, om man så vill, grovindelas i fyra grupper: historiska discipliner, estetiska discipliner, språkvetenskapliga discipliner samt filosofi och dess grannar (logik, vetenskapsteori m. fl.). (Indelningen utesluter inte överlappningar.) Ingen av de fyra grupperna kan elimineras utan risk för allvarliga kvalitetsstörningar. Enligt bedömargruppens mening skulle också de olika ämnena i alla de fyra grupperna må gott av en starkare betoning av de jämförande perspektiven. Det gäller (för att nu nämna två exempel i den stora högen) lika mycket för de västsvenska studiernas del, där bristen på jämförelser lätt kan leda till ”provinsialism”, som för sådana ämnen som teoretisk och praktisk filosofi vilka f.n. kan karakteriseras som starkt eurocentriska. Dock vill vi med kraft understryka att det behövs omfattande och högkvalitativ verksamhet inom samtliga dessa fyra områden för att fakulteten skall kunna leva upp till den roll den av hävd intagit och alltfort vill intaga som en fullvärdig humanistisk fakultet vid ett forskningsuniversitet på internationell nivå. Denna uppfattning om bredd är enligt vår mening mer relevant och konstruktiv än den bredd som anges av mängden ämnen, vare sig nu denna är cirka 30 som i Göteborg eller omkring 70 som i det samarbetande Oslo-universitetets HF-fakultet. Ämnen och institutioner – arv och möjligheter Göteborgs universitet har en utpräglat federativ struktur. Fakulteterna lever än idag sitt eget liv i betydande självständighet. Tonläget och attityden fakulteterna emellan präglas av detta; här finns, även på humanistiskt håll, drag av betydande självtillit som understundom kan övergå i självtillräcklighet. Det finns därför en betydande potential att utnyttja vad gäller samarbetsmöjligheter. Åtskilligt av ansvaret för detta ligger på den högsta nivån inom universitetet, men den humanistiska fakulteten måste själv driva på och formulera möjligheterna.
Fakulteten och forskningen Fakulteten berömmer sig påfallande ofta, och med rätta, över sin mångfald. Det finns en bredd i ämnen. Det finns också några ämnen med bredd. Men det finns också påfallande många ämnen utan bredd; några är i sin göteborgska tappning rentav mycket smala. Orsaken till strukturen har berörts i det föregående. Men vi vill tillägga att det förefaller finnas en outvecklad syn på såväl ämnes- som institutionsbegreppet vid fakulteten. Traditionen från de gamla enprofessorsinstitutionerna har styrt såväl tanke som handling också in på den period vi nu befinner oss i, där denna typ av institutioner inte längre kan vara den optimala modellen. Till det universitetsmässiga hör forskningsanknytningen. Detta begrepp har ingen exakt innebörd. Man kan syfta på att undervisningen bedrivs av forskarutbildade, eller ännu hellre forskande, lärare, eller på att det finns möjlighet att gå vidare till forskarutbildning vid institutionen. I den sistnämnda meningen är fakultetens undervisning starkt forskningsanknuten; det bedrivs forskarutbildning i ett trettiotal ämnen, dvs. praktiskt taget alla ämnen där det också meddelas lägre undervisning. Däremot undervisar de seniora forskarna – professorer och docenter – inte påfallande mycket i grundutbildningen. Undervisningen genomförs av lektorer, vars forskning oftast är ganska ringa. Detta är naturligtvis ett strukturfel i hela det svenska akademiska systemet, som i sin nuvarande form grundlades med den Segerstedtska utredningen på 1950-talet och med 1960-talets reformer. På sin tid uppfattades dessa som nödvändiga, men i det långa loppet har de blivit alltmer problematiska. Frågan är om denna problematik i Göteborg kan lösas utan att man tar itu med frågan om de många ämnena och de likformiga uppgifterna för varje ämne. Vi tror inte det, och i det fortsatta arbetet för att bibehålla en bred humanistisk fakultet bör därför differentiering vara ett nyckelord. Institutionernas repertoar går väsentligen ut på att reproducera en ämnesintern kanon genom att föra studenterna fram längs en sedan länge etablerad bana: A-B-C-D. Även de nya kurser som växer fram ur forskningen kan efterhand inordnas i systemet så att deras tillgänglighet utanför ämnesinstitutionerna i praktiken är begränsad. Forskarutbildningen är också den, som framgått ovan, normalsvensk och typisk för traditionella ämnesinstitutioner: många antagna studerande, låg disputationsfrekvens, få kurser, särskilt på fakultetsövergripande nivå, amorf utbildningsstruktur, oklara kvalitetskrav, ojämn handledning, svag normbildning, inget ansvarsutkrävande. Det betecknas inte som ett misslyckande, utan som ett normalt tillstånd, att ett femtiotal studerande i ett ämne som skall genomföra en nominellt fyraårig utbildning efter fyra år kvarstår i utbildning medan samtidigt blott en handfull tagit examen. Sannolikt kommer den ikraftträdda reformen av forskarutbildningen att ändra på detta, men nya problem kommer att skapas om inte fakulteten, som är 111
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
- Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
- Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
- Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
- Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
110<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Det <strong>av</strong>görande är hur de små ämnena påverkar fakultetens struktur. En<br />
ordning där alla ämnen förväntas svara för alla sorters verksamhet inom<br />
ett likformigt resurstilldelningssystem är en kvarnsten om halsen på många<br />
ämnen. Att utvecklas efter sina förutsättningar i en rikt differentierad<br />
struktur är ett vettigare ideal, som realistiskt kan ta vara på vars och ens<br />
starka sidor och i görligaste mån mildra effekterna <strong>av</strong> de svaga. Till hur en<br />
sådan fakultetsstruktur skulle kunna se ut skall vi återkomma.<br />
I det nyss citerade dokumentet talas det också om att vi står inför ”stora<br />
samhällsförändringar, där det är svårt för att inte säga omöjligt att <strong>av</strong>göra<br />
vilka inriktningar och vilka ämnen vi behöver på 10–20 års sikt.” Det<br />
må så vara, men formuleringen är enligt vår mening alltför defaitistisk.<br />
O<strong>av</strong>sett vad man några årtionden fram i tiden närmare bestämt väljer<br />
att koncentrera sig på finns det något som måste tillgodoses på ett eller<br />
annat sätt. Låt oss kalla det ”de <strong>hum</strong>anistiska kärnämnena”. De kan, om<br />
man så vill, grovindelas i fyra grupper: historiska discipliner, estetiska discipliner,<br />
språkvetenskapliga discipliner samt filosofi och dess grannar (logik,<br />
vetenskapsteori m. fl.). (Indelningen utesluter inte överlappningar.) Ingen<br />
<strong>av</strong> de fyra grupperna kan elimineras utan risk för allvarliga kvalitetsstörningar.<br />
Enligt bedömargruppens mening skulle också de olika ämnena i<br />
alla de fyra grupperna må gott <strong>av</strong> en starkare betoning <strong>av</strong> de jämförande<br />
perspektiven. Det gäller (för att nu nämna två exempel i den stora högen)<br />
lika mycket för de västsvenska studiernas del, där bristen på jämförelser<br />
lätt kan leda till ”provinsialism”, som för sådana ämnen som teoretisk och<br />
praktisk filosofi vilka f.n. kan karakteriseras som starkt eurocentriska.<br />
Dock vill vi med kraft understryka att det behövs omfattande och högkvalitativ<br />
verksamhet inom samtliga dessa fyra områden för att fakulteten<br />
skall kunna leva upp till den roll den <strong>av</strong> hävd intagit och alltfort vill intaga<br />
som en fullvärdig <strong>hum</strong>anistisk fakultet vid ett <strong>forskn</strong>ingsuniversitet på<br />
internationell nivå. Denna uppfattning om bredd är enligt vår mening mer<br />
relevant och konstruktiv än den bredd som anges <strong>av</strong> mängden ämnen, vare sig<br />
nu denna är cirka 30 som i Göteborg eller omkring 70 som i det samarbetande<br />
Oslo-universitetets HF-fakultet.<br />
Ämnen och institutioner – arv och möjligheter<br />
Göteborgs universitet har en utpräglat federativ struktur. Fakulteterna<br />
lever än idag sitt eget liv i betydande självständighet. Tonläget och attityden<br />
fakulteterna emellan präglas <strong>av</strong> detta; här finns, även på <strong>hum</strong>anistiskt<br />
håll, drag <strong>av</strong> betydande självtillit som understundom kan övergå i självtillräcklighet.<br />
Det finns därför en betydande potential att utnyttja vad gäller<br />
samarbetsmöjligheter. Åtskilligt <strong>av</strong> ansvaret för detta ligger på den högsta<br />
nivån inom universitetet, men den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten måste själv<br />
driva på och formulera möjligheterna.