Utv.rderingen av hum forskn

Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn

torenordenstam.se
from torenordenstam.se More from this publisher
01.09.2013 Views

108 Fakulteten och forskningen humanister ligger det nära till hands att fråga om det inte skulle kunna uppnås positiva effekter av ett närmare samarbete mellan de filosofer, vetenskapsteoretiker och idéhistoriker som nu en gång tillhör samma fakultet i Göteborg. Mängden av filosofihistoriskt inriktade avhandlingsprojekt i idé- och lärdomshistoria antyder att det finns kompetenta handledare på området, som också skulle kunna berika de filosofiska och vetenskapsteoretiska miljöerna i staden. Institutionssammanslagningar på kommando ovanifrån brukar inte vara populära bland dem som utsätts för sådant, och utredningskommittén tillhör inte dem som älskar sådana ingrepp. Men vi vill i alla fall varmt rekommendera alla berörda parter att närmare diskutera om inte tiden nu är mogen för ett närmare samarbete, som också skulle kunna uttryckas på det organistoriska planet i form av upprättandet av en stor institution för filosofi och idéhistoria. Det är vårt intryck att ett sådant samgående skulle kunna leda till en konstellation som i sig skulle förena den excellens som redan finns på vissa delområden med en åtskilligt större bredd. (En liten början till något sådant fanns f.ö. på 1990-talet i form av fakultetsprojektet ”Forskningens villkor”, som innebar flera års samarbete mellan en vetenskapsteoretiker, en idé- och lärdomshistoriker och en teoretisk filosof.) Givet en vilja från de berörda parternas sida skulle denna konstellation kunna bli åtskilligt mer slagkraftig än de olika bitarna var för sig. Den interna organisationen kan bli föremål för vidare utredning. Dock förefaller en amalgamation av vetenskapsteori och idéhistoria ligga nära till hands. För filosofins del anmäler sig också frågan om det rimliga i att upprätthålla tre disputationsämnen. Att disputera i filosofi torde vara en alternativ möjlighet. Denna fråga kan emellertid tills vidare ses som underordnad den övergripande frågan om huruvida den institutionella organisationen borde inbegripa såväl filosofi som vetenskapsteori/idéhistoria. Vi förordar en sådan långsiktig lösning. Vid andra fakulteter hade det kanske varit mer naturligt att se idéhistoriens framtid i anslutning till övriga historiska ämnens, kanske främst just ämnet historia. Lokal tradition och den särskilda orienteringen mot filosofiska och vetenskapsteoretiska spörsmål skapar emellertid just i Göteborg ovanligt goda förutsättningar för samarbete med filosofiområdet. Bredd och specialisering Det humanistiska forskningsområdet är ett stort och rikt varierat landskap. Den humanistiska forskningen på 1800-talet var med få undantag historiskt orienterad, vilket är en viktig del av bakgrunden för etableringen av egna fakulteter för samhällsvetenskap och psykologi på 1900-talet. Men också efter den skilsmässan är humanioraområdet synnerligen omfattande

Fakulteten och forskningen och differentierat. Det består av historiska och systematiska studier av alla de aspekter på all världens kulturer som faller utanför samhällsvetenskapernas och juridikens intresseområden. Med tanke på den oerhörda kulturella rikedom som kännetecknar den värld som vi lever i − på det begränsade område som huvudstaden i England utgör används omkring 300 olika språk, på Borneo lär det finnas mer än 700 språk, för att nämna ett par slående exempel − säger det sig självt att envar humanistisk fakultet måste pålägga sig själv kraftiga begränsningar i valet av studieobjekt. När den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet framhåller bredd som ett av sina karakteristika, är det därför en sanning med modifikation. En viss bredd måste emellertid till på det humanistiska området, vilket har att göra med den speciella metodik som är kännetecknande för humanioraområdet. En göteborgshumanist framhåller i en ännu inte publicerad artikel ”tidsdjup och geografisk bredd” som nödvändiga villkor för god humanistisk forskning och undervisning (Josephson, 2000). Vi i bedömargruppen instämmer till fullo i detta. Författaren kommer också in på varför det måste vara så när han skriver om att ”genom jämförande analyser fördjupa förståelse av västerländsk historia och samhälle i ett större jämförande perspektiv”. Man skulle kunna säga att jämförelser är det mest grundläggande metodiska greppet på kulturstudiernas område. Utan jämförelser kan man inte urskilja vare sig det som är unikt och originellt eller det som tillhör det mer eller mindre generellas område. Den nyss citerade författaren påpekar också på sitt stillsamma vis att de möjligheter till ökad självförståelse som jämförelser med andra innebär inte tas helt tillvara som det nu är. En viss bredd måste till för att kunna åstadkomma högklassig humanistisk forskning. Den ämnesspridning som man nu har vid den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet är långtifrån något lyxfenomen. I själva verket befinner sig fakulteten på en sådan nivå att stora nedskärningar i det nuvarande utbudet med nödvändighet kommer att medföra en kvalitetssänkning. I det ovan flera gånger åberopade dokumentet Forskningsstrategier och strategier för kunskapsutveckling vid humanistiska fakulteten 2001–2004 (1999-12-10) diskuteras bl.a. ”den spänning som finns mellan idealet om en stor mängd eller bredd av ämnen och idealet om en satsning på några områden, där man är särskilt framstående”. Med reflexionerna omkring den komparativa kulturforskningens grundläggande roll på humanioraområdet framstår denna spänning mera som sken än som verklighet. För att en humanistisk fakultet skall kunna fullföra sitt uppdrag på ett fullgott vis krävs det ett minimum av tidsdjup och geografisk bredd. De s.k. småämnena har i själva verket en nyckelroll när det gäller att säkra kvaliteteten hos den humanistiska forskningen på längre sikt. 109

108<br />

Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />

<strong>hum</strong>anister ligger det nära till hands att fråga om det inte skulle kunna<br />

uppnås positiva effekter <strong>av</strong> ett närmare samarbete mellan de filosofer,<br />

vetenskapsteoretiker och idéhistoriker som nu en gång tillhör samma<br />

fakultet i Göteborg. Mängden <strong>av</strong> filosofihistoriskt inriktade <strong>av</strong>handlingsprojekt<br />

i idé- och lärdomshistoria antyder att det finns kompetenta handledare<br />

på området, som också skulle kunna berika de filosofiska och vetenskapsteoretiska<br />

miljöerna i staden.<br />

Institutionssammanslagningar på kommando ovanifrån brukar inte vara<br />

populära bland dem som utsätts för sådant, och utredningskommittén tillhör<br />

inte dem som älskar sådana ingrepp. Men vi vill i alla fall varmt rekommendera<br />

alla berörda parter att närmare diskutera om inte tiden nu är<br />

mogen för ett närmare samarbete, som också skulle kunna uttryckas på<br />

det organistoriska planet i form <strong>av</strong> upprättandet <strong>av</strong> en stor institution för<br />

filosofi och idéhistoria. Det är vårt intryck att ett sådant samgående skulle<br />

kunna leda till en konstellation som i sig skulle förena den excellens som<br />

redan finns på vissa delområden med en åtskilligt större bredd. (En liten<br />

början till något sådant fanns f.ö. på 1990-talet i form <strong>av</strong> fakultetsprojektet<br />

”Forskningens villkor”, som innebar flera års samarbete mellan en vetenskapsteoretiker,<br />

en idé- och lärdomshistoriker och en teoretisk filosof.)<br />

Givet en vilja från de berörda parternas sida skulle denna konstellation<br />

kunna bli åtskilligt mer slagkraftig än de olika bitarna var för sig.<br />

Den interna organisationen kan bli föremål för vidare utredning. Dock<br />

förefaller en amalgamation <strong>av</strong> vetenskapsteori och idéhistoria ligga nära<br />

till hands. För filosofins del anmäler sig också frågan om det rimliga i att<br />

upprätthålla tre disputationsämnen. Att disputera i filosofi torde vara en<br />

alternativ möjlighet. Denna fråga kan emellertid tills vidare ses som underordnad<br />

den övergripande frågan om huruvida den institutionella organisationen<br />

borde inbegripa såväl filosofi som vetenskapsteori/idéhistoria. Vi<br />

förordar en sådan långsiktig lösning. Vid andra fakulteter hade det kanske<br />

varit mer naturligt att se idéhistoriens framtid i anslutning till övriga historiska<br />

ämnens, kanske främst just ämnet historia. Lokal tradition och den<br />

särskilda orienteringen mot filosofiska och vetenskapsteoretiska spörsmål<br />

skapar emellertid just i Göteborg ovanligt goda förutsättningar för samarbete<br />

med filosofiområdet.<br />

Bredd och specialisering<br />

Det <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingsområdet är ett stort och rikt varierat landskap.<br />

Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingen på 1800-talet var med få undantag historiskt<br />

orienterad, vilket är en viktig del <strong>av</strong> bakgrunden för etableringen <strong>av</strong><br />

egna fakulteter för samhällsvetenskap och psykologi på 1900-talet. Men<br />

också efter den skilsmässan är <strong>hum</strong>anioraområdet synnerligen omfattande

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!