Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
106<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Forskningens starka anknytning till den traditionella ämnesindelningen<br />
medför problem inte minst när det gäller forskarutbildningen. De existerande<br />
samarbetsförsöken, delvis tillkomna på initiativ från studenternas<br />
sida, är inte tillräckliga. Den organiserade forskarutbildningen befinner sig<br />
fortfarande i startfasen. Det mesta återstår att göra. Det är uppenbart att<br />
mycket skulle kunna vinnas på att ordna gemensamma kurser och seminarier<br />
på doktorandnivå för grupper <strong>av</strong> ämnen som hör naturligt samman,<br />
t.ex. språkämnena för sig, de estetiska ämnena för sig, idéämnena (teoretisk<br />
och praktisk filosofi, logik, idéhistoria och vetenskapsteori) för sig och så<br />
vidare.<br />
En modell för en sådan omorganisation som fakulteten bör studera närmare<br />
finner man i systerfakulteten vid universitetet i Oslo. Forskarutbildningen<br />
i det som där heter den historisk-filosofiska fakulteten är organiserad<br />
i fem ämnesområden (se nedan kapitel V), som bedömargruppen<br />
förordar att man överväger även i Göteborg. Om det visar sig praktiskt<br />
möjligt att välja samma organisation i ämnesområden som vid universitetet<br />
i Oslo, skulle det dessutom ha den fördelen att samarbetet mellan de två<br />
<strong>hum</strong>anistiska fakulteterna i Göteborg och Oslo skulle underlättas.<br />
Institutionssammanslagningar?<br />
En möjlig, men sällan populär, organisatorisk väg att uppmuntra till vidgat<br />
samarbete inom <strong>forskn</strong>ing, är att slå samman institutioner. En administrativt<br />
motiverad åtgärd leder inte nödvändigtvis till att <strong>forskn</strong>ingsaktiviteten<br />
blir större. Ett alternativ är att försöka koppla samman ämnen på ett annat<br />
sätt än i en redan existerande ordning. Samlokaliseringen mellan antikens<br />
kultur och samhällsliv och arkeologi borde sålunda på sikt kunna leda till<br />
ett vidgat samarbete och det inte bara inom metodfrågor. Ett visst samarbete<br />
inom grundutbildningen förekommer fortfarande mellan latin och<br />
antikens kultur. Dock borde både latin och grekiska kunna få en mer lingvistisk<br />
profil inom fakulteten. Vid universitetet i Bergen lever de klassiska<br />
språken i ett gott samboende med egyptologi, religionshistoria och rysk<br />
litteratur. Vid Oslo-fakulteten har tillkomsten <strong>av</strong> storinstitutionen med ca<br />
40 fast anställda lärare, Klassisk og romansk institutt, givit latin och grekiska<br />
en bättre <strong>forskn</strong>ingsmässig och universitetspolitisk plattform än tidigare.<br />
En i Göteborg fullt tänkbar sammanslagning gäller ämnena idé- och lärdomshistoria<br />
och vetenskapsteori. Man bör också i samma anda fundera<br />
över utvecklingen inom filosofiämnena.<br />
När Göteborgs högskola stiftades 1891, inrättade man sig på det vis som<br />
donatorn hade föreskrivit: man koncentrerade sig på det som den gången<br />
var examensämnen. Eftersom valet föll på det historisk-filosofiska området,<br />
kom också filosofiämnet med från början. Och eftersom man måste
Change language