Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
102 Fakulteten och forskningen dem som finns i miljöerna, men det kan även vara så att bilden av fakulteten ute i landet påverkas av sådana förhållanden. Även därför är frågan av vikt för fakulteten. Den andra aspekten gäller rekryteringen av forskare. Forskning är en extremt personberoende verksamhet. Personer är i forskningsarbete ännu mer sällan än i annat arbete utbytbara. En forskare har en inriktning och en orientering, och kan vanligen bara över lång tid ändra på denna inriktning. Samtidigt präglas humaniora av ett visst behov av bredd. Det gör rekryteringar inom det humanistiska fältet särskilt viktiga, och kanske allra mest inom små ämnen. Det gamla mönstret, som uppodlats inom ramen för ett enprofessorssystem, utgick från att man rekryterade ämnesföreträdare, vilka helst skulle täcka breda fält inom sin disciplin. För professorerna därför att forskarutbildningen skulle kunna ha viss bredd, för lektorerna därför att grundutbildningen nästan med nödvändighet hade viss bredd. Med det nya systemet för anställningar inom högskolan, med tjänster som i större utsträckning kombinerar grundutbildning och forskning och med möjligheten för lektorer att befordras till professor, så kan bredden tilllgodoses på ett i grunden annorlunda sätt. Den nya modellen utgår snarare från att såväl lektorer som professorer besitter en specialkunskap inom något eller några av ämnets delområden. Det är kombinationen av flera forskare/lärare med sådan specialistkunskap, förankrad i egen forskning, som är forskningsuniversitetets signum. På detta sätt ges också begreppet forskningsanknytning en mer kvalificerad innebörd. Rekryteringen av forskarna är, i Göteborg liksom annorstädes, i hög grad intern mer än 50 procent av professorerna och cirka 75 procent av lektorerna. Å andra sidan är vårt intryck att Göteborgs humanistiska fakultet i detta avseende inte är sämre än andra. Den höga andelen internt rekryterade är ett svenskt fenomen, inte ett göteborgskt. Fakulteten har vid några tillfällen förlorat betydande forskare. Så måste det vara; rörlighet kräver såväl givande som tagande. Men för att kunna upprätthålla den nuvarande nivån och helst höja den är det en förutsättning att Göteborgs universitet är i stånd att behålla duktiga forskare och dra till sig fler nya starka krafter än man förlorar. Vi vet självfallet att det finns många hänsyn att ta när rekryteringspolicyn skall fastslås, men principiellt anser vi att fakulteten skulle tjäna på att prioritera kvalitet framför kvantitet. Det är bättre att rekrytera och satsa ordentligt på verkligt begåvade människor genom att investera i goda arbetsförhållanden än att sprida resurserna på många fler ordinära forskare. Vi vill därför rekommendera fakultetsledningen att särskilt uppmärksamma följande förhållanden som förefaller oss vara av central betydelse för en attraktiv forskningsmiljö: Goda biblioteksresurser. I förhållande till mycket annat (löner och maskiner t. ex.) är böcker billiga, och det är viktigt att
Fakulteten och forskningen biblioteksanslagen inte beskärs. Allt samarbete mellan biblioteket och institutionerna bör stödjas. Kvalificerad och riklig administrativ kompetens. Det finns en tendens till övertro på ny teknik och programvara när det gäller att klara administrativa funktioner. Men personer som kan fungera stödjande i en pressad daglig verksamhet är och förblir väsentliga, kanske särskilt för människor vars främsta uppgifter skall vara hårt fokuserade på utbildning och forskning. Även i detta sammanhang kommer man dock tillbaka till frågan om det rimliga i att ha ett sådant stöd till en mycket stor mängd institutioner. Smidiga studieordningar som möjliggör en tät förbindelse mellan forskning och undervisning. Detta kräver i sin tur en översyn av studieplanerna för både grund- och forskarutbildning. Regelbundna sabbatsterminer. Detta är numera en fråga för lokala beslut. Någon i förordning grundad rättighet finns inte längre. Det hindrar inte att sabbatsterminer är värdefulla. De kan ge samlad och koncentrerad tid till forskning eller till att vistas vid andra universitet. Erfarenheten visar att dessa vistelser är utomordentligt berikande både för den enskilda forskaren och för den fakultet dit hon eller han sedan återvänder. Goda reseanslag, både till Göteborgsforskare som vill ut och till inbjudningar av gäster. Argumenten för detta är i stort sett de samma som i föregående punkt. Här finns numera goda möjligheter att samverka med externa finansiärer. Bedömargruppen vill understryka vikten av att rekryteringsfrågorna ges den plats i hela fakultetens kvalitets- och utvecklingsarbete som de förtjänar. Visserligen finns på institutionsnivån den expertis som krävs för att en rekrytering skall kunna ges rätt utformning och inriktning. Men man måste också alltid räkna med att det finns tendenser till favorisering av redan etablerade områden, rentav av personer med anknytning till den egna verksamheten, som kan stå i konflikt med det långsiktiga fakultetsintresset. Därför bör fakulteten ta ett tydligt övergripande ansvar för rekryteringsfrågorna. Profilområden Som vi konstaterat har det redan gjorts försök att hantera problemet med cirkelns kvadratur – främst bredd kontra djup och specialisering – som präglar fakulteten. Ett av de främsta av dessa försök är de s.k. profilområdena, sju till antalet, som man tänker skall prägla fakulteten i framtiden 103
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
- Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
102<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
dem som finns i miljöerna, men det kan även vara så att bilden <strong>av</strong> fakulteten<br />
ute i landet påverkas <strong>av</strong> sådana förhållanden. Även därför är frågan <strong>av</strong><br />
vikt för fakulteten.<br />
Den andra aspekten gäller rekryteringen <strong>av</strong> forskare. Forskning är en<br />
extremt personberoende verksamhet. Personer är i <strong>forskn</strong>ingsarbete ännu<br />
mer sällan än i annat arbete utbytbara. En forskare har en inriktning och en<br />
orientering, och kan vanligen bara över lång tid ändra på denna inriktning.<br />
Samtidigt präglas <strong>hum</strong>aniora <strong>av</strong> ett visst behov <strong>av</strong> bredd. Det gör<br />
rekryteringar inom det <strong>hum</strong>anistiska fältet särskilt viktiga, och kanske allra<br />
mest inom små ämnen. Det gamla mönstret, som uppodlats inom ramen<br />
för ett enprofessorssystem, utgick från att man rekryterade ämnesföreträdare,<br />
vilka helst skulle täcka breda fält inom sin disciplin. För professorerna<br />
därför att forskarutbildningen skulle kunna ha viss bredd, för lektorerna<br />
därför att grundutbildningen nästan med nödvändighet hade viss bredd.<br />
Med det nya systemet för anställningar inom högskolan, med tjänster<br />
som i större utsträckning kombinerar grundutbildning och <strong>forskn</strong>ing och<br />
med möjligheten för lektorer att befordras till professor, så kan bredden<br />
tilllgodoses på ett i grunden annorlunda sätt. Den nya modellen utgår snarare<br />
från att såväl lektorer som professorer besitter en specialkunskap inom<br />
något eller några <strong>av</strong> ämnets delområden. Det är kombinationen <strong>av</strong> flera<br />
forskare/lärare med sådan specialistkunskap, förankrad i egen <strong>forskn</strong>ing,<br />
som är <strong>forskn</strong>ingsuniversitetets signum. På detta sätt ges också begreppet<br />
<strong>forskn</strong>ingsanknytning en mer kvalificerad innebörd.<br />
Rekryteringen <strong>av</strong> forskarna är, i Göteborg liksom annorstädes, i hög grad<br />
intern mer än 50 procent <strong>av</strong> professorerna och cirka 75 procent <strong>av</strong> lektorerna.<br />
Å andra sidan är vårt intryck att Göteborgs <strong>hum</strong>anistiska fakultet i<br />
detta <strong>av</strong>seende inte är sämre än andra. Den höga andelen internt rekryterade<br />
är ett svenskt fenomen, inte ett göteborgskt.<br />
Fakulteten har vid några tillfällen förlorat betydande forskare. Så måste<br />
det vara; rörlighet kräver såväl givande som tagande. Men för att kunna<br />
upprätthålla den nuvarande nivån och helst höja den är det en förutsättning<br />
att Göteborgs universitet är i stånd att behålla duktiga forskare och<br />
dra till sig fler nya starka krafter än man förlorar. Vi vet självfallet att det<br />
finns många hänsyn att ta när rekryteringspolicyn skall fastslås, men principiellt<br />
anser vi att fakulteten skulle tjäna på att prioritera kvalitet framför<br />
kvantitet. Det är bättre att rekrytera och satsa ordentligt på verkligt begåvade<br />
människor genom att investera i goda arbetsförhållanden än att sprida<br />
resurserna på många fler ordinära forskare. Vi vill därför rekommendera<br />
fakultetsledningen att särskilt uppmärksamma följande förhållanden som<br />
förefaller oss vara <strong>av</strong> central betydelse för en attraktiv <strong>forskn</strong>ingsmiljö:<br />
Goda biblioteksresurser. I förhållande till mycket annat (löner<br />
och maskiner t. ex.) är böcker billiga, och det är viktigt att
Change language