Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn Utv.rderingen av hum forskn
100 Fakulteten och forskningen Fakulteten inrättade på ett (för humaniora) ganska tidigt stadium en intern prestationsrelaterad tilldelning av forskningsmedel. Denna har sedermera modifierats. Den innehåller också vissa grundprinciper om tilldelning per ämne oavsett prestation. Samtidigt finns tendenser till att systemet inte tillämpas fullt ut, dvs. mycket framgångsrika forskningsinstitutioner kan inte påräkna att helt linjärt kunna växla ut sina framgångar i växande resurser. Det finns alltså både golv, tak och fallskärm i det prestationsrelaterade systemet. Visserligen växlar synen på detta system, och på hur konsekvent det tillämpas, från institution till institution och från individ till individ. Vi kan heller inte påstå att vi har fått en alldeles entydig bild av hur dessa förhållanden i praktiken påverkar ämnena; kanske är perceptionen av systemet skevare än systemet självt. Icke desto mindre är det ett problem när spelregler upplevs som oklara. Att de dessutom upplevs som orättfärdiga gör inte saken bättre. Det ligger en ständig pedagogisk utmaning i att förklara det nödvändiga i att upprätthålla rationella spelregler, inte minst för dem som upplever att reglerna arbetar mot dem. Vi frågar oss också om tyngdpunkten hos incitamenten ligger rätt. Fakultetsmedel omfördelas internt efter prestation, men det riktigt väsentliga incitamentet bör ligga på att öka de externa medlens andel av hela forskningsbudgeten. Det finns inget system för intern motfinansiering (om man bortser från att institutionerna belönas i efterskott genom viss aktivitetstilldelning i förhållande till vunna externa medel, denna tilldelning är dock ringa – omkring en procent av fakultetens totala budget; se bilaga f). Vi är dessutom bekymrade över det tonläge varmed extern finansiering till fakulteten beskrivits, såväl av röster inom fakultetsledningen som av företrädare för enskilda institutioner (dock inte alla). Det är klart att det kan förefalla tilltalande att universiteten och dess vetenskapsområden skulle kunna bestämma över alla resurser helt själva. Finansiärerna har emellertid legitima skäl att resa särskilda villkor för nyttjandet av just deras medel. Dessa medel är också vunna i konkurrens, vilket betyder att den verksamhet de är avsedda för kvalitetsgranskats. Under alla omständigheter är det nödvändigt för ett universitet med höga ambitioner att upprätthålla en fungerande dialog med finansiärerna och skapa projekt och verksamheter som knyter an till deras inriktning. Ett effektivt sätt att kommunicera detta budskap till institutionerna skulle kunna vara att man bygger in tydliga belöningar och incitament till dem som framgångsrikt kan konkurrera om forskningsmedel. De som lyckas med detta utgör ett slags forskningens entreprenörer. De är oftast bland de allra mest framstående forskarna och de har dessutom egenskaper som är av oundgänglig betydelse för varje fakultet.
Fakulteten och forskningen Varje fakultet med självaktning och ambition strävar efter att forskningen generellt skall hålla hög klass och att det skall finnas åtminstone några spetsforskningsgrupper (eller enskilda forskare) som håller erkänd internationell klass. Det kunde övervägas, att fakulteten (dvs. närmast dekanus) årligen eller vartannat år skulle dela ut ett eller några inte obetydliga extra anslag som belöning för högklassig forskning och forskarutbildning. Sådana belöningar bör utdelas i första hand till institutioner och forskargrupper, givetvis mycket selektivt. En effekt av detta är också att det kan stimulera tvärvetenskapliga initiativ, särskilt om de grupper som belönas representerar skilda discipliner, vilket kan göras till ett krav. Man kunde också tänka sig t. ex. en stående tävlan om ”Årets humanistiska publikation”, där något verk med förebildlig genomslagskraft skulle lyftas fram och ges offentligt erkännande. En populärvetenskaplig bokserie med en tilltalande yttre form, där särskilt framstående arbeten publicerades, skulle kunna vara ännu ett incitament. På samma sätt kunde medel avsättas för samarbetsprojekt av olika typer mellan institutioner. Medel skulle beviljas bara till grupper eller konsortier med sökande från flera institutioner, gärna enligt principen ”matching funds” så att fakultetens insats vore ett komplement till extern finansiering. Vid sidan av dessa åtgärder kan vi se behov av stöd till sådana områden som står utan eller har mycket små möjligheter till extern finansiering. Incitament måste finnas också att bygga upp helt nya verksamheter. Vetenskapshistorien innehåller gott om exempel på hur framsynta men ekonomiskt obetydliga satsningar efter ett antal år kunnat utvecklas till stora forskningsområden. I ett konkurrensutsatt forskningslandskap är denna enkla insikt mer nödvändig att formulera än kanske någonsin tidigare. Forskningsmiljöer En forskningsmiljö består av de forskare och forskarstuderande som finns vid en institution, i ett projekt eller i en forskargrupp; ja, även fakulteten som helhet bör ibland betraktas som en forskningsmiljö. Åtskilliga aspekter kan anläggas på forskningsmiljöerna och deras egenskaper och kvalitet. Här vill vi uppmärksamma två, som båda har att göra med fakultetens roll och ansvar. Den första aspekt vi vill uppmärksamma gäller vad vi skulle kunna kalla forskningsmiljöns ”inre liv”. Forskningsmiljöernas kvalitet har inte bara att göra med forskningens kvalitet. Även den sociala miljön och samarbetsandan måste fungera. Arbetsplatsen bör vara attraktiv. Vi har i dessa avseenden upplevt att det finns stora delar av fakulteten som fungerar bra, men också några som inte gör det. Det är naturligtvis i första hand en fråga för 101
- Page 50 and 51: 50 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 52 and 53: 52 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 54 and 55: 54 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 56 and 57: 56 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 58 and 59: 58 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 60 and 61: 60 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 62 and 63: 62 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 64 and 65: 64 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 66 and 67: 66 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 68 and 69: 68 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 70 and 71: 70 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 72 and 73: 72 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 74 and 75: 74 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 76 and 77: 76 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 80 and 81: 80 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 82 and 83: 82 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 84 and 85: 84 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 86 and 87: 86 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 88 and 89: 88 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 90 and 91: 90 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 92 and 93: 92 Humanistiska fakulteten i Göteb
- Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
- Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
- Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
- Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
- Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
- Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
- Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
- Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
- Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
- Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
- Page 116 and 117: 116 Slutsatser och rekommendationer
- Page 118 and 119: 118 Slutsatser och rekommendationer
- Page 120 and 121: 120 Slutsatser och rekommendationer
- Page 122 and 123: 122 Slutsatser och rekommendationer
- Page 124 and 125: 124 Slutsatser och rekommendationer
- Page 126 and 127: 126 Slutsatser och rekommendationer
- Page 128 and 129: 128 Slutsatser och rekommendationer
- Page 130 and 131: 130 Slutsatser och rekommendationer
- Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
- Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
- Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
- Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
- Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
- Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
- Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Varje fakultet med självaktning och ambition strävar efter att <strong>forskn</strong>ingen<br />
generellt skall hålla hög klass och att det skall finnas åtminstone några<br />
spets<strong>forskn</strong>ingsgrupper (eller enskilda forskare) som håller erkänd internationell<br />
klass. Det kunde övervägas, att fakulteten (dvs. närmast dekanus)<br />
årligen eller vartannat år skulle dela ut ett eller några inte obetydliga<br />
extra anslag som belöning för högklassig <strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning.<br />
Sådana belöningar bör utdelas i första hand till institutioner och forskargrupper,<br />
givetvis mycket selektivt. En effekt <strong>av</strong> detta är också att det kan<br />
stimulera tvärvetenskapliga initiativ, särskilt om de grupper som belönas<br />
representerar skilda discipliner, vilket kan göras till ett kr<strong>av</strong>. Man kunde<br />
också tänka sig t. ex. en stående tävlan om ”Årets <strong>hum</strong>anistiska publikation”,<br />
där något verk med förebildlig genomslagskraft skulle lyftas fram<br />
och ges offentligt erkännande. En populärvetenskaplig bokserie med en<br />
tilltalande yttre form, där särskilt framstående arbeten publicerades, skulle<br />
kunna vara ännu ett incitament.<br />
På samma sätt kunde medel <strong>av</strong>sättas för samarbetsprojekt <strong>av</strong> olika typer<br />
mellan institutioner. Medel skulle beviljas bara till grupper eller konsortier<br />
med sökande från flera institutioner, gärna enligt principen ”matching<br />
funds” så att fakultetens insats vore ett komplement till extern finansiering.<br />
Vid sidan <strong>av</strong> dessa åtgärder kan vi se behov <strong>av</strong> stöd till sådana områden<br />
som står utan eller har mycket små möjligheter till extern finansiering.<br />
Incitament måste finnas också att bygga upp helt nya verksamheter. Vetenskapshistorien<br />
innehåller gott om exempel på hur framsynta men ekonomiskt<br />
obetydliga satsningar efter ett antal år kunnat utvecklas till stora<br />
<strong>forskn</strong>ingsområden. I ett konkurrensutsatt <strong>forskn</strong>ingslandskap är denna<br />
enkla insikt mer nödvändig att formulera än kanske någonsin tidigare.<br />
Forskningsmiljöer<br />
En <strong>forskn</strong>ingsmiljö består <strong>av</strong> de forskare och forskarstuderande som finns<br />
vid en institution, i ett projekt eller i en forskargrupp; ja, även fakulteten<br />
som helhet bör ibland betraktas som en <strong>forskn</strong>ingsmiljö. Åtskilliga aspekter<br />
kan anläggas på <strong>forskn</strong>ingsmiljöerna och deras egenskaper och kvalitet.<br />
Här vill vi uppmärksamma två, som båda har att göra med fakultetens roll<br />
och ansvar.<br />
Den första aspekt vi vill uppmärksamma gäller vad vi skulle kunna kalla<br />
<strong>forskn</strong>ingsmiljöns ”inre liv”. Forskningsmiljöernas kvalitet har inte bara att<br />
göra med <strong>forskn</strong>ingens kvalitet. Även den sociala miljön och samarbetsandan<br />
måste fungera. Arbetsplatsen bör vara attraktiv. Vi har i dessa <strong>av</strong>seenden<br />
upplevt att det finns stora delar <strong>av</strong> fakulteten som fungerar bra, men<br />
också några som inte gör det. Det är naturligtvis i första hand en fråga för<br />
101
Change language