Instruktion till Gezelius-projektet - Logosmappen

FRAKTURSTILEN
De stora problemen med frakturstilen är att kunna skilja mellan fraktur-f och fraktur-s, och mellan versalerna
I och J, N och R samt att, i alla fall i början, känna igen övriga versaler. Ofta är saken klar av sammanhanget,
men när det gäller bibliska egennamn kan det vara mer bekymmersamt.
* Versalerna nedan är skrivna med ett teckensnitt som liknar det bibelverket använder.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
* En jämförelse mellan fraktur-f och fraktur-s i orden ”lofsång”
och ”afseende” visar visserligen att fraktur-f har ett tvärstreck
som fraktur-s saknar, men icke sällan är trycket så diffust att
tolkningen inte är självklar. Särskilt bekymmersamt blir det då
båda alternativen är tänkbara, tex i orden ”så” resp ”få”.
* Jesaja stavas i Gezelius-bibeln Esaias och förkortades Es. medan
Efesierbrevet förkortas Eph. och därför undviks det problem som
annars skulle ha uppstått om Efesierbrevet haft nutida förkortning.
* Utöver fraktur-s förekommer, oftast i slutet på ord, det s som liknar vårt vanliga antikva-s. Dessutom
finns även det tyskt dubbel-s och så versalt S, tillsammans 4 varianter. Dubbel-s skriver vi av
som ss. Ett exempel på dessa fyra s ser du här:
tyskt dubbel-s ”antikva”-s
versalt s fraktur-s
* Versala R och N har stora likheter
* Bibelverket skiljer inte mellan versalt I och J
* Bibelverket använder två olika versala P, t.o.m. i samma ord.
Får du bekymmer med ord och tecken, får vi
diskutera problemet tillsammans.
Sida 14 (24)