Växa genom tillköp Kampen mot granbarkborren ... - Mellanskog

22012 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE
Ny
medlemswebb
Växa genom tillköp Kampen mot granbarkborren
Medlemschef tror på ökad dialog

4
10
15
innehåll
2
” Om du alltid säger ”vi får se” händer det
aldrig någonsin någonting”
6
6
Nalle Puh
med mellanskog
nr 2, 2012
3 Ledare
4 Ny medlemswebb
6 Tillköp
8 Full fart i Dagmars fotspår
9 Contorta
10 Skidskyttar i världsklass
12 Ny medlemschef
13 Mellanskogsmässan
14 Bekämpa granbarkborren
15 Hundar spårar granbarkborrar
16 Kvinnligt nätverk
17 Motormanuell avverkning
18 Tar tåget till pannan
19 Virkesupplag vid allmän väg
Ränterutan
Nya räntor fr.o.m. 1 mars 2012
Krediträntor
Merkonto 1,65 %
Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 %
Debeträntor
Dellikvid avverkningsrätt 4,40 %
A conto/förskott leveransvirke 6,40 %
Dröjsmålsränta 9,50 %
(referensräntan + 8 procentenheter)
Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson,
Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson,
Sune Nilsson, Maria Bergenheim, Carolin Carlsson, Martin Ekman,
Erik Stenbeck.
Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60,
Box 127, 751 04 Uppsala.
Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99
E-post: per.bengtsson@mellanskog.se
På omslaget: Ulrika, Lovisa och Niklas Lundh
Foto: Martin Ekman
Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå
Tryck: Forsaprint 2012
Ansvarig utgivare: Per Bengtsson,
informationsavdelningen Mellanskog
Upplaga: 31 100
Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper
PEFC/05-31-5
Främjande av
uthålligt skogsbruk
www.pefc.se
med mellanskog NR 1 – 2012

Tillsammans
står vi starkare
När detta skrivs så är vi i början av mars och Mellanskogs två nordliga virkesområden är
mitt uppe i uppröjningen av stormen Dagmar. Vi har i olika omgångar gått igenom volymerna
efter stormen och kan idag konstatera att volymeffekterna av stormen är större än vi trodde
i ett inledningsskede, detta gäller särskilt i ett kärnområde i norra Hälsingland.
Mellanskog har arbetat hårt med att hitta nya flöden och
lösningar för att kunna hjälpa medlemmarna med deras
stormskador. Totalt sett så har det ovanligt nog fallit
mycket mer tall än gran i denna storm och detta gör
att trädslagsfördelningen ändras mycket mellan normalt
utfall och den trädslagsfördelning vi ser efter stormen.
För att säkra avsättningen av medlemmarnas stormvirke,
har vi har ökat våra försäljningar på olika sätt mot
våra befintliga kunder. Setra har också lagt en stor virkeshög
under snölager i Färlia för sågning till hösten, ett
resultat av konstruktiva diskussioner med vårt delägda
bolag. Vi har också genom virkesbyten med andra företag
ökat våra leveranser av tall nära stormområdet.
Stora logistiklösningar krävs
Mellanskog har dessutom gjort affärer med både nya
och gamla kunder som innebär att vi kommer att transportera
ner sågtimmer på järnväg till södra Sverige för
att kunna öka avverkningarna ytterligare i stormområdet.
Eftersom den slutliga volymen inte är känd innan det
sista stormfället är tillvarataget så är de balanser som vi
upprättat än så länge uppskattningar. Vi tror dock att vi
med de åtgärder vi vidtagit kommer att kunna hantera
de stormfällda volymer som våra medlemmar fått.
Styrkan att arbeta tillsammans, med försäljning och
med större logistiklösningar för att flytta stormfällda
volymer till köpare som efterfrågar timmer t.ex. i
Sydsverige framstår som uppenbar i krislägen som detta.
Tillsammans hjälps vi åt att lösa problemet, det är vårt
mål i Mellanskog.
Ny medlemswebb
Under våren startar vi vår nya kommunikationsplattform
för alla er som är medlemmar i Mellanskog. När
detta skrivs gör vi sluttester av vår nya medlemswebb
och introducerar den strax efter ni fått denna tidning i
er brevlåda. Vi har skapat en helt ny plattform för kommunikation
med er där ni kan följa oss och era uppdrag
hos oss på ett nytt sätt. Det öppnar också möjlighet att
följa er skogsskötselplan på nätet via vår nya skogsskötselplansatsning
som vi också lanserar i vår. Medlemswebben
kommer att utvecklas successivt för att innehålla mer
som gör det enklare att vara skogsägare.
Vi sjösatte vår nya organisation den 1 mars i syfte att
fokusera på definierade uppgifter för att öka effektiviteten.
Målet med detta är att ge en bättre service för er
som medlemmar och att vi på Mellanskog tillsammans
med er kan skapa ännu effektivare arbetssätt.
Hälsningar
Sture Karlsson
VD
ledare
med mellanskog NR 1 – 2012 3

ny medlemswebb
4
Från startsidan kan medlemmar kommunicera med sin egen skogsinspektor. Det går både att skicka e-post och
sms:a direkt via gränssnittet. Här finns också en instruktionsfilm om medlemswebben och skogsskötselplanen.
Ny medlemswebb
Målet var att ta fram en funktion på webben som ger dig som medlem
bättre kontroll över ditt skogsinnehav och din ekonomi. Resultatet blev en
medlemswebb som gör det både roligare och enklare att vara skogsägare.
För att få tillgång till skogsägarnas önskemål om
innehåll i form av olika funktioner och hur de ska
fungera rent tekniskt, satte Mellanskog samman en
referensgrupp med skogsägare under ledning av
Mellanskogs informationschef Per Bengtsson, IT-chef
Ian von Essen och webbredaktör Maria Bergenheim.
Under arbetets gång har ett antal skogsägare också
fungerat som testpiloter och utvärderat olika funktioner
på medlemswebben. Senare har även Roger Larsson,
som kan alla Mellanskogs system, engagerats i projektet.
Testpilot
En av de skogsägare som har varit med i referensgruppen
och också fungerat som testpilot är Niklas
Lundh. Han bor på fastigheten Nötboda, utanför Rimbo
i Uppland, tillsammans med hustrun Ulrika och tre
döttrar. Fastigheten, som han äger tillsammans med sin
mor och sina syskon, är på 450 hektar, där 350 hektar
är produktiv skog. Niklas arbetar som säljchef på Lantmännen
och är dessutom förtroendevald i Mellanskog,
så här fanns mycket av den erfarenhet som kom till god
nytta i framtagandet av medlemswebben.
– Ja, jag tror att jag har varit med och bidragit på ett
litet hörn till vad jag upplever som en mycket stor förbättring
för Mellanskogs medlemmar. Medlemswebben
kommer att bli ett riktigt lyft för många skogsägare som
nu kommer att få en helt ny och förbättrad överblick
över både skogsinnehavet och ekonomin kopplat till
ägandet, förklarar Niklas.
Väldigt många fördelar
– Det finns hur många fördelar som helst med den
nya medlemswebben. Allt du behöver göra är att logga
in direkt från Mellanskogs hemsida så kommer du till
dina sidor på medlemswebben. Väl där har du allt som
rör ditt skogsägande samlat på ett ställe. Alltid uppdaterat,
alltid tillgängligt. När man väl har loggat in är
det enkelt att hoppa mellan olika delar. Jag tycker det
är väldigt bra att det är så enkelt att använda genom sin
logiska uppbyggnad, berättar Niklas.
– Jag tror att många kommer att uppleva att man
kommer närmare sin skog och att det blir enklare att
vara skogsägare. Dessutom på tider som passar mig eftersom
jag har tillgång till uppgifterna dygnet runt. Mitt
skogsägande tydliggörs och jag ser vad min fastighet
består av för typer av skog, vilka uppdrag som är planerade,
pågår eller är avslutade. Dessutom ser jag hur min
ekonomi ser ut, nu och framöver. Det blir helt enkelt
roligare att vara skogsägare, fortsätter Niklas.
Tillgänglighet
– Väl inne på medlemswebben är det väldigt tydliga
kontaktvägar till min skogsinspektor via telefon, sms
och e-post. Dyker det upp någon fråga eller fundering
med mellanskog NR 2 – 2012

när man sitter och arbetar på medlemswebben är det
bara att slänga iväg ett mejl till skogsinspektorn direkt,
så att man inte glömmer bort frågan det gällde.
– De som är förtroendevalda i respektive skogsbruksområde
finns också med, vilket glädjer mig som själv
är för troendevald. Min förhoppning är att den här tydliga
informationen ska leda till att fler medlemmar tar
kontakt med de förtroendevalda med både frågor och
synpunkter. På så sätt upprätthåller vi en levande debatt
i föreningen och utvecklar det privata familjeskogsbruket.
Skogsskötselplan
– Den enskilt största fördelen med medlemswebben är
om man har en skogsskötselplan som då också finns
tillgänglig där. Det är bra för aktiva skogsägare då det
blir betydligt enklare att planera och följa upp åtgärder i
skogsbruket och dessutom har man alltid en uppdaterad
skötselplan.
– För dem med små kunskaper om skog och skogsskötsel
blir det extra värdefullt med en skogsskötselplan
och medlemswebben, då man inte behöver ha några
egentliga skogliga kunskaper för att föra bra diskussioner
med sin skogsinspektor, säger Niklas.
Ekonomi & kontrakt
– Under ”Ekonomi” får du kontroll på dina konton och
det är enkelt och går snabbt att beställa pengar från ditt
merkonto. Man får en bättre översikt med en tydligare
bild av ekonomin.
På medlemswebben finns en sida, ”Kontrakt”. Där visas skogsägarens alla
kontrakt med tillhörande planeringsobjekt.
Ulrika, Lovisa och Niklas Lundh.
– Under ”Kontrakt” kan man följa pågående arbeten i
skogen och se utfall från avslutade uppdrag.
– Det är också ett utmärkt sätt att kontrollera att jag
och min skogsinspektor har samma syn på vad vi har
kommit överens om, då alla åtgärder finns med här.
– Avslutningsvis vill jag uppmana alla medlemmar
att gå in på medlemswebben och skaffa sig en egen
uppfattning om vilka förbättringar det här innebär som
skogsägare, det finns också en instruktionsfilm som går
igenom steg för steg hur det fungerar, vilket är väldigt
bra, avslutar Niklas Lundh.
Text och foto: Martin Ekman, NPP
Bildtexter: Maria Bergenheim
Under sidan ”Ekonomi” finns merkonto och insatser med möjlighet att
beställa uttag från merkontot. Här syns också kommande utbetalningar
för likvidfördelningar avseende avverkningsrätter. Under knappen Rapporter
och dokument finns fler ekonomiska uthandlingar som inmätta volymer,
årsbesked, uppdragsredovisningar, avräkningsnotor och fakturor.
Min profil är en sida med personliga uppgifter och uppgifter om skogsägarens
verksamhet och fastigheter. Här listas också ingångna avtal för
verksamheten. Längst ned finns uppgifter från fastighetsregistret.
Här kan man ladda upp ett foto på sig själv och hämta sitt medlemsbevis.
Kontaktuppgifter till Mellanskogs förtroendevalda finns i högerspalten.
med mellanskog NR 2 – 2012 5

6
med mellanskog NR 2 – 2012

Växer genom tillköp
Det var helt naturligt för Magnus Hedin och hans
familj att 1980 överta en släktgård i Järvsö.
Efter flera års butiksarbete i Stockholm är han
nu tillbaka och driver ortens ICA-butik. Men livet
handlar minst lika mycket om ett skogsägande.
– Att investera i skog är ett intresse och jag
får vara med och se tillväxt och förbereda
nästa generation skogsägare.
Det är bland livsmedelshyllor och sportlovsfirande
kunder i butiken som ligger granne med skidbacken vi
möter Magnus Hedin i Järvsö. Det var den här butiken
han tidigt bestämde sig för att köpa och 1996 blev det
också verklighet.
En långsiktig satsning
Om butiken är en viktig del i hans liv så finns det
också ett skogsägande som han gärna vill berätta om. En
släktgård som idag efter ett antal tillköp omfattar närmare
500 hektar produktiv skog, och där de allra flesta
tillköpen har inneburit mer ungskog till fastigheten.
– Jag har en långsiktig tanke med skogen, ägandet och
de tillköp jag gjort. Medvetet har jag hållit mig informerad
om ekonomiskt intressanta arealer som varit till salu
och då i första hand ungskog i åldrarna 20–40 år. Det
känns som jag växer tillsammans med skogen och får
efterkommande att fortsätta utvecklingen.
Han medger att investeringen i skog innebär en trygghet
i form av en pension men även att kunna implementera
skötseltanken hos nästa generation. I hemmet finns två
söner som kan fortsätta skogsskötseln.
Praktisk utbildning
Skogsägandet finns som en viktig del i släkten där
morfar var tidigare ägaren till fastigheten och Magnus
far skogsmästare. Själv har intresset och den praktiska
utbildningen blivit grunden till dagens skogsinnehav.
En maskinförarutbildning finns med i det skogliga
bagaget men mest har det varit praktisk utbildning.
Skog och ekonomi
Magnus påpekar att man kommer långt med apteringslistor,
sunt omdöme och stöd från skogsägarorganisationen.
Men efterlyser samtidigt mer forskning om skog
och ekonomi.
– Jag har läst en hel del och försökt få kunskap i olika
sammanhang. Jag ser ett samband mellan skogsägandet
och ett ekonomiskt tänkande. Det gäller även när och
vad man ska köpa. En ungskog har högre räntabilitet
men man måste se det över ett längre tidperspektiv
och inte i första hand köpa till för att snabbt realisera
värden.
I bakgrunden finns ett långsiktigt tänkande även när
det gäller överlåtelse och kanske en avverkning.
– Jag har en målbild klar hur och när jag skall
överlåta fastigheten. Det kommer att hända så mycket
fram till den dag jag är 70 år. Naturligtvis kommer det
slut avverkningar i det som idag är ungskog men då
hoppas jag att jag har lyckats förmedla tankegången
om det långsiktiga skogsägandet till nästa generation på
skogsfastigheten.
Text & foto: Sven O Sundin
tillköp
med mellanskog NR 2 – 2012 7

full fart i dagmars fotspår
8
Full fart i Dagmars fotspår
För drygt två månader sedan drog stormen
Dagmar in över Sverige. På sin väg över landet
och mot Finland fälldes närmare 1 000 000
kubikmeter virke för skogsägarna i Mellanskog.
Det hårt drabbade området i norra Hälsingland
har fått extra maskinresurser och upparbetningen
är i full gång. På ett sågverksområde i Färila
kommer timmer att lagras under ett snötäcke
över sommaren.
Bilden av stormskadorna har klarnat och även om
något ytterligare område kan upptäckas är situationen
under kontroll. All planerad avverkningen för säsongen
har skjutits upp och istället inriktas nu arbetet på
stormens skador. Maskiner och grupper från andra
delar av landet har flyttats och i området kring Ljusdal
finns nu en fördubblad avverkningskapacitet.
Logistik
Men det är inte bara avverkningen i skogen som kräver
extraordinära åtgärder. Att planera avverkningarna så
att sortimenten tillvaratas, arbeta med nya kunder till
virket och få transporter att fungera är andra delar av
arbetet efter stormen Dagmar. Ett ovanligt stort antal
timmerbilar på vägarna vittnar om att transporterna
fungerar till sågverk och upplag.
Transporter på båt och järnväg är aktuellt och redan
nu går virke med tåg ner till Boxholm i Östergötland.
Få omlastningar innan virket når ett sågverk gör att en
längre transport är ekonomiskt hållbar.
Markförhållanden styr
I bilen på väg till en avverkningsplats norr om Korskrogen
finns Lars Wirén som är virkesområdeschef och
Ove Söderkvist som till vardags arbetar som produktionsledare
i Gästrikland.
– Nu prioriterar vi vinterobjekten och anpassar allt
efter markförhållandena. Att det mesta är tall och att
träden har kontakt med roten gör virket något mindre
sårbart. Vi gör allt vi kan för att bli klara till sommaren.
Virkesvärdet finns i de flesta fall kvar även om vi skulle
komma en bit in på sommaren.
Efter vägen ligger ett delvis nytt sortiment, långtoppar
som kommer att bli bränsle. Det är en anpass-
Vi har stor hjälp av maskinresurser från andra delar av landet, konstaterar
Ove Söderkvist och Lars Wirén. Erik Iljans är en av maskingruppens förare
norr om Korskrogen.
ning till de speciella förhållanden som blir följden av en
stormfällning.
– Vi försöker att ta ut ordinarie sortiment så långt det
går så att utbytet ska bli maximalt för skogsägaren. Helt
klart blir det dock i slutänden en något dyrare avverkning
i ett stormdrabbat område. Det är därför det är så viktigt
att vi planerar maskininsatserna så rationellt som möjligt.
Långväga maskingrupp
Efter en liten skogsväg och intill några fäbodstugor får vi
exempel på en maskingrupp som bytt område från Nora
till norra Hälsingland. Entreprenören Kindströmer
Skog och Salix har en skördare och skotare i området.
Blandningen av kullblåsta träd och stående skog gör
avverkningen mer krävande. Regeln gäller att ingen
stående skog får avverkas och ofta får maskinföraren
Erik Iljans först ta en andra stock innan hela trädet kan
upparbetas. För dagen är det inget djupt snötäcke att
arbeta i och det man nu hoppas är att marken i fortsättningen
håller sig frusen och att det inte blir mer snö.
Snölagring
En annorlunda virkeslagring kommer att ske på sågverksområdet
i Färila. Där läggs nu minst 15 000 kubikmeter
tall på ett hektar stort område som kommer att täckas
med snö och bark för att klara en lagring över sommaren.
Till hösten kommer så virket att sågas som vanligt.
– Metoden med snölagring har provats vid Kastets
sågverk i Gästrikland, berättar Ove Söderkvist. Det blir
som en frysbox som gör att virket inte påverkas under
en varm sommar.
Text & foto: Sven O Sundin

Lönsamt att satsa
på hög produktion
För att få en bra ekonomi i sitt skogsbruk lönar det sig att satsa på hög virkes-
produktion. Det är ju tacksamt att vara skogsägare så tillvida att naturen
ser till att det så småningom växer något på marken, men man förlorar en
betydande intäkt från sin skog om man inte hjälper naturen på vägen.
I våra norra delar leder användningen
av contortatall till kraftigt ökad tillväxt.
Contortan har sitt ursprung i nordvästra
Nordamerika och de första försöksplan-
teringarna i Sverige gjordes redan 1928.
Det var dock först under 70-talet som
contorta började användas i stor skala.
Contortatall växer bättre
– Vi planterade contorta i Härjedalen
första gången 1970, säger Mellanskogs
skogsinspektor i Hede, Ernst Halvarsson.
Trots att plantorna planterades i okto-
ber på snötäckt mark har det gått
mycket bra. Marken ligger 700 meter
över havet och håller idag 280 m 3 sk/ha,
vilket är långt mycket mer än vad vanlig tall
hade klarat av.
Vanligt med sådd
– Vi har flera andra jämförande objekt där
det skiljer 40 % i tillväxt till contortans fördel,
säger Jan-Erik Svensson, skogsinspektor
i Sveg. Dagens kvalitet på föryngrings-
materialet är bra och de ursprung vi
använder kommer från de norra delarna av
contortans utbredningsområde. Som regel
sår vi på hösten direkt efter avverkningen
och får snabbt igång ett nytt bestånd
med en naturlig rotutveckling. Mark-
beredning och sådd sker samtidigt och
kostar 4–5 000 kr/ha beroende på terräng.
Normal frögiva är 1,5 hg/ha.
– Våra erfarenheter från sådd är mycket
bra så länge man undviker finjordsrika marker,
där måste man plantera, säger Ernst.
Kom ihåg att vi pratar om lättföryngrade
och ganska magra marker här uppe,
ståndortsindex varierar mellan T14 till T18.
När vi sår vanlig svensk tall brukar givan
vara 2 hg/ha.
En första plantröjning måste göras när
plantorna är ca 1 m höga. Då glesas beståndet
ut men inte mer än att man har kvar
täta kvalitetsbestånd. Nästa röjning görs
vid 4–5 m höjd och sedan är inriktningen
att bara gallra en gång. Contortan har
större grönkronor och kan vara känslig för
snöbrott. Därför sker gallringen vid 15 m
höjd och sedan är avsikten att avvakta slut-
avverkning som sker mycket tidigare än för
vanlig tall, ca 65 år istället för 125 år.
Fler trädslag ger fler möjligheter
– Intresset för contorta är stort bland våra
medlemmar, säger Jan-Erik. Contortan ses
som ett komplement och många vill ta tillvara
på möjligheterna men också sprida
riskerna med sitt skogsbruk på ytterligare
ett trädslag. Contortan självföryngrar sig
lätt och vi upplever även älgskadorna som
betydligt mindre än för vanlig tall.
Ett annat bra trädslag för att få hög produktion
är lärk som ju växer mycket bra.
– Här uppe på våra breddgrader använder
vi oss av sibirisk lärk men längre ner i
Mellanskog kan man ju använda hybridlärk,
säger Ernst.
– Mitt råd för att få en riktigt hög produktion
är att sköta föryngringen och
sedan röja och gallra i tid men ta för all del
vara på den goda investering som gödsling
är. Att gödsla ca 10 år före avverkning ger
mycket bra förräntning, en av de bästa man
kan få i sitt skogsbruk avslutar Jan-Erik.
Text: Per Bengtsson, foto: Maria Bergenheim
contorta
Contortatall
(Pinus contorta)
Virkesförråd contorta: 7,4 miljoner
m 3 sk (totalt virkesförråd i Sverige
ca 3,4 miljarder m 3 sk).
Contortatallen är ett nordamerikanskt
trädslag som införts till Sverige under
de senaste 2–3 decennierna. Naturligt
förekommer arten från Alaska till
Kalifornien i västra delarna av den
nordamerikanska kontinenten.
Contortatallen, eller contortan som
den också kallas, infördes till Sverige
eftersom den ger god produktion även
under hårda klimatiska betingelser,
och för att den ger god tillväxt på
de flesta ståndorter. Barren är ofta
kraftigare gröna än hos den vanliga
tallen, och barken mer grå och
påminner mera om granens. Barren
har en svag men tydlig apelsinsmak,
speciellt hos unga träd. Contortan
odlas idag på ungefär 500 000 ha i
Norrland och nordvästra Svealand.
Införandet av ett nytt trädslag i stor
skala medför också risker och problem,
som debatterades särskilt
intensivt under slutet av 80-talet.
Contortan drabbades då av omfattande
angrepp från svampen
Gremeniella abietina men genom
att enbart använda härdigt frö och
inte använda contortan på olämpliga
marker anses problemet idag vara
begränsat.
Källa: Skogssverige
med mellanskog NR 1 – 2012 9

skidskyttar i världsklass
10
Skidskyttebröder
för traditionen vidare
Under andra hälften av 60-talet och början av 70-talet tillhörde
bröderna Inge och Torsten Wadman från Torsby eliten inom svenskt
skidskytte. Idag är de pensionärer och även om de lägger mycket
ideell tid på idrotten har de också tid att vara aktiva skogsägare.
Molnen hänger lågt och fem plusgrader men regnet
som kom under tidiga morgontimmar har tack och lov
upphört. Från skjutvallen på Torsby skidstadion hörs
ljudet av en och sedan flera kulor som träffar sitt mål.
Det är skidskyttegymnasiets elever som tränar. Inne i
klubbstugans värme sitter Torsten och Inge Wadman
och Mellanskogs inspektor Anders Larsson och tar en
kopp kaffe.
Stort idrottsintresse
Bröderna underhåller med anekdoter från sina aktiva år
som skidskyttar för SK Bore. Bland annat om att de
tränade skytte i trädgården hemma i Vadjetorp.
– Vi låg under äppelträdet och sköt, berättar Torsten.
Jag begriper inte att grannarna aldrig klagade eftersom
man på den tiden använde grovkalibriga vapen.
De har växt upp i Fensbol norr om Torsby och därför
är det kanske inte så konstigt att de har längdskidåkning
Bröderna Wadman på skjutvallen.
i blodet. Orten har som bekant fostrat många talanger i
skidspåren och kanske främst inom skidskyttet.
– Men vi höll på med bland annat jaktskytte, hockey
och fotboll också. På den tiden var man inte så specialiserad
på en idrott som man är nu, berättar Inge, som
är äldst och den som började med skidskytte först av
bröderna. Eftersom jaktskytte också var en rolig disciplin,
likväl som längdskidåkning bestämde han sig för att
kombinera de två och började träna med en gammal
hemvärnsmauser med stolpkorn. Den tog han med sig
till uttagningen för de Nordiska mästerskapen.
– Jag startade sist och åkte om de andra deltagarna.
När jag kom i mål fanns det inte en människa
någonstans så jag ställde mig och ropade ”jag är här
nu”. Då kom det till slut ut en funktionär och klockade
av mig, berättar Inge och skrattar. På den tiden var
skidskytte mer av en militär idrott och drog därför inte
så mycket publik.
med mellanskog NR 2 – 2012

SM, VM och OS
Efter att ha tagit en tredjeplats i nordiska mästerskapet
rullade det på för Inge med bland annat guld i stafett
på Junior-SM. Han blev också SK Bores första svenska
mästare i skidskytte 1966.
Torsten höll även han på med längdskidåkning men
det var först efter att brorsan Inge blivit svensk mästare
som han fick blodad tand och beslöt att satsa på skidskyttet.
Torsten blev uttagen till landslaget för OS två gånger,
till Sapporo 1972 och till Innsbruck 1976. Med en femteplats
och en åttondeplats, båda i stafett, som bästa
resultat.
Sitt bästa lopp gjorde Torsten under VM i Minsk
1974 då han blev bronsmedaljör i sprintloppet.
– Hittills har ingen svensk efter mig tagit någon bättre
plats i VM-sprint, säger han nöjt. Jag väntar på att det
ska hända varje VM.
Framgångar som ledare
Inges tävlingskarriär tog slut fortare är Torstens men
han ligger istället bakom många av de skidskytte- och
längdskidframgångar som SK Bore har fostrat under en
lång rad av år. Han tänkte sig en karriär som skogvaktare
men valde istället att bli tränare på Stjerneskolans
Skidskyttegymnasium. Han har dessutom varit ledare
på fem stycken OS. Det sista av dem var i Lillehammer.
– På den tiden betydde det att man gjorde allt, från
att coacha, sekundera och valla skidor. Ja, jag kokade till
och med havregrynsgröten på morgonen. Jag kan tycka
att de har det bra idag som har specialister till allt.
Skog och jakt
När de spänner på sig sina skidor och hänger gevären
på ryggen är det inga pensionärer man ser. De håller
farten minst lika bra som ungdomarna från gymnasiet
som åker jämsides.
– Fast jag har dåligt vallat pustar Torsten. Idag skulle
man ha haft klister.
Något som är synonymt med skidåkning och skytte
är skog och jakt. Bröderna Wadman är såväl skogsägare
som jägare. Torsten jagar mycket älg med de egna gråhundarna
och Inge har just beställt en stövarvalp som
ska födas fram i vår.
Tidigare ägde Torsten och Inge gården, på 160 hektar,
där de växte upp, tillsammans men de har nu delat
den sinsemellan. Inge tog själva gården med 55 hektar
mark till och Torsten resterande 105 hektar. Han har
dessutom köpt till ytterligare 25 och har alltså totalt 130.
Skogen har funnits med de båda bröderna sedan barnsben.
Pappa Bertil var noga med sin skog och bröderna
fick med sig det i blodet.
– Man har levt ett hektiskt liv med jobbet och idrotten,
säger Torsten. Avkopplingen har blivit att gå till
skogen med motorsågen. Och helt plötsligt upptäcker
man att klockan blivit alldeles för mycket, att det redan
blivit kväll. Man glömmer både tid och rum. Det är riktig
avkoppling det.
Medlemmar i Mellanskog
– Efter pensionen har man fått mycket
mera tid till skogen, berättar Inge, som
inte bara röjer, planterar och gallrar
sin egen skog utan dessutom anlitas
av grannar och bekanta med sådana
uppdrag. Fast nu har jag istället svårt
att hinna med min egen skog.
Men allt över förstagallringar, det
de själva inte orkar med, lejer de ut
till Anders och Mellanskog. De har
varit föreningen trogen under många
år.
– Det är viktigt det här med föreningsbiten,
tycker både Inge och Torsten.
Att föreningen förhandlar om prissättning, bland annat,
är viktigt för skogsägaren.
Anders Larsson är skokgsinspektor på vo Norra
Värmland. Han har jobbat i ett år och är därmed ganska
ny på sin post.
– Det har tagit tid att bygga upp kontaktnät men
jag har haft mycket hjälp av de lokala råd som Mellanskogsanslutna
lokala skogsägare har tillsammans med
oss skogsinspektorer. Men det är roligt och jag trivs.
Få av ”hans” skogsägare är självverksamma på samma
sätt som Torsten och Inge men visst finns det en och
annan på bygden.
– De blir tyvärr färre och färre men det viktigaste är
att man är aktiv när det gäller att ta beslut om sin skog
så att det blir skött på bästa sätt.
Text och foto: Mari Nälsén
Inge Wadman
Född: 1945
Bor: Vadjetorp, norr om Torsby.
Gör: Pensionär som är aktiv i flera föreningar, jagar,
åker skidor och arbetar i sin egen och andras skog.
Gjorde innan pensionen: Lärare på Stjerneskolans
Skidskyttegymnasium.
Karriär: Svensk mästare i skidskytte 1967 samt ett
antal medaljer från SM och JSM. Tränare och ledare
under hela fem OS och står bakom många av SK
Bores talanger.
Torsten Wadman
Född: 1947
Bor: Vadjetorp, norr om Torsby.
Gör: Aktiv och snart pensionär som arbetar i sin
egen skog, jobbar mycket ideellt för SK Bore samt
jagar med sina egna älghundar.
Gjorde innan pensionen: Arbetade som chef
på en Smidesverkstad
Karriär: SM-medaljer i slutet av 1960-talet.
Deltagande i OS 1972 och 1976 samt brons
i sprint på VM i Minsk 1974.
med mellanskog NR 2 – 2012 11

ny medlemschef
12
Medlemschef tror
på ökad dialog
Mellanskog har arbetat fram en ny organisation
där stor vikt har lagts vid medlemsfrågor. De nya
riktlinjerna för medlemsfunktionen har utarbetats
av en medlemsgrupp med representation från
styrelsen, skogsbruksområdena och virkesområdena.
Som ett led i arbetet med medlemsfrågor har Mellanskog
skapat en helttidstjänst och utsett Per Sandberg som
ny medlemschef. Per Sandberg har ett långt förflutet
i Mellanskog, senast som kvalitets- och miljöansvarig.
Pers kunskaper om Mellanskog både som tjänsteföretag
och intresseorganisation kommer att komma väl till pass
i hans nya roll.
För att bättre beskriva den nya tjänsten lät vi Anna
Andersson från Mellanskogs styrelse och Per Sandberg
berätta om hur de ser på medlemschefens roll.
Vi är våra medlemmar
– Ytterst handlar det om hur vi ser på medlemskapet och
medlemmarnas roll. Att vi är ett skogsföretag är självklart
för de flesta, men vi är i stor utsträckning också en
intresseorganisation som kämpar för bra villkor för
familjeskogsbruket, förklarar Anna. Det är just kombinationen
av att vara en organisation med både en operativ
del och en kooperativ del som gör Mellanskog unikt.
– Vi måste upprätthålla en grundidé som genomsyrar allt
vi gör. Det handlar i slutändan om trovärdigheten gentemot
våra medlemmar. När det handlar om tydlighet ska
Mellanskog alltid uppfattas på samma sätt i hela vårt verksamhetsområde,
oberoende av vem man talar med, och då
krävs nya och bättre informationsflöden, fortsätter Anna.
Roll som samordnare
– Som medlemschef kommer jag att ha en ambition att skapa
en samsyn kring de näringspolitiska frågor vi driver och se
till att både anställda och förtroendevalda i Mellanskog har
samma sak för ögonen, nämligen att alltid arbeta för rimliga
regler för skogsägaren, inte minst gällande äganderätten.
Jag kommer att fungera som en stödfunktion och se till att
förse förtroendevalda med förslag på näringspolitiska frågor
som vi vill driva. Samtidigt ska jag lyssna på vad som uppfattas
som angelägna frågor runt om i vårt område och
koppla den informationen till övriga förtroendevalda.
– Vi ska också skapa tydliga strukturer där förtroendevalda
blir kontaktpersoner i olika nätverk som kan samverka
i viktiga frågor. På så sätt kan vi arbeta mot tydliga målbilder
kring vad vi vill uppnå som intresseorganisation, till gagn
för våra medlemmar.
– Samtidigt är det lika viktigt att det här arbetet genomsyrar
företaget Mellanskog, och vår personal. Så på samma sätt
ska jag se till att skapa informationsflöden kring vad som
finns på de förtroendevaldas agenda som ska gå via virkesområdeschefer
vidare ut till skogsinspektorerna som
har den dagliga kontakten med skogsägarna. Här kan man
tala om att information och kunskap både tas, och stoppas in
i organisationen. Vi hoppas att detta ska leda till att hela
Mellanskog går i samma takt med samma budskap, vilket
kräver tydlighet, lyhördhet och förbättrad kommunikation,
säger Per.
Det handlar om mer än kronor och ören
– I Mellanskog har vi ett antal gemensamma grundvärderingar
som vi alla måste stå upp för och försöka leva
som vi lär. Jag tycker att den kooperativa idén är väldigt
tilltalande, där vi med folkbildning, som t.ex. kurser och
skogsdagar, hela tiden utvecklar oss och skapar ett bättre
skogsägande. Det måste vi behålla och förstärka, förklarar
Anna.
– Jag vill se ett fortsatt skogsägande med både hjärta
och hjärna. För det krävs rimliga regler för skogsägaren
och därför är det så viktigt att förtydliga att vi både är
en service- och intresseorganisation, och vilka frågor vi
driver, avslutar Per.
Text och foto: Martin Ekman, NPP
med mellanskog NR 2 – 2012

Välkommen till Mellanskogsmässan
– Sveriges viktigaste skogsmässa 2012!
Välkommen till mässan där skog, skogsägande
och skogsskötsel står helt i fokus. Stora delar
av branschen kommer att vara på plats för att
visa upp sig och presentera nya produkter,
problemlösningar och råd. Eftersom skog och
skoglig verksamhet består av så mycket mer än
av maskiner, verktyg och teknik, kommer vi att
erbjuda alla former typer av rådgivning som kan
öka lönsamheten och på olika sätt underlätta för
dig i din roll som skogsägare.
Mässan arrangeras för alla verksamma i skogen, stora
och små skogsägare, entreprenörer, tjänstemän, forskare,
skogsstuderande, skogsintresserade och allmänt
skogsnyfikna. Alla kommer för att prata skog och umgås
under väldigt trevliga former. Så gör som andra
skogsägare, besök mässan 2012. Förra året var vi 8 000
besökare, i år blir vi ännu fler!
Datum och tider
Fredag 24 augusti kl. 09.00 – 17.00
Lördag 25 augusti kl. 09.00 – 16.00
Årets tema – ”att äga skog”
Mellanskog kommer att presentera tjänster och produkter
som underlättar skogsägandet för den private skogsägaren.
Inte minst kommer det att finnas möjligheter
att se och lära känna den nya, och mycket uppskattade,
skogsskötselplanen.
Plats
Mässan ligger i år i vacker herrgårdsmiljö vid SLU:s försöksegendom
Lövsta i närheten av Uppsala. Mässområdet
består av både skog och öppen terräng.
Lövsta forskningscentrum för lantbrukets
djur kommer att vara norra
Europas modernaste anläggning för
undervisning och forskning på mjölkkor,
svin och fågel. Möjlighet till guidade
visningar till delar av anläggningen
kommer att finnas under mässan.
Träffpunkt
På mässan skapas många nya och värdefulla
kontakter. Här finns möjlig heter
att möta sina affärskontakter och även
knyta nya. Stora delar av Mellanskogs
fältpersonal kommer att finnas på plats
under mässdagarna. Bussresor arrangeras
av Mellanskogs skogsbruksområden,
banker och andra skogsägarföreningar
i Sverige.
Gruppresor
Om du planerar att besöka mässsan
och är intresserad av att åka
med på en gruppresa från ditt virkesområde
hittar du gruppresor inlagda
i Mellanskogs kalendarium.
Gå in på www.mellanskog.se och sök
på augusti månad. Under fliken Mellanskogsmässan
2012 finner du även kontaktuppgift till din Sbo-styrelse
för frågor om gruppresor. På vår webb finns den del
information redan idag och mer kommer senare.
Boka boende och sevärdheter
Destination Uppsala hjälper gärna till med boende och
tips på sevärdheter i anslutning till mässan.
Tel: 018-727 48 00 eller www.destinationuppsala.se.
mellanskogsmässan
Mässområdet vid SLU:s försöksegendom Lövsta
Yngve Norgren, Mellanskog Foto: Mellanskog
med mellanskog NR 2 – 2012 13

14
CHeCKlISTA SöK oCH PloCK
För tre-fyra år sedan hade Mellanskogs medlemmar
omfattande angrepp av granbarkborre
i västra Sörmland och södra Örebro län i spåren
efter stormen Per. Förra året var det skogsägarna
i Västernorrland och östra Jämtland
som drabbades.
Inga större angrepp har rapporterats under 2011 i
Mellanskogs verksamhetsområde men efter stormen
Dagmar får skogsägare i norra Gävleborgs län (Hälsingland)
se upp. Det är fullt möjligt att granbarkborrar flyger
över länsgränsen när de svärmar i vår.
Vårarbete i skogen
För att förebygga skador kan du som skogsägare i vår
kolla av din skog så att det inte ligger färska vindfällen
eller står partier med färska toppbrott/snöbrott kvar
efter vintern. Viktigast är att få bort grovt virke av äldre
granar. Tänk också på att söka i blandbestånd, kantzoner
till hyggen m.m.
Hur upptäcker man en skada?
• Ingångshål, med borrmjöl runtom
hålen och nedanför på barken, kan man
se direkt vid angreppen. Att träden mår
dåligt till följd av angreppet brukar visa
sig efter 8–10 veckor. Skadorna på träd
som blev angripna efter svärmningen i
början av juni bör visa sig i senare delen
av augusti. Är träden stressade av torka
ser man då att de blivit glesbarriga och har
gulrödfärgade barr i övrigt.
• Oftast upptäcks inte skadorna förrän träden
är avbarrade eller har gulröda/röda barr.
Sent angripna träd kan se helt friska ut och
barren kan vara gröna.
• De flesta angreppen består av grupper,
ofta ett 10-tal träd.
Hur effektiv är sök- och plock efter
svärmning?
• Förutsatt att man hittar angripna träd, d.v.s.
träd med färska ingångshål med barkmjöl
runtikring eller nedan ingångshålen, är
metoden rätt effektiv. Det krävs då att
Se upp för
granbarkborren
man kör ut träden från beståndet och från
avlägg vid bilväg innan början av juli.
• Metoden får störst effekt om huvuddelen
av barken följer med ut ur skogen.
När ska man använda fångstvirke?
• Obehandlat fångstvirke kan man med
fördel använda i redan angripna yngre till
medelålders bestånd där angreppen inte
är så omfattande att man vill avverka hela
beståndet. Mycket viktigt är då att man kan
köra ut fångstvirket innan början på juli.
Vilka träd ska avverkas?
• Ta bort alla träd som är angripna, även
döda träd, om de har bark kvar.
• Vid osäkerhet – ta ”oskadade” träd inom
10 meter från angripen kant (skadan är
ofta mer omfattande än vad man kan se).
• Om mindre beståndsrester
(< 0,3 ha) angripits är det ofta bäst att ta
hela restbeståndet (gruppen).
Om angrepp kommer
Om granbarkborren sprider sig över länsgränsen kommer
angreppen att visa sig i slutet av sommaren då
granarnas barr missfärgas (orangea-gula). Är man
riktigt observant och går igenom sin skog kan man
kanske upptäcka eventuellt angripna träd redan i vår,
genom att söka efter ingångshål (och barkmjöl). Då
ska man märka på dessa och avverka och forsla ut dem
innan 15 juli. Denna metod kallas sök och plock och
kan vara effektiv om angreppen inte är så omfattande.
Det krävs dock både tid och kunskap för att hitta de
angripna träden. Om fastigheten och granbestånden är
stora eller består av långa smala skiften är det tveksamt
om sök och plock är särskilt effektiv.
Vad behövs?
Granbarkborren finns naturligt i våra skogar. Den förökar
sig i vindfällen och försvagade grövre (>15 cm) granar.
Ibland bidrar de till att de angripna träden dör,
ibland klarar de angreppen, ofta genom att försvara sig
med ymnigt kådflöde. I regel är skadorna som granbarkborren
orsakar små och hanterbara. Men även
vid låga populationer kan enstaka skogsägare med
gamla, försvagade eller torkstressade granbestånd få
omfattande angrepp och kännbara ekonomiska förluster.
• Om skadan är omfattande (d.v.s. om
beståndet ”slås sönder” av avverkningen)
övervägs avverkning av hela beståndet.
Tillredning
• Granar som har tappat barken, lämnas
som naturvårdsträd eller apteras till brännved
(flis). De duger vare sig till timmer
eller massaved.
• Granar som har gröna/rödaktiga barr kvar
och där veden inte torkat (barken kvar)
apteras till timmer och barrmassaved.
Prioritera avverkning av:
• Restskogar av äldre bestånd (stormrester.)
• Skadade träd.
Avverka inte:
• Utför inte sena gallringar i gamla grandominerade
bestånd. Detta är speciellt viktigt
på torr mark.
• Ställ inte granskärmar.
Text: Dan Glöde, foto: SLU
med mellanskog NR 2 – 2012

På jakt efter
granbarkborre
Det är en av de där första ljuvliga vårvinterdagarna.
I Lindesbergsskogen, några mil norr om
Örebro, njuter åtta nöjda hundekipage. Av det
vackra vädret, absolut, men framför allt av en
rolig och annorlunda kurs – att lära sig söka
efter granbarkborre.
Det var i efterdyningarna av stormen Gudrun som helgens
kursledare, Annette Johansson, träffade på en uppgiven
skogsägare som undrade om inte hundar kan leta
efter granbarkborrar. Hundar som med sitt makalösa
luktsinne kan sniffa rätt på det mesta; narkotika, mögel,
bomber, människor… de borde väl kunna hitta granbarkborre
också?
Idag leder Annette två kursgrupper, en i södra och en
i mellersta/norra delen av landet, med totalt 18 hundekipage.
Efter fem intensiva kurshelger, med mängder
av egen träning däremellan, avslutas det hela i sommar
med en lägervecka med fältförsök. Då får hundarna
jobba i skarpt läge, med verkliga granbarkborreangrepp,
och resultatet jämförs med hur snabbt och hur mycket
skogsägare och skogsinspektörer hittar.
Lär sig dofter och sökteknik
Men än så länge är det träning som gäller. Steg ett är att
lära hunden hur granbarkborre luktar. Doftträningen
börjar inomhus, med en träningsplattform där hunden
under kursens gång lär in fyra olika syntetiska dofter/
feromoner. Feromoner är ämnen som tillverkas i kroppen
och som organismer sprider för att påverka andra
individers beteenden. Olika feromoner skickar olika
budskap – och sprider olika dofter. Hunden undersöker
burkarna och lär sig att förknippa den rätta doften med
belöning.
Mellan kurstillfällena får hundarna träna på att söka efter den nyinlärda
doften med hjälp av preparerade bomullspads.
Anne Spännare med hunden Vincent
I steg två söker hunden efter samma doft ute i skogen.
Först finns den på en liten bomullstuss som petats
in i barken på ett träd. Därefter ska hunden hitta en tesil
som fyllts med preparerad bomull. Slutligen en vante
fylld med doften och som det är helt okej att busa runt
med en stund. Dofterna går enligt Annette ofta väldigt
snabbt att lära in, sökträningen kan ta längre tid beroende
på hur lätt hunden har för att förstå och lära sig.
– Man kan inte säga att någon ras passar bättre för
sökträning än någon annan, det handlar mer om personligheten
och förarens förmåga att motivera hunden,
konstaterar hon.
Entusiastiska deltagare spår ljus framtid
Deltagarna kommer från olika håll, med olika bakgrund.
En jobbar i skogen, en annan är blivande skogsägare,
en tredje ser det här som en möjlighet att kunna
arbeta tillsammans med hunden. Andra är med helt enkelt
för att göra något roligt och utvecklande med sin
hund. Olika som sagt, men alla är väldigt entusiastiska
och tvekar inte alls på frågan om granbarkborresök har
en ljus framtid:
– Ett nyangripet träd är svårt att upptäcka, på max
någon meters avstånd kan man se de små, små hålen
i barken eller borrmjölet. En hund kan känna lukten
av granbarkborre på över 100 meter! Det säger väl allt?
Text & foto: Gunilla Eriksson, NPP
Träningsplattformen gör doftträningen effektiv, man hinner
belöna hunden väldigt många gånger på kort tid.
granbarkborrar
med mellanskog NR 2 – 2012 15

16
kvinnligt nätverk
Kvinnliga skogsägare
sammanstrålar i Sörmland
Lördagen den 4 februari var bitande kall
när 31 förväntansfulla kvinnor samlades på
Öster Malma. Mellanskog hade bjudit in
till nätverksträff för skogsägande kvinnor
i Sörmland och på programmet stod både
föreläsningar och aktiviteter.
Dagen började med en välbehövlig kopp kaffe och
skogsinspektor Emma Lindell från Mellanskog
hälsade alla välkomna. Direkt från start började kontakter
knytas med nya bekantskaper och nätverket tog fart.
Första föreläsaren var Karin Perers från Mellanskogs
styrelse som bjöd på skönlitterära guldkorn blandat med
bilder och erfarenheter från sina hemtrakter i Dalarna.
Skogsskötsel och politik
Åhörarna fick även inblick i Mellanskogs organisation
och flera exempel på hur man själv kan påverka. Karin
slog också ett slag för vidareutbildning inom projektet
Krafthandling Skog där flexibla studiecirklar kring
boken ”Nya Tiders Skog” är ett sätt att öka sin kunskap
om skogen. Johanna From, regionchef på Skogsstyrelsen
belyste myndighetens roll i den nya skogspolitiken på ett
tydligt sätt och förklarade hur arbetssättet gått från att
ge order till att ge rådgivning. Publiken upplystes även
om sitt eget ansvar i den nya skogspolitiken där skogsägaren
har en betydligt större roll för att de båda målen,
miljö och produktion, inom skogspolitiken ska nås.
Fler kvinnliga nätverk behövs
Eftersom temat för dagen var just kvinnliga skogsägare
och kvinnor i skogen belyste Johanna även denna punkt.
I Sörmland är 39% av skogsägarna kvinnor, vilket är
något mer än den sammanlagda siffran för Sverige på
37%. Slutligen lyfte även Johanna frågan om varför ett
kvinnligt nätverk behövs; att andelen kvinnor som arbetar
i skogen fortfarande är låg, att olika former av förvärv
av skogsmark fortfarande domineras av män och
att det finns en hel del outnyttjad kunskap och erfarenhet
som vi missar om vi inte får fler kvinnor engagerade
i skogen. Att ett kvinnligt nätverk behövs var deltagarna
eniga om och flera exempel på nyttan av ett sådant nätverk
lyftes också i diskussionen.
Högt vilttryck på Öster Malma
Eftermiddagen ägnades åt Öster Malma och dess
historia. Göran Bergqvist tog sig an uppdraget att guida
gruppen runt och svara på alla intressanta frågor. Turen
började med skogligt fokus där Öster Malmas speciella
situation med det höga vilttrycket diskuterades. Skogsbruket
på Öster Malma viltanpassas genom extra breda
kanthuggningar av vägar, högröjning, frihuggning av
ekar och vinteravverkning där så var möjligt, allt för
att skapa extra foder åt viltet. De ökade kostnader som
dessa åtgärder innebar täcktes istället upp av intäkter
från vilt & jaktverksamheten. Efter en runda uppe på
Jägarförbundets högkvarter var det tänkt att vildsvinshägnet
skulle besökas.
Eftersom inte bara människor utan även grisar
fryser vid -16°C hade dessa bökat ner sig i halmen så
endast trynena syntes och Göran beslöt att hoppa
över detta moment och istället visa slottet. Efter
en tur med konstvisning och historik inne i slottet
tackade Göran för sig och gruppen återsamlades
för att utvärdera dagen och dela ut pris till tipstävlingens
vinnare av ett presentkort på röjning värt 3 000 kr. Vid
slutet av dagen hade många nya kontakter knutits, idéer
kommit fram och förslagen till program för nästa kvinnliga
nätverksträff var många. Så håll utkik i brevlådan
alla skogsägande kvinnor i Sörmland, för snart kommer
nästa tillfälle att vara med och nätverka.
Text & foto: Emma Lindell
med mellanskog NR 2 – 2012

Familjen Lundéns skog på Åbylunds gård i Närke blir väl omhändertagen av Kalevi och Arvo Sääksjärvi.
Båda är bevis på att motormanuellt skogsarbete fortfarande behövs.
Än behövs motorsågsproffs
som Kalevi och Arvo
Skördare och andra stora maskiner
är givna för effektiv avverkning. Men
än finns det plats för skogsarbetare
med motor- eller röjsåg. Kalevi och
Arvo Sääksjärvi är bevis på det och
mycket uppskattade hos Mellanskogs
medlemmar i Örebro.
De finska bröderna kom som 17- och
18-åringar för att jobba en tid i de skogarna
efter rekordstormen 1969. Mariestad var
målet, men sällskapet fastnade i Örebro.
– Vi var flera killar som kom hit i en stor
finsk taxiregistrerad bil. Folk i Örebro sa
att det fanns gott om jobb här också. Så
vi stannade. Och har blivit kvar – i 43 år,
säger Kalevi.
Han ler åt minnena; det första boendet
på ett nedlagt ålderdomshem i Asker i
Östernärke, kvistningen med yxa (för ung
för motorsåg i början) och den ovanliga
ryska Moskvitj-bilen som tog arbetslaget ut
till skogarna på 70-talet.
– Mycket har förändrats i arbetet sedan
dess. Säkerheten, miljötänkandet är helt
annat. Och maskinerna är mycket lättare,
säger Arvo och klappar på en toppmodern
motorsåg som förr kunde vara en otymplig
12-kilosmaskin. Skogsägarna i Örebro
län – speciellt i Östernärke – har sett till
att bröderna Sääksjärvi alltid haft gott om
jobb i trakten; röjning, gallring och avverkning.
– Oerhört skickliga och omtyckta. Kalevi
och Arvo är riktiga proffs, säger Stefan
Almén, skogsinspektor hos Mellanskog
Örebro.
– Vi har satt plantor också. I marker där
vi sedan avverkat vuxen skog. Åren går
fort, konstaterar Arvo.
– Att jobba i skogen är det bästa som
finns. Frihet, säger Kalevi.
Motorsågarna knattrar i gång igen.
Bröderna Sääksjärvi har fortfarande fullt
upp. Nu med Dagmar-stormens härjningar
i Närkeskogarna.
Text & foto:
Jorma Maksimov, NPP
från skogen
Hur kommer den nya
medlemswebben att
underlätta för dig som
skogsägare?
Sven Erik Johansson, Hedemora
– Det bästa är att man direkt får
ett nuläge på ekonomi och
kontrakt samt på sin skogsskötselsplan.
Sedan uppskattar jag
också att man kan prenumera
på nyheter.
Göte Österman, Hysingsvik
– Möjligheten att snabbt komma
åt avräkningsnotor och mätbesked
och se kontoställning
kommer att bli bra. Att kunna
beställa utbetalningar från merkontot
direkt från medlemswebben
kommer också underlätta.
Per-Erik Gårdh, Värmskog
– Det är bra att kunna se hur ett
kontrakt fortlöper från påskrift till
avverkning och redovisning. Att
ha sin skogsskötselplan på
webben blir både en förenkling
och intressant för mig. Men
framförallt så tror jag det är
intressant för min familj som nu
kanske tycker det är enklare att
delta i skogsskötseln.
med mellanskog NR 2 – 2012 17

från skogen
Tar tåget till pannan
18
I mars avgick det första tåget från Mellanskogs egen lastningsplats i Mora
fyllt med skogssortimentet grot (grenar och toppar). Målet med resan var
Igelstaverket i Södertälje, där det ska eldas i deras panna och bli till värme
och el. Ytterligare två tåg har sedan dess gjort samma resa.
Stort intresse
– Målet med dessa tre provleveranser är att öka marknaden
för biobränsle i Dalarna där det tas ut mycket
biobränsle och där intresset hos skogsägarna är stort,
säger Björn Westerberg, som är säljare av biobränsle på
Mellanskog.
– Mellanskog är sedan tidigare leverantör till
Igelstaverket med billeveranser från Mälardalen och
båt från Gotland. Att köra biobränsle längre sträckor
med tåg är mycket kostnadseffektivt om man, som
Mellanskog, har egna lastningsplatser för tågen. Att på
det här sättet kunna serva fler aktörer på köparsidan
innebär naturligtvis bättre priser för skogsägarna.
– Det tar fyra timmar tre maskiner att lasta ett tågset.
Innehållet i varje tåg motsvarar 2 500 MWh eller
ca 3 000 m 3 s (stjälpt kubikmeter, som är yttervolym
av t.ex. en flishög). När tåget kommer fram vägs tåget
och fukthaltsprover tas ut så att man får fram exakt hur
många MWh tågsättet innehåller.
– Nu ska vi utvärdera de här provleveranserna, men
det står redan helt klart att intresset är mycket stort
och vi kommer att köra allt fler tåg med både virke
och biobränsle, både från Mora och från våra övriga
lastningsplatser för tåg, avslutar Björn.
med mellanskog NR 2 – 2012

Virkesupplag vid allmän väg
Planerar du att lägga upp virke inom vägområdet
efter en allmän väg måste du alltid ansöka
om tillstånd från trafikverket. I normalfallet
tar det ca 6 veckor från ansökan tills du får
ditt tillstånd. Virket får ligga max 60 dagar på
avlägget.
Bäst är om du kan anordna ditt avlägg i anslutning till
parkeringsficka eller rastplats så att virkesbilen inte
behöver stå på vägbanan vid lastning.
Tänk på att du oftast befinner dig inom vägområdet
även då virket läggs intill en parkeringsficka eller
rastplats. Virkesupplag vid busshållplats är generellt inte
tillåtet.
Avstånd till vägkanten
Hur långt virket ska ligga från vägkanten är beroende
av vilken hastighetsbegränsning som gäller vid det
aktuella upplaget, generellt gäller att man inte bör placera
virket längre från vägkanten än 3,5 meter. Ligger virket
längre från vägkanten får virkesbilen problem med att
lasta på ett säkert och effektivt sätt. Rådgör med din
skogsinspektor om du av någon anledning måste lägga
virket längre från vägkanten än 3,5 meter. ”Säkerhetszon
mindre god standard” gäller då man tolkar trafikverkets
tabell som anger vilket avstånd virket ska ligga från vägkanten.
Virket ska placeras vinkelrätt mot vägen och med den
jämndragna sidan mot vägen.
Mer information
Läs mer om vad du ska tänka på och hur du ska utforma
ditt avlägg i Trafikverkets broschyr ”Virkesupplag vid
allmän och enskild väg”.
Du hittar broschyren på nedanstående länk. Kontakta
din skogsinspektor om du vill ha hjälp med ansökan
eller om du inte kommer åt Trafikverkets broschyr
på deras hemsida.
Text & foto: Henrik Engblom
http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____5254.aspx
med mellanskog NR 2 – 2012 19

Vill du kunna hantera
din skog på nätet?
Snart släpper vi vår nya hemsida och då kan du också logga in på medlemswebben.
Mellanskogs medlemswebb ger dig nya möjligheter att ha koll på din skog.
Kontakta oss om du vill veta mer, 010-482 80 00.
Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt,
uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.
Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.
www.mellanskog.se