På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
5. 1975–1980 VITT PÅ SVART FÖRNYAD KAMP
Landet som försvann ur sikte Efter Båstad blev det tyst om Rhodesia. Landet försvann ur sikte i den svenska debatten. Möjligen och paradoxalt nog beroende på de omfattande sanktioner som Sverige införde mot Rhodesia 1969 efter säkerhetsrådets beslut 1968. Frågan var inte längre en politisk stridsfråga – varken mellan regeringen och oppositionen eller mellan regeringen och Afrikagrupperna. Sanktionerna innebar också, att det inte längre fanns någon svensk ambassad i Salisbury (nuvarande Harare). De enda svenskar som kunde följa utveck- Tore Bergman, missionär i Rhodesia och senare Afrikasekreterare på SKM. Här med elev under kemiexperiment i Chegato 1957 lingen på plats var missionärerna, men bland dem fanns ingen Gunnar Helander. Flertalet utsända av SKM kom från den schartauanska västkusten och som sådana konservativa, en del rent rasistiska. De hade två argument för att inte lägga sig i politiken: • De hade inte brittisk bakgrund som Rhodesias vita. • Teologiskt omfattade de tvåregementsläran – uppdelningen i ett världsligt styre och ett andligt rike; medborgarna skall lyda överheten, som är tillsatt av Gud (Rom 13). Att »man måste lyda Gud mer än människor« enligt aposteln Petrus (Apg 5:29) och därför bland annat försvara alla människors lika värde inför Gud var för dem inte ett tillräckligt tungt motiv för engagemang. Den lutherska kyrkan i Zimbabwe – självständig 1963 – blev 1964 medlem i nybildade Zimbabwe Christian Council med nära relationer till Kyrkornas Världsråd. Tillsammans med katolska biskopskonferensen utvecklade man en allt skarpare kritik av Smith-regimen, speciellt i fråga om dess mark- och utbildningspolitik. Av detta märktes dock inte så mycket i det som berättades i Sverige. Visserligen hade SKM:s Afrikasekreterare Holger Benettsson genom Nordiska Afrikainstitutet 1966 publicerat skriften Problemet Rhodesia. Där hävdade han att problemet hade 76 På väg mot befrielsen
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
- Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
- Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
- Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
- Page 96 and 97: 6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
- Page 98 and 99: Självständighetsfirande i Zimbabw
- Page 100 and 101: Council of South Africa (TUCSA) ej
- Page 102 and 103: ner den barriären. Företagslednin
- Page 104 and 105: Internationella kontakter var ännu
- Page 106 and 107: att facket inte skulle använda sta
- Page 108 and 109: fullt i bred opinionsbildning, att
- Page 110 and 111: Genom en serie »terroristrättegå
- Page 112 and 113: I och med MPLA:s maktövertagande i
- Page 114 and 115: Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
- Page 116 and 117: tydligt försvar för grundläggand
- Page 118 and 119: Strategin gick ut på att länka de
- Page 120 and 121: eko av Reagan och Thatcher och en l
- Page 122 and 123: Lennart Renöfält med barnvagn uta
Landet som försvann ur sikte<br />
Efter Båstad blev det tyst om Rhodesia. Landet<br />
försvann ur sikte i den svenska debatten. Möjligen<br />
och paradoxalt nog beroende på de omfattande<br />
sanktioner som Sverige införde <strong>mot</strong> Rhodesia<br />
1969 efter säkerhetsrådets beslut 1968. Frågan<br />
var inte längre en politisk stridsfråga – varken<br />
mellan regeringen och oppositionen eller<br />
mellan regeringen och Afrikagrupperna. Sanktionerna<br />
innebar också, att det inte längre fanns någon<br />
svensk ambassad i Salisbury (nuvarande Harare).<br />
De enda svenskar som kunde följa utveck-<br />
Tore Bergman, missionär i Rhodesia och senare Afrikasekreterare på SKM. Här<br />
med elev under kemiexperiment i Chegato 1957<br />
lingen på plats var missionärerna, men bland<br />
dem fanns ingen Gunnar Helander.<br />
Flertalet utsända av SKM kom från den schartauanska<br />
västkusten och som sådana konservativa,<br />
en del rent rasistiska. De hade två argument<br />
för att inte lägga sig i politiken:<br />
• De hade inte brittisk bakgrund som Rhodesias<br />
vita.<br />
• Teologiskt omfattade de tvåregementsläran –<br />
uppdelningen i ett världsligt styre och ett andligt<br />
rike; medborgarna skall lyda överheten,<br />
som är tillsatt av Gud (Rom 13). Att »man<br />
måste lyda Gud mer än människor« enligt<br />
aposteln Petrus (Apg 5:29) och därför bland<br />
annat försvara alla människors lika värde inför<br />
Gud var för dem inte ett tillräckligt tungt<br />
<strong>mot</strong>iv för engagemang.<br />
Den lutherska kyrkan i Zimbabwe – självständig<br />
1963 – blev 1964 medlem i nybildade Zimbabwe<br />
Christian Council med nära relationer till Kyrkornas<br />
Världsråd. Tillsammans med katolska<br />
biskopskonferensen utvecklade man en allt skarpare<br />
kritik av Smith-regimen, speciellt i fråga<br />
om dess mark- och utbildningspolitik. Av detta<br />
märktes dock inte så mycket i det som berättades<br />
i Sverige.<br />
Visserligen hade SKM:s Afrikasekreterare<br />
Holger Benettsson genom Nordiska Afrikainstitutet<br />
1966 publicerat skriften Problemet<br />
Rhodesia. Där hävdade han att problemet hade<br />
76 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language