På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
dande arbetet för befrielserörelserna, mot kolonialism och apartheid. EB drev från och med 1973 alltmer i riktning mot KFML(r) (Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna /revolutionärerna/), vilket försvårade samarbetet med andra vänstergrupper. Det skrämde också bort en del av sympatisörerna, bland annat Gunnar Björberg (arbetade 1965–70 först på Emmaus Göteborg, sen på Björkå): De personer med en mera odogmatisk syn på tillvaron, dit jag räknade mig själv, skrämdes idémässigt av den aggressivitet vis-à-vis samhället och dess institutioner som kom i dagen. … Även om jag som mer eller mindre född socialist tjusades och fascinerades en smula av hyllningsretoriken, så blev det med tiden, så att säga, «änna môcke«. Den första klädsändningen från EB och Emmaus Stockholm skickades 1969 till FNLA. 1970 sändes kläderna till PAIGC. 1971 gav man klädstöd till hela sju befrielserörelser och allra mest till Frelimo. I Angola valde man – efter samråd med Afrikagrupperna – att i fortsättningen endast sända kläder till MPLA; värderingen av befrielserörelserna där sammanföll alltså med regeringens. Prioriteringarna av befrielserörelserna kom att variera över åren, och det gällde även för materielstöd (sjukvårdsutrustning, skolmateriel, köksutrustning, glasögon osv.). På 90-talet rörde det sig om stora volymer på ca 1 400ton kläder/år till södra Afrika. Ett stort problem var fraktkostnaderna, men från och med 1972 fick man fraktbi- drag från Sida. EB visade stor expansionskraft. Från 15 personer 1965 var man 93–94 uppe i hela 66 personer. Den totala omsättningen var då uppe i över 21 miljoner, varav 1/3 Sida-bidrag. Initiativet till BoF togs 1972 av Bernt Kviberg,ungdomsinstruktör i baptistförsamlingen och Lennart Bendix, en praktisk visionär, anställd i domkyrkoförsamlingen i Västerås. En glasmålning i den senares lägenhet gav upphov till Emmaus Stockholm samlar kläder till ZANU:s flyktingläger. namnet. Den föreställde bespisningsundret i Nya Testamentet, där Jesus får fem bröd och två fiskar att räcka till tusentals människor. Bernt Kviberg var inspirerad av Ny gemenskap, just bildad i Stockholm. Det var en organisation, knuten till kyrkan, som riktade sig till utslagna personer och som bland annat arrangerade Alternativ Jul. Två somrar hade han också varit på Emmaus internationella sommarläger i Frankrike och Schweiz och även fått impulser från Latinamerika. Därefter hade han arbetat ett år på Emmaus Fnysinge. Den första ekumeniska u-veckan hölls 1973 På väg mot befrielsen 71
Sortering på Emmaus Björkå, tidigt 70-tal, Marion Sobeck närmast i bild. och följdes av fler ända fram till 90-talet (se nedan). De arrangerades över hela landet och kom att vara inspirations- och kunskapskälla för BoF, speciellt under 70-talet, då veckornas teman låg nära BoF:s stöd till befrielserörelserna i södra Afrika. Bakom u-veckorna stod Svenska Ekumeniska Nämnden (SEN), Svenska Missionsrådet och Sveriges Kristna Ungdomsråd (SKU). Bertil Högberg, senare mycket aktiv i bland annat Afrikagrupperna, var vid den här tiden studieorganisatör för Frikyrkliga Studieförbundet med uppdrag att förankra u-veckan i Västmanland och Dalarna. Genom sitt arbete fick han kontakt med BoF och kom så småningom att arbeta alltmer med dem. 1975 definierade BoF sig som en anti-imperialistisk organisation, men inspirationskällan var fortfarande »det kristna budskapet om kärlek och rättvisa mellan människorna«. BoF hade en öppen karaktär och prioriterade samarbete med andra organisationer. En stor kris 1977‒78 ledde till att den kristna idégrunden övergavs. Personalomsättningen hade varit hög, och inför hotet om nedläggning gick tidigare medarbetare som Bertil Högberg och Eva Strimling in i olika funktioner för att reda upp situationen. 72 På väg mot befrielsen
- Page 19 and 20: fram till 90-talet och kan enligt v
- Page 21 and 22: Författaren Sara Lidman blev en vi
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
- Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
- Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
- Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
- Page 96 and 97: 6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
- Page 98 and 99: Självständighetsfirande i Zimbabw
- Page 100 and 101: Council of South Africa (TUCSA) ej
- Page 102 and 103: ner den barriären. Företagslednin
- Page 104 and 105: Internationella kontakter var ännu
- Page 106 and 107: att facket inte skulle använda sta
- Page 108 and 109: fullt i bred opinionsbildning, att
- Page 110 and 111: Genom en serie »terroristrättegå
- Page 112 and 113: I och med MPLA:s maktövertagande i
- Page 114 and 115: Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
- Page 116 and 117: tydligt försvar för grundläggand
- Page 118 and 119: Strategin gick ut på att länka de
dande arbetet för befrielserörelserna, <strong>mot</strong> kolonialism<br />
och apartheid.<br />
EB drev från och med 1973 alltmer i riktning<br />
<strong>mot</strong> KFML(r) (Kommunistiska Förbundet<br />
Marxist-Leninisterna /revolutionärerna/), vilket<br />
försvårade samarbetet med andra vänstergrupper.<br />
Det skrämde också bort en del av sympatisörerna,<br />
bland annat Gunnar Björberg (arbetade<br />
1965–70 först på Emmaus Göteborg, sen på<br />
Björkå):<br />
De personer med en mera odogmatisk syn på<br />
tillvaron, dit jag räknade mig själv, skrämdes<br />
idémässigt av den aggressivitet vis-à-vis samhället<br />
och dess institutioner som kom i dagen.<br />
… Även om jag som mer eller mindre född socialist<br />
tjusades och fascinerades en smula av<br />
hyllningsretoriken, så blev det med tiden, så att<br />
säga, «änna môcke«.<br />
Den första klädsändningen från EB och Emmaus<br />
Stockholm skickades 1969 till FNLA. 1970 sändes<br />
kläderna till PAIGC. 1971 gav man klädstöd till<br />
hela sju befrielserörelser och allra mest till Frelimo.<br />
I Angola valde man – efter samråd med Afrikagrupperna<br />
– att i fortsättningen endast sända<br />
kläder till MPLA; värderingen av befrielserörelserna<br />
där sammanföll alltså med regeringens.<br />
Prioriteringarna av befrielserörelserna kom att<br />
variera över åren, och det gällde även för materielstöd<br />
(sjukvårdsutrustning, skolmateriel, köksutrustning,<br />
glasögon osv.). <strong>På</strong> 90-talet rörde det<br />
sig om stora volymer på ca 1 400ton kläder/år till<br />
södra Afrika. Ett stort problem var fraktkostnaderna,<br />
men från och med 1972 fick man fraktbi-<br />
drag från Sida. EB visade<br />
stor expansionskraft.<br />
Från 15 personer 1965<br />
var man 93–94 uppe i<br />
hela 66 personer. Den<br />
totala omsättningen<br />
var då uppe i över 21<br />
miljoner, varav 1/3<br />
Sida-bidrag.<br />
Initiativet till BoF<br />
togs 1972 av Bernt Kviberg,ungdomsinstruktör<br />
i baptistförsamlingen<br />
och Lennart<br />
Bendix, en praktisk<br />
visionär, anställd<br />
i domkyrkoförsamlingen<br />
i Västerås. En<br />
glasmålning i den<br />
senares lägenhet<br />
gav upphov till<br />
Emmaus Stockholm samlar kläder till<br />
ZANU:s flyktingläger.<br />
namnet. Den föreställde bespisningsundret i Nya<br />
Testamentet, där Jesus får fem bröd och två fiskar<br />
att räcka till tusentals människor.<br />
Bernt Kviberg var inspirerad av Ny gemenskap,<br />
just bildad i Stockholm. Det var en organisation,<br />
knuten till kyrkan, som riktade sig till utslagna<br />
personer och som bland annat arrangerade Alternativ<br />
Jul. Två somrar hade han också varit på<br />
Emmaus internationella sommarläger i Frankrike<br />
och Schweiz och även fått impulser från Latinamerika.<br />
Därefter hade han arbetat ett år på Emmaus<br />
Fnysinge.<br />
Den första ekumeniska u-veckan hölls 1973<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 71
Change language