På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hetspolisen blev kontantstöd en växande del av<br />
biståndet.<br />
Mer än någon annan befrielserörelse drev Frelimo<br />
frågan om militärt stöd<br />
men förgäves. För detta kritiserades<br />
regeringen av Afrikagrupperna<br />
och även –<br />
som ett överraskande eko –<br />
av Maji Maji, organ för<br />
Tanganyika African National<br />
Union Youth League, som<br />
skrev om »svensk imperialism«.<br />
Viktigare för den<br />
svenska allmänheten var att<br />
Lennart Malmer och Ingela<br />
Romare i november 1971 hade<br />
följt Joaquim Chissano<br />
under tre veckor i Cabo Delgado-provinsen.<br />
Deras TVdokumentär<br />
I vårt land börjar<br />
kulorna blomma sändes i<br />
början av 1972.<br />
1973 blev Frelimos stora genombrottsår i Sverige<br />
och i Norden som helhet. I april hölls en stor<br />
konferens i Oslo om kolonialism och apartheid,<br />
organiserad av FN och OAU. Resultatet var en seger,<br />
framhöll Marcelino dos Santos vid sitt besök<br />
på UD efteråt. Befrielserörelserna hade deltagit<br />
på samma villkor som regeringsrepresentanterna.<br />
Från Oslo kom företrädare för åtta befrielserörelser<br />
till Stockholm. Stort pådrag av medierna, officiell<br />
<strong>mot</strong>tagning på UD och diverse möten med<br />
folkrörelser. Dessutom en särskild arbetslunch<br />
med utrikesminister Krister Wickman och dos<br />
»1973 blev Frelimos stora<br />
genombrottsår i Sverige och i<br />
Norden som helhet. I april hölls<br />
en stor konferens<br />
i Oslo om kolonialism och<br />
apartheid, organiserad av FN<br />
och OAU. Befrielserörelserna<br />
hade deltagit på samma villkor<br />
som regeringsrepresentanterna.«<br />
Santos samt MPLA:s president Agostinho Neto<br />
och Lucette Andrade Cabral, PAIGC.<br />
I juli nåddes världspressen av dramatiska nyheter<br />
från Moçambique. Den<br />
brittiske prästen Adrian Hastings<br />
kunde i samband med<br />
den portugisiske premiärministern<br />
Caetanos Londonbesök<br />
publicera vittnesmål från<br />
spanska missionärer om en<br />
massaker i Wiriyamu, en by<br />
söder om provinshuvudstaden<br />
Tete. Där hade portugisiska<br />
fallskärmstrupper ett år<br />
tidigare slaktat 400 bybor.<br />
Fyra dagar senare gick<br />
Wickman ut i Aftonbladet<br />
för att »initiera en bred politisk<br />
aktion <strong>mot</strong> Portugals kolonialkrig<br />
i Afrika«. Samtidigt<br />
kritiserade han privata<br />
företags investeringar i Portugal och beskrev dem<br />
som stötande och resultatet av »tvivelaktig och<br />
kortsiktig spekulation«.<br />
Också från folkpartiet kom starka reaktioner.<br />
Fränast var Per Ahlmark, som i ett öppet brev i<br />
Expressen vände sig till de verkställande direktörerna<br />
i svenska företag med stora ekonomiska intressen<br />
i Portugal:<br />
Ni bidrar till att förlänga blodbaden i tre områden<br />
i Afrika. I praktiken stöder ni ekonomiskt<br />
Caetano-regimen att begå folkmord.<br />
Nyheten om massakern tände den politiska opi-<br />
62 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language