På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
Statens två ansikten Allt sedan 1920-talet och Nationernas Förbund hade folkrätten varit den fasta grund, på vilken den svenska utrikespolitiken hade vilat. Den definierades som »icke-inblandning i självständiga staters inre angelägenheter«. Främste företrädare för denna hållning blev Östen Undén (utrikesminister 1924‒26 och 1945‒62), som förenade den med en strikt och försiktig neutralitetspolitik mellan stormaktsblocken. FN:s säkerhetsråd förutsattes vara garanten för fred och säkerhet – även för småstaterna, som i gengäld borde hålla en låg internationell profil. Denna linje bröts dock i december 1959, då Sverige som första västland röstade för Algeriets rätt till självbestämmande. Undénplanen med syftet att stoppa kärnvapenspridningen (antogs av FN:s generalförsamling 1961) var ett steg till i samma riktning. Folkrätten förblev också i fortsättningen utrikespolitikens grund, men tolkningen blev alltmer aktivistisk. Världen kom närmare. Utrikespolitiken skulle inte bara respektera folkrätten utan främja »folks rätt till självbestämmande«. Alltså: från att vara ett argument för icke-politik blev folkrätten ett skäl för en aktiv utrikespolitik. Flera faktorer kom att samverka i denna riktning: • Dag Hammarskjölds roll – och inte minst hans död – som generalsekreterare i FN 1953–61. • 6 300 svenska FN-soldater i Kongo (1960–64), av vilka 18 dödades. • Den dramatiska avkoloniseringen och södra Afrikas kamp för frigörelse. Dag Hammarskölds engagemang för Afrika som FN:s generalsekreterare fick stor betydelse för Sveriges engagemang. • Svenska, särskilt socialdemokratiska, politikers nära relationer till ledarna för frontstaterna och befrielserörelserna i södra Afrika från 60talets mitt. • Vietnamkriget. • En ny generation socialdemokratiska politiker tog successivt över, och Olof Palme blev partiledare 1969. 1965 höll Palme ett banbrytande utrikespolitiskt tal vid Broderskapskongressen i Gävle, där han talade om den »sprängkraft av oerhörd styrka … en stormvåg« som nationalismen i Asien och Afrika utgjorde. »Denna strävan till frigörelse… Vi måste lära oss att leva med den och kanske också för den.« Samtidigt pekade han på de gamla kolonialmakternas syndaregister: Samtidigt som man förkunnade frihetsidéer för det egna landets medborgare drevs man i de främmande länder, där man hade makt över människorna, till ett allt hårdare förtryck… Det är en illusion att tro att man kan möta På väg mot befrielsen 51
Olof Palme och LO-ordföranden Arne Geijer möter Tanzanias president Julius Nyerere 1969. 52 På väg mot befrielsen
- Page 1 and 2: På väg mot befrielsen Svensk soli
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »Många aktivister i Afr
- Page 7 and 8: Då det hände 1912 ANC bildas. 194
- Page 9 and 10: Mot apartheid i ett första majtåg
- Page 11 and 12: Alla är vi från Afrika När börj
- Page 13 and 14: Afrika förblev en »europeisk« ko
- Page 15 and 16: för att bilda ett paradisiskt samh
- Page 17 and 18: Sydafrikas hudfärgslagar Ser jag d
- Page 19 and 20: fram till 90-talet och kan enligt v
- Page 21 and 22: Författaren Sara Lidman blev en vi
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
- Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
- Page 49: Jagad politiker och generade genera
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
- Page 96 and 97: 6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
- Page 98 and 99: Självständighetsfirande i Zimbabw
Olof Palme och LO-ordföranden Arne Geijer möter Tanzanias president Julius Nyerere 1969.<br />
52 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language