På väg mot befrielsen

More documents

Recommendations

Info

Förord DENNA SKRIFT utgör den sjätte och avslutande boken i serien Folkrörelsernas solidaritetsarbete med södra Afrika. Avsikten är att så sakligt och tillgängligt som möjligt teckna en samlad bild av det folkliga arbetet i Sverige för ett fritt södra Afrika och av dess relation till den officiella regeringspolitiken på detta område. Samtidigt bör läsaren vara medveten om att urvalet och presentationen av tidigare händelser och skeenden aldrig är totalt objektivt utan alltid bär »tolkens fingeravtryck« (Alan Munslow i Deconstructing History). Mina personliga erfarenheter från 50- och 60talets studentrörelser och från många år inom fredsrörelsen, frikyrkan och Broderskapsrörelsen utgör en del av min referensram. Min professionella bakgrund som journalist i olika roller och som aktör i internationella frågor – på utrikesdepartementet och Liv & Fred-institutet – utgör andra delar. Denna referensram påverkar mitt perspektiv och kommer omedvetet att färga min framställning. Framställningen vilar – utan att det bekräftas av tyngande fotnoter – tungt på dels Tor Sellströms omfattande studie i tre volymer Sweden and National Liberation in Southern Africa, Nordiska Afrikainstitutet 1999 och 2002, dels de tidigare fem skrifter som utgetts 2006‒2007 inom ramen för projektet: Karl-Gunnar Norén: Under ISAK:s paraply. Isolera Sydafrikakommittén 1979‒1995 Anja Björk: Den stillsamma vreden. Praktisk solidaritet 1969‒1994 Birgitta Silén: Uppdrag solidaritet. Arbetarrörelsen och södra Afrika 1960‒1994 Rune Forsbeck: »Gör ni då inte åtskillnad…?« Kyrkorna och södra Afrika 1960‒1994 Mai Palmberg (red): När södra Afrikas frihet var vår. Afrikagrupperna 1968‒1994 Dessa böcker är självbilder, det vill säga skrivna inifrån rörelserna av personer som själva var med. Min text är snarare skriven på halvdistans, till hälften utifrån, nära engagemanget och ändå med en infallsvinkel från marginalen. Med intryck från tre månaders reportageresa i södra och östra Afrika 1971 i bakhuvudet men utan direkta erfarenheter från centrum av rörelsernas arbete för södra Afrikas frigörelse från kolonialism och apartheid. Med ambitionen att så rättvist som möjligt teckna personer och grupper, deras framgångar och motgångar under en unik period i svensk politik. Med en viss längtan till en tid då internationell solidaritet i så hög grad präglade debatt och aktiviteter att Oliver Tambo med fog kunde beskriva relationen mellan Sverige och södra Afrika som »ett naturligt system… från folk till folk«. Uppsala 30 april 2007 bernt jonsson På väg mot befrielsen 5
Innehåll »Många aktivister i Afrikagrupperna ägnade den större delen av sin vakna tid åt solidaritetsarbetet. Det blev en viktig del av våra liv. Södra Afrikas frihet handlade också om vår frihet från förtryck och rasism.« FÖRORD 5 DÅ DET HÄNDE 8 SVENSKT ENGAGEMANG VÄXER FRAM 10 Alla är vi från Afrika Kapplöpningen om Afrika Kolonialismens nedgång och fall Sverige som misslyckad kolonialmakt Den svenska opinionen växer fram Sydafrikas hudfärgslagar Tvångsförflyttningarnas tid Apartheidbibeln Raslagarna och den svenska opinionen 1960–1965 VÅLDET TRAPPAS UPP 24 Massakern i Sharpeville och dess följder Afrikanska berättare når svenska läsare Kupp på Torslanda för fredspristagare Vad är en befrielserörelse? Det trettioåriga krigets första decennium När blev staterna fria? 1965–1970 PORTUGALS KOLONIER HAMNAR I FOKUS 37 60-talets andra hälft – en splittrad opinionsbild Ingen tennis i Båstad Dramatik vid våta grinden Cabora Bassa – med politisk sprängkraft Statens två ansikten Jagad politiker och generade generaler 1970–1975 PORTUGALS VÄLDE FASAS UT 54 Från Khartoum till Lusaka En gudomlig Sydafrikakommitté? Svenska sardiner psykade portugisisk militär Tidigt stöd men sent erkännande Framgångar för Frelimo Splittring i och om Angola Bröderna som var oense MPLA:s djupa kris och nya start Siden, sammet, trasa, lump – ger solidaritet 1975–1978 VITT PÅ SVART – I NY KAMP 74 Landet som försvann ur sikte Svart splittring komplicerar bilden Avspänning med baktanke Efter avspänningen Svenska Kyrkans Mission och befrielserörelserna 6 På väg mot befrielsen
Page 1 and 2: På väg mot befrielsen Svensk soli
Page 3: Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 7 and 8: Då det hände 1912 ANC bildas. 194
Page 9 and 10: Mot apartheid i ett första majtåg
Page 11 and 12: Alla är vi från Afrika När börj
Page 13 and 14: Afrika förblev en »europeisk« ko
Page 15 and 16: för att bilda ett paradisiskt samh
Page 17 and 18: Sydafrikas hudfärgslagar Ser jag d
Page 19 and 20: fram till 90-talet och kan enligt v
Page 21 and 22: Författaren Sara Lidman blev en vi
Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
Page 55 and 56:
Från Khartoum till Lusaka I januar
Page 57 and 58:
espråkade våld men ett slut på f
Page 59 and 60:
Tidigt stöd men sent erkännande I
Page 61 and 62:
hetspolisen blev kontantstöd en v
Page 63 and 64:
Av Stockholms Afrikagrupp organiser
Page 65 and 66:
Bröderna som var oense I debatten
Page 67 and 68:
Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
Page 69 and 70:
Abbé Pierre på besök hos Emmaus
Page 71 and 72:
Sortering på Emmaus Björkå, tidi
Page 73 and 74:
Snaran dras åt kring Ian Smith och
Page 75 and 76:
Landet som försvann ur sikte Efter
Page 77 and 78:
kritiserade västliga industriinves
Page 79 and 80:
AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
Page 81 and 82:
Bild från Mugabes besök på Bröd
Page 83 and 84:
formation för att om möjligt kunn
Page 85 and 86:
sism i Sydafrika nära nog försvun
Page 87 and 88:
dio och TV. De kunde bygga sina fr
Page 89 and 90:
Palme på Broderskapsrörelsens mö
Page 91 and 92:
Afrikabulletinen säljs och pengar
Page 93 and 94:
»Trots att de länge marginalisera
Page 96 and 97:
6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
Page 98 and 99:
Självständighetsfirande i Zimbabw
Page 100 and 101:
Council of South Africa (TUCSA) ej
Page 102 and 103:
ner den barriären. Företagslednin
Page 104 and 105:
Internationella kontakter var ännu
Page 106 and 107:
att facket inte skulle använda sta
Page 108 and 109:
fullt i bred opinionsbildning, att
Page 110 and 111:
Genom en serie »terroristrättegå
Page 112 and 113:
I och med MPLA:s maktövertagande i
Page 114 and 115:
Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
Page 116 and 117:
tydligt försvar för grundläggand
Page 118 and 119:
Strategin gick ut på att länka de
Page 120 and 121:
eko av Reagan och Thatcher och en l
Page 122 and 123:
Lennart Renöfält med barnvagn uta
Page 124 and 125:
7. 1983-1988 DE AVGÖRANDE ÅREN
Page 126 and 127:
UDF bildas. lanserades den 20 augus
Page 128 and 129:
land måste komma inifrån. ANC had
Page 130 and 131:
tional Defense and Aid Fund (IDAF),
Page 132 and 133:
Unga glada aktivister i Göteborg.
Page 134 and 135:
trerad och att det inte var en agen
Page 136 and 137:
forts från sid 133 des. Den som in
Page 138 and 139:
Vi försökte få ner svenska juris
Page 140 and 141:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 142 and 143:
la element i den inhemska opinionsb
Page 144 and 145:
Korpen är Ravans symbol. tisspridd
Page 146 and 147:
Kampanjveckan Ungdom mot apartheid
Page 148 and 149:
Folkriksdagen samlade en lång rad
Page 150 and 151:
dukter fortsatte. Augusti kom, men
Page 152 and 153:
kott som passerade igenom utan vare
Page 154 and 155:
8. SKÖRDETIDEN ÄR INNE
Page 156 and 157:
Den sydafrikanska flaggan halas en
Page 158 and 159:
De nyligen släppta ANC ledarna vä
Page 160 and 161:
Astrid Assefa, Cyndee Peters, Elise
Page 162 and 163:
En aktivist ser tillbaka En av de m
Page 164 and 165:
PEMSA förutsatte praktiskt samarbe
Page 166 and 167:
kursledare - utbildades under denna
Page 168 and 169:
ISAK fick en arvtagare: Nätverket
Page 170 and 171:
folkliga rörelser, då hade etable
Page 172 and 173:
En jordreform i Sydafrika kompenser
Page 174 and 175:
minska arbetslösheten. Zimbabwe un
Page 176 and 177:
På samma sätt ska även denna pro
Page 178 and 179:
Sverige. Men bakom honom fanns tuse
Page 180 and 181:
99 Mats Öhman/ Afrikabild 100 Bert
Page 182 and 183:
Björk, Kaj 53 Björkå 61, 66, 69,
Page 184 and 185:
Hansson, Tommy 109 Harare 76 Harlin
Page 186 and 187:
MPLA - se Movimento Popular de Libe
Page 188 and 189:
SIF-klubben 144 Sigtuna 164 Silén,
Page 190:
Uppsala 5, 32, 43, 44, 47, 48, 57,
show all

På väg mot befrielsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?