På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
dustri skulle förses med el via 1 420km långa ledningar. ASEA ingick i ZAMCO, som bestod av företag från 15 länder med sydafrikanska Anglo- American i spetsen. ASEA:s del av ordern var bara 10 procent men ändå en av de största beställningar man någonsin haft. ASEA var världsledande på sitt område och därför en attraktiv partner. Frelimo var starkt negativt till projektet; såväl Portugal som de vita minoritetsregimerna skulle gynnas ekonomiskt. Av Portugals budget gick vid det här laget hälften till militären. EFTA-medlemskapet hade också lett till ökade utländska, även svenska, investeringar, och turistindustrin växte. Pierre Schori (s) hade i tidskriften Tiden (s) 1967 hävdat, att »12 500 svenska turister bidrog i fjol till att finansiera kriget«. En starkare portugisisk ekonomi skulle förlänga kriget. Eduardo Mondlane hade länge odlat nära kontakter med socialdemokraterna. Det hindrade honom inte från att hårt kritisera regeringen för dess vägran att utsätta Portugal för ekonomiska sanktioner. Han hade även personliga relationer till DN:s chefredaktör Olof Lagercrantz och odlade sina kontakter med folkpartister som David Wirmark. I en intervju, som denne publicerade i Liberal Debatt 1966, klagade Mondlane: Ni är för neutrala i Sverige för närvarande… Om Sveriges ord om solidaritet med oss ska tas på allvar, är det logiskt att vi förväntar oss att Sverige utsätter Portugal för påtryckningar. Uteslutning från EFTA (European Free Trade Association) och ekonomisk bojkott – det var Mondlanes krav, och de stöddes av folkpartister Cabora Bassa är tema i Uppsala april 1969 för en teach-in, en opinionsbildarmetod med ett batteri av föreläsningar utvecklad av radikala rörelser i USA. På väg mot befrielsen 47
Uppsala Sydafrikakommittés falska löpsedel gav Expressen stoff till sin egen löpsedel. som Per Ahlmark samt av vänsterpartiet kommunisterna. I mars 1967 kunde Första kammaren avlyssna en ovanligt hård debatt mellan Ahlmark och handelsminister Gunnar Lange, där den senare drev tesen om industriell utveckling som en hävstång för demokrati. Nyheten om ASEA, ZAMCO och Cabora Bassa kom ett år senare att utlösa samma debatt inom det socialdemokratiska partiet. Anders Johansson hade i en serie DN-artiklar i april 1968 som förste internationelle journalist rapporterat från befriade områden i Moçambique och därmed starkt undergrävt Portugals trovärdighet. Några månader senare kunde han påvisa hur även Rhodesia var inblandat i Cabora Bassa-projektet. Bland ledande vänsteraktivister som Dick Urban Vestbro fanns det länge en stor skepsis mot Frelimo, något som han senare självkritiskt beskrev: Vi i Sydafrikakommittéerna… trodde att vårt arbete mot imperialismen och kapitalismen var lika viktigt som Frelimos, om inte mer… Vi såg oss själva som sanna revolutionärer (och) hade kritiserat Frelimo för att vara officiellt representerat av en amerikansk medelklasskvinna … en hemmafru från Chicago. SSU Stockholm var en av de första som krävde att regeringen skulle stoppa ASEA:s medverkan i projektet. SSU fick uppbackning av Aftonbladet. På andra sidan stod regeringen, LO och dess medlemsförbund Metall, som organiserade metallarna på ASEA i Västerås. För dessa handlade det om 300 arbetstillfällen under tre år. Visserligen var regeringen kritisk mot svenska investeringar i Moçambique, förklarade Lange, men ASEA var ju inte investerare utan säljare. Dessutom var handelskrig inte rätt sätt att opponera mot Sydafrika och Portugal. Liksom tidigare ansågs endast säkerhetsrådet ha mandat att besluta om sanktioner. Uppgifterna sommaren 1968 om att rhodesiska företag skulle vara leverantörer till ZAMCO-projektet föredrog regeringen att ignorera. Inom Sydafrikakommittén i Uppsala togs detta som bevis för socialdemokratiskt »klassamarbete som leder till… strukturell fascism«. Samtidigt som regeringen fortsatte att försvara ASEA:s roll i ZAMCO, röstade man i FN:s generalförsamling (november 1968) för en resolution, som beklagade att finansiella intressen opererade i de portugisiska kolonierna. De »står i vägen … 48 På väg mot befrielsen
- Page 1 and 2: På väg mot befrielsen Svensk soli
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »Många aktivister i Afr
- Page 7 and 8: Då det hände 1912 ANC bildas. 194
- Page 9 and 10: Mot apartheid i ett första majtåg
- Page 11 and 12: Alla är vi från Afrika När börj
- Page 13 and 14: Afrika förblev en »europeisk« ko
- Page 15 and 16: för att bilda ett paradisiskt samh
- Page 17 and 18: Sydafrikas hudfärgslagar Ser jag d
- Page 19 and 20: fram till 90-talet och kan enligt v
- Page 21 and 22: Författaren Sara Lidman blev en vi
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45: med svidande ögon (men) snart var
- Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
- Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
Uppsala Sydafrikakommittés falska<br />
löpsedel gav Expressen stoff till sin<br />
egen löpsedel.<br />
som Per Ahlmark samt av vänsterpartiet kommunisterna.<br />
I mars 1967 kunde Första kammaren avlyssna<br />
en ovanligt hård debatt mellan Ahlmark<br />
och handelsminister Gunnar Lange, där den senare<br />
drev tesen om industriell utveckling som en<br />
hävstång för demokrati. Nyheten om ASEA,<br />
ZAMCO och Cabora Bassa kom ett år senare att<br />
utlösa samma debatt inom det socialdemokratiska<br />
partiet.<br />
Anders Johansson hade i en serie DN-artiklar i<br />
april 1968 som förste internationelle journalist<br />
rapporterat från befriade områden i Moçambique<br />
och därmed starkt undergrävt Portugals<br />
trovärdighet. Några månader senare kunde han<br />
påvisa hur även Rhodesia var inblandat i Cabora<br />
Bassa-projektet. Bland ledande vänsteraktivister<br />
som Dick Urban Vestbro fanns det länge en stor<br />
skepsis <strong>mot</strong> Frelimo, något som han senare självkritiskt<br />
beskrev:<br />
Vi i Sydafrikakommittéerna… trodde att vårt<br />
arbete <strong>mot</strong> imperialismen och kapitalismen<br />
var lika viktigt som Frelimos, om inte mer…<br />
Vi såg oss själva som sanna revolutionärer<br />
(och) hade kritiserat Frelimo för att vara officiellt<br />
representerat av en amerikansk medelklasskvinna<br />
… en hemmafru från Chicago.<br />
SSU Stockholm var en av de första som krävde att<br />
regeringen skulle stoppa ASEA:s medverkan i<br />
projektet. SSU fick uppbackning av Aftonbladet.<br />
<strong>På</strong> andra sidan stod regeringen, LO och dess<br />
medlemsförbund Metall, som organiserade metallarna<br />
på ASEA i Västerås. För dessa handlade<br />
det om 300 arbetstillfällen under tre år.<br />
Visserligen var regeringen kritisk <strong>mot</strong> svenska<br />
investeringar i Moçambique, förklarade Lange,<br />
men ASEA var ju inte investerare utan säljare.<br />
Dessutom var handelskrig inte rätt sätt att opponera<br />
<strong>mot</strong> Sydafrika och Portugal. Liksom tidigare<br />
ansågs endast säkerhetsrådet ha mandat att besluta<br />
om sanktioner. Uppgifterna sommaren 1968<br />
om att rhodesiska företag skulle vara leverantörer<br />
till ZAMCO-projektet föredrog regeringen att ignorera.<br />
Inom Sydafrikakommittén i Uppsala togs<br />
detta som bevis för socialdemokratiskt »klassamarbete<br />
som leder till… strukturell fascism«.<br />
Samtidigt som regeringen fortsatte att försvara<br />
ASEA:s roll i ZAMCO, röstade man i FN:s generalförsamling<br />
(november 1968) för en resolution,<br />
som beklagade att finansiella intressen opererade<br />
i de portugisiska kolonierna. De »står i <strong>väg</strong>en …<br />
48 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language