På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
Massakern i Sharpville 21 mars 1960 väckte den internationella opinionen. och emot – i debatter om sanktioner. Som uttryck för solidaritet var bojkotten emellertid en succé. Dess stora pedagogiska värde var, att den breddade och fördjupade medvetenheten om apartheidpolitikens följder. I mars 1961 bildades Svenska Sydafrikakommittén (SSAK) med brett stöd inom fackliga, kulturella, liberala och socialdemokratiska kretsar och med Gunnar Helander och Per Wästberg som spjutspetsar. Endast moderaterna ställde sig utanför. På uppmaning från World Assembly of Youth (WAY) och på initiativ av socialister och liberaler startade Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL) den 1 mars 1963 såväl insamling som konsumentbojkott av sydafrikanska varor. Över 200 lokala aktionsgrupper startades över landet, och trycket underifrån blev starkt, särskilt när enskilda aktivister kom med i arbetet. ICA, Tempo, EPA och KF beslöt att sluta importera sydafrikanska varor, och Systemet slutade sälja vin från Sydafrika. Importen sjönk med 10 %, men exporten ökade med 16 %, eftersom På väg mot befrielsen 27
Afrikanska berättare når svenska läsare Det var inte bara svenska författare och publicister, som banade väg för en stark opinion till förmån för södra Afrikas frigörelse. Också en rad afrikanska berättare kom själva till tals, intressant nog i flera fall utgivna av samfundsägda förlag. En trolig orsak till detta var, att många av de afrikanska skribenterna på ett eller annat sätt tillhörde eller kom ur en kyrklig tradition. Afrikansk nationalism var huvudtemat i Ge Oss Vårt Afrika (1960) av pastor Ndabaningi Sithole, senare ordförande i Zimbabwe African National Union (ZANU). 1961 publicerades Afrika berättar, en skönlitterär antologi med Per Wästberg som redaktör och med dominans av syd- och västafrikanska författare. Anders Ehnmark och Sven Hamrell redigerade Afrikaner om Afrika (1962), en samling essäer av då eller senare kända politiska ledare. Samma år kom Albert Luthulis Släpp mitt folk. Amnesty-inspirerade Apartheid i funktion (1964) återgav texter av kritiska vita och svarta sydafrikaner med Marion Friedman som redaktör. Nelson Mandelas Den svåra vägen till friheten svenska företag motverkade bojkotten. Denna rann så småningom ut i sanden, även om KF höll ut ända till 1969. Andra frågor – som Vietnamkriget och befrielsekampen i de portugisiska kolonierna – tog över. Dock hade den första vågen av Sydafrikakampanjerna en inverkan på engagemanget i andra internationella frågor. (1965) innehöll bland annat hans berömda tal vid Rivoniarättegången. Rhodesia (1967) av Judith Todd (dotter till Garfield Todd, tidigare protestantisk missionär från Nya Zeeland och premiärminister i Syd- Rhodesia 1953–58) skildrade konflikten ur ett ZAPU-perspektiv (Zimbabwe African People´s Union). Den sydafrikanske författaren och ledande liberalen Alan Patons På lång sikt (1969) bestod av ett urval artiklar ur tidningen Contact, medan Kenneth Kaundas Zambia skall bli fritt (1963) följdes upp av En humanist i Afrika (1969), baserad på brev till Colin Morris, en för den tidigare vita regimen obekväm missionär och senare rådgivare åt Kaunda. Även om ingen av de övriga böckerna nådde upplagor på 16 000 ex som Afrika berättar, påverkades den svenska debatten. Genom dem blev de afrikanska ledarna direkt och indirekt kända för en bredare allmänhet, vilket skapade en förståelse för deras budskap och en beredskap för stödinsatser. Kupp på Torslanda för fredspristagare Broderskaparen Evert Svensson (s) föreslog 1960 – med stöd av riksdagskollegor från centern och folkpartiet – att ANC-ledaren Albert Luthuli skulle få fredspriset. Förslaget föll i god jord, men på grund av bland annat kriget i Kongo delades 28 På väg mot befrielsen
- Page 1 and 2: På väg mot befrielsen Svensk soli
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »Många aktivister i Afr
- Page 7 and 8: Då det hände 1912 ANC bildas. 194
- Page 9 and 10: Mot apartheid i ett första majtåg
- Page 11 and 12: Alla är vi från Afrika När börj
- Page 13 and 14: Afrika förblev en »europeisk« ko
- Page 15 and 16: för att bilda ett paradisiskt samh
- Page 17 and 18: Sydafrikas hudfärgslagar Ser jag d
- Page 19 and 20: fram till 90-talet och kan enligt v
- Page 21 and 22: Författaren Sara Lidman blev en vi
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
- Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
- Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
- Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
Massakern i Sharpville 21 mars 1960 väckte den internationella opinionen.<br />
och e<strong>mot</strong> – i debatter om sanktioner. Som uttryck<br />
för solidaritet var bojkotten emellertid en<br />
succé. Dess stora pedagogiska värde var, att den<br />
breddade och fördjupade medvetenheten om<br />
apartheidpolitikens följder.<br />
I mars 1961 bildades Svenska Sydafrikakommittén<br />
(SSAK) med brett stöd inom fackliga, kulturella,<br />
liberala och socialdemokratiska kretsar<br />
och med Gunnar Helander och Per Wästberg<br />
som spjutspetsar. Endast moderaterna ställde sig<br />
utanför. <strong>På</strong> uppmaning från World Assembly of<br />
Youth (WAY) och på initiativ av socialister och liberaler<br />
startade Sveriges Ungdomsorganisationers<br />
Landsråd (SUL) den 1 mars 1963 såväl insamling<br />
som konsumentbojkott av sydafrikanska<br />
varor. Över 200 lokala aktionsgrupper startades<br />
över landet, och trycket underifrån blev starkt,<br />
särskilt när enskilda aktivister kom med i arbetet.<br />
ICA, Tempo, EPA och KF beslöt att sluta importera<br />
sydafrikanska varor, och Systemet slutade<br />
sälja vin från Sydafrika. Importen sjönk med<br />
10 %, men exporten ökade med 16 %, eftersom<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 27
Change language