På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
Frelimos ledare Eduardo Mondlane studerade på svenskt stipendium sedan Apartheidregeringen berövat honom studiemöjligheten i Sydafrika. Efter 1959 kunde ingen svart student längre registrera sig vid de två rasmässigt öppna universiteten utan särskilt tillstånd från utbildningsdepartementet. Vita studenter, som deltog i klasser vid svarta institutioner för högre studier, kunde få upp till sex månaders fängelse. Ansvarig för det svarta Fort Hare University College blev ministern för Bantu Education, det vill säga i praktiken ett stopp för avancerade högre studier för svarta. Stockholmsprofessorer protesterade i ett brev till Sydafrikas regering mot denna segregering av den högre undervisningen. Hösten samma år tog Gunnar Helander och Per Wästberg initiativet till Fonden för rasförtryckets offer i Sydafrika. Efter aktiv lobbyverksamhet lyckades SFS påverka regeringen, så att utrikesminister Undén i sitt anförande vid FN:s generalförsamling 1959 tog upp frågan om de icke-vita studenternas förvärrade situation. Det var första gången Sverige lyfte fram apartheidfrågan i FN. »Vita studenter, som deltog i klasser vid svarta institutioner för högre studier, kunde få upp till sex månaders fängelse.« På väg mot befrielsen 21
Författaren Sara Lidman blev en viktig opinionsbildare. Till det åskådningsmaterial regimen tillhandahöll för att visa upp apartheidpolitikens absurditeter hörde förbud mot blandäktenskap (1949) och mot sexuella relationer mellan vita och svarta (1950). Att svenska sjömän 1960‒61 fick spöstraff för brott mot sexlagen drog visserligen ett löjets skimmer över apartheidjuridiken men skapade knappast någon folkstorm. När författaren Sara Lidman tillsammans med Peter Nthite, tidigare organisationssekreterare i ANC:s ungdomsrörelse och redan anklagad för förräderi, arresterades i Johannesburg för brott mot samma lag, blev det emellertid stora rubriker både i Sydafrika och Sverige. Straffet kunde bli tio spörapp och sju års fängelse. Sara Lidman försvarade deras relation, men hon fick lämna landet före rättegången, varefter den mot Nthite också lades ned. 22 På väg mot befrielsen
- Page 1 and 2: På väg mot befrielsen Svensk soli
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »Många aktivister i Afr
- Page 7 and 8: Då det hände 1912 ANC bildas. 194
- Page 9 and 10: Mot apartheid i ett första majtåg
- Page 11 and 12: Alla är vi från Afrika När börj
- Page 13 and 14: Afrika förblev en »europeisk« ko
- Page 15 and 16: för att bilda ett paradisiskt samh
- Page 17 and 18: Sydafrikas hudfärgslagar Ser jag d
- Page 19: fram till 90-talet och kan enligt v
- Page 23 and 24: Apartheid betydde helt olika villko
- Page 25 and 26: Massakern i Sharpeville och dess f
- Page 27 and 28: Afrikanska berättare når svenska
- Page 29 and 30: priset ut först året därpå, det
- Page 31 and 32: denna »revolt av de ociviliserade
- Page 33 and 34: Kvinnlig Frelimosoldat under träni
- Page 35 and 36: Den gamle sjörövaren Portugal har
- Page 37 and 38: 60-talets andra hälft - en splittr
- Page 39 and 40: Neto och vice ordförande Daniel Ch
- Page 41 and 42: Klippbulletinen Facts and Reports f
- Page 43 and 44: Matchen stoppades, innan den alls k
- Page 45 and 46: med svidande ögon (men) snart var
- Page 47 and 48: Uppsala Sydafrikakommittés falska
- Page 49 and 50: Jagad politiker och generade genera
- Page 51 and 52: Olof Palme och LO-ordföranden Arne
- Page 53 and 54: Trots NATO bakom ryggen lyckas inte
- Page 55 and 56: Från Khartoum till Lusaka I januar
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
Författaren Sara<br />
Lidman blev en<br />
viktig opinionsbildare.<br />
Till det åskådningsmaterial regimen tillhandahöll<br />
för att visa upp apartheidpolitikens absurditeter<br />
hörde förbud <strong>mot</strong> blandäktenskap (1949)<br />
och <strong>mot</strong> sexuella relationer mellan vita och svarta<br />
(1950). Att svenska sjömän 1960‒61 fick<br />
spöstraff för brott <strong>mot</strong> sexlagen drog visserligen<br />
ett löjets skimmer över apartheidjuridiken men<br />
skapade knappast någon folkstorm.<br />
När författaren Sara Lidman tillsammans med<br />
Peter Nthite, tidigare organisationssekreterare i<br />
ANC:s ungdomsrörelse och redan anklagad för<br />
förräderi, arresterades i Johannesburg för brott<br />
<strong>mot</strong> samma lag, blev det emellertid stora rubriker<br />
både i Sydafrika och Sverige. Straffet kunde bli tio<br />
spörapp och sju års fängelse. Sara Lidman försvarade<br />
deras relation, men hon fick lämna landet<br />
före rättegången, varefter den <strong>mot</strong> Nthite också<br />
lades ned.<br />
22 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language