På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
De nyligen släppta ANC ledarna välkomnas i Stockholm i januari 1990. min, kulturen mm. Redan i april 1990 hade Hans Gustafsson, Bertil Odén och Andreas Tegen i skriften Sanktioner och Sydafrikas mineraler visat, att världen mycket väl skulle kunna klara sig utan mineralerna därifrån. Världen var ny efter murens fall. Det kommande valet – oklart när – skulle ställa stora krav på ANC, och ISAK behövde ge ett re- På väg mot befrielsen 159
jält bidrag. Pelle Knutsson tog tag i ljuskampanjen Tänd ett ljus – släck apartheid: Det blev en försäljningssuccé större än kampanjtidningen. Jag vet inte hur många ljus vi sålde men minns hur Patrik stod och langade lådvis med ljus ut mot postkörningen. Vi gjorde nybeställningar men innan dessa tog slut ebbade kampanjen ut. Den hade nått smärtgränsen för vårt distributionsnät och det tog ett bra tag att bli av med alla ljusen, eftersom vi i andra omgången beställde rätt många. Allt ISAK gjorde föll inte i god jord, t ex kampanjen Så ett frö för Sydafrika. De sydafrikanska fröna trivdes inte i den svenska myllan. Tidigare hade insamlingarna mest genomförts lokalt och i medlemsorganisationerna. Nu behövdes en högre växel i form av en central insamling och lite nya grepp. Hösten 1991 fick Patrik Lönn ansvar för att utveckla och samordna insatserna: Min roll var att försöka samla in så mycket pengar som möjligt… även viktigt symboliskt. För ANC var det också betydelsefullt att pengarna inte togs från det ordinarie Sida-stödet. Vi började nu blanda in insamlingslappar i tidningar som socialdemokratiska kvinnoförbundets tidning med flera, och tog fram en profes- sionell väggalmanacka som många även utanför den solidariska kretsen köpte, eftersom den var välgjord. Året före valet samlade vi in en miljon kronor, och det var både vi och ANC nöjda med. I folkomröstningen i mars 1992 röstade 68% av de vita väljarna för en avveckling av apartheid genom förhandlingar. De hade äntligen förstått tecknen på väggen. För många av dem var möjligheten till förnyat internationellt sportutbyte ett starkt argument. Efter flera års förhandlingar – Convention for a Democratic South Africa (CODESA) – kunde parterna presentera ett utkast till ny konstitution: lika rösträtt för alla, två kammare och en enhetsstat med federala och regionala organ. I april 1994 skulle det för första gången bli allmänna val i Sydafrika. Vem kunde garantera att de skulle bli fria och rättvisa och därmed demokratiska? I det längsta sökte Inkatha Freedom Party (IFP) sabotera processen och bestämde sig först några dagar före valet att delta. Mandela i Globen »Släck inte elden just när grytan börjar koka« var Nelson Mandelas ord till tolv tusen entusiastiska åskådare i solidaritetsgalan i Globen den 16 mars 1990, bara en dryg månad efter frisläppandet. Sverige var det första landet utanför Afrika på hans utlandsresa, och det var ingen tillfällighet. Kommittén för Nelson Mandelas frigivning var arrangör. I den ingick de flesta av ISAK:s medlems- 160 På väg mot befrielsen
- Page 108 and 109: fullt i bred opinionsbildning, att
- Page 110 and 111: Genom en serie »terroristrättegå
- Page 112 and 113: I och med MPLA:s maktövertagande i
- Page 114 and 115: Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
- Page 116 and 117: tydligt försvar för grundläggand
- Page 118 and 119: Strategin gick ut på att länka de
- Page 120 and 121: eko av Reagan och Thatcher och en l
- Page 122 and 123: Lennart Renöfält med barnvagn uta
- Page 124 and 125: 7. 1983-1988 DE AVGÖRANDE ÅREN
- Page 126 and 127: UDF bildas. lanserades den 20 augus
- Page 128 and 129: land måste komma inifrån. ANC had
- Page 130 and 131: tional Defense and Aid Fund (IDAF),
- Page 132 and 133: Unga glada aktivister i Göteborg.
- Page 134 and 135: trerad och att det inte var en agen
- Page 136 and 137: forts från sid 133 des. Den som in
- Page 138 and 139: Vi försökte få ner svenska juris
- Page 140 and 141: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 142 and 143: la element i den inhemska opinionsb
- Page 144 and 145: Korpen är Ravans symbol. tisspridd
- Page 146 and 147: Kampanjveckan Ungdom mot apartheid
- Page 148 and 149: Folkriksdagen samlade en lång rad
- Page 150 and 151: dukter fortsatte. Augusti kom, men
- Page 152 and 153: kott som passerade igenom utan vare
- Page 154 and 155: 8. SKÖRDETIDEN ÄR INNE
- Page 156 and 157: Den sydafrikanska flaggan halas en
- Page 160 and 161: Astrid Assefa, Cyndee Peters, Elise
- Page 162 and 163: En aktivist ser tillbaka En av de m
- Page 164 and 165: PEMSA förutsatte praktiskt samarbe
- Page 166 and 167: kursledare - utbildades under denna
- Page 168 and 169: ISAK fick en arvtagare: Nätverket
- Page 170 and 171: folkliga rörelser, då hade etable
- Page 172 and 173: En jordreform i Sydafrika kompenser
- Page 174 and 175: minska arbetslösheten. Zimbabwe un
- Page 176 and 177: På samma sätt ska även denna pro
- Page 178 and 179: Sverige. Men bakom honom fanns tuse
- Page 180 and 181: 99 Mats Öhman/ Afrikabild 100 Bert
- Page 182 and 183: Björk, Kaj 53 Björkå 61, 66, 69,
- Page 184 and 185: Hansson, Tommy 109 Harare 76 Harlin
- Page 186 and 187: MPLA - se Movimento Popular de Libe
- Page 188 and 189: SIF-klubben 144 Sigtuna 164 Silén,
- Page 190: Uppsala 5, 32, 43, 44, 47, 48, 57,
De nyligen släppta ANC ledarna välkomnas i Stockholm i januari 1990.<br />
min, kulturen mm. Redan i april 1990 hade Hans<br />
Gustafsson, Bertil Odén och Andreas Tegen i<br />
skriften Sanktioner och Sydafrikas mineraler visat,<br />
att världen mycket väl skulle kunna klara sig utan<br />
mineralerna därifrån. Världen var ny efter murens<br />
fall.<br />
Det kommande valet – oklart när – skulle ställa<br />
stora krav på ANC, och ISAK behövde ge ett re-<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 159
Change language