På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ISAK fick oanade tillfällen att göra sin röst hörd.<br />
Både centrala och lokala aktiviteter rapporterades,<br />
och de stora tidningarnas debattsidor tog<br />
glatt in bidrag från ISAK.<br />
Att den karismatiske biskopen Desmond Tutu<br />
fick Nobels fredspris hösten 1984 för sin kamp<br />
<strong>mot</strong> apartheid gav ytterligare<br />
fart åt medievinden. Redan<br />
då eleverna i Soweto gjorde<br />
uppror 1976 hade han uppmanat<br />
det internationella<br />
samfundet att bojkotta Sydafrika<br />
ekonomiskt. Eftersom<br />
Tutu från 1978 också var generalsekreterare<br />
för det sydafrikanska<br />
kyrkorådet och internationellt<br />
välkänd, hade<br />
han ett visst manöverutrymme<br />
och kunde både utge skrifter och resa utomlands.<br />
Pastor Lennart Renöfält var ISAK:s förste ordförande<br />
och blev det på nytt i mitten av 1980-talet,<br />
då organisationen slog igenom rejält i medierna:<br />
Från början och en bit in i 1984 fick man alltid<br />
presentera sig och förklara, men någonstans<br />
där skiftade det över, och det räckte att man sade<br />
ISAK. Därefter ringde journalister ständigt.<br />
Så fort det hände något i Sydafrika eller någon<br />
svensk relation med Sydafrika, som var brott<br />
<strong>mot</strong> bojkotten. Vi hann ju ibland inte ens gå ut<br />
med något själva, innan vi blev kontaktade.<br />
Men detta gav sig inte av sig självt; det var ett<br />
långt och envetet kontaktskapande, och att<br />
känna in vad som var opinionsmässigt möjligt<br />
»Att den karismatiske<br />
biskopen Desmond Tutu<br />
fick Nobels fredspris<br />
hösten 1984 för sin<br />
kamp <strong>mot</strong> apartheid gav<br />
ytterligare fart åt<br />
medievinden.«<br />
att göra. Vi var ganska duktiga på den här biten.<br />
Ett annat bra grepp var våra undersökningar,<br />
där vi grävde fram unika uppgifter som<br />
vi sedan lanserade medialt. Det gav oss en seriös<br />
roll när vi kunde skapa frågor som sedan<br />
gick runt i massmedia. ISAK blev en betrodd<br />
röst i massmedia.<br />
Den accelererande utvecklingen i Sydafrika med<br />
ökande <strong>mot</strong>stånd och därmed ökad repression<br />
från regimen kunde nu matchas med ett växande<br />
solidaritetsarbete. Allt fler organisationer sökte<br />
medlemskap. Trots en knapp ekonomi satsade<br />
styrelsen på kansliet. Med ett förstärkt kansli<br />
kunde styrelsen förbereda och genomföra uppvaktningar<br />
och lobbyinsatser hos ministrar, riksdagsledamöter<br />
och förvaltningar.<br />
ISAK:s unika bredd blev ett viktigt exempel<br />
utomlands och gav även en stark roll i samordningen<br />
av den internationella opinionsbildningen.<br />
Personliga möten med betydande personer ur<br />
befrielserörelserna bidrog till uthålligheten i arbetet.<br />
Medier och andra aktörer insåg allt mer att<br />
även om tempot var högt hade ISAK en tydlig<br />
och ordentligt grundad strategi. Förhållandet till<br />
ANC och SWAPO styrdes inte slaviskt av någon<br />
doktrin utan av en fortlöpande analys av läget.<br />
FN:s speciella kommitté <strong>mot</strong> apartheid bjöd<br />
då och då in ett urval av organisationer, däribland<br />
ISAK, som av FN räknades till en av de<br />
främsta anti-apartheidrörelserna (AA) i världen.<br />
Dess internationella sekreterare Lotta Johnsson-<br />
Fornarve fick vid ett tillfälle representera de nordiska<br />
anti-apartheidrörelserna. Tidigt hade näm-<br />
140 <strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong>
Change language