På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
tydligt försvar för grundläggande mänskliga rättigheter och fördes i former, som inte upplevdes alltför brutala. Kampanjerna börjar ta form ISAK bildades i januari 1979 på försök, men resultatet inbjöd till en fortsättning. Beslut togs om en konsumentbojkott med start i april 1980. Den var ett sätt att skapa opinion för att pressa fram en starkare lagstiftning. Genom att under många år ha byggt upp en gedigen kunskap om södra Afrika fick Afrikagrupperna ett stort inflytande över arbetet, och deras krav blev i stort sett också ISAK:s gemensamma krav. Den första delen av 1980-talet fick ISAK lita till deras material i form av klistermärken, affischer, skrifter, knappar och annat som lokalgrupper och enskilda kunde beställa, nu med ISAK:s egen logotyp. Försäljningen var viktig för ISAK:s i början mycket svaga ekonomi. Med dessutom begränsad kapacitet kunde det ofta vara svårt att genomföra alla projekt, men ISAK hade vänner också utanför föreningslivet och de politiska sammanhangen. De annonskampanjer som drogs igång i dags- och kvällspress samlade många enskilda, och det fanns hela tiden företag som stödde arbetet. Bidragen från Sida kom till en början ur informationsanslaget, och först i slutet av 1980-talet lättade humanberedningen på pungen, trots att den i åratal stött flera internationella anti-apartheidprojekt. ISAK kombinerade olika arbetssätt. Det ena var det rent opinionsmässiga och politiska; där argumenterade ISAK för allmänt erkända etiska normer. Det andra var att ISAK:s medlemsorganisationer utredde hur verkligheten såg ut. Hade inte AGIS redan 1980 grävt fram National Key Points Act, skulle ISAK inte ha vetat att de svenska Sydafrikaföretagen faktiskt var delaktiga i den militära strategin. Nu kunde man föra ut detta till allmänheten – en stark poäng i kampanjen. Genom att kombinera fakta och etik fick På väg mot befrielsen 117
ISAK:s kampanjer en stor trovärdighet och kunde skapa ett tryck på lagstiftarna. En stående fråga var hur man skulle arbeta för att kunna skärpa lagstiftningen. Allt eftersom kretsen av lobbyister och vänner inom förvaltning och politiska organ växte och den egna sakkunskapen ökade, blev det lättare. Den 13 april 1980 startades alltså en ny konsumentbojkottperiod. ISAK var också med och förberedde den tredje internationella konferensen med the International Committee against Apartheid, Racism and Colonialism, som hölls i Södertälje april 1980. Därmed var ISAK ute på den internationella arenan. Antalet medlemsorganisationer var nu 28, vilket med de ingående paraplyorganisationernas anslutna medlemsorganisationer innebar att praktiskt taget all organiserad ungdom i Sverige stod bakom kraven i plattformen. Och åtskilliga vuxna. ISAK föser politikerna framför sig Efter att den borgerliga trepartiregeringen spruckit, styrde en folkpartiregering Sverige 1978- 79 med socialdemokraternas goda minne. Efter att förgäves ha sökt få näringslivet med sig på ett frivilligt investeringsstopp lade den fram ett förslag om förbud för nyinvesteringar, vilket blev lag 1979. Dock fick man byta ut omodern utrustning, om man bara inte utökade produktionen. Efterlevnaden av lagen var i praktiken omöjlig att kontrollera, och begäran om dispenser brukade normalt godkännas och till stora delar hemligstämp- las av Kommerskollegium. När ISAK försökte granska dokumenten var det mesta överstruket med tuschpenna. Insynen var noll. Lagen var en papperstiger. Det behövdes mer kraft eller snarast mer politisk vilja för att stoppa företagsstödet till apartheidregimen. Afrikagrupparen Sören Lindh berättar: Även de som tyckte illa om oss erkände att vi hade väl på fötterna. Bredden, sakkunskapen och engagemanget var de tre viktiga faktorerna i det här sammanhanget. Sedan engagerades fler och fler som kunde sakfrågorna, och det gick inte att lura ISAK, i varje fall fick man anstränga sig. Ofta var vi väl så sakkunniga som tjänstemännen i departementen. I varje fall så hade vi mera fart på skridskorna som kunde kompensera det lilla vi inte kunde med kraften. Ett exempel på detta är debatten, om GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) gick att förena med svenskt handelsembargo mot Sydafrika. Det visade sig, att det generella frihandelskravet hade sina undantag. Sören Lindh: Vi skippade huvudtexten… och sökte bland undantagen. Där fann vi att import av varor producerade av fångar kunde stoppas. Här handlade det inte om humanitet, nej. Argumentet i grunden var istället att fångar kunde producera billigare, och därför ge en otillåten konkurrensfördel. Afrikagrupperna och ISAK riktade in debatten på detta undantag och frågade: Vem vet om denna apelsin är plockad av en fri man eller av en fånge? 118 På väg mot befrielsen
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
- Page 96 and 97: 6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
- Page 98 and 99: Självständighetsfirande i Zimbabw
- Page 100 and 101: Council of South Africa (TUCSA) ej
- Page 102 and 103: ner den barriären. Företagslednin
- Page 104 and 105: Internationella kontakter var ännu
- Page 106 and 107: att facket inte skulle använda sta
- Page 108 and 109: fullt i bred opinionsbildning, att
- Page 110 and 111: Genom en serie »terroristrättegå
- Page 112 and 113: I och med MPLA:s maktövertagande i
- Page 114 and 115: Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
- Page 118 and 119: Strategin gick ut på att länka de
- Page 120 and 121: eko av Reagan och Thatcher och en l
- Page 122 and 123: Lennart Renöfält med barnvagn uta
- Page 124 and 125: 7. 1983-1988 DE AVGÖRANDE ÅREN
- Page 126 and 127: UDF bildas. lanserades den 20 augus
- Page 128 and 129: land måste komma inifrån. ANC had
- Page 130 and 131: tional Defense and Aid Fund (IDAF),
- Page 132 and 133: Unga glada aktivister i Göteborg.
- Page 134 and 135: trerad och att det inte var en agen
- Page 136 and 137: forts från sid 133 des. Den som in
- Page 138 and 139: Vi försökte få ner svenska juris
- Page 140 and 141: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 142 and 143: la element i den inhemska opinionsb
- Page 144 and 145: Korpen är Ravans symbol. tisspridd
- Page 146 and 147: Kampanjveckan Ungdom mot apartheid
- Page 148 and 149: Folkriksdagen samlade en lång rad
- Page 150 and 151: dukter fortsatte. Augusti kom, men
- Page 152 and 153: kott som passerade igenom utan vare
- Page 154 and 155: 8. SKÖRDETIDEN ÄR INNE
- Page 156 and 157: Den sydafrikanska flaggan halas en
- Page 158 and 159: De nyligen släppta ANC ledarna vä
- Page 160 and 161: Astrid Assefa, Cyndee Peters, Elise
- Page 162 and 163: En aktivist ser tillbaka En av de m
- Page 164 and 165: PEMSA förutsatte praktiskt samarbe
tydligt försvar för grundläggande mänskliga<br />
rättigheter och fördes i former, som inte upplevdes<br />
alltför brutala.<br />
Kampanjerna börjar ta form<br />
ISAK bildades i januari 1979 på försök, men resultatet<br />
inbjöd till en fortsättning. Beslut togs om en<br />
konsumentbojkott med start i april 1980. Den var<br />
ett sätt att skapa opinion för att pressa fram en<br />
starkare lagstiftning. Genom att under många år<br />
ha byggt upp en gedigen kunskap om södra Afrika<br />
fick Afrikagrupperna ett stort inflytande över<br />
arbetet, och deras krav blev i stort sett också<br />
ISAK:s gemensamma krav.<br />
Den första delen av 1980-talet fick ISAK lita<br />
till deras material i form av klistermärken, affischer,<br />
skrifter, knappar och annat som lokalgrupper<br />
och enskilda kunde beställa, nu med<br />
ISAK:s egen logotyp. Försäljningen var viktig<br />
för ISAK:s i början mycket svaga ekonomi.<br />
Med dessutom begränsad kapacitet kunde det<br />
ofta vara svårt att genomföra alla projekt, men<br />
ISAK hade vänner också utanför föreningslivet<br />
och de politiska sammanhangen. De annonskampanjer<br />
som drogs igång i dags- och kvällspress<br />
samlade många enskilda, och det fanns hela tiden<br />
företag som stödde arbetet. Bidragen från Sida<br />
kom till en början ur informationsanslaget, och<br />
först i slutet av 1980-talet lättade humanberedningen<br />
på pungen, trots att den i åratal stött flera<br />
internationella anti-apartheidprojekt.<br />
ISAK kombinerade olika arbetssätt. Det ena<br />
var det rent opinionsmässiga och politiska; där<br />
argumenterade ISAK för allmänt erkända etiska<br />
normer. Det andra var att ISAK:s medlemsorganisationer<br />
utredde hur verkligheten såg ut. Hade<br />
inte AGIS redan 1980 grävt fram National Key<br />
Points Act, skulle ISAK inte ha vetat att de svenska<br />
Sydafrikaföretagen faktiskt var delaktiga i den<br />
militära strategin. Nu kunde man föra ut detta till<br />
allmänheten – en stark poäng i kampanjen.<br />
Genom att kombinera fakta och etik fick<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 117
Change language