På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen På väg mot befrielsen
fullt i bred opinionsbildning, att du kan identifiera dig med den som är förtryckt och som du solidariserar dig med. Körer med sydafrikansk repertoar i och utanför Afrikagrupperna bidrog till att stärka engagemanget bland många av ISAK:s medlemsorganisationer. Gruppen Fjedur med sin kyrkliga förankring och med Anders Nyberg som ledare fick något av en ikonstatus i sitt sätt att förena svensk folkviseton och sydafrikanska befrielsesånger. Deras musik fick även internationell spridning. Falu Fredskör, Motvals i Linköping och Vred Fred i Uppsala var några av de körer som använde sig av denna repertoar. Kulturen kom in i anti-apartheidarbetet på många sätt. 1983 startades Konstnärer mot apartheid. Lindiwe Mabuza var motor även denna gång, och ordförande blev en arbetande konstnär, Ursula Schütz. Det blev konstutställningar i Stockholm och Göteborg, till vilka många kända konstnärer donerade sina verk till förmån för ANC. Konstnärer mot apartheid fortsätter än idag som Konstnärer för Afrika. 1985 ordnade 29 november-kommittén två ANC-galor Rock mot Apartheid, där så vitt skilda artister som Björn Afzelius och Mikael Wiehe å ena sidan och Tomas Ledin å den andra samarbetade. Stor succé. Med fortsatta skivförsäljningar kan den totala behållningen ha uppgått till över Sånggruppen Fjedur ledd av Anders Nyberg längst t.h. medverkar vid Göteborgs Afrikagrupps möte vid »Kopparmärra«. 10 miljoner. Förutom det ekonomiska stödet till ANC var arrangemanget ett viktigt bidrag för att förankra anti-apartheidrörelsen hos en yngre generation. För Tommy Hansson i moderata Svensk Tidskrift gjorde emellertid galorna »det möjligt för ANC att mörda och stympa ännu fler oskyldiga sydafrikaner, svarta, vita och färgade«. För de flesta var det dock tvärtom. När Nadine Gordimer fick Nobelpriset i litteratur 1991 arrangerade ISAK en gala på Stadsteatern, där artister som Monika Zetterlund, Allan Edwall och Arja Saijonmaa hyllade anti-apartheidaktivisten. Höjdpunkten var Sara Lidmans tal till pristagaren, hennes personliga vän sedan många år. På väg mot befrielsen 109
Kulturyttringar av skilda slag spelade också en viktig roll i motståndet inne i Sydafrika, och de behövde ekonomiskt stöd utifrån. Svenskt bistånd kanaliserades via SEN och senare Riksutställningar till bland annat Community Arts Project i Kapstaden, där drama, dans, målning, skulptur och annan verksamhet blev uttrycksmedel för människors protest mot apartheid. Konstskolan i Eshiyane, mest känd som Rorke´s Drift och under många år stödd av SKM, är ett annat exempel på konst och kultur som grund för självförtroende och utveckling. Den femte provinsen Namibia blev 1884 en tysk koloni, känd som Tyska Sydvästafrika. Styret var brutalt och ledde till många upprorsförsök. Genom Versaillesfreden 1919 fråntogs Tyskland alla sina kolonier. Med mandat från Nationernas Förbund ställdes området 1920 under sydafrikansk förvaltning. I stället för att i enlighet med mandatet stödja en utveckling av området till självständighet gjorde Sydafrika i praktiken Sydvästafrika till sin femte provins. 1966 beslöt FN:s generalförsamling att ingripa och formellt ställa området under direkt FN-förvaltning. 1968 gav FN det mycket glest befolkade området namnet Namibia, 1969 förklarade säkerhetsrådet den sydafrikanska närvaron i Namibia olaglig, och 1971 bekräftades detta av den internationella domstolen i Haag. Eftersom västmakterna vägrade att vidta några ekonomiska åtgärder, kunde Sydafrika ostraffat stärka sitt grepp om Namibia utifrån en trefaldig strategi: • Bekämpa SWAPO med militära medel i syfte att försvaga dess inhemska och internationella trovärdighet och legitimitet • Söka skapa stöd i Namibia för en inhemsk lösning • Fortsätta med en diplomatisk dialog med externa parter i syfte att köpa tid och förhindra förhandlingar. 110 På väg mot befrielsen
- Page 57 and 58: espråkade våld men ett slut på f
- Page 59 and 60: Tidigt stöd men sent erkännande I
- Page 61 and 62: hetspolisen blev kontantstöd en v
- Page 63 and 64: Av Stockholms Afrikagrupp organiser
- Page 65 and 66: Bröderna som var oense I debatten
- Page 67 and 68: Hösten 1975 publicerade Afrikagrup
- Page 69 and 70: Abbé Pierre på besök hos Emmaus
- Page 71 and 72: Sortering på Emmaus Björkå, tidi
- Page 73 and 74: Snaran dras åt kring Ian Smith och
- Page 75 and 76: Landet som försvann ur sikte Efter
- Page 77 and 78: kritiserade västliga industriinves
- Page 79 and 80: AfrikabulletinenavslöjarMozurewa b
- Page 81 and 82: Bild från Mugabes besök på Bröd
- Page 83 and 84: formation för att om möjligt kunn
- Page 85 and 86: sism i Sydafrika nära nog försvun
- Page 87 and 88: dio och TV. De kunde bygga sina fr
- Page 89 and 90: Palme på Broderskapsrörelsens mö
- Page 91 and 92: Afrikabulletinen säljs och pengar
- Page 93 and 94: »Trots att de länge marginalisera
- Page 96 and 97: 6. 1978-1983 SAMLING FÖR SÖDRA AF
- Page 98 and 99: Självständighetsfirande i Zimbabw
- Page 100 and 101: Council of South Africa (TUCSA) ej
- Page 102 and 103: ner den barriären. Företagslednin
- Page 104 and 105: Internationella kontakter var ännu
- Page 106 and 107: att facket inte skulle använda sta
- Page 110 and 111: Genom en serie »terroristrättegå
- Page 112 and 113: I och med MPLA:s maktövertagande i
- Page 114 and 115: Isolera Sydafrika! AGIS inbjöd i s
- Page 116 and 117: tydligt försvar för grundläggand
- Page 118 and 119: Strategin gick ut på att länka de
- Page 120 and 121: eko av Reagan och Thatcher och en l
- Page 122 and 123: Lennart Renöfält med barnvagn uta
- Page 124 and 125: 7. 1983-1988 DE AVGÖRANDE ÅREN
- Page 126 and 127: UDF bildas. lanserades den 20 augus
- Page 128 and 129: land måste komma inifrån. ANC had
- Page 130 and 131: tional Defense and Aid Fund (IDAF),
- Page 132 and 133: Unga glada aktivister i Göteborg.
- Page 134 and 135: trerad och att det inte var en agen
- Page 136 and 137: forts från sid 133 des. Den som in
- Page 138 and 139: Vi försökte få ner svenska juris
- Page 140 and 141: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 142 and 143: la element i den inhemska opinionsb
- Page 144 and 145: Korpen är Ravans symbol. tisspridd
- Page 146 and 147: Kampanjveckan Ungdom mot apartheid
- Page 148 and 149: Folkriksdagen samlade en lång rad
- Page 150 and 151: dukter fortsatte. Augusti kom, men
- Page 152 and 153: kott som passerade igenom utan vare
- Page 154 and 155: 8. SKÖRDETIDEN ÄR INNE
- Page 156 and 157: Den sydafrikanska flaggan halas en
fullt i bred opinionsbildning, att du<br />
kan identifiera dig med den som är<br />
förtryckt och som du solidariserar<br />
dig med.<br />
Körer med sydafrikansk repertoar i<br />
och utanför Afrikagrupperna bidrog<br />
till att stärka engagemanget bland<br />
många av ISAK:s medlemsorganisationer.<br />
Gruppen Fjedur med sin kyrkliga<br />
förankring och med Anders Nyberg<br />
som ledare fick något av en ikonstatus<br />
i sitt sätt att förena svensk folkviseton<br />
och sydafrikanska befrielsesånger. Deras<br />
musik fick även internationell<br />
spridning. Falu Fredskör, Motvals i Linköping<br />
och Vred Fred i Uppsala var<br />
några av de körer som använde sig av<br />
denna repertoar.<br />
Kulturen kom in i anti-apartheidarbetet på<br />
många sätt. 1983 startades Konstnärer <strong>mot</strong> apartheid.<br />
Lindiwe Mabuza var <strong>mot</strong>or även denna<br />
gång, och ordförande blev en arbetande konstnär,<br />
Ursula Schütz. Det blev konstutställningar i<br />
Stockholm och Göteborg, till vilka många kända<br />
konstnärer donerade sina verk till förmån för<br />
ANC. Konstnärer <strong>mot</strong> apartheid fortsätter än idag<br />
som Konstnärer för Afrika.<br />
1985 ordnade 29 november-kommittén två<br />
ANC-galor Rock <strong>mot</strong> Apartheid, där så vitt skilda<br />
artister som Björn Afzelius och Mikael Wiehe å<br />
ena sidan och Tomas Ledin å den andra samarbetade.<br />
Stor succé. Med fortsatta skivförsäljningar<br />
kan den totala behållningen ha uppgått till över<br />
Sånggruppen Fjedur ledd av Anders Nyberg längst t.h. medverkar vid Göteborgs Afrikagrupps<br />
möte vid »Kopparmärra«.<br />
10 miljoner. Förutom det ekonomiska stödet till<br />
ANC var arrangemanget ett viktigt bidrag för att<br />
förankra anti-apartheidrörelsen hos en yngre generation.<br />
För Tommy Hansson i moderata Svensk Tidskrift<br />
gjorde emellertid galorna »det möjligt för<br />
ANC att mörda och stympa ännu fler oskyldiga<br />
sydafrikaner, svarta, vita och färgade«. För de<br />
flesta var det dock tvärtom. När Nadine Gordimer<br />
fick Nobelpriset i litteratur 1991 arrangerade<br />
ISAK en gala på Stadsteatern, där artister som<br />
Monika Zetterlund, Allan Edwall och Arja Saijonmaa<br />
hyllade anti-apartheidaktivisten. Höjdpunkten<br />
var Sara Lidmans tal till pristagaren,<br />
hennes personliga vän sedan många år.<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 109
Change language