att underlätta hanteringen av entreprenadberg, schaktmassor och uppfräst granulatasfalt liksom möjligheterna för uppställning av kross- eller asfaltverk inom tillståndsgivet täktområde. En annan viktig fråga är den om vad som är avfall och regler för återvinning när det gäller olika material. Vilka förordningar och lagar som branschen är skyldig att följa varierar ofta beroende på vilken benämning som myndigheterna väljer, något som ställer till med mycket huvudbry. Sammanfattnings - vis arbetar SBMI för en bättre, tydligare och mer förutsägbar bedömning. Vad är vattenversamhet? Tillstånd för vattenverksamhet eller inte? Så löd den övergripande frågan och dessutom temat när Mattias Gustafson, SGU, tog plats på podiet. Den inledande frågan handlar om vad som egentligen är vattenverksamhet, inte alltid så enkelt att avgöra när det gäller en bergtäkt. Gustafson menade dock att eftersom verksamhets - utövaren alltid är ansvarig så gäller det att säkra upp, oav<strong>se</strong>tt om man väljer att söka tillstånd eller inte. SGU kan bistå med en hel del underlag i initiala skeden, bland annat via geologiska kartor och det brunnsarkiv som blir mer och mer omfattande. Berggrundskartor och jordartskartor ger en bra inledande bild av hur påverkan kan ske och de kan <strong>se</strong>dan kompletteras med pumptester i borrhål. Mattias efterlyste bättre underlag till ansökningarna med orden: ”Man behöver kanske inte alltid söka tillstånd för vattenverksamheten, men verksamhetsutövaren ska agera som om vederbörande hade kraven från ett tillstånd på sig.” Mattias Gustafsson skickade med en checklista som SGU tycker ger bra vägledning: • Inventera brunnar, källor och vattendrag i närområdet och bilda er en uppfattning om nivåer, flöden och kemin där. • Bedöm om, och i så fall hur, dessa påverkas. • Stäm av med länsstyrel<strong>se</strong>n när det gäller miljömål och vattenförvaltning. • Se till att ni kan följa upp genom mätningar. Svensk Bergs- & Brukstidning 1/<strong>2013</strong> • Om ni utför kompletterande undersökningar, <strong>se</strong> till att de svarar till fullo på frågan. Näste föredragshållare, Torbjörn Andersson, WSP, berättade om ny praxis gällande sådant som buller, vibrationer och luftstötvågor. Andersson redovisade avkunnade domar i mark- och miljööverdomstolen och vilka nivåer av störning som de olika domarna valt att ange som begränsningsvärden. Slutsat<strong>se</strong>n tycks vara att domstolarna avvisar systemet med riktvärden och i stället väljer att använda begreppet begränsningsvärde. Bättre relationer mellan täktföretag och myndigheter Dialog och förståel<strong>se</strong> är receptet! Det tycker i alla fall Lotta Wiik, Härryda kommun, är svaret på hur vi ska förbättra relationerna mellan täktföretag och myndigheter vid ansökningar och tillsyn. Fler informella kontakter är en väg att öka förståel<strong>se</strong>n på båda sidor, framhöll hon vidare. Mycket av kommunikationen måster vara skriftlig men ibland kan ett snabbt telefonsamtal eller ett mail lösa ett problem betydligt snabbare. Vilka förväntningar ska vi då ha på varandra? Myndigheterna vill ha snabba kontakter vid problem som kräver återkoppling och tydliga handlingar och tror i sin tur att det branschen eftersträvar är rättssäkerhet, lika bedömningar, rimliga krav och snabba handläggningstider. En förståel<strong>se</strong> för varandras uppdrag är central för att åstadkomma den eftersträvade dialogen och en bra kommunikation mellan företag och myndighet. Lotta Wiik avslutade med att räkna upp de vanligaste bris - terna vid tillsyn, däribland exem - pelvis otillräckliga <strong>se</strong>dimentationsbassänger, hanteringen av petroleumprodukter och otillräckliga gränsmarkeringar på driftsidan liksom för <strong>se</strong>nt inkomna miljörapporter och för kort var<strong>se</strong>l vid anmälningar när det gäller den administrativa delen. Hur beräknas tillsynsavgiften? En rimlig tillsynsavgift är naturligtvis låg, det håller nog de flesta i branschen med om. Men hur beräknas då denna? 34 Detta var ämnet i Katarina Wallinders framförande. SKL – Sveriges Kommuner och Landsting – har sammanställt ett underlag för hur kommunerna ska beräkna sina tillsyns - avgifter. God egenkontroll kan ge lägre avgift liksom att verksamheten följer en dokumenterad miljöinriktad transportstrategi. Att snabbt vidta åtgärder mot tidigare avvikel<strong>se</strong>r och att verksamheter vid inspektion inte uppvisat några brister kan även det ge nedsatta avgifter. Självklart går det att överklaga tillsynsavgifterna, förutsatt att ett beslut om avgift är fattat men hur går man tillväga? På SBMI:s medlemssidor finns ett malldokument som vägledning vid överklagande. Vad är produkt och vad är avfall? Nästa programpunkt handlade om schaktmassor och efter - behandling, där Stefan Klingberg från GeoPro, som fått rycka in som ersättare, inledde med frågan om vad som är avfall. En knepig fråga, därom är de flesta överens. Vad räknas t.ex. som biprodukter vid produktion av en vara och vad är avfall? Schaktmassor finns inte som ett definierat begrepp i miljöbalken utan det är en bedömning hos den som har överlåtit massorna om dessa ska betraktas som antingen produkt eller avfall. Om syftet har varit att bli kvitt massorna och om det finns skyldighet att göra sig av med dem är de att betrakta som avfall. Kan massorna där - emot användas utan föregående behandling, t.ex. säljas eller användas enligt plan till efter- behandling i täkten, kan de an<strong>se</strong>s som produkt eller vara. Lika snårigt är det när det gäller uppbruten asfalt. Myndigheterna betraktar oftast asfalten som avfall (undantag finns dock) men asfalt som inte innehåller stenkolstjära är en viktig råvara vid tillverkning av ny asfalt. Regler för efterbehandling åldras under täktens livstid Sven Wallman, NCC Roads, var dagens siste föredragare med efterbehandling av bergtäkter som huvudämne. En bergtäkt bearbetas normalt i många år, till gagn för samhället, och under samma tid utvecklas samhället och förändras. Det som ansågs vara en lämplig efterbehandlingsplan vid ansökningstillfället är inte alltid den önskade strategin när täkten ska avvecklas. De garantier som lagen kräver gällande efterbehandling är alltså inte nödvändigtvis adekvata många år <strong>se</strong>nare. Kan man kanske ha garantier som ökar när täkten expanderar och minskar vid successiv efter - behandling, var en av de frågeställningar som Sven Wallman nämnde. Och hur mäter man kostnaden för en efterbehandling? Miljösamverkan Sverige har tagit fram en grund - modell men tenderar att överskatta kostnaden för berg täkter med stor yta. Modellen är bra men en anpassning och justering behöver göras i specifika fall. Ämnet fascinerar och en lång diskussion fick avsluta höstens branschdag i Jönköping. – UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING – S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60 Hemsida: www.kontrollmetod.<strong>se</strong> • Siktar • Vågar • Skakapparater • Värmeskåp • Neddelningsapparater mm
Ny app: Atlas Copco Underground Ladda ner vår nya app via Facebook-sidan Atlas Copco Underground och ta del av det <strong>se</strong>naste inom gruv- och bergbrytning under jord! Binder - Bivitec c sikt Raptor XL300
Change language