SBB 1/2013 - bergsbruks.se

att underlätta hanteringen av
entreprenadberg, schaktmassor
och uppfräst granulatasfalt liksom
möjligheterna för uppställning
av kross- eller asfaltverk
inom tillståndsgivet täktområde.
En annan viktig fråga är
den om vad som är avfall och
regler för återvinning när det
gäller olika material. Vilka
förordningar och lagar som
branschen är skyldig att följa
varierar ofta beroende på vilken
benämning som myndigheterna
väljer, något som
ställer till med mycket
huvudbry. Sammanfattnings -
vis arbetar SBMI för en bättre,
tydligare och mer förutsägbar
bedömning.
Vad är
vattenversamhet?
Tillstånd för vattenverksamhet
eller inte? Så löd den övergripande
frågan och dessutom
temat när Mattias Gustafson,
SGU, tog plats på podiet.
Den inledande frågan handlar
om vad som egentligen är
vattenverksamhet, inte alltid så
enkelt att avgöra när det gäller
en bergtäkt. Gustafson menade
dock att eftersom verksamhets -
utövaren alltid är ansvarig så
gäller det att säkra upp, oavsett
om man väljer att söka tillstånd
eller inte.
SGU kan bistå med en hel
del underlag i initiala skeden,
bland annat via geologiska kartor
och det brunnsarkiv som
blir mer och mer omfattande.
Berggrundskartor och jordartskartor
ger en bra inledande
bild av hur påverkan kan ske
och de kan sedan kompletteras
med pumptester i borrhål.
Mattias efterlyste bättre underlag
till ansökningarna med
orden: ”Man behöver kanske
inte alltid söka tillstånd för vattenverksamheten,
men verksamhetsutövaren
ska agera som
om vederbörande hade kraven
från ett tillstånd på sig.”
Mattias Gustafsson skickade
med en checklista som SGU
tycker ger bra vägledning:
• Inventera brunnar, källor och
vattendrag i närområdet och
bilda er en uppfattning om
nivåer, flöden och kemin där.
• Bedöm om, och i så fall hur,
dessa påverkas.
• Stäm av med länsstyrelsen
när det gäller miljömål och vattenförvaltning.
• Se till att ni kan följa upp
genom mätningar.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2013
• Om ni utför kompletterande
undersökningar, se till att de
svarar till fullo på frågan.
Näste föredragshållare, Torbjörn
Andersson, WSP, berättade
om ny praxis gällande
sådant som buller, vibrationer
och luftstötvågor. Andersson
redovisade avkunnade domar i
mark- och miljööverdomstolen
och vilka nivåer av störning
som de olika domarna valt att
ange som begränsningsvärden.
Slutsatsen tycks vara att domstolarna
avvisar systemet med
riktvärden och i stället väljer att
använda begreppet begränsningsvärde.
Bättre relationer
mellan täktföretag och
myndigheter
Dialog och förståelse är receptet!
Det tycker i alla fall Lotta
Wiik, Härryda kommun, är
svaret på hur vi ska förbättra
relationerna mellan täktföretag
och myndigheter vid ansökningar
och tillsyn. Fler informella
kontakter är en väg att
öka förståelsen på båda sidor,
framhöll hon vidare. Mycket av
kommunikationen måster vara
skriftlig men ibland kan ett
snabbt telefonsamtal eller ett
mail lösa ett problem betydligt
snabbare.
Vilka förväntningar ska vi då
ha på varandra? Myndigheterna
vill ha snabba kontakter vid
problem som kräver återkoppling
och tydliga handlingar och
tror i sin tur att det branschen
eftersträvar är rättssäkerhet, lika
bedömningar, rimliga krav och
snabba handläggningstider.
En förståelse för varandras
uppdrag är central för att åstadkomma
den eftersträvade dialogen
och en bra kommunikation
mellan företag och myndighet.
Lotta Wiik avslutade med att
räkna upp de vanligaste bris -
terna vid tillsyn, däribland exem -
pelvis otillräckliga sedimentationsbassänger,
hanteringen av
petroleumprodukter och otillräckliga
gränsmarkeringar på
driftsidan liksom för sent inkomna
miljörapporter och för
kort varsel vid anmälningar när
det gäller den administrativa
delen.
Hur beräknas
tillsynsavgiften?
En rimlig tillsynsavgift är
naturligtvis låg, det håller nog
de flesta i branschen med om.
Men hur beräknas då denna?
34
Detta var ämnet i Katarina
Wallinders framförande. SKL –
Sveriges Kommuner och
Landsting – har sammanställt
ett underlag för hur kommunerna
ska beräkna sina tillsyns -
avgifter.
God egenkontroll kan ge
lägre avgift liksom att verksamheten
följer en dokumenterad
miljöinriktad transportstrategi.
Att snabbt vidta åtgärder mot
tidigare avvikelser och att verksamheter
vid inspektion inte
uppvisat några brister kan även
det ge nedsatta avgifter.
Självklart går det att överklaga
tillsynsavgifterna, förutsatt att
ett beslut om avgift är fattat
men hur går man tillväga? På
SBMI:s medlemssidor finns ett
malldokument som vägledning
vid överklagande.
Vad är produkt
och vad är avfall?
Nästa programpunkt handlade
om schaktmassor och efter -
behandling, där Stefan Klingberg
från GeoPro, som fått
rycka in som ersättare, inledde
med frågan om vad som är avfall.
En knepig fråga, därom är
de flesta överens. Vad räknas
t.ex. som biprodukter vid produktion
av en vara och vad är
avfall?
Schaktmassor finns inte som
ett definierat begrepp i miljöbalken
utan det är en bedömning
hos den som har överlåtit
massorna om dessa ska betraktas
som antingen produkt eller
avfall. Om syftet har varit att bli
kvitt massorna och om det
finns skyldighet att göra sig av
med dem är de att betrakta
som avfall. Kan massorna där -
emot användas utan föregående
behandling, t.ex. säljas eller
användas enligt plan till efter-
behandling i täkten, kan de
anses som produkt eller vara.
Lika snårigt är det när det
gäller uppbruten asfalt. Myndigheterna
betraktar oftast
asfalten som avfall (undantag
finns dock) men asfalt som inte
innehåller stenkolstjära är en
viktig råvara vid tillverkning av
ny asfalt.
Regler för efterbehandling
åldras under
täktens livstid
Sven Wallman, NCC Roads,
var dagens siste föredragare
med efterbehandling av bergtäkter
som huvudämne. En
bergtäkt bearbetas normalt i
många år, till gagn för samhället,
och under samma tid utvecklas
samhället och förändras.
Det som ansågs vara en
lämplig efterbehandlingsplan
vid ansökningstillfället är inte
alltid den önskade strategin när
täkten ska avvecklas.
De garantier som lagen kräver
gällande efterbehandling är
alltså inte nödvändigtvis adekvata
många år senare. Kan
man kanske ha garantier som
ökar när täkten expanderar och
minskar vid successiv efter -
behandling, var en av de frågeställningar
som Sven Wallman
nämnde.
Och hur mäter man kostnaden
för en efterbehandling?
Miljösamverkan Sverige
har tagit fram en grund -
modell men tenderar att
överskatta kostnaden för
berg täkter med stor yta.
Modellen är bra men en anpassning
och justering behöver
göras i specifika fall. Ämnet
fascinerar och en lång diskussion
fick avsluta höstens
branschdag i Jönköping.
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm