Program pdf, 8 847 kB - Göteborg

REVIDERAT PROGRAM FÖR BOSTÄDER VID
B J Ö R L A N D A S T R A N D
S T A D S B Y G G N A D S K O N T O R E T
G Ö T E B O R G S S T A D A U G U S T I 2 0 0 5

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g
Inledning
Planeringens syfte 1
Programområdet 1
Historik 1
Planeringsförutsättningar
Planförhållanden 3
Området idag 3
Trafik 5
Tekniskförsörjning 5
Service 5
Fritid 8
Störningar 8
Kulturlandskap 8
Programförslag
Planförslaget 11
Parkering 11
Utformning 11
Ekonomi och Huvudmannaskap 11
Inlösen av mark 11
Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning

Medverkande
Andreas Lidholm Stadsbyggnadskontoret
Mona Seuranen Stadsbyggnadskontoret
Stig Swedberg Stadsmuseet

1
i n l e d n i n g
Planeringens syfte
Syftet med programmet är att pröva förutsättningarna för uppförande av ett
enfamiljshus på fastigheten Hovgården 1:7.
Programområdet
Programområdet är beläget i västra Björlanda cirka 400 meter från Skra Bro och cirka
6 kilometer från Torslanda torg strax norr om Björlandastrand. Programområdet är
lokaliserat på en kuperad södersluttning med omgivande fritt placerad bebyggelse.
Programområdet berörs av en kulturhistoriskt värdefull miljö med karaktäristiska
gårds- och hustyper både från före och efter lagaskifte.
Historik
Björlanda har ett starkt varierat landskap som både omfattar bergspartier ut mot kusten
och odlad bygd på lerslätter. På grund av landskapsbilden finns här många traditionella
byggnadsskick typiska både för bergs- och slättområden. Byggnadsskicket är en av
anledningarna till att Björlanda brukar kallas ett Hisingen i miniatyr, andra är att
Björlanda har en sammanfattande bild av Hisingen och åskådliggör kulturlandskapet
under vikingatid, medeltid, 1700-tal samt 1800-tal. Om tidig bebyggelse vittnar de
två gamla gravfälten. Björlandaområdet är upptaget som kulturhistorisk värdefull i
kommunens bevaringsprogram.
Bebyggelsen kring Björlandakullen bildar tillsammans med kyrkan ett område som
genom sitt innehåll klart markerar platsens roll som sockencentrum. Björlanda by
är ett fint exempel på en bebyggelsegrupp som behållit sin karaktär av oskiftad by.
Här finns de karaktäristiska gårds- och hustyperna både från tiden före och efter laga
skiftet. Fram till 1950-talet präglades Torslanda och Björlanda helt av jordbruket
och dess bebyggelse. Småhusbyggandet, nyexploatering och omvandling av
fritidsfastigheter till permanenta bostäder tog därefter fart.
Idag finns totalt cirka 5500 bostäder i Torslanda varav cirka 4800 småhus.
Största delen är enskilt ägda villor. Endast knappt hundra hyreslägenheter finns.
2 % av bostadsbeståndet ägs av allmännyttan och upplåts med hyresrätt medan
bostadsrätternas andel är 12 %. 85 % är privatägda. Inflyttningen till Björlanda har
successivt ökat och idag bor cirka 3500 personer här.

Småbåtshamn
Orienteringskarta
Programområdets lokalisering i Björlanda.
Skala 1:80 000 (1 centimeter = 80 meter)
Björlandakile
Björlandastrand
Björlanda kyrka
Osbäcken
Kongahällavägen
Björlandagården
Skra Bro
2

3
p l a n e r i n g s f ö r u t s ä t t n i n g a r
Planförhållanden
ÖP99
Området ingår som del i ett större område som enligt ÖP99 skall användas
huvudsakligen för bostadsändamål. Strax söder om planområdet redovisar ÖP99 ny
bostadsexploatering på kort sikt.
Lokalt program Torslanda (bilaga till ÖP99)
I det lokala programmet föreslås inga större utbyggnadsområden, endast mycket
begränsade bebyggelsekompletteringar. På grund av allt för långa avstånd till service
och kollektivtrafik bedöms i programmet ingen omfattande utbyggnad aktuell.
Pågående strukturstudier och fördjupad översiktsplan
Enligt strukturstudien för västra Hisingen är det angeläget att ge förutsättningar för
en utveckling av Björlanda. I en områdesstudie har också mark för ny bebyggelse
definierats. En övergripande viktning gentemot nuvarande bevarandeinriktning
kommer att ske inom ramen för en fördjupad översiktsplan i Björlanda. Arbetet med
den fördjupade översiktsplanen har inletts och förslag som kan bli föremål för samråd
beräknas föreligga i augusti 2005.
Området idag
Markanvändning
Programområdet är svårtillgängligt och saknar större betydelse för rekreation och lek.
Inom området finns två äldre förråds- och garagebyggnader i dåligt skick. I övrigt är
programområdet obebyggt.
Naturgivna förutsättningar
Programområdet är beläget i en södersluttning med stora nivåskillnader. Vegetationen
är varierande med större lövträd i planområdets södra del och mindre träd och buskar
längst i norr.
Radon och grundförhållanden
Marken är normalradonmark. Byggnader där människor vistas mer än tillfälligtvis
skall uppföras med radonskyddande konstruktion. Programområdet har undergrund
med berg i dagen och berg med ett tunt jordtäcke av sand. Längs södra gränsen kan
lera förekomma under sanden.

Teckenförklaring ÖP99
(ingen skala)
Huvudsakligen bostäder:
bostäder samt bostadsanknuten
service
Huvudsakligen arbetsplatser:
kontor, industri lager, hamn mm.
Grönområden
Jordbruksmark
Förändring på kort sikt:
Huvudsakligen bostäder
Utredningsområde
F Fritidshus
Teckenförklaring strukturstudier västra Hisingen
(ingen skala)
Befintlig bebyggelse
Huvudsakligen verksamheter Centrumfunktioner
Nyexploatering, huvudsakligen bostäder
Skolor
Programområde
Programområde
Skra Bro
4

5
Trafik
Biltrafik
Kongahällavägen och Björlandavägen är de huvudsakliga tillfartsvägarna
till Björlanda. Från Kongahällavägen nås planområdet via Björlandastrand.
Björlandastrand ägs inte av kommunen. Vägen matar bebyggelse längre väster ut och
har anslutningsmöjligheter mot Björlanda Kile. Björlandastrand är cirka fyra meter
bred.
Gång- och cykeltrafik
Björlandastrand är utformad så att det är möjligt att blanda olika trafikslag. Behov av
en separat gång- och cykelväg saknas. Längs Kongahällavägen finns en separat gångoch
cykelbana som bland annat leder till busshållplatserna vid Skra Bro samt vidare
mot målpunkter i närheten av Torslanda.
Kollaktivtrafik
Programområdet ligger nära Skra Bro och har god tillgång till kollektivtrafik. Skra
Bro trafikeras totalt av tre busslinjer 22, 25 samt 36. Buss 25 går från Lilla Varholmen
till centralstationen, 22:an går mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Björlanda
småbåtshamn och 36:an går mellan Skra Bro och Säve flygplats. Björlandastrand
saknar idag kollektivtrafik.
Tekniskförsörjning
Den planerade fastigheten i norra samt den planerade fastigheten längst i väster
kan ansluta via befintligt kommunalt vatten- och avloppsnät. Den tänkta mittersta
fastigheten ligger inte i anslutning till befintliga kommunala ledningar och bör ansluta
via en ny ledningsrätt åt öster eller väster.
Programområdet saknar kommunala samt gemensamma dagvattenledningar.
Dagvattnet förutsätts därför tas om hand lokalt genom stenkistor samt nya och
befintliga diken.
Service
Kommersiell service
Handelsutbudet är begränsat och utgörs i huvudsak av dagligvarubutiken vid Skra Bro.
Här finns även en pizzeria, en snabbmats grill och fiskebod. För sällanköpsvaror är
man hänvisad till Backaplan eller Torslanda Torg. I Amhult planeras och byggs ett nytt
centrum med bland annat Ica Maxi.

Vägen Björlandastrand. Vy mot öster.
6

7
B
Servicekarta
Skala 1:80 000
(1 centimeter = 80 meter)
B
C
H
S
H
Småbåtshamn
Kommersiell service
Busshållplats
Skola
Separerade GC vägar
Programområdet
H
H
H
H
H
C
S
S
H
H

Allmän service
Björlandagården strax norr om korsningen Kongahällavägen-Björlanda Kile är den
lokala skolan. Här undervisas barn i förskoleåldern samt årskurserna 1-6. Närmaste
högstadieskola är den nybyggda Nordlyckeskolan vid Torslandavallen. Vid Skra
Bro byggs en ny högstadieskola som beräknas kunna tas i bruk höstterminen 2005.
Närmasta äldreomsorg och gruppboende fi nns i Torslanda på drygt 6 km avstånd.
Fritid
Den mest påtagliga boendekvaliteten för planområdet är närheten till havet. Här
fi nns hamnen som för övrigt är nordens största med verksamhet som engagerar
människor i närområdet men även många långväga från. Närheten till havet betyder
också tillgång till badmöjligheter. Strax söder om hamnen fi nns Store Udd som
erbjuder naturbad. Björlandas vackra öppna naturlandskap är också en tillgång
som inbjuder till rekreativa och upplevelserika promenader. Västra Hisingen har
Göteborgs mest utvecklade ridverksamhet. I närheten till Björlanda kan speciellt
nämnas ridverksamheten i Alleby och ridområdet vid Säve fl ygplats. Båda ingår bland
de av kommunen prioriterade anläggningarna för framtida utveckling. Alleby har
ridskola och ungdomsverksamhet med stor möjlighet till utveckling. Galoppbanan
i Säve rymmer tävlingsarena för hoppning och dressyr med utveckling mot ett
evenemangsområde.
Störningar
Trafi kbuller
Planområdet ligger på ett sådant avstånd från Björlandastrand att bullernivån, med
dagens trafi kbelastning, inte överstiger det rekommenderade värdet 55 dBA utvändigt
vid fasad.
Skjutfältet
Planområdet ligger utanför det för Björlanda skjutfält utpekade riksintresseområdet
vilket innebär att hinder för ny bostadsbebyggelse inte föreligger. Närheten till Säve
fl ygplats innebär inga restriktioner för ny bostadsbebyggelse inom planområdet
eftersom avståndet till fl ygbullernivåkurvan är över en kilometer.
Kulturlandskap
På Hisingen fi nns, i ett regionalt perspektiv, ovanligt många välbevarade bybildningar
från historisk tid, exempelvis Björlanda, Lilleby, Kvisljungeby och Låssby.
Gårdsmiljön representerar en bebyggelse som var vanlig i Sverige under nästan 200
år och den visar på en kontinuitet hos bebyggelsen. Genom sin placering ger husen ett
8

9
historiskt perspektiv på markanvändningen även genom sin arkitektur ger husen ett
historiskt perspektiv på utformning, teknik, material, boende etc.
Byarnas placering i landskapet återspeglar en mer än tusenårig kontinuitet i
markanvände. På kullar och längs bergssidor har den tidiga jordbruksbebyggelsen
etablerats och utvecklats till de historiskt kända bybildningarna. Vid Kvissljungeby
och Björlanda by finns gravfält från järnåldern. Dessa är anlagda på krönlägen av
kullar och åsryggar. Gravarna är ofta relativt oansenliga istället är det gravfältets läge
som signalerar monumentalitet.
Vid Björlanda uttrycks kontinuiteten extra tydligt genom kyrkbildningen som sker i
direkt anslutning till det förhistoriska gravfältet.
Björlanda by var sockencentrum sedan tidig medeltid och kyrkan byggdes troligen på
1100-talet på Björlandakullen, helgad åt Maria, invid det förkristna gravfältet. I norr
begränsas Björlanda socken av Nordre älv och i söder sträckte sig socknen som en
smal remsa till Göta älv, området var norskt-danskt fram till 1658. I Björlanda socken
låg flera stora byar. Socknens första folkskola byggdes 1851 vid Björlanda by och
1908 uppfördes en ny större folkskola. På 1930-talet började sommarstugor att byggas
i Lilleby. Jordbruk var länge huvudnäringen även om fiske också hade viss betydelse.
Bebyggelsen i Björlanda by var koncentrerad till sluttningen sydost om kyrkan. I norr
och nordost gränsar byn till andra byar som troligen tidigare varit delar av kyrkbyn,
Hovgården och Storegården. Byar vars namn indikerar hög status. Laga skifte
genomfördes i Björlanda under åren 1845-46. Lagaskifte innebar för Björlanda att byn
blev glesare och mer långsträkt, Lunnegården flyttades ut från byplatsen. I byn finns
bostadshus såväl av den äldre typen på enkelbredd som av den lite senare typen på
dubbel bredd som har en fyr- eller sexdelad plan med en central murstock. De äldre
ekonomibyggnaderna t.ex ladugårdar, källare och uthus som finns i området är av lika
stort intresse som bostadshusen.
Det historiska landskapet vid Björlanda by kan idag upplevas relativt tydligt trots
senare tids bebyggelse. Det är dock viktigt att den visuella tyngd som den öppna ytan
på toppen av Björlanda kulle, som utgörs av det gamla bygravfältet, inte försvagas.
Ytterligare bebyggelse på och runt kullen komplicerar möjligheten att läsa och förstå
den historiska kontinuiteten. Vidare är bygravfältet inte undersökt varför den idag
markerade gränsen utgör en minsta begränsning av gravfältet. Dagens kunskap visar
att dessa gravfält ofta har en mycket större utsträckning än den ovan mark synliga.
Programförslaget kommer således att påverka såväl kulturmiljön i allmänhet som
fornlämningarna Bj 52 och 53 i synnerhet.

Beskrivning av området i:
Värdefulla odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän – Bevarandeprogram för
odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995. Område 80-04
Nolvik, Björlanda, Fåglevik
Särskilt intressanta delområden. – Björlanda by. ”Byn är en jordbruksby omgiven av
ett äldre kulturlandskap. Området åskådliggör olika tiders landskapsutnyttjande från
vikingatid fram till 1800-talet. Den nuvarande bebyggelsen härrör från 1800-talets
senare hälft.”
Natur och kulturvårdsprogram för Göteborg 1979: Område 128 Björlandaområdet
C ”Området åskådliggör kulturlandskapet under vikingatid, medeltid, 1700-tal
samt 1800-tal (efter laga skiftet).” …”Nybebyggelse bör i princip endast ske efter
jordbrukets behov.”
Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse , ett program för bevarande. Sid
287: ”Bebyggelsen utgör ett representativt tvärsnitt av den lantbebyggelse som varit
vanlig på Hisingen. Här finns byar med olika karaktäristiska lägen t ex Kvisljungeby
på krönet av en kulle och Björlanda längs en sluttning. Gårdar med både slutna och
öppna former förekommer liksom olika typer av bostadshus.”
Björlanda kyrka.
10

11
p r o g r a m f ö r s l a g
Planförslaget
Programförslaget innebär att en ny fastighet för ett nytt friliggande enfamiljshus
tillskapas. För att uppnå en viss struktur samt rumslighet bör huset placeras mitt emot
befintlig byggnad på andra sidan vägen. Entrén bör vändas mot gatan. För att nyttja
arealen på den planerade fastigheten på bästa sätt föreslås att huset inte placeras mitt
på fastigheten. Befintlig plantering och murar inom den planerade bostadsfastigheten
bör i den mån det är möjligt bevaras. Användningen av programområdets västra del
föreslås användas som naturmark för lek och rekreation. Befintliga större träd inom
naturmarkens södra del ska bevaras.
Utformning
Med hänsyn till den kulturhistoriska miljön är utformning liksom materialval och
färgsättning av stor betydelse för ett bra resultat. Byggnaden bör ha stående träpanel
med vit nyans. Byggnaden bör uppföras i ett och ett halvt plan med en största
byggnadsyta i bottenplan på cirka 130 m2 . För att anpassa den nya bebyggelsen
till befintliga förhållanden bör huset ha sadeltak med rött taktegel. Byggnaden kan
utformas med fontespis på långsidorna.
Parkering
Parkering samt besöksparkering sker på tomtmark i anslutning till bostaden.
Ekonomi och huvudmannaskap
Genomförandet av förslaget förutsätts ske utan att kommunen belastas ekonomiskt.
Kommunen kommer inte att vara huvudman för allmänna platser inom planområdet.
Kvarstående frågor!
Kvarstående frågor som kommer att behandlas i det fortsatta detaljplanearbetet.
• Skötsel och ansvar för allmänplats?
• Exakta avgränsningen mot vägen Björlanda Strand i söder?

Illustrationsritning (reviderat programförslag)
Skala 1:1000
Programområde
Natur
Ny
bebyggelse
12

Illustrationsritning
Skala 1:1000
Programgräns
Natur

Program för
BOSTÄDER VID BJÖRLANDA STRAND
inom stadsdelen Torslanda i Göteborg
S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E
GENOMFÖRANDE
Samrådsredogörelse.doc
Datum Diarienummer Sida
2005-06-14 0577/95 1/7
Byggnadsnämnden beslöt den 23 november 2004 att genomföra samråd för
programförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogade lista över
samrådskrets, bilaga 1, under tiden 15 december – 1 februari 2004/2005. Förslaget har
varit tillgängligt för beskådning på stadsbyggnadskontoret, stadsdelsbiblioteket i
Torslanda samt på kommunens hemsida.
SAMMANFATTNING
Samtliga begärda yttranden, utom från Park- och naturnämnden och Svenska
kraftnät har kommit in.
Allvarligaste invändningen (Kulturförvaltningen) berör det känsliga kulturlandskapet i
anslutning till Björlanda kyrka, samt sambandet mellan kyrkbildningen och det
förhistoriska bygravfältet. Efter samtal med kulturförvaltningen har programhandlingen
reviderats. Det nya förslaget redovisar ett friliggande bostadshus i öster samt naturmark
i väster. Kulturförvaltningen anser att det reviderade förslaget på ett bättre sätt är
anpassat efter platsens kulturhistoriska förutsättningar. Förslaget lämnar kulturhistoriskt
värdefulla ytor fria från exploatering. Möjligheten att läsa och förstå den historiska
kontinuiteten går inte förlorad.
Syftet med programmet är att få en bred belysning av förslaget och därmed också ett
dokumenterat ställningstagande till fastighetens bevarandestatus.
KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG M M
Fastighetsnämnden, Göteborg Energi AB, Göteborg Energi nät, Göteborg Energi
GothNet samt Trafikkontoret har inget att erinra.
Kulturnämnden anser att programförslaget med tre hus bör avstyrkas.
Programområdet är beläget i västra Björlanda. Området ingår i ”Natur och
kulturvårdsprogram för Göteborg” område 128, i ”Kulturhistoriskt värdefull

ebyggelse, ett program för bevarande” och även i ”Värdefulla odlingslandskap i
Göteborg och Bohuslän”
Det historiska landskapet vid Björlanda kan idag upplevas relativt tydligttrots senare
tids bebyggelse. I Björlanda är övergången mellan förhistorisk och historisk tid mycket
tydligt illustrerad i relation mellan de gamla byplatserna och gravplatserna från
järnåldern. I Björlanda by uttrycks kontinuiteten extra tydligt genom att kyrkbildningen
skett i direkt anslutning till ett förhistoriskt gravfält (Bj 052 och Bj 053). Gravfältet som
anknyter tillprogramområdet är delvis undersökt 1939 och har med stor sannolikhet en
större utbredning än vad som är markerat idag.
Programförslagets ”förstudie till miljökonsekvensbeskrivning: checklista” visar att den
aktuella nyetableringen av bostäder innebär en påverkan på ett kulturlandskap med stora
kulturvärden. Ytterligare bebyggelse på och runt bygravfältet komplicerar möjligheten
att läsa och förstå den historiska kontinuiteten.
De äldre byarna i Björlanda tål generellt ett visst inslag av ny bebyggelse utan att
förlora sin identitet. I Björlanda by har man dock nått den gräns där ytterligare nya
inslag kommer att inverka negativt på möjligheten att läsa och förstå den historiska
kontinuiteten.
Området är beläget i en södersluttning, vilket skapar ett gynnsamt klimat för många
arter, bland annat insekter, fåglar, snäckor och groddjur. En stenmur löper genom
området och där finns relativt gott om död ved samt grövre lövträd, bland annat ask och
sälg. Sammantaget är sluttningen lokalt värdefull för biologisk mångfald.
Efter samtal med kulturförvaltningen har programhandlingen reviderats. Det nya
förslaget redovisar ett friliggande bostadshus i öster samt naturmark i väster.
Kulturförvaltningen anser att det reviderade förslaget på ett bättre sätt är anpassat efter
platsens kulturhistoriska förutsättningar.
Stadsbyggnadskontoret gör samma bedömning som kulturnämnden.
Miljöförvaltningen tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens
synpunkter beaktas.
Inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Björlanda kommer en
viktning mellan bebyggelseexploatering och bevarande av natur- och kulturvärden att
utföras. Det aktuella programområdet ingår i det geografiska området för den
fördjupade översiktsplanen. Förvaltningen anser att den aktuella planen borde invänta
resultatet av det arbetet där en helhetsbedömning av utvecklingen i Björlanda kommer
att presenteras.
Runt Björlanda by har flera rödlistade arter påträffats. Det är kromspindling, käppmossa
och även hasselsnok som dessutom är fridlyst. Det bör därför utredas om dessa arter
förekommer inom planområdet.
Stadsbyggnadskontoret anser att de argument som finns redovisade i
programhandlingen samt kulturförvaltningens samrådsyttrande tydligt beskriver de
Samrådsredogörelse.doc
2/7

konflikter en nyexploatering innebär. Det gäller bland annat sambandet mellan
kyrkbildningen och det förhistoriska bygravfältet samt fornlämningar i området.
Arbetet med den fördjupade översiktsplanen i Björlanda (se bilaga 2) har givigt oss ny
kunskap om området. Bland annat ingår programområdet i ett större område med en
kulturhistoriskt värdefull bystruktur, vilket har hög prioritet utifrån ett
bevarandeintresse. Den fördjupade översiktsplanen för Björlanda går ut på samråd
från september till november 2005.
På grund av det känsliga kulturlandskapet kring Björlanda by har programhandlingen
reviderats. Det nya förslaget redovisar ett friliggande bostadshus i öster samt
naturmark i väster. Det reviderade förslaget lämnar kulturhistoriskt värdefulla ytor fria
från ny exploatering. Möjligheten att läsa och förstå den historiska kontinuiteten går
inte förlorad.
SDN Torslanda är positiv till att bebyggelse prövas inom programområdet, med
hänsyn till avstånd till service, kommunikationer och skola. Förvaltningen är däremot
tveksam till byggnation i förhållande till kulturlandskapet och den kulturhistoriskt
värdefulla miljön på och runt Björlanda kulle. Höjden på husen måste således ges en låg
profil som väl smälter in i befintlig miljö.
SDN Torslanda anser även att en ny separat gång- och cykelbana bör byggas.
Stadsbyggnadskontoret:Se kommentarerna under miljöförvaltningens yttrande.
I övrigt gör Stadsbyggnadskontoret samma bedömning som SDN Torslanda.
VA- verket påpekar att dricksvatten- och spillvattenanslutning kan ske till allmänt
ledningsnät i Björlanda strand. En utbyggnad av allmänna ledningar på cirka 40 meter
krävs för att ansluta den planerade bostadsfastigheten i mitten. Inga allmänna
dagvattenledningar finns i området.
Avloppsnätet inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda
ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten.
Dag- och dräneringsvatten skall i första hand tas om hand lokalt inom kvartersmark
genom infiltration eller i andra hand fördröjas i stenmagasin och vid behov avledas i
dike.
Framtida plankarta skall innehålla en bestämmelse om att lägsta höjd på färdigt golv,
för att anslutning med självfall skall tillåtas, skall vara + 0,3 meter över marknivå i
förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och
spillvattensystem.
Materialval för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Till exempel bör
oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i
dagvattnet.
Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkterna.
Samrådsredogörelse.doc
3/7

STATLIGA VERK, MYNDIGHETER OCH BOLAG
Lantmäterimyndigheten, Polismyndigheten samt Västtrafik har inget att erinra.
Länsstyrelsen (Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga 3) anser att vissa
kompletterande åtgärder behöver göras för att planen skall kunna antagas. Planförslaget
kan komma att kräva ytterligare undersökningar för att klargöra fornlämningarnas
faktiska utbredning.
Länsstyrelsen befarar inte att mellankommunal samordning blir olämplig, att
miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas eller att det som föreslås blir
olämpligt med avseende på hälsa och säkerhet.
Länsstyrelsen föreslår att detta programarbete avbryts i väntan på att den fördjupade
översiktsplanen för Björlanda blir färdig.
I det fortsatta planarbetet bör redovisas hur barn i området kan få en säker skolväg.
Stadsbyggnadskontoret: Se kommentarerna under miljöförvaltningens yttrande.
Efter samtal med länsstyrelsen samt kulturförvaltningen krävs inga ytterligare
undersökningar för att klargöra fornlämningarnas faktiska utbredning.
Programhandlingen har kompletterats med en karta hur gång- och cykeltrafikanter når
betydelsefulla målpunkter i området.
Telia Sonera påpekar att dom har luftledningar med stolpar som försörjer två befintliga
fastigheter söder och öster om programområdet. Kostnaden för en ev undanflyttning
förutsätts att exploatören står för. I övrigt har Telia Sonera inget att erinra.
Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkterna.
Vägverket påpekar att programhandlingen bör kompletteras med en buller utredning
samt hur barn på ett säkert sätt tar sig till sina respektive skolor.
Vägverket anser att utarbetandet av en ny detaljplan för Björlanda Strand får avvakta till
dess den fördjupade översiktsplanen är klar. Genomförandet av planen bör avvakta
ombyggnaden av Björlandavägen.
Stadsbyggnadskontoret: Se kommentarerna under miljöförvaltningens yttrande.
En eventuell bullerutredning kommer att göras under detaljplanearbetet.
Programhandlingen har kompletterats med en karta hur gång- och cykeltrafikanter når
betydelsefulla målpunkter i området.
Samrådsredogörelse.doc
4/7

Ett tillkommande enfamiljshus kommer inte att påverka trafiksituationen på
Björlandavägen.
SAKÄGARE
Erling Bernhardsson anser att området är av kulturhistoriskt värdefull betydelse, med
bland annat gravfält i västra och östra delen av området. Längs Björlanda Strand finns
byggda stenmurar som vid den planerade bebyggelsen delvis eller helt måste rivas.
Stadsbyggnadskontoret: Se kommentarerna under miljöförvaltningens yttrande.
Roger Johansson och Pia Skoog anser att det mittersta av dom tre husen kommer för
nära och för högt i förhållande till befintligt hus. Ett eller eventuellt två hus skulle
kunna byggas inom programområdet.
Stadsbyggnadskontoret: Se kommentarerna under miljöförvaltningens yttrande.
Planchef Planeringsarkitekt
Kenneth Fondén Andreas Lidholm
Samrådsredogörelse.doc
5/7

S A M R Å D S K R E T S B i l a g a 1
0 = har ej lämnat skriftliga synpunkter
1 = har lämnat skriftliga synpunkter, inget att erinra/har erinringar vilka tillgodo setts
2 = har lämnat skriftliga synpunkter, har erinringar vilka ej tillgodosetts
Listan omfattar samtliga yttranden i ärendet
KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG M M
Fastighetsnämnden 1
Göteborg Energi AB 1
Göteborg Energi Nät AB 1
Göteborg Energi GothNet AB 1
Kulturnämnden 1
Miljönämnden 1
Park- och naturnämnden 0
Räddningstjänsten Storgöteborg 1
Stadsdelsnämnden i Torslanda 1
Trafiknämnden 1
Vatten- och avloppsnämnden 1
STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER ETC
Lantmäterimyndigheten i Göteborg 1
Länsordningspolisen 1
Länsstyrelsen 1
Svenska Kraftnät 1
Telia Networks Skanova 1
Vägverket, Region Väst 1
Västtrafik Göteborgsområdet AB (kdm) 1
SAKÄGARE
Ulf Roger Johansson 1
Pia Elisabeth Skog 1
Leif Andreasson 0
Inga Zacharu 0
Mats Andreasson 0
Erling Bernhardsson 2
Bob Möller 0
Björlanda Församling 0
Samrådsredogörelse.doc
6/7

Gbgs Kyrkliga samfällighet 0
Lilly Johansson 0
Linda Charlotte och Björn Lenart Wallin 0
Per Martin Nyberg 0
Catarina Sofie Fredriksson 0
Götebogs Stifts Prästlönetillgångar 0
Lars Erik Johansson 0
Lars Henrik Johansson 0
Erik Tomas Johansson 0
Samrådsredogörelse.doc
7/7