Nummer 1, 2012 - Varbergs kommun

Nummer 1, 2012 

1

2 

INFORMATION FRÅN VARBERGS KOMMUN 

Hej! 

ocH välkommen till första numret av varberg kreativa 

Tidningen du just nu har börjat läsa kommer från 

Varbergs kommun. 

Till form och etikett kan Varberg Kreativa kallas 

informationstidning, men vi vill gärna se den som 

en inspirationstidning! 

Kreativitet är ett brett begrepp och ska så vara. 

Kreativitet är inte något som finns till för några 

få utan är inom räckhåll för alla människor. Alla 

kan vara kreativa, inom sitt område och efter sina 

förutsättningar. 

I den här tidningen vill vi berätta om, och inspirera 

till, kreativa verksamheter som finns runt om i 

hela Varberg – både i kommunen som geografiskt 

område och i kommunen som organisation. 

I november fattade fullmäktige beslutet att Varberg 

har en vision: År 2025 ska Varbergs kommun 

vara Västkustens kreativa mittpunkt. 

Visionen ger en riktning och är en signal om att 

även om vi är en förhållandevis kreativ kommun 

redan idag, så måste vi vidare och framåt! 

Alla omvärldsanalyser visar att i det föränderliga 

samhälle vi lever i, så klarar sig de företag, organisationer, 

länder, städer - och individer - bäst som 

kan vara kreativa och anpassa sig efter nya förutsättningar. 

Ända sedan december 2011 har arbetet pågått 

för fullt med att förankra visionen internt i 

kommunens organisation. Visionens verksamhetsidé: 

”Vi ska förenkla människors vardag och 

inspirera dem att uppnå sina drömmar” riktar sig 

direkt till alla cirka 5 000 medarbetare inom kommunkoncernen. 

Kommunen är en komplex organisation och i och 

med visionen har den fått en gemensam och tydlig 

målstyrning. Tydlighet och struktur är också 

många gånger grogrunden för kreativitet! 

Det övergripande målet med visionen är att skapa 

förutsättningar i Varberg för att alla ska få just sin 

kreativitet att blomstra. 

Därför är visionen i sin helhet helt enkelt till för 

alla som vill vara med. Vi är snart 60 000 människor 

som bor i Varbergs kommun. Kan vi samla 

oss och gå åt samma håll, finns en oerhörd kraft 

som kan ta Varberg hur långt som helst. 

Vi önskar er en inspirerande läsning och en fin 

sommar! 

jörgen Warborn, 

kommunstYrelsens orDföranDe 

annbritt ulfgren, 

kommunDirektör 

Vi behöver dina synpunkter och idéer! Kontakt: 

E-post: kreativa@varberg.se 

Webbplats: www.varberg2025.se 

Projektledare: Kristina Hylander, tel. 0340-884 26 

vision 

– västkustens 

kreativa mittpunkt 

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. 

För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens 

kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. 

Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. 

verksamHetsiDé 

vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. 

förHållningssätt 

HållbarHet 

vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter 

att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 

DelaktigHet 

vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt 

som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

FRAMÅTANDA. Madelene Andersson, Daniel Spetz och Ronny 

Andreasson hade inga problem med att komma på nya idéer. 

– Vi är ganska vana att arbeta på det här sättet, konstaterar Daniel. 

Hur kan just vi, i vårt arbetslag, förenkla människors varDag? Den 

frågan kommer alla 5 000 anställDa i varbergs kommunkoncern att 

ställa sig unDer året. i maj var Det maDelenes, ronnYs ocH Daniels tur. 

Det är inte alltid lätt att vara kreativ 

på beställning, men det tar inte många 

minuter förrän tankeverksamheten är 

i gång hos Madelene Andersson, områdesreceptionist, 

Ronny Andreasson, 

stabsamordnare och Daniel 

Spetz, miljö- och kvalitetschef – alla 

tre från Varbergs Bostad. 

Till sin hjälp har de en arbetsbok med 

visionens ledord: Mod, Framåtanda, 

Nytänkande, Kunskap och 

Inspiration. 

– Att som hyresgäst kunna 

beställa tvättid från 

lägenheten, eller från 

mobilen, det tror jag 

skulle underlätta många 

människors vardag, säger 

Ronny och får medhåll 

från samtliga. 

– Tekniken finns, så det är inte omöjligt, 

konstaterar Daniel. 

– En bilpool, fyller Madelene i. 

– Tänk om ett bostadsområde kunde 

ha en bilpool så att den hyresgäst som 

bara behöver bil nån gång ibland, 

kanske för att storhandla en gång i 


Varbergs Bostad jobbar 

med vision Varberg 2025 

Á 

veckan, kunde få tillgång till det. Det 

skulle både förenkla människors vardag 

och värna om hållbarheten! 

Förslagen Fortsätter droppa in. 

Om Varbergs Bostad kunde erbjuda 

flytthjälp? Eller fönsterputsning och 

andra tjänster? Om varje områdeskontor 

blev den boendes motsvarighet 

till hotellobbyn där man kan hitta 

allt man behöver? I dag 

spånar man fritt! Att undersöka 

om förslagen är 

realistiska eller inte är en 

senare del i processen. 

Dagens lilla grupp hör 

egentligen inte till samma 

arbetslag, de är sammanförda 

till ett ”uppsamlingsheat” 

eftersom de inte kunde 

vara med just den dag deras eget arbetslag 

träffades. 

Daniel Spetz har som chef varit med 

på flera träffar. 

– Det har fungerat väldigt bra tycker 

jag, säger han. 

– Vi är ganska vana att arbeta på det 

iDé 

här sättet på Varbergs Bostad: i grupp 

och på tvärs i organisationen. 

i samtliga kommunala förvaltningar 

och bolag arbetar man med visionens 

verksamhetsidé: ”Vi ska förenkla 

människors vardag och inspirera dem 

att uppnå sina drömmar”. 

I barn- och utbildningsförvaltningen 

har dessutom arbetet spridit sig till 

att inte endast omfatta personalen, 

utan också många av kommunens 

alla barn och ungdomar. På så sätt får 

kommunledningen en direktkontakt 

med unga människors tankar och 

idéer om hur Varberg kan utvecklas. 

Det interna arbetet med visionen 

satte igång redan före jul och arbetet 

beräknas fortsätta under hösten. När 

samtliga arbetslag i kommunkoncernen 

är färdiga kommer allt material 

att sammanställas till Varbergs kommuns 

visionsguide. 

teXt CECILIA WERNER foto MARIE HIDVI 

3

4 


SörSe SöderlyckanS förSkola


Positiva 

kuber 

Varberg går en kubistisk framtid till mötes. På 

ängen mellan Söderlyckans förskola och husen 

på Sörse planeras för tre kubformade hus: 

en stor, en mittemellan och en liten. Om allt 

går enligt planerna kan inflyttning ske 2015. 

– Mellankuben blir ett trygghetsboende, alltså 

lägenheter för människor över 70, berättar 

Mats Rydholm, vd på Maleryd Fastigheter som 

just tecknat avtal om markanvisning med Varbergs 

kommun. 

– På Sörse finns hyresgäster i alla åldrar och 

mycket barn, och på Söderlyckans förskola 

alldeles i närheten finns också barn. Jag tror 

det kommer passa fint för äldre människor att 

bo mittemellan! 

VarFör då kubiska hus? 

– Kuben är den volym som, näst efter sfären, 

har minst omslutande area i förhållande till 

volymen man får ut på insidan. Omslutande 

area på ett hus är ju tak och väggar, det vill 

säga de ytor där det läcker energi. Ju mindre 

sådan yta – ju mindre energiläckage, berättar 

arkitekt Josefine Kastberg. 

– Rent estetiskt så kommer de strama kuberna 

accentuera övergången till naturen i Påskbergsskogen, 

och samtidigt bli en modernistisk 

fortsättning på Söderhöjd och Sörsedammsbebyggelsen. 

mats rydholm har döpt byggprojektet till Det 

Positiva Huset. I ordet positiv ligger många saker: 

närheten till skogen, närheten till havet, 

möjligheten för äldre att få ett tryggt boende 

med mera. 

Men ordet positiv syftar också på att husen ska 

bli så energisnåla som det bara är möjligt. Ett 

positivt hus är ett hus som gått flera steg längre 

än de så kallade passivhusen: de ger inte bara 

ett plus-minus-nollresultat i energiförbrukning, 

de tillför energi till elnätet och går plus. 

– Nu kanske vi inte når enda fram, med tanke 

på att det är hyreshus vi bygger, hus som till 

exempel kräver hissar, trapphusbelysning och 

annat som inte en privatvilla behöver. Men ambitionen 

är att husen ska vara positiva – även 

i energimening! Och om vi inte lyckas ska de i 

vart fall vara passiva, det vill säga ha en väldigt 

låg energiförbrukning, säger Mats Rydholm. 

50 lägenheter kommer det att bli sammanlagt, 

minst hälften hyresrätter och resten bostadsrätter. 

Kuberna ska placeras i ytterkanterna av den 

gröna ängen mellan Söderlyckans förskola och 

den närmaste Sörselängan, så att så mycket 

som möjligt av det gröna blir kvar. Garagelängorna 

mot förskolan kommer fungera som vindskydd 

men vara så pass låga att de inte skuggar 

barnens gård. 

JoseFine kastberg Var med och ritade husen 

på Söderhöjd. Då arbetade hon på Wingårdh 

Arkitektkontor i Göteborg. Sedan dess har 

hon flyttat hem till Varberg och öppnat eget. 

– Det var dags att styra själv! konstaterar hon. 

Mats Rydholms bolag Maleryd Fastigheter har 

som affärsidé att äga, utveckla och förvalta 

fastigheter i Varbergs kommun. I just detta 

POSITIVT – PÅ FLERA SÄTT. Första kuben som byggs 

ska bli ett trygghetsboende. – Jag tror det kommer passa 

fint för äldre människor att bo här, säger Mats Rydholm. 

KUBERNA är ritade av arkitekt Josefine Kastberg: – Kuben 

är den volym som näst efter sfären ger minst omslutande 

area, vilket betyder att man kan minska energiläckaget, 

berättar hon. 

projekt medverkar också Jonas och Claes 

Rydholm. 

–Jag fick veta på omvägar att Josefine hade 

öppnat här i Varberg, och då tog jag kontakt 

med henne, berättar Mats Rydholm. 

– Nu har vi detta enormt spännande projekt 

tillsammans. Till att börja med – det kan nog 

bli fler! 


HållbarHet 

vi ska tillgodose dagens behov 

utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att 

tillgodose sina behov socialt, 

ekonomiskt och ekologiskt. 

fastigHetsägare mats rYDHolm ocH arkitekt josefine kastberg Har en Husvision: 

vaD? tre positiva kuber i varberg 

inneHåll? 50 nYa lägenHeter 

placering? på söDerlYckan, mittemellan sörse ocH påskbergsskogen 

målsättning? Hus som är så energisnåla att De i bästa fall kan tillföra energi 

5

SÄTTER SPÅR. – Vårt förhållande till tid sätter avtryck överallt i vår visuella kultur, 

säger konstnären Ann-Louise Sandahl, blivande doktor i konstvetenskap. 

en del aV hJärnan som dras mot fantasi och 

experimentellt skapande. Och en annan del 

som söker struktur och logiskt sammanhang. 

Så beskriver Ann-Louise Sandahl kortfattat 

sin egen kreativitet. 

Som bildkonstnär är hon välkänd för många 

varbergare: sedan hon gick ut Hovedskous målarskola 

1989 har hon haft inte mindre än 26 

separatutställningar runt om i landet. 

– För att kunna vara kreativ så måste jag också 

ha struktur, mål och mening. Är de villkoren 

uppfyllda finns möjlighet att ta intryck, känna 

och göra nytt, berättar hon. 

En tydlig ”göra-nytt-period” i Ann-Louises 

konstnärskap var i slutet av 90-talet, då hon 

gick kursen Konstnärer vid datorn på Ljud- 

och Bildskolan. Det slutade med att hon utbildade 

sig till intranetutvecklare och inlemmade 

ny teknik i sitt skapande. 

den strukturella delen av hjärnan blev extra 

”högljudd” 2006. Då började Ann-Louise studera 

konst- och bildvetenskap. 

– Jag kände väldigt tydligt att jag behövde sätta 

in konsten i ett sammanhang och undersöka 

6 


vad konsten gör, det räckte inte längre att 

”bara” utöva den. 

Det som skulle bli en grundkurs och ”kanske 

lite mer” blev till sist en master och nu, sen ett 

år tillbaka, en forskartjänst vid Göteborgs Universitet 

där Ann-Louise arbetar på sin kommande 

doktorsavhandling: Om tid och temporalitet 

i nätverkssamhällets visuella kultur. 

tiden i sig är ett ämne som fascinerat henne 

ända sedan 80-talet. 

– Då såg jag filmen Koyaanisqatsi på Hagabion 

i Göteborg. Koyaanis betyder på hopiindianernas 

språk ”ur balans”, ”kaotisk” och qatsi betyder 

”liv”. Budskapet i filmen är att naturens tid 

inte alls är densamma som civilisationens och 

den moderna människans tid. Filmen gestaltar 

mötet mellan de två. Den gjorde ett djupt intryck 

på mig och har funnits kvar någonstans i 

mitt medvetande ända sedan dess. 

– Människans förhållande till tid förändras så 

oerhört snabbt, och det intresserar mig. Dels 

hur detta påverkar oss, dels hur vår förståelse 

av tid avspeglas och gestaltas i olika visuella 

medier. 

porträtt: 

Hur påverkar nY informationsteknik 

våra föreställningar om tiDen? 

ocH Hur gestaltar människan tiD iDag? 

spännanDe men inte Helt enkla frågor! 

svaren kan komma i konstnären annlouise 

sanDaHls DoktorsavHanDling. 

att Vårt Förhållande till tid sätter avtryck 

i vår visuella kultur, i konst, film och reklam, 

syns tydligt, säger Ann-Louise. Och börjar 

man tänka, radar exemplen upp sig, till exempel 

i filmens värld: vi har filmen In Time, som 

beskriver en värld där tid är den enda valutan, 

Inception där handlingen ibland utspelar sig i 

drömmar som har en alldeles egen tid, Benjamin 

Buttons otroliga liv, som handlar om en 

man vars liv utspelar sig baklänges… 

– Tid gestaltas på olika sätt överallt, om man 

bara tittar efter, säger Ann-Louise och berättar 

om ett monument som just nu skapas i Texas: 

en enorm klocka som ska gå i 10 000 år. Den 

heter The Clock of the Long Now. 

– Klockan är insprängd i berget och oavsett 

om människan dör ut, så kommer den att gå, 

och slå, i 10 000 år… En av upphovsmännen 

bakom klockan menar att den kommer att få 

oss att sätta in vår tid på jorden i ett nytt sammanhang 

och tänka i ett långsiktigare tidsperspektiv 

än vi vanligtvis gör. Det tycker jag både 

är svindlande och fascinerande att tänka på. 

teXt CECILIA WERNER foto HENRI KOKKO


sibbarP/dagsås 

är En KrEatiV bygd! 

Det finns ingen bY att prata om. Det går ingen allfarväg förbi. 

men Här finns förskola, skola, affär ocH ett företag i varje buske. 

följ meD till sibbarp-Dagsås. en plats Där iDérikeDom ocH HanDlingskraft 

är något lika självklart som att bokskogen grönskar! läs mer 

7

FOrTS FrÅN FÖreGÅeNDe SIDA. 

det är så Vackert att man bara 

häpnar. Det är lätt att förstå varför 

människor vill bo här. Men grönskande 

bokskogar i all ära: de ger 

ingen självklar försörjning. Ändå 

är det precis så många människor 

i bygden har börjat: viljan att bo 

just här kom först – arbetet och 

försörjningen sen. 

–Vi åkte runt i trakten 2006 och 

kände båda att här, precis här, vill 

vi både bo och arbeta, berättar 

Emma Öberg, som driver Dagsås 

Yoga Mangalam tillsammans med 

sin man Jesper Lundqvist. 

och allt bara Föll på plats. 

Snabbare än två djupa andetag 

fick Emma och Jesper veta att den 

gamla skolan i Klef var ledig. På 

hösten flyttade de in och inte en 

dag har de ångrat sig. 

–Här kommer vi, yogamänni- 

skor och vegetarianer, och slår oss 

8 

”Där stod en kvinna från trakten och sa 

att ’Vi är åtta stycken och vi vill yoga!’ 

Nu har vi klasser fyra dagar i veckan.” 

EMMA ÖBERG, SOM DRIVER DAGSÅS YOGA MANGALAM 


ner mitt bland köttbönderna. Det 

hade ju inte varit jättekonstigt om 

folk varit skeptiska till oss, men 

det har varit precis tvärtom, konstaterar 

Jesper och bjuder på te 

med ekologisk honung från Brita 

Bengtson i Ästad. 

Från börJan hade Jesper och 

Emma tänkt att Yoga Mangalam 

enbart skulle vara en retreat och 

erbjuda yogalärarutbildning. Men 

en kväll knackade det på dörren: 

–Där stod en kvinna från trakten 

och sa att ’Vi är åtta stycken och 

vi vill yoga!’ Nu har vi klasser fyra 

dagar i veckan, berättar Emma. 

idag har dagsås yoga Mangalam 

ett nätverk med både korta 

och långa trådar. Kopplingen till 

trakten är självklar, inte bara med 

yogaklasser utan också ett nära 

samarbete med lokala producenter. 

När Mangalam har kurser och 

retreat bjuder de in kockar som 

är specialiserade på vegetariskt 

och rawfood, alla råvaror ska vara 

ekologiska och närproducerade. 

–Och det är aldrig några problem! 

Folkaredsaffären i Sibbarp ger oss 

det mesta vi behöver. Dessutom 

finns här mängder med lokala odlare, 

som Susanne i Källdalen där 

vi köper kryddor, berättar Emma 

(mer om Susanne snart). 

det internationella nätVerket 

rymmer yogalärare och kockar 

från olika världsdelar och elever 

från hela norra Europa som kommer 

för att ta del av den högkvalitativa 

yoga de vet finns här. I 

Dagsås. 

–Här känns ingenting omöjligt. 

Människor vill och vågar. Första 

responsen på en ny idé är oftast: 

Ja, det gör vi! 

det Finns spår aV ”Ja, det gör 

vi-andan” finns överallt. De rikskända 

Öströö fårfarm och Ästad 

Bondgård givetvis, men här, i trakten 

med olika postnummer och 

riktnummer, finns också företag 

som tillverkar allt från tvålar till 

sadlar, kryddor och honung. Här 

finns IT-företag, byggfirmor och 

bakom varannan krök skyltas det 

om bed and breakfast. Men här 

finns också sådant som många små 

samhällen bara kan drömma om: 

en förskola, en skola, en affär, en 

lunchrestaurang, ett väl uppbyggt 

fibernät, en egen lokal utvecklingsplan, 

en egen hemsida och 

– en egen tidning. 

nästa stopp blir därför hos Lisbet 

Sandén Svensson, redaktör för tid- 

ningen SIDa:n (SIDA = Sibbarp- 

Dagsås) som kommit ut fyra gånger 

om året i nio år. Lisbet samlar 

in materialet till tidningen som 

produceras av en redaktionskommitté 

på sju personer. Layouten 

görs numera i In Design, efter ett 

bidrag från Sparbanksstiftelsen.

– Layoutprogrammet Pagemaker var 

för stökigt, konstaterar Lisbet, 73. 

hon kom hit på 60-talet och var 

i många år en engagerad ”bonnakäring” 

av den gamla sorten, med 

stort engagemang i LRF och olika 

studiecirklar. 

– Här har både SIDa:n, SIDnet 

och Sibbarp-Dagsås Föreningsråd 

(som står bakom både tidning och 

hemsida) sett dagens ljus, berättar 

Lisbet och pekar på matsalsbordet 

bredvid kakelugnen. 

Att Sibbarp-Dagsås ligger som det 

gör, lite vid sidan av, tror Lisbet är 

en av förutsättningarna för kreativiteten 

i bygden: 

– Ska något hända, ja då får man 

göra det själv! 

Färden går nu Vidare till Källdalens 

Trädgårdar. Där möts vi av Susanne 

Lundberg med sekatör i hand 

och ett prunkande växthus och 

odlingar i bakgrunden. Sen 2006 


driver hon tillsammans med John 

Söderberg en ekologisk krydd- 

och grönsaksodling. Ibland beskrivs 

kreativitet som förmågan 

att anpassa sig efter ständigt skiftande 

förutsättningar. Det är en 

beskrivning som skulle passa in 

på alla odlare! 

– Vi har en årsplan, en veckoplan 

och en dagsplan för våra odlingar. 

Men väder, vind och oförutsedda 

händelser gör att man alltid är 

beredd att förändra, anpassa och 

improvisera, konstaterar Susanne. 

Susanne, som är sjuksköterska 

och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap, 

kommer snart 

att införliva sin andra profession 

i den nya: tillsammans med två 

andra företagare, en sjuksköterska 

och en psykiater, ska de erbjuda 

grön rehabilitering till både privat 

och offentlig verksamhet. 

– En bra sak med Sibbarp-Dagsås är 

att människor är lojala och hjälper 

varandra. Man ser inte varandra som 

hot och konkurrenter utan som tillgångar 

och vänner, säger Susanne. 

sista stoppet på dagens turné 

görs hos Annelie och Bengt 

Andersson på Karlsbergs gård. 

För sex år sen vände de båda sina 

yrkesliv 180 grader och la ner sin 

djurhållning som var för liten för 

att vara tillräckligt lönsam. Idag 

har Bengt ett ”vanligt” jobb och 

Annelie har huvudansvaret för 

Karlsbergs gård. En gård som för 

dagen gästas av sju damer från 

Horred, en syjunta som hållit ihop 

i 40 år (fast det där med att sy la 

de ner för fem år sen). Idag är de 

här för att baka bröd i den 150 år 

gamla stenugnen i brygghuset. 

på karlsbergs gård kan man bo 

som privatperson eller åka på mini- 

konferens med sitt företag. Bak 

och matlagning, badtunnebad, åkturer 

i häst och vagn är bara några 

av gårdens aktiviteter. Annelie är 

dessutom både coach och feng 

shui-konsult. 

Många driftiga kvinnor (och en 

och annan man!) har Sibbarp- 

Dagsås visat upp denna dag. 

Annelie har en teori om varför så 

många kvinnor hittar kreativa försörjningsvägar 

i denna bygd: 

– Många av oss kom hit för att vi 

gifte oss med en bonde. Och det 

är inte lätt för en bonde att bara ta 

sin gård under armen och flytta … 

Då får fruarna istället göra det 

bästa av situationen! 

Vi lämnar sibbarp-dagsås för den 

här gången. Bokskogen skimrar 

i sin sommargrönska. Här är 

verkligen så vackert att man bara 

häpnar. 


9

allt från Hamnen till minsta lilla parkblomster (ocH Däremellan västra vallgatan!) 

Hamn- ocH gatuförvaltningen Har ett minst sagt brett ansvarsområDe. 

– ocH allt vi gör sYns – Det är Det roligaste, säger enHetscHef jennY bergström. 

Jenny Bergström har arbetat på förvaltningen i 

tio år vilket faktiskt inte är så lång tid i hamn- 

och gatasammanhang. 

– Det har alltid funnits en stor stolthet över det 

arbete vi gör och människor trivs. Då tänker 

man inte i första hand på att byta jobb, säger 

Jenny som själv är enhetschef och bland annat 

ansvarar för kommunens egna växthus. 

Men det senaste året har det skett två tydliga 

förändringar på förvaltningen som gjort arbetsplatsen 

ännu bättre, anser hon. 

– Det första är att vi idag tänker mer på vilka vi 

är till för. Vårt arbete handlar inte om att bara 

klippa gräs eller laga ett hål i gatan, utan vi 

arbetar för att utveckla och skapa sådant som 

är bra och kommer till nytta för alla som bor, 

arbetar i eller besöker Varbergs kommun. 

– Det andra är att jag upplever att vårt arbetssätt 

förändrats. Vi är inte lika uppdelade i 

10 


här gror vilj 

”fack” som tidigare, där var och en gjorde sitt. 

Nu har vi en öppnare dialog med exempelvis 

andra avdelningar och med hamnen. Det tycker 

jag är stimulerande! 

Hamn- och gatuförvaltningen har på kort tid 

fått nya personer på två betydelsefulla poster. 

För drygt ett år sedan började stadsträdgårdsmästare 

Liv Sonntag från Göteborg, tätt följd av 

förvaltningschefen Stefan Eglinger från Örby. 

när liV och steFan börJade inleddes naturligt 

nog en period av frågeställningar: Vem gör vad 

på förvaltningen? Hur? Och varför? 

– Jag tror att det generellt sett är viktigt att ofta 

ställa den typen av frågor i en organisation för 

att skapa en grogrund för kreativitet, säger Liv 

Sonntag. 

Att det är blandat folk på förvaltningen, allt 

från ”urvarbergare” till sådana som henne själv 

och Stefan, tror Liv är bra. 

– Fördelen när man kommer utifrån är att man 

delvis har nya ögon. Jag minns när jag gjorde 

praktik i min hemkommun Borlänge, hur traditionellt 

jag såg på saker och att jag var ganska 

blind för sådant som skulle kunna göras. 

Alla tre, Stefan, Liv och Jenny, betonar vikten 

av att lyfta blicken i det dagliga arbetet. 

– Vi kan inte betrakta varje projekt som en avskärmad 

liten tårtbit utan allt måste ses som 

en del i ett större sammanhang. Vi måste vidga 

perspektivet och tänka strategiskt. Hela tiden 

ställa frågor som varför gör vi detta? Vad är 

målet? Vilka blir konsekvenserna? konstaterar 

Stefan. 

det ligger många proJekt som rör hela kommunens 

utveckling i startgroparna hos förvaltningen: 

en ny trafikplan, en ny grönplan,

a och viSion 

hamnområdets framtida utveckling, en skatepark, 

en livligare och mer attraktiv Östra Långgatan, 

temalekplatser både i centralorten och 

serviceorterna och mycket mer… 

Allt kommer påverka kommunens invånare, 

på ena eller andra sättet. 

– Det är en av sakerna som gör arbetet här extra 

roligt – allt vi gör syns och märks och blir 

en angelägenhet för alla som vistas i Varberg, 

säger Jenny. 


Att visionen om Varberg som Västkustens 

kreativa mittpunkt landat väl hos just denna 

trio går inte att ta miste på: 

– Visionen är perfekt. Den är utmanande och 

vi behöver utmaningar, säger Stefan Eglinger 

och tillägger: 

– Varberg har en fantastisk historia, och fantastiska 

traditioner. Men en ännu mer fantastisk 

potential! 


OVAN. Det händer saker på hamn- och 

gatuförvaltningen. Fr v stadsträdgårdsmästare 

Liv Sonntag, förvaltningschef 

Stefan Eglinger och enhetschef Jenny 

Bergström är överens om en sak: 

Varberg har en fantatisk historia – men 

en ännu större potential! 

TILL VÄNSTER. I kommunens egna 

växthus prunkar det. Här föds och vårdas 

ömt alla blomster som ska pryda 

staden i sommar. 

11

varberg 

är det nya 

havanna 

”livsgläDje! Det är vaD man uttrYcker i 

salsan!” varbergsbon cHristina bok är 

ett enDa stort leenDe när Hon kliver ut 

ur kurslokalen efter en Danstimme un- 

Der guillermo gutierrez relés leDning. 

Det är en torsdagskväll på Borgmästaregatan. 

I nya Dansa Studio 

sjuder det av latinorytmer och 

kreativitet. Fötterna rör sig ilsnabbt 

mot parketten, höfterna 

vickar, axlarna skakar. Det är 

mjukt, det är vackert – och ibland 

blir det alldeles tokigt. 

Salsa är svårt för nybörjare men 

inte omöjligt för någon, menar 

Kubafödde läraren Guillermo. 

– Alla kan lära sig. Det tar bara 

längre tid för en del, säger han. 

stockholmsparet Guillermo Gutierrez 

Relé och Lisa Widegren 

ville vidare i livet. De funderade 

och funderade. Och så kom de på 

det! 

– Guillermo är bra på att dansa. 

Jag är bra på administration. Och 

så tyckte vi om Varberg med det 

öppna havet. Det är lite som i Havanna, 

säger Lisa. 

De bestämde sig för att flytta ner 

på prov ett år och försöka leva 

helt på dansen. Det blev företaget 

Salsakurs, ett radhus i Tvååker 

– och en framtid som kommuninvånare 

och företagare i Varberg. 

nu har lisa och guillermo bott 

här i två och ett halvt år. 

– Det känns som att Varberg är en 

kommun som satsar på kulturen, 

säger Lisa, som hoppas att nästa 

satsning blir på en kommunal 

dansstudio, som kan hyras ut timvis 

till olika föreningar och företag. 

I skrivande stund har Salsakurs 

450 deltagare på olika kurser förutom 

skollektioner och enstaka 

arrangemang. Det är salsa och 

zumba, samba och bachata. Rueda 

de Casino, reggaeton, merengue, 

cumbia… 

12 


Guillermo leder de flesta passen 

men Salsakurs har även anställt 

några danslärare för en del av 

kurserna. 

det Finns en kurs för nästan varje 

livsfas: gravidsalsa, babysalsa, 

Zumbatronic för både förskolebarn 

och större killar och tjejer, 

tonårssalsa, vuxenkurser och 

Zumba Gold i pensionärstempo. 

Guillermo är särskilt nöjd med att 

ett gäng 83-åriga damer har hittat 

till zumban i Varberg. Och med 

familjen där alla medlemmar går 

i någon form av latinsk dans fast 

på olika pass. Han tycker också 

att det är roligt att se utvecklingen 

hos blyga barn när självförtroendet 

växer i takt med att stegen 

börjar sitta. 

– Från början hade vi bara salsa 

men efter hand har vi kommit 

på en massa nya idéer. Många av 

dem har vi kvar att förverkliga, 

säger Guillermo och ger som exempel 

planerna på att starta rullstolszumba. 

att Få män att Våga ta steget ut 

på dansgolvet är en utmaning. 

Lisa och Guillermo funderar på 

hur de ska knäcka den nöten. 

– Bugg är ju väldigt populärt här. 

Om man kunde få killarna att förstå 

att salsa också är en väldigt rolig 

dans med många snurrar, säger 

Lisa. 

– Kanske blir det en kurs bara för 

män. En del vill inte dansa med 

tjejer förrän de kan lite mer, säger 

Guillermo. 

Men innan dess väntar en lång, 

het sommar i Sveriges eget Havanna. 

teXt KARIN HYLANDER foto MARIE HIDVI 

”Från början hade vi bara 

salsa men efter hand har 

vi kommit på en massa 

nya idéer. Många av dem 

har vi kvar att förverkliga, 

till exempel rullstolszumba” 

guillermo gutierrez relés

kreativ 

Historia 

varberg går en kreativ framtiD till mötes. men kommunen Har också en kreativ 

Historia! möt konstnärer, entreprenörer ocH nYskapare från förr. 

stenpampig 

entréprenör 

Hugo gerlacH 1854 – 1907 

Människor som kan Varbergs historia 

brukar vara överens: det finns en 

som betytt mer än någon annan för 

stadens utveckling. Mannen, myten, 

legenden är förstås Hugo Gerlach, 

vars pampiga hus på Västra Vall- 

gatan blev offer för 70-talets rivningshysteri. 

Men Hugo var mycket mer än sitt 

hus. 

Den driftige bayraren kom till Sverige 

som stenhuggare som 25-åring. 

Under sin livstid skapade han en 

enorm förmögenhet inom stenindustrin 

och var inblandad i det mesta 

som hände i Varberg. 

gerlacHska Huset. foto: b. peterson 

Han var konstmecenat, han jagade, 

han idkade välgörenhet och han var 

kommunalpolitiker. Han var initiativtagare 

till stadens elektrifiering, 

till vattentornet, till sjukhuset, 

till brandkåren, till det moderna 

avloppsnätet … 

Och det är ändå bara 

ett axplock. Hugo 

var gift två gånger. 

En pikant detalj är 

att hustrurna båda 

hade namn som 

började på A. Det 

var praktiskt, för 

på så sätt behövde 

man inte byta 

ut bokstaven i det 

utsirade monogram 

som prydde taket i 

Gerlachska huset. 

startade 

cykelfabrik 

birger svensson 1883 – 1944 


Birger Svenssons liv är som en klassisk 

amerikansk framgångssaga: fosterbarnet 

från Gödestad som blev 

hela Sveriges cykelmonark. 

18 år gammal öppnade han lanthandel 

i Hunnestad. Två år senare tog 

han hem ett antal cyklar på prov, 

de sålde bra och resten är historia. 

Birgers företag växte och frodades 

genom två världskrig. När han avled 

1944 hade Monark 2 000 anställda. 

Idag ingår Monark i Grimaldiindustrier. 

Birgers söner bytte namn till Warborn. 

Låter namnet bekant? Birger 

Svensson var kommunalrådet Jörgen 

Warborns morfars far. 

själavårdsmottagning 

abela gullbransson 1775-1823 

Abela gifte sig tidigt med en handlare 

och hjälpte sin man i hans 

verksamhet, men hon hittade 

också en plats för 

sitt eget intresse: religion 

och trosfrågor. 

I anslutning till handelsboden 

hade hon 

en egen mottagning för 

människor som behövde själavård. 

En slags privat terapimottagning 

med kristna förtecken. Abelas rykte 

spred sig och hennes hem på Drottninggatan 

i Varberg blev på ett sätt 

centrum för den halländska väckelsen. 

Abela skrev också sånger och 

dikter. Efter hennes död trycktes 

hennes alster i inte mindre än 12 

upplagor. 

1300 

vykort 

aDina sanD 1880 -1976 

Adina arbetade som ung på 

posten hemma i Eksjö, men 

satt mest och ritade tomtar för 

att få tiden att gå. Hon fick möjlighet 

att studera och tog examen på 

Högre Konstindustriella skolan 

i Stockholm 1903. 29 år gammal 

kom Adina till Varberg och här arbetade 

hon som teckningslärare i 34 

år – en av få kvinnor på den tiden 

som försörjde sig på sin utbildning. 

Första tiden i Varberg hyrde hon ett 

rum i Villa Wäring. Det är också 

Adinas konstnärliga sinne som färgsatt 

undervåningen i grålila/rostrött 

och olivgrönt/vinrött. Under sitt liv 

målade Adina inte mindre än 1 300 

vykort, de flesta julkort (tomtarna 

kom tillbaka!) och påskkort. 

fram- 

kallade 

rösträtt 

matHilDa rancH 1860 – 1938 

22 år gammal tog hon över sin pappas 

fotografateljé. Ung, driftig och 

inte ens myndig. Matilda var en av 

Varbergs första egna kvinnliga företagare. 

Hon hade många anställda, 

tre filialer och flera av hennes adepter 

blev sedermera själva duktiga fotografer. 

Hon var fastighetsägare, en 

förkämpe för kvinnlig rösträtt och 

en social medelpunkt, både för sina 

systrar och syskonbarn och för sina 

vänner i Varberg. Hur orkade hon? 

Brevväxling visar att utbrändhet inte 

är något nytt: 36 år gammal blev hon 

så överansträngd att hon beordrades 

en månads vila. 

visslande 

handlare 

aDolf lunDquist 1820 - 1897 

Utan Adolf hade 

förmodligen Varbergs 

Sparbank 

inte haft sin slottliknande 

byggnad. 

Handlaren var en 

av initiativtagarna 

till det pampiga 

bygget och han 

höll fast vid planerna trots att det 

blev dyrt och tog tid. 

Adolf, som beskrivs som ”initiativrik 

och energisk” var 

som så många andra män 

på den tiden engagerad i 

den lokala politiken. Han 

bodde i Lundquistska huset 

(JC-huset) som naturligtvis 

är döpt efter honom, och 

han hade ett mycket kreativt 

kontaktsätt: 

Om han fick syn på någon på torget 

från sitt fönster som han vill prata 

med, så öppnade han och blåste 

i en visselpipa. Sen pekade han ut 

personen som snällt fick gå upp 

till lägenheten. Vem 

behöver mobiltelefon? 

13

varje onsDag efter skoltiD samlas De viD Det rutiga bräDet. 

Här får barnen träna sig på långsiktigt tänkanDe, logik 

ocH strategi. – men på Djupet HanDlar scHack om mänskliga 

värDen, som koncentration ocH öDmjukHet, säger barnens 

scHack-coacH, cHaski patrick. 

Koncentrationen ligger som en 

svag dimma över klassrummet. 

Bara en och annan mumlande 

kommentar hörs: 

– Nej, den hade jag redan garderat… 

– Hm, det var ett annorlunda 

move! 

Att det flyger in ett och ett annat 

engelskt ord i barnens språk är 

inte så konstigt: Chaski Patrick 

är engelsman och undervisar på 

engelska. 

Barnens lärare Kent Eklöv simultantolkar 

vid längre genomgångar 

men annars förstår de unga 

schackspelarna det mesta. Som 

till exempel Chaskis råd när han 

går runt och tittar på spelen. 

– Very good defence there! 

– First think about your move – 

then move your pieces! 

det hela börJade med att Schackfyran 

hörde av sig, det vill säga 

Sveriges Schackförbunds riks- 

täckande tävling för alla fjärde- 

14 


bäst i sVErigE! 

KONCENTRATION. Fr v Ezra Hylander, Tova Bergström, schack-coachen Chaski Patrick, Samuel Becerra-Nilsson och Ylva Eklöv på Montessoriskolan 

Lära för livet. För tre veckor sedan vann de riksfinalen i Schackfyran. 

klassare. Kent Eklöv på Montessoriskolan 

Lära för livet var en av 

lärarna i Varberg som nappade. 

Ungefär samtidigt erbjöd sig Chaski 

Patrick – en förälder på skolan 

tillika internationell schackspelare 

– att lära ut schackspelandets 

konst till de barn som var intresserade. 

Resultatet: strax före sommarlovet, 

den 2 juni, vann Lära för livet 

riksfinalen i Schackfyran! Och 

detta med ett lag som har flera 

yngre elever. 

– Vi är bara åtta tioåringar på skolan 

och i ett lag skulle det vara 

minst tio. Så vi har fyllt på med 

yngre elever och tävlat med ett 

14-mannalag, berättar Kent. 

schack har Funnits sedan 500-talet. 

En speciell egenskap med 

schack är att det är ett spel med 

fullständig information: båda 

spelarna ser allt som händer på 

schackbrädet. Därför är det ett 

rent skicklighetsspel och handlar 

aldrig om tur. 

– Det bästa med schack är att man 

får tänka. Och att ha något roligt 

att göra efter skolan, säger Ezra 

Hylander och funderar koncentrerat 

över sitt nästa drag. 

Kent Eklöv berättar att barnen 

utvecklat sitt logiska tänkande sedan 

de börjat med schack. 

– I ett nytt direktiv från EU-parlamentet 

uppmanas till och med 

medlemsländerna att använda 

schack som ett pedagogiskt verktyg 

i skolan eftersom schack ger 

färdigheter som barnen har nytta 

av i andra skolämnen, berättar 

han. 

chaski patrick har ytterligare 

en aspekt på världens äldsta strategispel: 

– För mig handlar schack om 

mänskliga värden, human values. 

Som koncentration och ödmjukhet. 

Att vinna i schack är som 

glasyren på kakan: det är gott men 

inte så näringsrikt. Spelet handlar 

om så mycket mer och har du den 

rätta entusiasmen för spelet så lär 

du dig att både vinna och förlora 

med ödmjukhet. 

– Men det går inte på fem minuter, 

det kräver träning, konstaterar 

Chaski som själv spelat schack i 

över 50 år. 

teXt CECILIA WERNER foto MARIE HIDVI

Vi frågar unga vuxna: 

– När var du kreativ senast? 

– alldeles nyss när vi redovisade vårt arbete om bakterier 

i skolan! vi har gjort en powerpoint och målat egna 

bilder till, istället för att bara ha text eller hämta hem 

andras bilder. 

SARA NILSSON, 24, OCH LINDA PETTERSSON, 28 

STUDENTER PÅ SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PÅ CAMPUS. 

– varje dag de senaste två 

och en halv månaderna… 

Det vill säga lika länge 

som vi planerat coastal 

culture. i ett sådant stort 

projekt måste man vara 

kreativ och hela tiden 

hitta lösningar och se 

möjligheter. 

SABRINA NORLAND, 20. 

STUDERAR EVENT 

MANAGEMENT 

PÅ CAMPUS. 


– äää, jag är nog inte 

så kreativ… 

Det skulle vara när 

jag pratar med mina 

kunder då, och 

försöker lyssna av 

vad de vill. 

MICHAEL KANNERSTEDT, 20. 

BUTIKSBITRÄDE PÅ JC. 

– i morse när jag sminkade mig. 

men jag är ofta rätt kreativ: jag 

tycker om att arbeta i photoshop 

och målar och ritar mycket. 

SOPHIA HEIMROTH, 21. GÅR KURS PÅ EDUCTUS OM 

PERSONLIG INVENTERING OCH YRKESORIENTERING. 

– i morse när jag 

skrev en låt. 

MARTIN BÄCKLIN, 29. 

MUSIKER. 

– Det var nog när 

jag vikarierade 

sist. i ett klassrum 

måste jag vara 

kreativ när jag 

ska hitta på fiffiga 

saker som fångar 

elevernas uppmärksamhet. 

ANDREAS BERGVAD, 20. 

LÄRARVIKARIE. 

15

kreativ 

kust! 

16 


Visionskub. unDer coastal culture i maj bjöD varbergs kommun in amerikanske Designgurun DaviD 

carson som föreläste om kreativitet för en entusiastisk publik på campus. 

föreläsningen inleDDes meD att kommunstYrelsens orDföranDe jörgen Warborn berättaDe om 

vision varberg 2025: västkustens kreativa mittpunkt. Det var också jörgen som seDan avtäckte Den 

2,5 X 2,5 meter stora kuben ocH präntaDe Dit Den första tanken unDer rubriken nYtänkanDe: mer 

entreprenörer. unga som gamla följDe raskt Hans eXempel ocH Hjälptes åt att förvanDla kuben 

till en visionskub! läs mer om visionen på WWW.varberg2025.se 

teXt CECILIA WERNER foto JACOB TOVEDAL, AzIzAH DEGEz 

bEsöKsadrEss: EngElbrEKtsgatan 15. Östra Vallgatan 12. PostadrEss: 432 80 VarbErg. 

tElEfon VäxEl: 0340-880 00. E-Post: Ks@VarbErg.sE WEbbPlats: www.VarbErg.sE 

redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: stefaco grape. Foto: Marie Hidvi, Jacob tovedal. Copy: stefaco grape. tryckeri: lenanders grafiska. Denna trycksak uppfyller kriterierna för svanenmärkt trycksak. Juni 2012

Nummer 1, 2012 - Varbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?