01.09.2013 Views

folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals

folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals

folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

och kröp upp i specerihandlarens byxben. Specerihandlaren gjor<strong>de</strong> på sig och<br />

dog. Ödleflickan lasta<strong>de</strong> sakta men säkert på sig alla specerihandlarens saker<br />

och tog med <strong>de</strong>m hem. Hennes mor och far blev riktigt <strong>för</strong>mögna.<br />

Förståndshandikappa<strong>de</strong><br />

En oklok hustru 26<br />

Fru Setti och hennes stackars man Ali gick hem <strong>till</strong> sin svärdotter. Efter besöket<br />

sa<strong>de</strong> Ali <strong>till</strong> sin hustru: ” Det var så välstädat hemma hos vår svärdotter <strong>att</strong> man<br />

skulle kunna hälla ut olja på golvet och sen suga upp <strong>de</strong>n och använda <strong>de</strong>n<br />

igen.” Då häll<strong>de</strong> Setti ut olja på m<strong>att</strong>an och sög sen upp <strong>de</strong>n. Ali sa<strong>de</strong>: ” Vad<br />

har du ställt <strong>till</strong> med? Var skall vi nu sitta?” Hustrun svara<strong>de</strong>: ” Du sa<strong>de</strong> ju<br />

själv <strong>att</strong> man kun<strong>de</strong> göra så hemma hos vår svärdotter!”<br />

Setti beter sig dumt i en mängd andra situationer. Hon tar in våta klä<strong>de</strong>r och<br />

sitter och "värmer" <strong>de</strong>m och hon skänker bort vete och olja <strong>till</strong> en man som<br />

heter Ramazan, samma namn som fastemåna<strong>de</strong>n, efter <strong>att</strong> hennes man sagt<br />

<strong>att</strong> matvarorna <strong>till</strong>hör Ramazan, d.v.s. skall konsumeras un<strong>de</strong>r fastan. En annan<br />

dag kasta hon all bomull i v<strong>att</strong>net i tron <strong>att</strong> grodorna skall spinna <strong>de</strong>n <strong>till</strong> garn åt<br />

henne.<br />

När v<strong>att</strong>net <strong>för</strong>t bort bomullen gick Setti senare samma dag <strong>till</strong> bäcken <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

se om grodorna spunnit garnet. ” Jaså, inte ännu” , sa<strong>de</strong> hon. Dagen efter<br />

gick hon åter <strong>för</strong> <strong>att</strong> se efter vad som hänt och sa<strong>de</strong>: ” Men spinn mitt garn<br />

då!” Den tredje dagen sa<strong>de</strong> hon uppgivet: ” Nåväl, <strong>de</strong>t verkar inte som <strong>att</strong> ni<br />

tänker spinna mitt garn.” Hon drog upp byxbenen och börja<strong>de</strong> söka efter<br />

bomullen i <strong>de</strong>t ena hålet efter <strong>de</strong>t andra <strong>till</strong>s hon plötsligt drog upp en guldtacka<br />

ur bäcken. Hon tog <strong>de</strong>n och gick. När Ali såg <strong>de</strong>n sa<strong>de</strong> han: ” Det är gott,<br />

lämna <strong>de</strong>n här så skall jag göra en hacka av <strong>de</strong>n.” Han tänkte <strong>att</strong> Setti skulle<br />

inse <strong>att</strong> gul<strong>de</strong>t inte bor<strong>de</strong> användas <strong>till</strong> en hacka, men hon tog <strong>de</strong>t, gick sin väg<br />

26 Stort tack <strong>till</strong> Adam Na<strong>de</strong>r Baranzehi som publicerat <strong>de</strong>nna saga i "The Sarawani dialect of<br />

Balochi and Persian Influence on It", sid. 105-110. Sagan är nedtecknad av Adam Na<strong>de</strong>r<br />

Baranzehi från en kassettinspelning gjord i Sarawan, Iran. Originalspråk: balochiska,<br />

översättning <strong>till</strong> svenska av Carina Jahani.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!