folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals
folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals
folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och kröp upp i specerihandlarens byxben. Specerihandlaren gjor<strong>de</strong> på sig och<br />
dog. Ödleflickan lasta<strong>de</strong> sakta men säkert på sig alla specerihandlarens saker<br />
och tog med <strong>de</strong>m hem. Hennes mor och far blev riktigt <strong>för</strong>mögna.<br />
Förståndshandikappa<strong>de</strong><br />
En oklok hustru 26<br />
Fru Setti och hennes stackars man Ali gick hem <strong>till</strong> sin svärdotter. Efter besöket<br />
sa<strong>de</strong> Ali <strong>till</strong> sin hustru: ” Det var så välstädat hemma hos vår svärdotter <strong>att</strong> man<br />
skulle kunna hälla ut olja på golvet och sen suga upp <strong>de</strong>n och använda <strong>de</strong>n<br />
igen.” Då häll<strong>de</strong> Setti ut olja på m<strong>att</strong>an och sög sen upp <strong>de</strong>n. Ali sa<strong>de</strong>: ” Vad<br />
har du ställt <strong>till</strong> med? Var skall vi nu sitta?” Hustrun svara<strong>de</strong>: ” Du sa<strong>de</strong> ju<br />
själv <strong>att</strong> man kun<strong>de</strong> göra så hemma hos vår svärdotter!”<br />
Setti beter sig dumt i en mängd andra situationer. Hon tar in våta klä<strong>de</strong>r och<br />
sitter och "värmer" <strong>de</strong>m och hon skänker bort vete och olja <strong>till</strong> en man som<br />
heter Ramazan, samma namn som fastemåna<strong>de</strong>n, efter <strong>att</strong> hennes man sagt<br />
<strong>att</strong> matvarorna <strong>till</strong>hör Ramazan, d.v.s. skall konsumeras un<strong>de</strong>r fastan. En annan<br />
dag kasta hon all bomull i v<strong>att</strong>net i tron <strong>att</strong> grodorna skall spinna <strong>de</strong>n <strong>till</strong> garn åt<br />
henne.<br />
När v<strong>att</strong>net <strong>för</strong>t bort bomullen gick Setti senare samma dag <strong>till</strong> bäcken <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
se om grodorna spunnit garnet. ” Jaså, inte ännu” , sa<strong>de</strong> hon. Dagen efter<br />
gick hon åter <strong>för</strong> <strong>att</strong> se efter vad som hänt och sa<strong>de</strong>: ” Men spinn mitt garn<br />
då!” Den tredje dagen sa<strong>de</strong> hon uppgivet: ” Nåväl, <strong>de</strong>t verkar inte som <strong>att</strong> ni<br />
tänker spinna mitt garn.” Hon drog upp byxbenen och börja<strong>de</strong> söka efter<br />
bomullen i <strong>de</strong>t ena hålet efter <strong>de</strong>t andra <strong>till</strong>s hon plötsligt drog upp en guldtacka<br />
ur bäcken. Hon tog <strong>de</strong>n och gick. När Ali såg <strong>de</strong>n sa<strong>de</strong> han: ” Det är gott,<br />
lämna <strong>de</strong>n här så skall jag göra en hacka av <strong>de</strong>n.” Han tänkte <strong>att</strong> Setti skulle<br />
inse <strong>att</strong> gul<strong>de</strong>t inte bor<strong>de</strong> användas <strong>till</strong> en hacka, men hon tog <strong>de</strong>t, gick sin väg<br />
26 Stort tack <strong>till</strong> Adam Na<strong>de</strong>r Baranzehi som publicerat <strong>de</strong>nna saga i "The Sarawani dialect of<br />
Balochi and Persian Influence on It", sid. 105-110. Sagan är nedtecknad av Adam Na<strong>de</strong>r<br />
Baranzehi från en kassettinspelning gjord i Sarawan, Iran. Originalspråk: balochiska,<br />
översättning <strong>till</strong> svenska av Carina Jahani.