folksagans roll för att låta de svagaste i samhället komma till tals

” Lovad vare Gud, nu har jag funnit ro. Du måste bli min hustru. Gud förde
dig hit till mitt hem för sexton år sedan för just en dag som denna.” Flickan
sade: ” Du har fostrat mig och du är som en far för mig.” Men han sade:
” Struntprat, min hustru har som sin sista önskan sagt att jag skall gifta mig
med den kvinna eller flicka som ringen passar perfekt. Inga om och men.”
Flickan går motvilligt med på arrangemanget men begär fyrtio dagars respit.
Under denna tid uppsöker hon filtmakaren och ber honom tillverka en dräkt i filt
åt henne i vilken hon kan förställa sig till ett märkligt djur. Samtidigt låter hon
gräva en underjordisk gång från brudkammaren till stadens vallgrav. Samtidigt
sätter mannen igång bröllopsförberedelserna och köper vackra kläder och
smycken åt flickan. När han får se sin brud grips han av förtjusning och tackar
sin lyckliga stjärna att hans förra hustru hade vett nog att dö i tid innan flickan
hunnit bli bortgift med någon annan.
När brud och brudgum skall förenas med varandra i brudkammaren finner
mannen till sitt förtret att hans hustru inte stiger upp ur sängen. Han blir arg och
skär upp hennes mage, men ångrar sig omedelbart och kallar på kirurgen för
att få henne sydd. När man lyser upp brudkammaren bättre finner man att det
inte var hustrun som låg i sängen, utan en skinnsäck, som hon i förväg har gett
mänskligt utseende och lagt i sängen. Mannen lämnar skamsen staden.
Flickan, å sin sida, har redan i form av ett filtdjur begett sig ut ur staden
genom tunneln och befinner sig en lång tid i ödemarken. Med sig i sin filtdräkt
har hon alla sina brudgåvor. En dag kommer en prins ridande och "Filtflickan"
blir så rädd att hon klättrar upp i ett träd invid en källa. Prinsen ser hennes
spegelbild i vattnet, beordrar henne att komma ner och tar henne med sig hem
som jaktbytet för dagen. Hon får sen hålla till i slottets kvinnoavdelning tills en
dag drottningen blir bjuden på vigselfest. Filtflickan ber att få följa med, men
drottningen gör sig löjlig över hennes utseende och avfärdar hennes begäran.
Men Filtflickan gick in i ett hörn, kröp ut ur sin dräkt, tvättade av sig, klädde
sig och smyckade sig. Därefter gick hon till vigselfesten. Så fort hon steg in
genom dörren reste sig alla de närvarande. De blev mycket förundrade och
frågade sig vem denna vackra och förnäma flicka kunde vara. Värden rusade
fram och placerade henne på hedersplatsen bredvid drottningen. Alla