Forskningskommunikation för demokrati och tillväxt - Vetenskapsrådet

forskningskommunikation
för demokrati
och tillväxt

VETENSKAPSRÅDET
Klarabergsviadukten 82
103 78 Stockholm
www.vr.se
© Vetenskapsrådet
Text: Anders Nilsson, Vetenskapsjournalisterna
Redaktör: Kristina Sundbaum
Grafisk form: Erik Hagbard Couchér
Omslagsfoto: Alan Schein/Corbis/SCANPIX
Tryck: CM Digitaltryck, Bromma, 2008

kommunikation
för bättre forskning
Vi som arbetar med vetenskap talar gärna om forskningens
oberoende. Med det menar vi att forskningen
ska stå fri från allt som kan fördunkla dess blick, störa
dess sökande efter ny kunskap. Forskningen måste våga
ifrågasätta gamla sanningar, vara omutlig och stundom
direkt obekväm. När vi lyfter fram ”oberoende” som ett
ideal för forskningen bör vi hålla i minnet att det är just
detta som åsyftas: den intellektuella friheten i forskningsprocessen.
I en annan, mer fundamental mening
är forskningen inte alls oberoende, och ska inte heller
vara det. Forskningen är tvärtom djupt beroende av, och
oskiljaktig från, det samhälle som omger den. Skilda
från varandra stagnerar de båda, medan ett rikt utbyte
dem emellan kan få såväl samhälle som forskning att
växa, utvecklas och blomstra.
Det är detta utbyte, denna komplexa, mångfasett-
erade, svåra, spännande, och helt nödvändiga dialog
mellan forskning och samhälle som vi benämner forskningskommunikation.
Jag vill ta tillfället i akt att – utan
anspråk på att vara fullständig – påminna om vad det är
som gör forskningskommunikation så viktig:
Ökat förtroende
För att kunna utnyttja vetenskapens landvinningar på
ett klokt sätt krävs att samhället har förtroende för
forskningen – och att den senare gör sig förtjänt av förtroendet.
Den snabbt ackumulerande kunskapen inom
områden som genetik, klimat och nanoteknologi – för
att bara nämna tre exempel – kan bidra med mycket
nytta till samhället, men väcker också viktiga frågor
om värderingar, etik och risker. Frågor som angår oss
alla, och som måste ventileras i en väl fungerande dialog
mellan forskare och samhälle.
Legitimitet och finansiering
Skattebetalarna är forskningens finansiärer, och har rätt
att få veta hur medlen används. Att forskningsanslagen
sinar för den som slarvar med återrapporteringen vet
de flesta forskare. Det gäller också forskarsamhället
som helhet – vill forskningen trygga sin finansiering för
nästkommande år, måste den berätta vad den har åstadkommit
hitintills.
Tryggad rekrytering
De ansträngningar vi gör för att främja forskning i dag
har ett mycket begränsat värde om inte en ny generation
forskare kommer att vilja ta över stafettpinnen. Ska
barn och ungdomar överväga en forskarkarriär måste vi
väcka deras intresse och visa att möjligheten finns.
Bättre forskning
Jag sparar det bästa till sist: forskningen som sådan blir
faktiskt bättre av att konfronteras med det omgivande
samhällets tankar och frågor. Jag vet själv hur stimulerande
det kan vara att försöka förklara sin forskning för
en utomstående, och vilka nya insikter man själv kan få
av att formulera svaret på en nyfiken tioårings fråga.
En sammanfattning av dessa punkter är att god
forskningskommunikation bidrar till demokrati och
välstånd. Det är stora ord, och ett stort ansvar. I den här
skriften vill vi kortfattat berätta om hur Vetenskapsrådet
tar sig an den utmaningen.
Pär Omling
Generaldirektör, Vetenskapsrådet
Foto: Torbjörn Zadig

vetenskapsrådet
bygger
plattformar
för dialog
Den svenska scenen för forskningskommunikation
har många aktörer. En av dem är Vetenskapsrådet. Att
arbeta med forskningskommunikation är en av Vetenskapsrådets
tre huvuduppgifter, enligt instruktion från
Sveriges riksdag.
– Vår roll är att komplettera vad universitet, högskolor
och andra aktörer gör på området, och ibland fungera
som katalysator, säger informationschef Lena Wollin.
En viktig del är att skapa bra infrastrukturer, plattformar
och arenor för forskningskommunikation – det är
en uppgift som är svår för andra aktörer, till exempel
enskilda lärosäten, att åta sig.
Vetenskapsrådet strävar efter att involvera andra
samarbetsparter i alla forskningskommunikations-
projekt, förklarar hon. Rådet gör knappast något helt
i egen regi, men står heller aldrig utanför, som passiv
finansiär. Aktiv samarbetspartner är ledorden.
– Det vore dumt av oss att på egen hand försöka producera
ett tv-program eller en utställning när vi har
samarbetspartner som är så duktiga på det! säger Lena
Wollin. Som nod i samarbetet bidrar vi med annat
– inte minst att hitta synergier genom att involvera fler
kanaler. Ett exempel är projektet Planeten som inkluderade
film, tv-serie, skolpaket och en stor webbsatsning.
Fördelarna är både ekonomiska och pedagogiska – det
är ett kostnadseffektivt sätt att producera, och de olika
kanalerna kompletterar och förstärker varandra.
Bland Vetenskapsrådets frekventa samarbetspartner
inom forskningskommunikation märks universitet och
FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT
Lena Wollin, Informationschef, Vetenskapsrådet.
högskolor, andra forskningsfinansiärer, tv-bolag, filmbolag,
förlag, mässor, utställningsproducenter och teatrar.
Samarbetet med näringslivet har dock varit relativt
litet hittills. Det vill Lena Wollin gärna ändra på.
I många fall riktar sig Vetenskapsrådets forskningskommunikation
till den breda och heterogena gruppen
”allmänheten”, men rådet lägger också mycket kraft på
kommunikationen med smalare målgrupper.
– Något av det första vi gjorde när myndigheten skapades
2001 var att tillsammans med landets universitet
och högskolor etablera medieservicen Expertsvar, dit
journalister kan vända sig för att få hjälp att hitta forskare
inom rätt område, säger Lena Wollin. Men det är
fel att beteckna journalister som en målgrupp. Det är ju
allmänheten vi vill nå, och medierna är en kanal dit.
Skolungdom är också en prioriterad målgrupp för
Vetenskapsrådet. Av flera skäl, förklarar hon:
– Om vår kontakt bidrar till att några barn vill bli
forskare när de blir stora så är det jättebra – rekrytering
är en viktig uppgift. Men viktigare ändå är att alla
får med sig kunskap ut i livet om vad forskning är och
varför det är viktigt. I skolan har vi en unik möjlighet
att nå alla. I andra fall där vi vänder oss till allmän-
heten – i allt från tv-program till aktiviteter på bokmässor
– når vi främst ut till en viss, redan intresserad, del av
allmänheten.
Organisations- och föreningsliv är en annan målgrupp.
eu:s sjunde ramprogram betonar vikten av att
kommunicera med denna grupp – något som är synner

Foto: Åsa Eriksson
ligen relevant för Sverige, som har en stark tradition av
föreningsengagemang.
Nu satsar Vetenskapsrådet på att utöka kommunikationen
mellan forskare och beslutsfattare. Inom ramen
för projektet ”Mötesplatsen för forskare och folkvalda”
skapas fora där ledamöterna i den svenska riksdagen bereds
möjlighet att ta del av forskningsläget i aktuella
frågor, och resonera med ledande forskare på området.
– Att öka kommunikationen mellan politiker och
forskare är verkligen en fråga som ligger i tiden, säger
Lena Wollin. Vi ser att det sker sådana satsningar på
många håll i världen, inte minst i eu.
För framtiden ser hon ett antal viktiga uppgifter för
Vetenskapsrådets arbete inom forskningskommunikation.
– Vi har varit bra på att etablera plattformar och arenor,
men måste skapa mycket större incitament för forskar-
världen att kommunicera, säger hon. Forskarna gör redan
i dag stora insatser på området, men nästan helt på ideell
basis. Prestationer inom forskningskommunikation bör
meritera forskaren, men så är det knappast i dag.
En annan utmaning är att hänga med i globaliseringen,
säger hon. Forskning har förvisso alltid varit en internationell
arena, men det internationella utbytet
har blivit tätare och genomsyrar enskilda forskningsprojekt
i betydligt större utsträckning idag. Det kräver
att forskningskommunikationen etablerar nya,
internationella strukturer för att hänga med i utvecklingen.
Också den snabba tekniska utvecklingen är en utmaning,
menar Lena Wollin. Den har skapat helt nya
förutsättningar för kommunikation – men tar vi vara
på dem på bästa sätt?
Slutligen behöver hela forskningskommunikationsfältet
fundera vidare på hur honnörsordet dialog kan
manifesteras bättre, tycker hon.
– Alla aktörer eftersträvar dialog – ett samtal på lika
villkor mellan forskning och samhälle. Ingen önskar
envägskommunikation där forskningen är sändare och
samhället mottagare. Ändå är det svårt att hitta särskilt
många goda exempel på sann tvåvägskommunikation.
Där står vi inför en enorm utmaning.
”En viktig uppgift är att skapa bra infrastrukturer, plattformar och arenor för forskningskommunikation”, säger Lena Wollin. En arena är
Forskartorget på den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT

Maria Strømme, professor i nanoteknologi, Uppsala universitet:
”Det finns en stor nyfikenhet på nanoteknologi i samhället,
men också oro. Jag deltar som expert i olika
populärvetenskapliga projekt – böcker och webbsatsningar
– om nanoteknologi. Men framför allt medverkar
jag i många intervjuer i tidskrifter, tidningar, radio och
tv. Jag vill ge en nyanserad bild och försöka berätta om
möjligheter och hot så att inte bilden av nanoteknologi
blir svartvit. Framför allt vill jag berätta att vi är mycket
medvetna om riskerna, och vad vi gör för att lära oss
mer om dem. Intresset och oron som jag möter är inte
unikt för nanoteknologi. Jag märker att till exempel
stamcellsforskare ofta får samma typ av frågor. För oss
forskare är frågorna i sig intressant information – de gör
oss medvetna om vad folk i allmänhet tänker och funderar
på, och vad de vill veta om vår forskning.
Jag tror att allmänheten behöver bra, nyanserad kunskap
om ny teknologi. Inte alltid på detaljnivå, men
övergripande, om vad farorna och nyttan kan vara. Och
framför allt är det viktigt att politiker får god kunskap
så att de kan stifta de lagar som behövs på området – de
FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT
Foto: Staffan Claesson
hur arbetar ni
och varför?
finns inte än, men de måste komma. Vi har ett livsmedelsverk
och ett läkemedelsverk, men ingen som på
motsvarande sätt övervakar nanofrågor. Hur de reglerna
ska se ut är en fråga som berör oss alla – forskare, beslutsfattare,
opinionsbildare och allmänhet.”
Mattias Klum, fotograf och filmare:
”Jag har egentligen alltid samarbetat med forskarvärlden
på olika sätt. Från början handlade det om att jag
kontaktade forskarna för att jag ville lära mig mer så
att jag kunde lyckas bättre med mitt jobb. Men ganska
snart blev det tydligt att det fanns en ömsesidig nytta i
samarbetet. Ofta behövde de bilder och filmsekvenser
för sin forskning – för att åskådliggöra fenomen och situationer
som de själva inte hade lyckats dokumentera.
Men framför allt fick forskarna en kanal att föra ut sin
kunskap.
I dag arbetar jag regelbundet för National Geographic
Magazine, men samarbetar också med många andra,
däribland Vetenskapsrådet. Jag har förmånen att hela
tiden arbeta med projekt där jag får träffa ledande forskare
från hela världen och inom vitt skilda områden.
Det är slående hur mycket forskning som, inspirerande
beskriven på ett populärt och samtidigt vetenskapligt
korrekt sätt, blir angelägen och relevant för en bred publik.
När de här två världarna – forskning och konst –
möts och arbetar kreativt tillsammans kan man berätta
om världen på ett både trovärdigt och spännande sätt,
och verkligen påverka såväl allmänhet som näringsliv
och politiker.
Min drivkraft är viljan att beskriva världen på ett sätt
så att människor förstår att det spelar roll vad de gör. Att
det är viktigt att ta ställning och sedan agera, att engagera
sig i frågor för att påverka i positiv riktning. Jag vill
Foto: Lars-Magnus Ejdeholm

med
forskningskommunikation?
också få ungdomar att förstå att världen inte är utforskad
än. Vi tenderar ibland att tro att allt redan är kartlagt,
och det vet ju alla som håller på med forskning, att
det är alldeles fel. Det finns så mycket kvar att upptäcka!
Vår tv-film Expedition Linné, där Vetenskapsrådet var en
av våra samarbetspartner, handlade just om det.”
Christina Björk, VD för Sveriges Utbildningsradio AB:
”Vi är ett public service-bolag med uppdrag att arbeta
med utbildning och kunskap. Vi sänder många vetenskapsprogram,
och har ett nära samarbete med högskolor
och universitet. Att sända vetenskapsprogram är i
sig inget nytt, men att universitet och högskolor är så
villiga att dela med sig och ta så aktiv del i forskningskommunikationen
är en välkommen utveckling. Det är
ett samarbete som har utvecklats mycket och som vi är
måna om. Tillsammans med dem gör vi program, både
för allmänheten och direkt för undervisning på högskolenivå.
Tillsammans med högskolorna och bland andra Veten-
skapsrådet gör vi tv-programmet Vetenskapslandet som
skildrar forskningen och verksamheten vid de svenska
lärosätena. Det är viktigt ur flera aspekter – dels för
att redovisa för medborgarna hur resurserna används
i högskolevärlden, dels för att sprida den nya kunskap
som forskningen ger oss. Och vi vet att det finns en stor
publik som är intresserad.”
FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT 7
Foto: Mattias Bardå

mötesplatser för forskningskommunikation
Vetenskapsrådet ger, i samarbete med andra aktörer,
möjlighet för forskare att nå ut med sin forskning och
skapa dialog via webbplatser, festivaler, film/tv, konferenser,
tävlingar, populärvetenskapliga böcker, tidskrifter
och broschyrer samt många olika projekt. Här presenteras
några exempel på hur Vetenskapsrådet arbetar
för att få liv i dialogen mellan forskare och andra aktörer
i samhället.
PCST-10
Vetenskapsrådet står som huvudvärd för den internationella
forskningskommunikationskonferensen pcst-
10 i Malmö, Lund och Köpenhamn den 25–27 juni 2008.
Här sammanstrålar forskare, vetenskapsjournalister,
vetenskapscenter, museer, förlag och andra professionella
forskningskommunikatörer från hela världen för
att diskutera forskningskommunikation och utbyta
tankar och erfarenheter som inspirerar till fortsatt utveckling
på området.
www.vr.se/pcst
www.expertsvar.se
Expertsvar hjälper journalister att hitta forskare som
kan kommentera, förklara eller ge nytt perspektiv på
ett ämne. Tjänsten skapades av universiteten och kkstiftelsen
och drivs sedan 2001 av Vetenskapsrådet i nära
samarbete med forskande lärosäten i Sverige. Expertsvar
samarbetar även med internationella medie- och
presstjänster.
8 FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT
Mötesplatsen för forskare och folkvalda
Inom ramen för projektet Mötesplatsen för forskare
och folkvalda utvecklar Vetenskapsrådet fora för kommunikation
mellan ledamöter i svenska riksdagen och
forskarvärlden. Dit hör seminarier och hearings där politikerna
erbjuds möjlighet att på ett koncentrerat sätt
informera sig om forskningsläget i en aktuell fråga och
ställa frågor och resonera med ledande forskare på området.
Projektet innebär också att riksdagen successivt
får tillgång till tjänsten Expertsvar.
www.forskning.se
Forskning.se är en nationell webbplats för forskningsinformation.
Syftet med webbplatsen är att göra det
enkelt att hitta och förstå information om forskning,
öka intresset för forskningen och dess roll i samhället,
samt att se till att forskningsresultat kommer till
nytta i samhället. Webbplatsen vänder sig i första hand
till allmänheten. Forskning.se ägs och utvecklas av tio
myndigheter och stiftelser som finansierar forskning.
Redaktionen är placerad hos Vetenskapsrådet.
Infact
Infact är ett koncept för kunskapsöversikter på Internet.
Kärnan i Infact är en grafisk presentation av kunskapsområdet
– en ”kunskapsgalax”, där användaren
Foto: Trym Ivar Bergsmo

utgår från ett helikopterperspektiv och zoomar in i de
delar som hon eller han vill utforska närmare. Konceptet
har utvecklats av och för forskning.se, men används
även av andra aktörer som arbetar med forskningskommunikation.
En av Infactproduktionerna är Planeten,
som handlar om människans miljö- och klimatpåverkan.
Planeten har översatts till engelska och norska, och
översättningar till franska och spanska är på gång.
Codex
Webbplatsen Codex samlar information om forskning
och etik. Den berättar även om de lagar, riktlinjer och
etiska koder som bestämmer hur forsknings verksamhet
får bedrivas i Sverige och internationellt. För allmänheten
ska Codex ge svar på frågor som rör forskningsetik
och förtroende för forskningen. Webbplatsen innehåller
också mer specifik information som i första hand
vänder sig till forskarsamhället. Codex är ett samarbete
mellan Vetenskapsrådet och Centrum för Bioetik vid
Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Internationella polaråret
www.codex.vr.se
I mars 2007 drog Internationella polaråret igång. Det
svenska deltagandet koordineras av ett kansli placerat på
Vetenskapsrådet. Efter att under första året ha lagt fokus
på samordning av forskningsinsatser går vi nu in i en mer
utåtriktad fas. Internationella polaråret samlar närmare
50 000 forskare och tekniker från nästan 70 länder i världens
största samlade forskningsinsats. Polaråret avslutas i
mars 2009 och då hoppas vi ha bidragit till att belysa polar-
frågor som minoritetsbefolkningars situation och ekonomiska
utveckling i nordliga områden samt forskning om
klimat och miljö. Vårt mål är också att sprida kunskap
om de forskningsinsatser som görs i Sverige och världen
över inom ramen för det Internationella polaråret.
Science in Society
Inom eu:s sjunde ramprogram finns ett särskilt programområde,
Science in Society (sis), som syftar till att
öka dialogen mellan forskarsamhället och samhället i
övrigt. Inom SiS arbetar man med att stimulera aktiviteter
inom områden som samverkan, etik m.m. Vetenskapsrådet
är med i programkommittén och tillsammans
med eu/fou-rådet svarar Vetenskapsrådet för att
stimulera svenskt deltagande i programmet.
Vetenskapsfestivalen i Göteborg
Den internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg
är i dag det största samlade återkommande populärvetenskapliga
evenemanget i landet med fler än 400 programpunkter,
hundratals medverkande och över 100 000
besök. Vetenskapsrådet är en av huvudmännen för arrangemanget.
Vetenskapsfestivalen spelar en viktig roll
som experimentscen för att nå ut med forskning till nya
grupper och är en plattform för internationellt erfarenhetsutbyte
inom området forskningskommunikation.
FORSKNINGSKOMMUNIKATION FÖR DEMOKRATI OCH TILLVÄXT

Vetenskapslandet
2004 startade Utbildningsradion (ur) och Sveriges Tele-
vision (svt) den digitala tv-kanalen Kunskapskanalen.
Ett program i Kunskapskanalen är Vetenskapslandet
– ett vetenskapsmagasin som ska väcka nyfikenhet
genom att på ett stimulerande sätt spegla lärosätenas
forskning och verksamhet. Projektet ska också bidra
till att få igång ett varaktigt samarbete mellan ur och
landets lärosäten i syfte att skapa förutsättningar för
lärosätena att kunna utnyttja tv-mediet som en ny
kanal för forskningsinformation. Vetenskapsrådet
är, tillsammans med andra aktörer, delfinansiär samt
representerade i styrgruppen i syfte att utveckla programserien.
10 RESEARCH COMMUNICATION FOR DEMOCRACY AND GROWTH
Pocketerad populärvetenskap
Serien Pocketerad populärvetenskap (Pop) tar i pocketbokens
lilla format upp stora frågor som rör alla i samhället.
I böckerna får läsaren möta forskare från skilda
områden som berättar utifrån sina forskningsperspektiv.
Pop-böckerna ger läsaren en chans att bilda sig en
uppfattning om angelägna samhällsfrågor.
www.vr.se/pop
Mer information om Vetenskapsrådets verksamhet inom
forskningskommunikation finns på www.vr.se

kort om vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet och den största
statliga finansiären av grundforskning i Sverige. Arbetet
med forskningskommunikation är ett av Vetenskapsrådets
tre huvuduppdrag, de övriga två är forskningsfinansiering
och forskningspolitiska frågor.
Vetenskapsrådet fördelar forskningsstöd genom peer
review av inkomna ansökningar. Stöd ges främst till
forskningsprojekt initierade av forskarna själva, men
även till anställningar (t.ex. forskarassistent), stipendier
(t.ex. postdok) samt stöd som söks av lärosäten för fördelning
till starka forskningsmiljöer.
Vetenskapsrådet är rådgivare till regeringen i forskningspolitiska
frågor och arbetar med strategiska frågor
om forskning och forskningsfinansiering i ett nationellt,
europeiskt och globalt perspektiv. Myndigheten
har också ett övergripande ansvar för att etiska frågor
uppmärksammas inom forskningen och arbetar för
ökad jämställdhet i forskarsamhället, samt för att genusperspektiv
ska få genomslag i forskningen.
Inom Vetenskapsrådet finns tre ämnesråd; ett för humaniora
och samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för
naturvetenskap och teknikvetenskap samt utbildningsvetenskapliga
kommittén och kommittén för forskningens
infrastrukturer.
Vetenskapsrådets forskningsanslag för 2007 är ca tre
miljarder kronor. Av dessa gäller ca 25 miljoner kronor
myndighetens arbete med forskningsinformation
medan resterande medel är avsatta för forskningsstöd,
samt strategi och analys och forskningens infrastrukturer.
RESEARCH COMMUNICATION FOR DEMOCRACY AND GROWTH 11

VETENSKAPSRÅDET
Klarabergsviadukten 82 | 103 78 Stockholm
Tel 08- 000 | Fax 08- 180
vetenskapsradet@vr.se | www.vr.se
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grund-
forskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. Vetenskapsrådet
arbetar med forskningsfinansiering, strategi och analys samt forskningsinformation.
Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.