Forskningsinformation 3.0 - Vetenskapsrådet

U2012/737/F 

Dnr 111-2012-203 

Forskningsinformation 3.0 

Fokus på processtöd och kunskapsdelning 

Redovisning av regeringsuppdrag angående förvaltning och vidareutveckling av Sweden 

ScienceNet (SSN) samt förslag till ett effektivare ekosystem för svensk forskningsinformation 

1 (75)

Förord 

Vetenskapsrådet fick 2012 ansvaret för Sweden ScienceNet: 

“Regeringen uppdrar åt Vetenskapsrådet att ansvara för utvecklingen 

och förvaltningen av den funktion, en databas för bidragsfinansierad 

forskning, som ett flertal universitet och högskolor genom nätverket 

Sweden ScienceNet (SSN) har etablerat. Uppdraget ska genomföras i 

dialog med berörda universitet och högskolor och SSN.” 

2 (75) 

För att få beslutsunderlag inför utvecklingen av SSN genomförde Vetenskapsrådet en förstudie 

i bred samverkan med företrädare för svensk forskning för att få en helhetsbild av det svenska 

”ekosystemet för forskningsinformation”. Syftet var att ta reda på behoven av information och 

tjänster hos olika användare i samhället, främst inom FoU-sektorn. 

Definition av forskningsinformation 

I förstudiearbetet har vi utgått från följande definition av begreppet forskningsinformation: 

Information om och från forskningen, dvs. information om forskare och organisationer, pågående 

forskning i form av projekt eller program, finansiering, forskningsresultat som patent, 

produkter, tjänster, processer, rapporter, artiklar, nyheter, pressmeddelanden, inspelade föredrag 

m.m. 

Definitionen överensstämmer till stor del med den som ingår i CERIF (the Common European 

Research Information Format) en standard för informationsbeskrivning och -hantering som 

tagits fram av The European Organisation for International Research Information (euroCRIS, 

http://www.eurocris.org). 

I rapporten Forskningsinformation 3.0 redovisar Vetenskapsrådet dels sitt uppdrag till regeringen 

angående förvaltningen av SSN, dels resultatet av förstudien som innehåller förslag på 

vidare utveckling. Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och 

stöd i arbetsprocesser, anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. 

2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och bloggar, medan 1.0 handlade om en statisk, 

platt information med forskares hemsidor och separata databaser. 

Beställare: Jonas Björk, chef för avdelningen för forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet. 

Beställarombud: Jenny Nordquist, chef för enheten för uppföljning, avdelningen för forskningsfinansiering, 

Vetenskapsrådet 

Projektledare: Agneta Ringaby, kommunikatör Vetenskapsrådet, projektledare forskning.se 

Projektgrupp: Torulf Lind, IT-strateg, Vetenskapsrådet, och Johan Groth, tekn.dr., Groth & Groth AB.

3 (75) 

Förord ............................................................................................................................................ 2 

SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning – .............................................................. 4 

redovisning till departementet av arbetet under 2012 

Nuvarande organisation ............................................................................................................ 4 

CERIF och automatiserad import .............................................................................................. 5 

Finansiärer och data .................................................................................................................. 5 

Juridiska frågor .......................................................................................................................... 6 

Användarforum ......................................................................................................................... 6 

Budget/Utgifter ......................................................................................................................... 7 

Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie .......................................................................... 8 

Inledning .................................................................................................................................. 11 

Fokus på processtöd och kunskapsdelning ............................................................................. 12 

Fyra grundläggande behov ...................................................................................................... 14 

Behov utifrån enskilda användargrupper ................................................................................ 17 

Utmaningar .............................................................................................................................. 23 

Goda förutsättningar för bättre samordning .......................................................................... 26 

Förslag: sju steg mot visionen Forskningsinformation 3.0 ...................................................... 29 

Bilaga 1: Metod och genomförande ............................................................................................ 41 

Bilaga 2: Behovsbeskrivning som scenario .................................................................................. 43 

Bilaga 3: Analys av befintliga system och deras innehåll ............................................................ 56 

Bilaga 4: Ta fram underlag för framtida domän- och informationsmodeller ............................. 67 

Bilaga 5: Deltagare ....................................................................................................................... 72 

Bilaga 6: Ingående legoklossar .................................................................................................... 73

SSN - ett steg mot en samlad bild av svensk forskning – 

redovisning till departementet av arbetet under 2012 

4 (75) 

Enligt regeringsuppdraget ska SSN innehålla bidragsfinansierad forskning från statliga finansiärer 

och får innehålla bidrag från privata finansiärer. Ledningsgruppen för SSN beslöt att från 

början bjuda in även privata forskningsfinansiärer. Under året har Vetenskapsrådet framförallt 

arbetat med se över vilka juridiska aspekter som behöver tas hänsyn till, att hitta ett enhetligt 

sätt att arbeta med finansiärsdata, samt hur användarnas och den tidigare ägarorganisationen 

för SSN involveras i utvecklingen. 

Nuvarande organisation 

För närvarande förvaltas SSN i en interimslösning där representanter från universitetens tidigare 

samverkansgrupp nu ingår i en strategisk ledningsgrupp tillsammans med representanter 

från Vetenskapsrådet och ytterligare ett antal forskningsfinansiärer.

CERIF och automatiserad import 

Vetenskapsrådet har fortsatt arbetet med att skapa automatiserade importer av data från finansiärer. 

Data om finansierade projekt levereras direkt från forskningsfinansiärerna och för 

att sänka underhållskostnaderna för import av data pågår just nu ett arbete för att automatisera 

flödet. Denna funktionalitet finns det redan stöd för i den Converis-plattform som systemet 

bygger på, så det huvudsakliga arbetet ligger hos finansiärerna. 

5 (75) 

I samband med denna förändring sker också en övergång till CERIF, the Common European 

Research Information Format, som är en standard för hantering och överföring av forskningsinformation 

inom EU. CERIF har tagits fram av The European Organisation for International 

Research Information (euroCRIS, http://www.eurocris.org/). 

● Målet är att all data som tas in ska bygga på CERIF. VINNOVA är nu CERIF-kompatibla 

och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) arbetar med det. 

CERIF- integrationen är beräknad att ske under det fjärde kvartalet 2012. Även SSF har förberedelserna 

för denna övergång. 

Finansiärer och data 

För att säkerställa god kvalitet på data och en tydlighet i vilket data som finns i databasen har 

Vetenskapsrådet tagit fram ett antal krav och principer. 

● I ett första steg är det viktigaste kravet att den forskning som ska finnas i databasen är 

bidragsfinansierad forskning med svenska lärosäten som mottagare av medlen. 

● För närvarande görs en uppdatering per år och finansiär. Planen är en tätare uppdatering 

vilket förutsätter att den kan göras med automatik. Insatser har påbörjats för att 

möjliggöra automatisk uppdatering. 

● Enligt regeringsuppdraget ska databasen innehålla forskningsprojekt. Målet är att utvecklingsprojekt 

inte ska presenteras, men hur detta ska avgränsas är inte helt tydligt 

idag. 

● Minikravet på information till databasen är för närvarande: Diarienummer, titel på projektet 

på svenska och engelska, projektsammanfattning och ”populärvetenskaplig” 

sammanfattning – om möjligt på svenska och engelska, startdatum för projektet, slutdatum 

för projektet, namn på finansiärens utlysning, diarienummer på finansiärens utlysning, 

beviljat belopp per år, ämneskod (SCB-koder enligt OECD-FOS som nu är svensk 

standard – är under utredning), för- och efternamn på projektledare och om tillämpligt 

även medverkande forskare samt om möjligt titel, födelseår, kön och e-postadress, bi-

6 (75) 

dragsmottagande lärosäte för projektledare och eventuella medverkande samt arbetsställe 

(ofta en institution). 

Ytterligare avgränsningar, i form av t.ex. bidragsformer och klassificering enligt OECD:s Field of 

science, behöver utredas. Under året har data lämnats från IFAU, Ragnar Söderberg och Cancerfonden. 

Dessa data väntar på att publiceras efter att överenskommelser skrivits. Forskningsstiftelsen 

Mistra arbetar med att ordna data i ett format som kan exporteras till SSN. 

Europeiska kommissionen har lämnat testdata och analyser av detta har påbörjats. 

En förutsättning för att databasen ska bli komplett avseende statligt finansierad forskning, är 

att de statliga forskningsfinansiärerna får i uppdrag att leverera sådana data till Vetenskapsrådet 

enligt de riktlinjer som myndigheten sätter upp. 

Juridiska frågor 

Vetenskapsrådet arbetar också med att se över hur överenskommelserna ska se ut med finansiärer 

och i vilken mån de statliga finansiärerna kommer att kunna få detta reglerat genom 

regleringsbrev. Det är också ett krav att personuppgiftslagen beaktats inför överföring av data. 

● Vetenskapsrådet kommer att ta fram en text till finansiärerna som upplyser sökande 

forskare om att information om i första hand beviljade projekt kan komma att publiceras 

i databasen och innebörden av detta. 

Användarforum 

Ett gemensamt användarforum för SSN och ansökningssystemet Prisma kommer enligt beslut 

att skapas under 2013. Deltagarna kommer främst att bestå av representanter från forskningsutförare. 

Här kommer information, frågor och förslag på kommande utvecklings- och förvaltningsarbeten 

samlas och diskuteras. Användarforum är planerat att bestå av ett virtuellt 

forum med ett stort antal deltagare samt en mindre expertgrupp som träffas i fysiska möten.

Budget/Utgifter 

Vissa förändringar har gjorts i den budget för 2012 som lades inför Vetenskapsrådets övertagande 

av Sweden ScienceNet: 

7 (75) 

● Kostnaden för dataimporter är ca 200 TSEK lägre för att antalet importarbeten varit 

lägre än väntat. 

● Överlämningen av koordinatorsarbetet till Vetenskapsrådet har gått något snabbare än 

väntat vilket resulterat i en sänkning av kostnader med ca 50 TSEK. 

● Förstudien har blivit 200 TSEK lägre p.g.a. att lärosäten och finansiärer har bidragit med 

arbete i större utsträckning än väntat. 

● En licens för Federated search har lagts till i budgeten. Förstudie kring utvecklat ekosystem 

för forskningsinformation

Sammanfattning av Vetenskapsrådets förstudie 

Syftet med arbetet att förbättra det svenska forskningsinformationssystemet och gå mot 

Forskningsinformation 3.0 är att få till effektiva processtöd inom FoU-sektorn, särskilt för 

forskare och analytiker, underlätta kommunikation kring forskning och spridning av forskningsbaserad 

kunskap samt öka samverkan såväl nationellt som internationellt. 

De flesta av landets FoU-aktörer har idag värdefull information om forskning och forskare 

lagrat i databaser och på sina webbplatser. Det som saknas är möjlighet till överblick och att 

enklare kunna ta fram strukturerade underlag som grund för analys och strategiska beslut. 

Med forskningsinformation 3.0 

menar vi fokus på individuella behov 

och stöd i arbetsprocesser, 

anpassade e-tjänster, delad information 

- maskin till maskin 

m.m. 

Forskningsinformation 2.0 handlar 

om dynamiskt innehåll, interaktion 

och den sociala webben, medan 

1.0 handlade om en statisk, platt 

information med forskares hemsidor 

och separata databaser. 

8 (75) 

Resultaten från förstudien bekräftar att Sweden ScienceNet (SSN) utgör en bra grund som kan 

bidra till det övergripande målet att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation. 

För att effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete bör fler källor för forskningsinformation 

kopplas ihop. Och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal 

målgruppsanpassade e-tjänster skapas på nationell nivå, primärt för FoU-sektorn, vilket också 

kommer att gynna övriga användare i samhället. 

Vi rekommenderar några angelägna utvecklingsvägar som tar hänsyn till såväl användarnytta 

som verksamhetsnytta och samhällsnytta.

Våra 7 förslag i korthet: (till förslagen i detalj) 

1. Gemensam målbild för svensk forskningsinformation 

9 (75) 

● Vi föreslår att Forskningsinformation 3.0 kan vara en gemensam målbild i det 

fortsatta arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation 

2. Etappvis utveckling 

● Vi föreslår att i första hand arbeta vidare med information och processer som 

gynnar FoU-sektorns aktörer - i första hand forskare och analytiker 

3. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer 

Vi rekommenderar att 

● Vetenskapsrådet, koordinerar och företräder den svenska FoU-sektorn i 

frågor som syftar till mer effektiv och modern informationssamverkan 

● Vetenskapsrådet ger rekommendationer och publicerar råd och riktlinjer i 

samband med eventuell vidareutveckling av olika informationsmodeller 

● Vetenskapsrådet ska kunna samordna den svenska medverkan i olika 

internationella modellarbeten, exempelvis kring CERIF 

● Vetenskapsrådet tar fram och ansvarar för en nationell tjänstearkitektur 

för forskningsinformation 

● De nationella forskningsbiblioteken och Kungliga biblioteket får möjlighet 

att engagera sig i lärosätenas fortsatta ar- 

4. E-tjänster och arkitektur 

bete med att förbättra det svenska eko- 

systemet för forskningsinformation, även 

utöver publikationer. 

Vi föreslår att 

Följande nationella e-tjänster etableras: 

En cv-databas för forskare och ett intressentregister 

för FoU-aktörer som etableras av 

Vetenskapsrådet i samråd med forskning.se 

En länkportal för utlysningar som etableras av 

forskning.se 

Övergripande behov av 

forskningsinformation: 

● Överblick över svenska FoU - 

aktörer, verksamhet och resultat 

● Fördjupningsmöjligheter 

● Användarvänliga smarta etjänster 

som stöd i arbetsprocesser 

● Jämförbara data för bättre 

analyser 

Följande nationella e-tjänster fortsätter att förvaltas: 

En projektdatabas baserad på befintlig Converis-plattform i Sweden ScienceNet 

En publikationsdatabas (SwePub) som förvaltas och byggs ut av KB

Följande riktlinjer för effektiva integrationer sätts: 

Alla offentliga databaser för forskningsinformation 

ska ha ett API för att kunna 

leverera data 

Alla API:er ska vara öppna i den utsträckning 

PUL tillåter detta 

Integrationerna ska vara automatiserade för 

att minimera förvaltningsarbetet 

Integrationerna ska följa nationella och internationella 

informationsmodeller där detta 

finns. T.ex. ska CERIF användas vid överföring 

av projektdata 

10 (75) 

Integrationerna ska baseras på etablerade standardteknologier så som webservices 

där detta är möjligt 

Dubbellagring av data i olika centrala system undviks där det är möjligt 

5. Organisation och förvaltning 

Vi rekommenderar att 

● Forskning.se som nationell samverkansportal, ska få en tydlig nationell styrning 

● Nationella arbetsgrupper ska tillsättas vid behov, för att diskutera och ge förslag till 

lösningar i frågor som rör hela FoU-sektorn 

● SUNET:s roll som servicecenter för FoU-sektorn utökas med e-tjänster inom forskningsinformation 

som kräver samfinansiering 

6. Förslag på prioritering inför 2013 

● Kvalitet 

● Forskning.se som nationell samverkansportal 

● Förankring 

7. Förslag på prioritering inför 2014 – 2015 

● En nationell styrelse för forskningskommunikation 

och samverkan startar 

● Nya funktioner 

● Kvalitet – fler källor 

● Centraliserad finansiering 

Lösningar: 

● Gemensam målbild 

● Nationell samordning vad gäller 

standarder, formulär, etjänster, 

ORCID, PuL-hantering 

m.m. 

● Teknisk anpassning för delad 

information genom öppna format 

och API:er 

Framgångsfaktorer: 

● Öppenhet transparens och bra 

förutsättningar för delad information 

● Långsiktighet flexibla lösningar 

och etappvis utveckling 

● Samverkan ger engagemang 

och säkerställer hög användbarhet 

inom FoU-sektorn och 

trovärdighet gentemot övriga 

samhället

Inledning 

Bakgrund 

11 (75) 

Sweden ScienceNet startade 2005 och byggde då vidare på det tidigare s.k. LIFT-projektet från 

2003 som startades av KI, KTH, SU, Stockholms stad och Avedas. 2005 utvidgades det hela med 

fler universitet, bytte namn till Sweden ScienceNet, fortfarande avgränsat till life sciences men 

med den uttryckta målsättningen att bidra till utvecklingen av ett nationellt system för hantering 

av all forskningsinformation från samtliga svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut 

samt en strävan efter ett system som inkluderar samtliga vetenskapsområden. 

Idag består databasen av strukturerad information om bidragsfinansierad forskning till universitet 

och högskolor och behovet är att skapa en gemensam infrastruktur för hela FoU-sektorn. 

Ansvaret för SSN flyttades 2012 över till Vetenskapsrådet i form av ett regeringsuppdrag. Då 

Vetenskapsrådet också fick till uppdrag att utveckla SSN, påbörjades en förstudie för att analysera 

hela det s.k. svenska ekosystemet för forskningsinformation, dvs. hur forskningsinforma- 

tionen hanteras och av vem, inte bara vilka tekniska system som används. 

Genomförande 

I förstudien har fem arbetsgrupper bemannats med frivilliga representanter från lärosäten, 

offentliga och privata forskningsfinansiärer, organisationer som KB, SUHF, HSV, SCB och SKL. 

Förstudiens resultat bygger på bred erfarenhet från deltagande parter, diskussioner i workshops 

och arbetsgrupper samt kompletterande samtal med personer och organisationer inom 

och utom FoU-sektorn. Prioriterade grupper för arbetet har varit forskare, FoU-organisationer, 

näringsliv och media. Samtal har också förts med personer inom SKL, kommuner och regioner. 

De rekommendationer som nämns har formulerats av förstudiens projektgrupp. 

Utgångspunkter 

Uppdraget för förstudien har varit att beröra utvecklingsmöjligheterna för databasen såväl 

som för hela det nationella ekosystemet. Dels skulle vi ta reda på FoU-aktörernas behov av 

strukturerad forskningsinformation, dels skulle vi undersöka bärigheten i idén att koppla samman 

databasen med fler nationella källor och tjänster för forskningsinformation. 

Avgränsningar 

Enligt regeringsuppdraget ska databasen hantera bidragsfinansierad forskning. Detta innebär 

att varken uppdragsfinansierad forskning eller forskning som bedrivs med de fakultetsmedel 

som betalas direkt till universiteten behandlas nu, även om önskemål finns att på sikt få in all 

pågående forskning.

12 (75) 

Förstudien bygger på kvalitativa diskussioner och samtal med erfarna personer. Inga kvantitativa 

undersökningar har gjorts, vilket vi rekommenderar inför utveckling av eventuella nya specifika 

tjänster för att kunna fånga in mer detaljerade behov. 

Internationell omvärldsbevakning har inte prioriterats. Dels av tidsskäl, dels för att vi haft svårt 

att identifiera några goda exempel som arbetar med hela landets FoU-sektor. 

Fokus på processtöd och kunskapsdelning 

Sverige satsar stort på forskning och har hög kvalitet när det gäller forskning och utveckling 

(FoU). När det handlar om forskningsinformation finns stora utvecklingsmöjligheter samt behov 

av och efterfrågan på bättre lösningar för att få ut mer nytta av den information som finns. 

Till stor del beror denna brist på att flertalet system, såväl lokala som nationella, är byggda 

som s.k. stuprör, dvs. de är användbara som enskilda tjänster men saknar gemensam informationsstruktur 

och är därmed svåra att koppla samman och återanvända data. Stora resurser 

har lagts och läggs fortfarande på att utveckla system som saknar förmåga att ”prata” med 

varandra. Detta medför att manuellt arbete måste utföras i många arbetsprocesser, t.ex. i 

samband med analys och rapportering. Andra konsekvenser är att efterfrågad information inte 

fullt ut når användare inom och utom FoU-sektorn, d.v.s. analysarbete, forskningskommunikation 

och samverkan försvåras. 

Genom att aggregera bidragsfinansierad forskning i strukturerad form, finns goda möjligheter 

för bred återanvändning av den insamlade informationen. Fler källor för forskningsinformation 

bör kopplas ihop och för att ytterligare öka nyttan och återanvändningen bör ett antal målgruppsanpassade 

e-tjänster skapas på nationell nivå. Tjänsterna ska i första hand fokusera på 

olika användare inom FoU-sektorn t.ex. i samband med ansökningar och analyser, stöd i kommunikationsprocesser, 

hjälp att hitta relevanta partners för t.ex. samarbete inom FoU och 

samverkan forskning/näringsliv eller tjänster för att hitta föreläsare, skräddarsy informationsflöden 

m.m. För att uppfylla fler användares behov, bör mängden data om pågående forskning, 

resultat och kompetens successivt vidgas till att omfatta hela FoU-sektorn. För att ytterligare 

öka nytta och spridning av forskningsinformation, bör informationen göras tillgänglig via 

s.k. öppna API:er så att fler aktörer i samhället, även privata, kan utveckla olika tjänster för 

specifika behov. 

Behoven av forskningsinformation är relativt likartade inom och utom FoU-sektorn. Störst krav 

på kvalitet har FoU-sektorns statistiker, som har till uppgift att utföra mätningar och ta fram 

underlag för analys och strategiska planer. Detta kräver tillgång till jämförbara och aktuella 

data. Övriga användare prioriterar kvantitet, överblick och enkel tillgänglighet – här är det tro-

13 (75) 

värdighet och relevans för det egna behovet som styr, inte vem som finansierat forskningen 

eller var den utförts. Ett förbättrat system som gynnar FoU-sektorn, kommer även att gynna 

andra användares behov. 

Vi rekommenderar därför att i första hand prioritera behoven inom FoU-sektorn, i synnerhet 

forskarnas behov (t.ex. stöd i ansökningsprocessen, vid återrapportering och för att hitta samarbetspartners) 

men också administratörernas behov av att ta fram underlag för t.ex. analys, 

rapporter och kommunikation. 

Att inte kunna dela relevant forskningsinformation utifrån organisationers och enskilda användares 

olika behov medför att tjänstemän inom FoU-sektorn får utföra manuell handpåläggning 

och ägnar sig åt onödigt dubbelarbete vad gäller publicering och uppdatering i olika källor. 

Bristen på överblick innebär också att andra aktörer har svårt att utföra de arbetsuppgifter 

som kräver forskningsbaserad kunskap. 

SSN kan vidareutvecklas och utgöra en användbar plattform i arbetet att förbättra det svenska 

systemet för forskningsinformation. Det finns många FoU-databaser i landet. SSN bör kopplas 

samman med fler källor för att leverera ytterligare användbart material med relevans för olika 

arbetsprocesser och tjänster. Detta utvecklingsarbete bör även fortsättningsvis göras i dialog 

med FoU-aktörer för att säkerställa nyttan, ta vara på kompetens och bidra till en god förankring. 

Som ett första steg vad gäller sammankoppling med andra källor, bör ett djupare samarbete 

inledas med SwePub och Kungliga biblioteket. 

För att öka tillgängligheten av innehållet och öka möjligheterna till användarvänliga tjänster 

relaterat till annan information, har Vetenskapsrådet föreslagit att SSNs information ska bli 

tillgänglig via samarbetswebben forskning.se. Detta förslag har mottagits positivt av förstudiens 

arbetsgrupper och av den strategiska ledningsgruppen för SSN. Förslaget är också att 

forskning.se ska bli en nationell samverkansportal, varifrån olika användare ska kunna nå ett 

flertal källor och tjänster. Målet är att samverkansportalen ska styras av beslutsfattare (rektorer, 

generaldirektörer etc.) från FoU-sektorn. 

Ledningsgruppen för SSN har fattat beslut om att Sweden ScienceNet ska byta namn till 

SweCRIS. CRIS, Current Research Information System, är den internationellt använda beteckningen 

för denna typ av system. Namnbytet tydliggör systemets roll för internationella aktörer.

14 (75) 

I takt med att samverkan ökar inom ekosystemet för forskningsinformation och gemensamma 

e-tjänster skapas, uppstår ett behov av en central leveransorganisation. Som exempel kan 

nämnas Prisma, ett system för ansökningshantering som väckt intresse hos flera finansiärer 

och lärosäten, samt ett centralt API för forskningsinformation för lärosäten som vill minska 

manuell hantering i lokala projektdatabaser. I stället för att en ny leveransorganisation sätts 

upp föreslår vi att gemensamma tjänster inom forskningsinformation och forskningsfinansiering 

läggs inom SUNET:s tjänsteportfölj enligt redan etablerad infrastruktur. Eftersom SUNET i 

stort sett inte har någon bemanning för förvaltning föreslås att en central förvaltare utses för 

respektive central e-tjänst. 

Med bättre samordning och gemensamt fokus på FoU-sektorns behov i dess olika arbetsprocesser, 

nyttjar vi även de offentliga resurserna mer effektivt samtidigt som nyttan ökar även 

för övriga användare i samhället. Samverkan är betydelsefullt för såväl innehåll, tekniklösningar 

som tjänster. För framgång i det fortsatta arbetet behövs även: tydlig målbild, gemensamma 

standarder, fokus på nytta och användbarhet, långsiktigt arbete, flexibla lösningar 

samt etappvis utveckling. 

Fyra grundläggande behov 

I förstudien har vi bekräftat att användarnas olika behov i princip kan delas in i fyra huvudtyper 

och att alla kan tillgodoses i ett förbättrat nationellt system för forskningsinformation. 

1. Hålla sig 

uppdaterad 

(allmänt) 

2. Ta reda på 

(något) 

3. Uträtta ärenden 

Forskare Analytiker FoU- 

sektorn 

Näringsliv Media Övriga grupper o 

intresserad 

allmänhet 

x x x x x x 

x x x x x 

x x x 

4. Nå ut x x 

De första fem användargruppernas behov definierades under förstudiens inledande workshop som särskilt viktiga 

att tillgodose. Uppfylls dessa behov gynnas även den sjätte, betydligt bredare, användargruppen.

Hålla sig uppdaterad 

15 (75) 

Hålla sig uppdaterad om såväl nya satsningar och utlysningar, som forskningsresultat i form av 

publikationer och nyheter. 

Ta reda på 

Ta reda på något – exempelvis hitta finansiärer för ansökningar, samarbetspartners för projekt, 

hitta en forskare för intervju, som föreläsare eller faktalämnare eller när beslutsfattare 

behöver underlag för beslut. Men det kan också handla om att söka forskningsresultat och 

forskningsbaserad kunskap i undervisning, projektarbeten, uppsatsskrivning, egna föredrag, 

andra arbetsrelaterade uppgifter eller av ren nyfikenhet. 

Behoven att hålla sig uppdaterad eller ta reda på något, är vanligast bland användare inom 

näringsliv, media, skola, kommuner, landsting och andra offentliga tjänstemän utanför FoUsektorn, 

men också inom FoU-sektorn. Den utan tvekan vanligaste önskan är att användaren 

direkt får en bra överblick, gärna tematiskt indelad, där var och en utifrån sina behov snabbt 

kan hitta relevant information. 

När det gäller nyhetsflöden om nya satsningar, utlysningar och resultat, vill mottagarna kunna 

välja ett anpassat flöde efter eget intresse och behov. Några vill gå till en webbsida, andra vill 

få informationen direkt till sin e-post eller via mobilen. 

En tredje gemensam faktor för användarna är att de först av allt vill ha kort information, för att 

snabbt kunna bestämma ”är det här relevant för mitt behov?”. När de hittat rätt information, 

vill de ha möjlighet att kunna gå ner på djupet och även få tag i den vetenskapliga rapporten, 

avhandlingen eller artikeln. 

Egna behovet är viktigast 

När det gäller användare inom näringsliv, kommun, landsting, media och skola vill de komma 

åt en så heltäckande källa som möjligt. Det innebär att även data från exempelvis forskningsinstitut 

och sektorsforskning på sikt bör ingå och att forskning och utveckling finansierad med 

såväl nationella som lokala bidrag samt fakultetsmedel är lika intressant för dessa användare. 

Relevansen för det egna behovet är det absolut primära – aktualiteten är också viktig. Vem 

som finansierat forskningen eller var den utförts, saknar tyngd i detta sammanhang. Däremot 

är behovet starkt att kunna lita på informationen, dvs. att den bygger på vetenskaplig grund 

och kommer från seriösa aktörer och källor.

Nyheter - en underutnyttjad resurs 

16 (75) 

En efterfrågad men inte fullt utnyttjad forskningsinformation är nyhetstexter i form av notiser 

eller pressmeddelanden, eventuellt med länk till fördjupad information på en webbsida. Nyheter 

är starkt efterfrågade av samtliga användare som vill hålla sig à jour. Nyhetsinformation 

är också relativt kort skriven vilket uppskattas. Dessutom behöver den typen av information 

inte uppdateras – nyheter har en datering som anger när informationen skrevs, det räcker. 

Nyhetsinformation finns det gott om inom FoU-sektorn, det som saknas är gemensamma 

standarder för att strukturera nyheterna och system för hur forskningsnyheter bättre ska 

kunna tillgängliggöras och återanvändas på ett nationellt plan. Pressmeddelanden från UoH, 

samt från ytterligare några FoU-aktörer, samlas idag via tjänsten Expertsvar och sprids vidare 

också via forskning.se. Här finns stora utvecklingsmöjligheter för att öka volymen och därmed 

uppfylla fler användares behov. Samordning av nyhetsbrev inom FoU är ett annat intressant 

område. 

Uträtta ärenden 

Uträtta ärenden, kan handla om att göra en utvärdering eller analys av hur utdelade bidrag har 

använts, vad de resulterat i eller hur fördelningen av pengar ser ut inom vissa områden. Ett 

annat exempel handlar om när en forskare ska söka bidrag och vill uppdatera sitt cv, samla 

information om sina tidigare publikationer och rapporter. 

”Att uträtta ett ärende” skiljer sig på flera sätt från de två ovanstående behoven. Statistiker 

och analytiker, har helt andra behov av att använda strukturerad forskningsinformation med 

data som går att jämföra. Här finns inget behov av att hitta allt. Det absolut viktigaste är att 

klart och tydligt se vilken information som ryms i källan och vad som inte finns med. Aktualiteten 

är också avgörande, dels att uppdateringen sker kontinuerligt, helst månatligen, dels att 

samtliga uppgifter har samma aktualitet för att vara jämförbara. I regel handlar analyserna om 

tydligt avgränsade områden, exempelvis inom den egna organisationen, bidragsfinansierad 

forskning, forskning till UoH, offentligt finansierad forskning m.m. 

För forskarnas del handlar det i huvudsak om en önskan att underlätta ansökningsprocesserna 

som tar en stor del av forskarnas tid. En nationell databas eller tjänst med forskningsinforma- 

tion kan också vara till nytta för forskarna i de fall en ansökan kräver bredare samverkan och 

därmed behov av att hitta lämpliga partners. Inom det egna forskningsfältet använder sig forskarna 

mest av sina personliga nätverk och forskningsdatabaser.

Nå ut 

17 (75) 

Nå ut med forskningsinformation är viktigt för lärosäten och finansiärer. Publikationer är väl 

strukturerade och enkelt åtkomliga via SwePub, pågående forskning är delvis sökbar via forskning.se 

och blir successivt mer tillgänglig och strukturerad via SweCRIS-systemet. Forskningsnyheter 

finns delvis samlade via Expertsvar/forskning.se, men enbart från medlemmar i Expertsvar. 

Forskningsnyheter från fler FoU-organisationer och information om forskares kompetens, 

saknar enhetlig struktur och är därför svårare att återanvända. Från VINNOVAs sida finns 

också behov av att effektivare kunna nå ut med information om och kontaktvägar till organisationer 

och grupper för samverkan. 

Behov utifrån enskilda användargrupper 

Behoven att på ett ställe kunna söka sig fram till pågående forskning, forskare och forskningsresultat 

uppskattas av samtliga användare vi varit i kontakt med. Särskilt företagare och tjänstemän 

som inte arbetar inom akademin är osäkra på vart de ska vända sig för att komma åt 

den information de behöver. Kraven på jämförbara data med god struktur och tydlig information 

om vilken data som ingår, är högst hos analytikerna som ska göra utvärderingar. Ju längre 

bort från FoU-sektorn användarna befinner sig, desto mer släpper kraven på att informationen 

ska vara fullt jämförbar. I förstudien har FoU-sektorns behov prioriterats, främst forskarnas 

och analytikernas. 

Forskare: 

● Allt på en plats, överblick över egna ärenden 

● Helst en nationell ansöknings- och utlysningstjänst 

● Åtminstone mer enhetligt utformade ansökningsformulär 

● Uppdatering av cv på ett ställe 

● Få privata påminnelser om deadline på utlysningar, rapportering mm 

Forskare lägger mycket tid på att ansöka om forskningsbidrag. Det skulle spara tid och vara till 

nytta i arbetet för såväl forskarna själva som för stödjande verksamhet om det fanns en enhetlig 

nationell ansökningstjänst, eller åtminsonde en nationell utlysningstjänst med samlad information 

om årets aktuella bidragsutlysningar. Forskarna borde också få möjlighet att själva 

välja hur de vill få information om utlysningar, beredningsarbete, beslut och påminnelser om 

rapportering. En extra tjänst vi tror skulle inspirera forskarna, är om de också får möjlighet att 

se hur information om deras forskning och beskrivningar av deras kompetens läses och återanvänds 

av andra. Detta kan lösas via t.ex. e-post, sms, appar och sociala nätverk om information 

om forskare, beviljade bidrag och utlysningar finns samlad.

18 (75) 

Den högst prioriterade e-tjänsten för forskare som nämnts under förstudien är just en nationell 

ansökningstjänst, en ambition som bör finnas kvar. Ett första steg kan vara ansökningssystemet 

PRISMA, som Vetenskapsrådet, Formas och FAS utvecklar och planerar att dela med 

sig av till fler FoU-organisationer. PRISMA innehåller en cv-databas med flera användbara 

funktioner. Ett förslag är att den databasen ska kunna få en bredare användning än för Prisma 

och därmed utgöra grunden för en nationell cv-databas. I systemet finns Mina sidor, där forskarna 

kan lagra sitt cv, uppdatera sina personliga uppgifter och annan information om sin 

forskning. Andra planerade funktioner är att forskarna genom en enkel markering ska kunna 

koppla ihop sitt cv och sina ansökningar med relevant information om sin tidigare forskning. I 

första hand handlar det om kopplingar till internationella källor som Web of Science eller 

Scopus samt SwePub, som därmed kommer att bli den nationella länken till vetenskapliga publikationer. 

Den stora fördelen är tidsbesparingen ifall forskarna bara behöver hålla en källa uppdaterad 

med fakta om sin egen forskning och kompetens. Detta förutsätter att hela, eller åtminstone 

delar av, informationen från cv-databasen kan hämtas av lärosätena för presentation på deras 

respektive webbsidor och eventuellt kunna återanvändas i andra publika sammanhang. Det 

har också framkommit önskemål om att forskarna, om de så önskar, ska kunna få hjälp av 

andra personer vid lärosätet att förbättra sin personliga presentation, då som en mer populärt 

skriven variant. 

Visionen är alltså att ta fram mer enhetliga system, i första hand mer enhetliga formulär, för 

ansökningar om forskningsbidrag för att spara forskarnas tid. Framtida system bör utformas 

för att ge stöd i samtliga processer; förenkla ansökningarna, hitta partners att samverka med, 

följa beredningsarbetet och det egna ärendet. Att också få information om forskningens infrastrukturer 

och forskningsdata skulle kunna vara ett intressant, liksom stöd i kommunikationsprocessen 

att beskriva och se till att resultaten kommer till nytta. 

En idé som nämnts är att – kanske i anslutning till cv-databasen - skapa en form av ”speeddating”- 

tjänst eller forskarnas Linkedin, där forskare kan hitta forskare eller företag att samverka 

med och där företag kan hitta forskare. 

FoU-analytiker: 

● Tydlig avgränsning och redovisning av vilka källor som ingår i den nationella databasen 

● Uppgradering minst en gång per månad för att garantera aktualitet 

● Stabil datakvalitet – olika ID ska t.ex. kunna matchas mot varandra 

● Flexibla exportmöjligheter, för att undvika dubbelarbete 

● Möjlighet att kommunicera med andra IT-system, för att undvika manuellt arbete

● Sökning och sortering utifrån olika parametrar 

19 (75) 

Visionen för analytikerna är att kunna följa forskningsprocessen från bidragsbeslut och beviljandegrad 

till publicerat resultat eller patent. Jämförande nyckeltal med andra universitet efterfrågas 

också. Även analytikerna skulle ha nytta av en nationell utlysningsportal och en 

nationell cv-databas med information om forskarnas biologiska ålder, ”karriärålder” dvs. tid 

för disputation, samt var examina avlagts. 

Analytiker vill gärna få stöd i arbetet att analysera forskarnas samarbeten på forskar- och organisationsnivå, 

inom och utom landet, med industrin och samhället i övrigt (samverkan och 

nyttiggörande), samt mellan olika ämnesdiscipliner (tvär- och mångvetenskap). Idag förutsätter 

den uppgiften mycket manuellt arbete när de medverkande författarnas adresser behöver 

analyseras, vilket indikerar att även adresser bör standardiseras. Nationellt homogena och 

verifierade data ökar möjligheten att analysera projekt och program knutna till fler än ett lärosäte. 

En annan önskan är att kunna koppla samman projekt, inte bara forskare, med publikationerna. 

Detta för att kunna ta fram kostnaden per publikation och att följa upp kravet på Open 

Access – dvs. att publikationer från offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet och 

tillgängligt för alla att gratis ladda ner och använda. 

Som stöd i analytikernas arbete vore det också värdefullt att i ett och samma system få fram 

uppgifter om SCB:s och HSV:s nationella forskningsstatistik – i form av jämförande nyckeltal. 

För att underlätta analytikernas arbete måste sökning och sortering kunna göras utifrån en rad 

olika parameterar som t.ex. finansiär, utlysning, bidragsform, namn på forskare eller forskar- 

ID, beviljade medel per år, värdhögskola, ämnesområde (medicin, teknik, humaniora osv.), 

tematisk klassificering, projektets titel och kontraktsnummer. Även EU-finansierade projekt är 

angeläget att få med i databasen. 

Analyser av svensk bidragsfinansierad forskning är av intresse för lärosäten, forskningsfinansiärer, 

nationellt samordnande myndigheter, departement och andra intressenter. 

Underlagen behövs för nationella och interna strategier, administration av medfinansiering, 

stöd inför ekonomisk rapportering.

Övriga tjänstemän inom FoU-sektorn: 

● Smala och breda nyckelord att söka på 

● Lätt och snabbt hitta kompetens, även inom det egna lärosätet 

● Bra textunderlag om forskaren och forskningen som kan återanvändas och vidareutvecklas 

● Länksamlingar till information som saknas i databasen 

● Jämförelser, statistikverktyg, grafverktyg 

● Möjlighet att utbyta data mellan olika system, nationella och lokala 

20 (75) 

Tjänstemän på lärosätena har exempelvis behov av att snabbt kunna hitta egna forskare med 

goda förutsättningar att delta i företagssamarbeten, eller vilka som är lämpliga att hänvisa till 

efter förfrågningar från media. Forskningssekreterare som bidrar med stöd och råd till forskarna 

har stor hjälp av en nationell utlysningstjänst. Kommunikatörer vill komma åt nyckeltal och 

statistikuppgifter för att kunna identifiera och lyfta forskningsområden där det egna lärosätet 

utmärker sig jämfört med andra. Uppgifterna behövs för marknadsföring och rekryteringsarbete. 

Andra behov är att enkelt komma åt underlag om forskarna och deras projekt som kan 

ligga till grund för nyheter eller webbtexter, gärna länkar till föreläsningar eller andra videofilmer 

som forskarna lagt upp i anslutning till sitt cv. 

När det gäller lärosätenas ekonomihandläggning används idag manuellt inmatad information 

av institutionerna i lokala kontraktsdatabaser. Med tanke på statens önskan att myndigheter 

ska effektivisera sin verksamhet, skulle det vara tidsbesparande om så många uppgifter som 

möjligt av den karaktären kunde finnas i SSN och återanvändas av lärosätena. Uppgifterna 

handlar om finansiering, beskrivning, kontraktsnummer, summa, periodisering, när rekvirering 

och rapportering ska ske. 

Forskningsinstituten och nätverket RISE, Research Institutes of Sweden, ser också en stor nytta 

med en nationell ansökningsportal eller utlysningsportal. Forskarna vid forskningsinstituten 

har samma behov som forskare vid lärosätena. Likaså skulle en nationell databas med samlad 

information om forskare och forskning vara värdefull för forskningsinstituten, som idag inte 

har någon egen samlad databas över sina projekt. Instituten lämnar underlag till RISE som årligen 

till näringsdepartementet ska rapportera vad som görs och beskriva effekten av utdelade 

medel. Så kallad uppdragsforskning räknas som affärsprojekt och är ofta sekretessbelagd, medan 

delfinansierade projekt syns öppet. Såväl forskare som RISE skulle värdesätta att få tillgång 

till beviljade projekt på ett ställe för att exempelvis kunna ta kontakt med andra forskare.

21 (75) 

Nationellt samordnande myndigheter som Högskoleverket (HSV), Statistiska Centralbyrån 

(SCB) 

En databas om forskningsutförare skulle kunna ge dessa myndigheter en mängd kompletterande 

information, på aggregerad nivå, till deras analyser. Åt andra hållet skulle färdig statistik 

från HSV och SCB, som gäller exempelvis utbildning på forskarnivå, uppgifter om personal med 

forskande och undervisande uppgifter samt ekonomi, kunna ingå i databasen och visas upp 

som kompletterande forskningsinformation i form av nyckeltal. Dock med viss tidsmässig förskjutning, 

då sammanställning från SCB görs vartannat år. 

Näringslivet: 

● Heltäckande forskningsinformation, inte bara bidragsfinansierad forskning 

● Överblick med möjlighet att fördjupa sig i detaljer och publikationer 

● Hitta forskningsrön som kan utveckla företaget, ge idéer till nya tjänster eller produkter 

● Hitta kompetens och partners för samverkan 

● Hitta utlysningar med fokus på samverkan 

● Skräddarsydda nyhetstjänster efter eget behov 

Vissa företagare vill se utlysningar för att hitta och planera samverkan med forskargrupper i ett 

tidigt skede, andra vill söka sig fram till forskarkompetens för att själva starta forsknings- och 

utvecklingsprojekt. Att då kunna använda sig av en nationell tjänst med möjlighet att själv söka 

sig fram till forskare med rätt profil för företaget uppfattas som mycket värdefullt, även för 

företagare inom kunskapsintensiva företag som är med i kompetensnätverk eller har en kontakter 

med akademin sedan tidigare. 

Idag söker de ofta via Google för att hitta alternativa kontakter och menar att en nationell 

forskningsdatabas skulle ge bättre överblick och kvalitet. Vissa företagare vill men har inte tid 

att delta i forskningsprojekt, däremot är de intresserade av att vid behov kunna söka fram 

forskare med specialkompetens de själva saknar i sitt utvecklingsarbete. 

Företagare är också intresserade av att kunna få skräddarsydda nyhetsflöden inom sitt eget 

specialområde för att kunna följa den senaste forskningen och utvecklingen. Några vill även 

hålla sig à jour med vad som händer inom forskningen generellt – nya satsningar såväl som 

resultat kan ge idéer till innovationer inom produkter, tjänster eller för att utveckla företaget 

på annat sätt. 

Media: 

● Aktuellt och lättläst 

● Snabbhet

● Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer 

● Söktjänst 

● Kontaktuppgifter till experter, helst mobilnummer 

● Bilder 

22 (75) 

Att snabbt kunna få fram såväl forskarnamn, kontaktuppgifter som bakgrundsmaterial, är viktigt 

för media. Journalist vill kunna beskriva sitt behov och få förslag på lämpliga forskare att 

kontakta, något som idag redan är möjligt under kontorstid genom tjänsten Expertsvar. En 

nationell databas skulle utgöra ett bra komplement, särskilt under tider då Expertsvar är 

stängt. Ett annat önskemål är att kunna ställa frågor direkt via mobilen. Skräddarsydda nyhetsflöden 

från FoU-sektorn är också till nytta för uppslag till artiklar, liksom möjligheten att kunna 

söka i tidigare nyheter och pressmeddelanden för ytterligare bakgrundsinformation (något 

som delvis är möjligt idag men som behöver utvecklas utifrån ett nationellt perspektiv). Att få 

hjälp att hitta forskare som är bra att ha med i live-intervjuer eller debattprogram är också 

efterfrågat. 

Kommuner, landsting o regioner: 

● Resultaten i fokus 

● Hitta kompetens 

● Heltäckande forskning 


● Överblick med möjlighet att fördjupa sig ner till detaljer och publikationer 

● Skräddarsydda nyhetstjänster 

En nationell databas uppfattas som användbar för att läsa av vad som händer inom svensk 

forskning. Förutsättningen är att det går att få kopplingar ner till avhandlingar och vetenskapliga 

rapporter. Inom kommunerna ansvarar var och en för omvärldsbevakning inom det egna 

området medan regionen ansvarar för omvärldsbevakning kring större strukturella frågor och 

hur den globala utvecklingen kan påverka lokalt. En bred databas skulle också vara till nytta för 

att hitta nya kontakter utöver de man brukar använda inför möten och samarbeten. Det finns 

även kommuner som själva har forskningsfonder och delar ut pengar till lokala forskare, och 

där är behovet stort att effektivt kunna söka i databaser för att se vilken forskning som redan 

bedrivs inom olika områden och få information om olika forskares kompetens.

Utmaningar 

23 (75) 

Nedan finns ett antal frågor som har stor betydelse när vi vill öka nyttan och återanvändningen 

av forskningsinformation. Inom vissa av utmaningarna finns redan påbörjade arbeten, för 

andra skulle det vara bra att tillsätta expertgrupper med bred representation inom FoUsektorn 

för att föra frågan vidare och ta fram förslag utifrån en gemensam målbild. 

Definitioner och begrepp. Tydliga definitioner av t.ex. forskningsprojekt och forskargrupper 

saknas vilket är ett problem för bl.a. analytiker i samband med uppföljning och analys. Vid analyser 

av samverkan och koppling mellan forskargrupper och publikationer, finns det även behov 

av att ta fram projekt-ID. En gemensam begreppskatalog om och kring forskningsfrågor 

har också efterfrågats och bör hanteras, förslagsvis i samråd med Terminologicentrum för 

uppdatering och komplettering av www.rikstermbanken.se. 

Klassificering. Högskoleverkets klassificering av forskningsämnen från 2011 används i SSN för 

klassificering av forskningsprojekt. En enhetlig klassificering är nödvändig främst för analys och 

uppföljning. Ju längre bort från grundforskning vi kommer, desto viktigare blir det att kunna 

öppna för andra typer av etiketter eller nyckelord. Övriga användare i samhället men också 

FoU-aktörer efterfrågar möjligheten till en mer tematisk indelning som först ger överblick och 

sedan möjlighet att leta sig ner till enskilda avhandlingar, rapporter eller artiklar. 

Bland några FoU-aktörer finns behov av fler ämneskodningar och klassificeringar som komplettering 

till HSVs ämnesklassificering. Inom medicin finns ett sådant alternativ, Health Research 

Classification System (HRCS) (http://www.hrcsonline.net/), som dels klassificerar forskningen 

utifrån olika sjukdomstyper och dels efter forskning kring behandling, förebyggande av sjukdom, 

uppkomst, diagnos o.s.v. På Vetenskapsrådet pågår ett projekt som ska försöka ta fram 

alternativa klassificeringsmodeller som liknar HRCS, inom andra ämnen. Arbetet beräknas vara 

klart under hösten 2013 och planen är att involvera även andra forskningsfinansiärer så att det 

nya klassificeringssystemet används av flera nationella aktörer. 

Identifiering av forskare via ORCID. Främst i samband med ansökningar och uppföljningar 

finns behov av att kunna säkerställa forskarnas identitet. Idag kan en finansiär använda sig av 

personnummer för eget bruk. När stora mängder information ska delas blir det betydligt svårare 

att använda personnummer och bestämma vem som ska vara personuppgiftsansvarig. 

Under oktober 2012 lanserades ORCID (http://orcid.org), ett internationellt system där personer 

inom FoU-sektorn enkelt kan skaffa ett unikt ID-nummer. KB studerar hur ORCID kan användas 

i publikationssammanhang och kommer med en rapport om detta i december. I övrigt 

finns ingen nationell policy kring hur ORCID skulle kunna användas. Möjligen skulle det kunna

24 (75) 

vara en uppgift för SUHF:s expertgrupp för forskningsadministrativa frågor att titta närmare på 

i samråd med KB och forskningsfinansiärerna. 

Personuppgiftslagen. I kombination med behovet av tydlig identifiering måste den personliga 

integriteten skyddas - en utmaning vid delad information. Särskilt strukturerade personuppgifter 

har många regler att ta hänsyn till vad gäller hantering och informationsplikt, i synnerhet 

vad gäller känsliga uppgifter, som exempelvis hälsa. Det ska t.ex. inte gå att se om en forskare 

varit frånvarande p.g.a. sjukdom i sin karriär. Om en person lämnar sitt samtycke går det bra. 

Vi uppmuntrar aktörer inom FoU-sektorn att använda en gemensam formulering för hantering 

av personuppgifter i projektdatabaser och att varje forskningsfinansiär använder texten i anslutning 

till ansökningar och rapporteringar. Texten ska informera om hur forskningsinformationen 

kan komma att användas och vid behov ska ett godkännande kunna hämtas från forskaren 

så att (icke-känslig) information kan delas till tredje part. Textens formulering och innehåll 

ska vara godkänd av Datainspektionens jurister. Vetenskapsrådet för just nu diskussioner med 

Datainspektionen kring detta. 

Språkfrågan. Idag är den befintliga forskningsinformationen språkligt blandad - även inom ett 

och samma projekt. Exempelvis är det vanligt förekommande i projektdatabaser att rubriken 

är på engelska och sammanfattningen på svenska eller tvärtom. Detta kan kräva två sökningar 

för att få med allt även om informationen ligger i samma källa. Bland användarna finns det 

behov av information på både svenska och engelska. 

En tänkbar lösning kan vara att antingen rekommendera att information på ett språk kompletteras 

med en kort sammanfattning på det andra språket. De flesta klarar att läsa engelska när 

de funnit den för dem relevanta informationen. Många vill dock först mötas av korta, begripligt 

skrivna presentationer på svenska för att enklare hitta rätt. Detta gäller i första hand beskrivningar 

av projekt och forskarnas kompetens och forskningsområden. Att systematiskt använda 

sig av standardiserade nyckelord är en alternativ väg att underlätta automatöversättning 

med bibehållen god kvalitet på målspråket. 

En arbetsgrupp bör utreda gällande lagstiftning och nationella riktlinjer 1 kring språkfrågan ska 

tillämpas i anslutning till en databas med forskningsinformation. 

Uppföljning av forskningen. Idag används bibliometri som grund för statistiska analyser av 

forskningens resultat. Antal publikationer anger kvantitet, antal citeringar indikerar kvalitet. 

Genom att studera angivna samverkanspartners går det också att ta fram statistik på hur väl 

1 t.ex. Värna språken – förslag till språklag, SOU 2008:26, och Språk för alla – förslag till språklag SOU 2008/09:153

25 (75) 

forskarna samverkat med andra forskare/forskargrupper eller med näringslivet. Det finns önskemål 

om att kunna mäta forskningens impact, effekter i samhället, vilket är betydligt svårare. 

I CERIF-modellen finns två element för utvärdering och uppföljning, Indicators och Measurments, 

som möjligen skulle kunna användas som komplettering. 

Effektivare statistiksamordning. Analytikerna önskar göra jämförelser mellan enskilda forskningssatsningar 

och nyckeltal från den nationella statistiken från exempelvis HSV och SCB. 

Flera utmaningar finns kring hur en aggregerad nivå kan länkas samman med enskilda data. 

Möjligheten att på sikt också minska bördan för lärosätena att lämna uppgifter till SCB bör utredas 

närmare. 

EU-forskning. Universitet och högskolor har uttryckt behov av att få in EU-finansierad forskning 

i SSN. Cordis är positiva, dock finns en del utmaningar, bl.a. följer EU:s information inte 

alltid CERIF, många länder har hårdare sekretessbestämmelser än Sverige och informationen 

struktureras efter mottagande organisation, inte efter forskare. 

Vi rekommenderar att ytterligare insatser genomförs för att säkra överföring av data från EU. 

Icke-bidragsfinansierad forskning. Den bidragsfinansierade forskningen är bara en delmängd 

av den offentligt finansierade forskningen i Sverige. En stor del av forskningen finansieras direkt 

av lärosätenas basanslag och av lokala finansiärer. Lärosätena har själva behov av att 

komplettera data om sin egenfinansierade forskning med bidragsforskning, men saknar incitament 

att i sin tur rapportera forskningen med basanslag till en nationell databas. Utmaningen 

består av att forskningen som lärosätena finansierar med sina basanslag inte redovisas i 

projektform, vilket gör att datakvaliteten blir sämre och informationen svårare att integrera 

med den bidragsfinansierade forskningen. 

Samtidigt finns en stor efterfrågan från olika användare inom näringsliv, kommuner, landsting, 

regioner och media att få överblick över mer än enbart den bidragsfinansierade forskningen. 

Det viktiga för dessa grupper är att kunna hitta relevant information för den egna verksamheten. 

Alla användare ställer inte heller kravet på att “all” information ska hittas - viktigast är att 

få en ingång och kunna leta vidare.

26 (75) 

: 

Intäkter för högskolans forskning och forskarutbildning 2010. Källa HSV. I databasen SSN prioriteras i första hand bidragsfinansierad forskning 

till universitet och högskolor. Målet är att på sikt få in samtliga bidrag från de tre forskningsråden, VINNOVA, andra finansierande myndigheter 

och offentliga forskningsstiftelser. Försök ska göras med EU-finansierad forskning. 

Lagring. En viktig fråga är hur lång tid data om forskningsprojekt ska sparas, och vem som har 

ansvaret för lagringen. För att se mönster och trender krävs flera års jämförelser. Projektbeskrivningar 

och citeringsdata ska kunna jämföras under cykler om fem till tio år för att kunna 

analysera om t.ex. strategiska satsningar ger ökad output och kvalitet. Likaså behövs flera års 

data när mer långsiktiga resultat av centrumbildningar eller andra samarbeten ska utvärderas. 

Goda förutsättningar för bättre samordning 

Just nu är förutsättningarna mycket goda inom den svenska FoU-sektorn vad gäller en utveckling 

av det nationella ekosystemet för forskningsinformation. 

● Idag finns samtidigt ett bottom-up-initativ, då några lärosäten började bygga databasen 

SSN, och ett top-down-initiativ genom Vetenskapsrådets regeringsuppdrag att fortsätta 

arbetet. Både behov och mandat krävs för att lyckas - tidigare försök har byggt antingen 

på det ena eller det andra, vilket inte fungerat. 

● Vetenskapsrådet, Formas och FAS samverkar för att utveckla Prisma, en gemensam ansökningstjänst 

som underlättar ansökningsprocessen för forskarna. I anslutning till

27 (75) 

Prisma finns även en funktion för “Mina sidor” som kan bli grunden för en nationell cvdatabas. 

Lansering av Prisma sker våren 2013. 

● Arbetet med Open Access. KB samordnar ett program, där flera olika intressenter, 

bland annat Vetenskapsrådet, deltar i styr- och i arbetsgrupper. I forskningspropositionen 

aviserades att Vetenskapsrådet ska få ett utökat uppdrag för Open Access. 

http://www.kb.se/openaccess. 

● På VINNOVAS årsstämma 2012 debatterades utmaningarna inför informationssamhället 

3.0 2 - ”Trovärdiga försök till lösningar kan inte erbjudas av enskilda aktörer utan 

kräver bredare konstellationer med tydlig systemöverblick”. 

● VINNOVA har 2012 fått ett regeringsuppdrag 3 att under året utveckla Öppna-data, en 

portal för innovation. Fokus ligger på att tekniskt tillgängliggöra data och information 

från offentliga aktörer, dels för att öka insynen i offentlig förvaltning dels för att öka 

förutsättningen att skapa nya tjänster till nytta för samhället 4 . 

● Utbildningsdepartementet har 2012, via VINNOVA, delat ut pengar till sex holdingbolag 

vid universiteten för att bygga idébanker. Mittuniversitetet, Örebro universitet, 

Linnéuniversitetet samt Karlstads universitet samarbetar för att ta fram en gemensam 

databas och är en av de sex mottagarna. De funderar nu över hur de kan dela med sig 

av sitt webbverktyg till övriga holdingbolag som ska bygga databaser. Syftet med 

idébanker är att öka antalet forskningsresultat som kan kommersialiseras och nyttiggöras 

när forskaren själv inte vill ta resultaten vidare. 

● Under hösten lanserades ORCID, ett internationellt system som kan förse forskare och 

andra personer med ett unikt ID. ORCID utreds av KB i publikationssammanhang (rapport 

kommer dec 2012) och kan komma att få en stor roll för identifiering av personer 

inom hela FoU-sektorn. 

● Forskning.se – samverkansportalen inom forskningsinformation, får ytterligare ägare 

och grundfinansiärer samt slås samman med Expertsvar från 2013, vilket innebär ett 

samarbete med totalt 40 forskande FoU-enheter och 11 forskningsfinansiärer samt 

2 

http://www.VINNOVA.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA-och-omvarlden/Samhallsutmaningar/ 

3 

http://www.VINNOVA.se/sv/Om-VINNOVA/Regeringsuppdrag/Aktuella-regeringsuppdrag/Utveckling-av-dentekniska-plattformen-oppnadatase/ 

4 

http://www.VINNOVA.se/PageFiles/591806061/Slutrapport%20F%C3%B6rstudie%20Nationell%20Portal%20Bila 

ga1%20Implementation%20%C3%B6ppna%20data%20ver%201%200.pdf

28 (75) 

Skolverket. Webbplatsen med regler och riktlinjer för forskning - www.codex.vr.se/, 

kommer 2013 att rymmas inom forskning.se som också utökar samarbetet med 

www.djurförsök.info, en samarbetswebb mellan de medicinska fakulteterna, SLU och 

Vetenskapsrådet. 

● I forsknings- och innovationspropositionen skriver regeringen att från 2013 ska vissa 

forskningsresurser till lärosätena fördelas efter prestation och kvalitet i deras samverkan 

med det omgivande samhället när det gäller nyttiggörande av forskningsbaserad 

kunskap. VINNOVA har i uppdrag att tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas och 

FAS ta fram metoder och kriterier för att bedöma samverkan 5 . 

● I EU-kommissionens förslag till nya ramprogrammet Horisont 2020, betonar de möjligheten 

att sprida och kommunicera resultat som ett viktigt mervärde för forskning och 

innovation. Ett av kommissionens förslag är därför att stödja åtgärder för spridning 

(t.ex. genom öppen tillgång till forskningsresultat), kommunikation och dialog. Resultaten 

ska kommuniceras till slutanvändare, medborgare, det civila samhällets organisationer, 

näringsliv och beslutsfattare 6 . 

● I forsknings- och innovationspropositionen vill regeringen ge Vetenskapsrådet i uppdrag 

att utveckla former och nationella riktlinjer för hur forskare kan få tillgång till 

forskningsresultat och forskningsdata, s.k. öppen tillgång. 

● Regeringen föreslår i forsknings- och innovationspropositionen 2012, att den svenska 

databasen SwePub, bör byggas ut för att kunna lagra alla publikationer från universitet 

och högskolor. Syftet är att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser, i synnerhet 

inom humaniora och delar av samhällsvetenskapen som har dålig täckning i den 

internationella databasen Web of Science. KB:s arbete att vidareutveckla databasen 

bör göras i samarbete med Vetenskapsrådet och med lärosätena genom Sveriges universitets- 

och högskoleförbund. 

I ovanstående punkter är öppenhet, samverkan och nyttiggörande viktiga nyckelord. Ett förbättrat 

svenskt system för forskningsinformation skulle – om det görs på rätt sätt – gynna 

dessa tre delar. Utvecklingstakten i Sverige är snabb och mycket görs med offentliga medel. 

Utöver befintliga databaser byggs ett stort antal nya forsknings- och innovationsdatabaser 

inom högskolan, en nationell databas med konstnärlig forskning är också på gång. Samtidigt 

5 http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/13/68/ab3950ad.pdf 

6 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0811:FIN:sv:PDF , sid 22.

29 (75) 

saknas en nationell samordning för hur detta ska gå till. De olika systemen måste kunna prata 

med varandra för att innehållet ska komma till bredare användning. Att samordna nationella 

system och tjänster spar resurser, ökar återanvändningen och undviker dubbelarbete. 

Förslag: sju steg mot visionen Forskningsinformation 3.0 

1. Gemensam målbild för svensk forskningsinformation 

Vi föreslår att “Forskningsinformation 3.0” kan vara en gemensam målbild i det fortsatta 

arbetet att förbättra det svenska systemet för forskningsinformation. 

Med forskningsinformation 3.0 menar vi fokus på individuella behov och stöd i arbetsprocesser, 

anpassade e-tjänster, delad information - maskin till maskin m.m. Forskningsinformation 

2.0 handlar om dynamiskt innehåll, interaktion och den sociala webben, medan 1.0 handlade 

om en statisk, platt information med forskares hemsidor och separata databaser. 

2. Etappvis utveckling 

Vi föreslår att i första hand arbeta vidare med information och processer som gynnar FoUsektorns 

aktörer - i första hand forskare och analytiker 

Värdefull forskningsinformation finns redan. Fortsättningen handlar om att etappvis tillgängliggöra 

den befintliga informationen via användarvänliga tjänster såväl inom som utanför FoUsektorn. 

Data ska bara behöva publiceras en gång för att undvika dubbelarbete. Vissa tjänster 

skulle därför gynnas av att vara nationella, som en gemensam cv-databas och ansökningsportal. 

Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att vidareutveckla SwePub till att bli en mer komplett 

publikationsdatabas. 

Genom lanseringen av ansökningstjänsten Prisma, som utvecklas i samarbete mellan Vetenskapsrådet, 

Formas och FAS, finns grunden till en nationell cv-databas som kan presenteras 

fristående från Prisma. Första steget till en nationell ansökningstjänst kan bli en nationell utlysningstjänst. 

Andra tjänster går att få mer användbara genom att koppla samman flera källors 

innehåll med varandra. 

FoU-sektorns behov är relativt likartade och intresset för samverkan kring dessa frågor är 

stort. Skälet är att en bättre struktur minskar manuellt arbete, underlättar en rad arbetsprocesser 

och erbjuder bättre underlag för analyser och strategisk planering. 

Dessutom gynnar utvecklingen av ekosystemet hela samhället genom att förutsättningarna för 

forskningskommunikation, samverkan och effektivare spridning av kunskap ökar markant.

30 (75) 

FoU-sektorn ligger idag efter flera andra sektorer i samhället när det gäller samordning av information, 

processer och tjänster. Rättsväsendet, polisen och domstolsväsendet har genomfört 

liknande satsningar. Inom vård- sektorn görs sedan flera år stora insatser för att samordna 

processer men också information som finns i ett stort antal spridda källor. FoU-sektorn har 

tidigare gjort ett antal försök att skapa överblick över svensk forskning; NYTTFO, som utgick 

från samhällsnyttan men lades ner i slutet av 1980-talet utan att ha kommit igång som planerat. 

SAFARI, öppet 1998 till 2002. Skälen till nedläggning varierade. Mycket merarbete lades på 

FoU-aktörerna. Otydlig målgruppsanpassning och för låga besökssiffror var några skäl. Forskning.se 

har under flera års tid arbetat med att låta en sökmotor indexera information från ett 

större antal databaser hos finansiärer och lärosäten. Fördelen är att nu få allt sökbart via en 

söktjänst, men även här är den stora kvalitetsutmaningen just att källorna saknar enhetlig 

struktur och metadata. Detta gör att sökmotorn inte kan hålla isär olika typer av data, så allt 

kan hittas men inte struktureras. 

Idag är utgångsläget helt annorlunda. Samhällets behov har kraftigt förändrats när det gäller 

krav på öppen data och skräddarsydda lösningar efter enskilda behov. Tekniken är inte längre 

något hinder och det finns stor acceptans för en gemensam utveckling mot bättre e-tjänster. 

Förslaget är att i första hand prioritera FoU-sektorns egna behov. Med våra rekommendationer 

till användbara lösningar för FoU-aktörerna, kommer tjänster och data även att gynna övriga 

användare i samhället. Det som behövs är en nationell målbild och tydliga riktlinjer för hur 

forskningsinformation ska presenteras i databaser och på webbplatser för att kunna delas och 

återanvändas. 

3. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer 

Vi rekommenderar att: 

Vetenskapsrådet, som övergripande ansvarar för samordning av kommunikation om 

forskning och forskningsresultat, i samråd med FoU-sektorn, även koordinerar och företräder 

den svenska FoU-sektorn i frågor som syftar till att nå en mer effektiv och 

modern informationssamverkan 

● Vetenskapsrådet tar rollen att ge rekommendationer och publicera råd och riktlinjer i 

samband med eventuell vidareutveckling av olika informationsmodeller 

● Vetenskapsrådet samordnar den svenska medverkan i olika internationella modellarbeten, 

bl.a. arbetet kring CERIF 

● Vetenskapsrådet tar fram och ansvarar för en nationell tjänstearkitektur för forskningsinformation

31 (75) 

● Kungliga biblioteket och de nationella forskningsbiblioteken får möjlighet att engagera 

sig i lärosätenas fortsatta arbete med att förbättra det svenska ekosystemet för 

forskningsinformation - även utöver publikationer. 

En förutsättning för att bygga ett effektivare och mer sammanhållet system för forskningsinformation 

är att olika informationskällor kan byta information med varandra. Tidigare har 

många nationella satsningar på att sammanställa och presentera information tagit sin utgångspunkt 

i att information ska samlas på en central plats och att användarna ska kunna hitta 

allt de behöver i denna centrala databas. Konceptet med en central databas dit “alla” ska leverera 

data har vid upprepade tillfällen visat sig vara en teknisk och organisatorisk återvändsgränd. 

Under 2000-talet presenterades ett antal statliga utredningar som lyfte fram möjligheten av 

att skapa informationssamverkan genom s.k. semantisk eller “mjuk” integration mellan olika 

informationskällor 7 . 

Mjuk integration mellan olika informationskällor bygger på överenskommelser kring hur vi 

beskriver data och information. I det ideala fallet är överenskommelsen en internationell standard 

som tagits fram i en öppen och strukturerad process med deltagande av ett flertal olika 

aktörer, såväl offentliga som kommersiella eller ideella. 

Fördelarna med mjuk integration är många. Två som förtjänar att nämnas i denna rapport är 

att mjuk integration ofta är ett kostnadseffektivt sätt att sammanställa information och att 

mjuk integration ofta gör det enklare organisatoriskt att involvera olika aktörer i arbetet. 

Mjuk integration förutsätter dels överenskommelser kring hur olika informationskällor utbyter 

information (syntax), dels överenskommelser kring vad informationen betyder (semantik). Ett 

exempel på det senare är ordet byggnad. Är ett hus en byggnad? En brygga? En skidlift? Av 

dessa båda frågor är det främst inom semantikområdet som det krävs insatser för att skapa ett 

bra ekosystem för forskningsinformation. Konkret handlar insatserna om att identifiera och, 

vid behov, utveckla domän-, informations- och begreppsmodeller. 

Även klassificering i sig bör vara ett eget objekt i domänmodellen som därefter kan ha flera 

olika klassificeringstyper under sig. Den nyaste versionen av CERIF-modellen har annars en 

funktion som kallas Federated Identifiers som ska underlätta klassificering av projekt med externa 

klassificeringsformat. Funktionen gör att klassificeringsstrukturen inte behöver sättas 

7 t.ex. SOU 2000:123 “Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?”, SOU 2003:55 “Digitala tjänster - hur då?”, 

kap. 4 eller SOU 2007:47 “Den osynliga infrastrukturen”, kap. 11.3.

32 (75) 

upp i systemet. Det räcker att definiera med ett unikt ID för exempelvis MeSH eller HRCS. 

Forskningsprojektet förses istället med rätt klassificerings-ID, som pekar på en extern plats där 

klassificeringssystemet beskrivs. 

Under förstudien har en analys påbörjats av vilka domän-, informations- och begreppsmodeller 

som finns att tillgå nationellt och internationellt. Vidare har en första analys skett vad 

gäller vilka områden som saknar nödvändiga modeller och vilka insatser som krävs för att 

komma vidare. 

Bilden visar ett antal s.k. strategiska informationsdomäner som i sig innehåller de minsta informationsdelarna 

som behöver identifieras och relateras i olika sammanhang inom en organisation, eller som i detta fall inom FoUsektorn, 

för att möta aktuella behov.

33 (75) 

Vetenskapsrådet, har ett övergripande ansvar för samordning och kommunikation om forskning 

och forskningsresultat. Den första rekommendationen är därför att Vetenskapsrådet i 

samråd med övriga FoU-aktörer, även koordinerar och företräder den svenska FoU-sektorn i 

olika frågor som syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv och modern informationssamverkan 

inom FoU-sektorn. 

Vetenskapsrådet bör även ge rekommendationer i modelleringsfrågor och publicera råd och 

riktlinjer bland annat kring tillämpning av olika modeller. Vetenskapsrådet bör ta initiativ till 

olika projekt och insatser som krävs för att på nationell bas komplettera och/eller utvidga de 

modeller som finns tillgängliga. Vidare bör Vetenskapsrådet kunna samordna den svenska 

medverkan i olika internationella modellarbeten. 

Två redan idag aktuella exempel på modelleringsarbete och där det finns behov av en utökad 

svensk nationell samverkan, är CERIF och ORCID (ett initiativ för att ta fram ett internationellt 

identifikationssystem för forskare). 

Biblioteken vid lärosätena har stor erfarenhet och spelar en särskild roll i arbetet med att ta 

fram modeller och strukturera forskningsinformation. Det är enligt vår uppfattning viktigt att 

Kungliga biblioteket samt de nationella forskningsbiblioteken, får möjlighet att engagera sig i 

lärosätenas fortsatta arbete med att förbättra det svenska ekosystemet för forskningsinformation 

- utöver hanteringen av publikationer. Även Sveriges universitets- och högskoleförbund 

(SUHF) bör involveras i arbetet. 

Nära knutet till modelleringsarbetet är uppgiften att ta fram en beskrivning av en nationell 

tjänstearkitektur. En sådan arkitektur ger en bild av hur olika digitala tjänster som erbjuds av 

aktörer inom forskningsområdet och som beskriver sin information enligt överenskomna modeller, 

kan publicera, hämta, läsa och utbyta information. Även här finns ett uttalat behov av 

att någon på nationell nivå får ett mandat att i samråd med FoU-sektorn beskriva och utveckla 

en nationell tjänstearkitektur för forskningsinformation med utgångspunkt i idag tillgängliga 

tjänster som bland annat SSN och Prisma. Uppdraget att ta fram och ansvara för en nationell 

tjänstearkitektur bör också läggas på Vetenskapsrådet. 

Ett ansvar för Vetenskapsrådet att agera utifrån ett sektorsansvar för arbetet med domän-, 

informations- och begreppsmodellering ligger i linje såväl med förslagen i SOU 2007:47 “Den 

osynliga infrastrukturen”, s. 297 och prop. 2004/05:175 “Från IT-politik för samhället till politik 

för IT-samhället”.

4. E-tjänster och arkitektur 

34 (75) 

Vi föreslår att 

● Följande nationella e-tjänster etableras/fortsätter att förvaltas 

○ En cv-databas för forskare och ett intressentregister för FoU-aktörer som etableras 

av Vetenskapsrådet i samråd med forskning.se 

○ En länkportal för utlysningar som etableras av forskning.se 

○ En projektdatabas (SweCRIS) baserad på befintlig Converis-plattform i Sweden 

ScienceNet som förvaltas av Vetenskapsrådet i samråd med lärosäten och finansiärer 

○ En publikationsdatabas (SwePub) som förvaltas och ska utvecklas av KB i samråd 

med Vetenskapsrådet 

● Följande riktlinjer för effektiva integrationer sätts 

○ Alla offentliga databaser för forskningsinformation ska ha ett API för att 

kunna leverera data 

○ Alla API:er ska vara öppna i den utsträckning PUL tillåter detta 

○ Integrationerna ska vara automatiserade för att minimera förvaltningsarbetet 

○ Integrationerna ska följa nationella och internationella informationsmodeller 

där detta finns. T.ex. ska CERIF användas vid överföring av projektdata 

○ Integrationerna ska baseras på etablerade standardteknologier så som webservices 

där detta är möjligt 

● Dubbellagring av data i olika centrala system ska undvikas där det är möjligt för att 

undvika onödig förvaltning 

Eftersom det finns tydliga kandidater till de nationella tjänsterna krävs inte någon omfattande 

nyutveckling av e-tjänster. I stället föreslår vi att befintliga tjänster vidareutvecklas, integreras 

och harmoniseras för att snabbare och till lägre kostnader nå de målsättningar förstudien pekar 

på. Vi kan konstatera att många av de "legoklossar" som krävs redan finns och att det snarare 

handlar om att anpassa och montera ihop dem på ett enhetligt sätt.

Ett första utkast till en tjänstearkitektur för forskningsinformation. 

35 (75) 

Ett effektivt ekosystem för forskningsinformation som möter de olika aktörernas delvis vitt 

skilda behov kräver ett antal centrala tjänster med standardiserade integrationer mellan 

varandra och med lokala system. En förutsättning för detta i sin tur är att alla använder sig av 

en gemensam informationsarkitektur. 

Vi har identifierat fyra nationella forskningsinformationstjänster som utgör basen för ekosystemet: 

en cv-databas och ett intressentregister, en länkportal för utlysningar, en projektdatabas 

och en publikationsdatabas. 

I cv-databasen lägger forskaren upp sitt cv vilket blir tillgängligt för anslutna e-tjänster såsom 

ansökningstjänster och lokala cv-databaser hos lärosäten. Forskaren ska kunna styra vilka delar 

av cv:t som är publikt tillgängligt på forskning.se. Ett nationellt intressentregister skapar enhetlig 

och uppdaterad organisationsinformation vilket underlättar analyser och uppföljningar. 

Tjänsteägare för cv-databasen och intressentregistret föreslås vara Vetenskapsrådet då stora 

delar av denna funktionalitet är utvecklad i ansökningssystemet Prisma. Utvecklingen av in-

36 (75) 

tressentregistret ska ske i samråd med forskning.se som också har ett intressentregister i form 

av en databas med FoU-aktörer. 

En ansökningsportal för forskare i likhet med antagning.se bedöms ännu så länge vara ett för 

stort steg att ta. Bl.a. skiljer sig ansökningsprocessen mellan olika finansiärer. Vad som betydligt 

enklare kan genomföras är en nationell länkportal för utlysningar under forskning.se. För 

att förvaltningen ska bli effektiv krävs en standard för insamling av utlysningsinformation. På 

forskning.se finns tillgång till insamlingsteknologi i form av Autonomy som kan nyttjas till 

detta. Med etablerad kanal och teknisk plattform bedöms forskning.se vara bäst lämpad som 

tjänsteägare för utlysningsportalen. 

Den tekniska plattform som SSN bygger på, Converis, bedömer vi vara lämplig som nationell 

projektdatabas i ett 3-5-års perspektiv, eventuellt längre. Converis är en skalbar plattform som 

bygger på standardkomponenter och möter de behov av integration som ställs på systemet. Vi 

föreslår att tjänsten utökas med ett API som ger lärosäten möjlighet att tanka ner projektinformation 

till lokala projektdatabaser samt med anpassningar för att publicera innehåll på 

forskning.se:s nyhetstjänster. Vetenskapsrådet bör fortsatt vara tjänsteägare för SweCRIS och 

förvalta e-tjänsten i samråd med lärosäten och finansiärer. 

SwePub är redan en nationell publikationsdatabas och förvaltas av KB. SwePub är ett insamlande 

system, precis som SSN, och innehåller publikationer från lärosätenas lokala databaser. 

Tjänsten har redan färdiga API:er och är väl förberedd för integration mot andra system. En 

integration mot den nationella cv-databasen föreslås så att publikationsmetadata enkelt kan 

importeras och kopplas till en forskares cv. Här skulle också citeringsdata ha en naturlig hemvist. 

KB är tjänsteägare av SwePub. 

En kritisk framgångsfaktor för tillgången till forskningsinformation är effektiva integrationer. 

Alla offentliga databaser för forskningsinformation ska därför ha ett API för att kunna leverera 

data. Enligt direktivet om Öppen Data ska alla API:er vara öppna där PUL inte begränsar detta. 

I möjligast mån ska integrationerna vara automatiserade för att undvika kostnader och kvalitetsrisker 

i manuell bearbetning av data. Integrationerna ska följa nationella och internationella 

standarder såsom CERIF där detta finns. Standarder för forskningsinformation är beskrivna 

mer utförligt i tidigare avsnitt. Integrationerna ska också baseras på etablerade standardteknologier 

så som webservices där detta är möjligt.

5. Organisation och förvaltning 

Vi rekommenderar att: 

37 (75) 

● Forskning.se som nationell samverkansportal, ska få en tydlig nationell styrning i 

form av en övergripande strategisk styrelse med högt uppsatta representanter från 

lärosäten och finansiärer, SUHF och eventuellt fler FoU-aktörer. 

● Nationella arbetsgrupper ska tillsättas vid behov, för att diskutera och ge förslag till 

lösningar i frågor som rör hela FoU-sektorn, exempelvis hantering av ORCID, nyheter 

och pressmeddelanden samt nationell utlysningstjänst. 

● SUNET roll som servicecenter för FoU-sektorn utökas med e-tjänster inom forskningsinformation 

som kräver samfinansiering. Vetenskapsrådet blir förvaltare av detta 

tjänsteområde. 

Förslaget är att arbeta fram en övergripande strategisk styrning för de ingående delarna, med högt uppsatta 

representanter från t.ex. lärosäten och finansiärer.

38 (75) 

I förslaget ligger att respektive tjänst inom forskning.se får en egen strategisk och taktisk styrning 

som säkerställs av respektive ägare av tjänsterna. 

Samordning och behovsförankring sker genom via användarforum eller redan befintliga ledningsforum. 

En bred förankring och samverkan kring gemensamma FoU-tjänster ger dels en hög trovärdighet 

från övriga samhället, inklusive tredje stadsmakten, vilket även möjliggör än bredare samarbeten. 

Dels ökar förutsättningarna för att olika organisationers behov tillgodoses. 

Idag samfinansieras de olika tjänsterna som ska integreras med forskning.se av ett stort antal 

FoU-aktörer. Samfinansiering bidrar till ett högt engagemang i utvecklingsarbete och driftfrågor. 

Nackdelen är det byråkratiska merarbetet med samarbetsavtal och årlig överföring av 

pengar mellan cirka 60 FoU-organisationer. 

Vetenskapsrådet är förvaltande myndighet för samtliga funktioner och betalar därmed även 

OH-kostnader för lokaler, datorer och service. Funderingar finns att på sikt få fram en mer central 

finansiering för att förenkla administrationen. Fortsatt delad styrning är viktigt att behålla. 

SUNET är idag en servicecenter för FoU-sektorn som tillhandahåller infrastruktur för datakommunikation 

men också flera användarnära tjänster som t.ex. fillagring, videokonferens och 

identitetsfederering. Målgruppen har hittills primärt varit lärosäten men även flera finansiärer 

nyttjar tjänsterna. 

I takt med att samordningen av forskningsinformation ökar i Sverige uppstår behov av samfinansiering 

och ett tydligt ramverk för förvaltningen av gemensamma tjänster, ett servicecenter 

med andra ord. Förstudien föreslår att man utökar befintlig verksamhet inom SUNET snarare 

än att skapa ett nytt servicecenter för samma målgrupp. Med Vetenskapsrådet som förvaltare 

av tjänsteområdet forskningsinformation skulle insatsen för SUNET:s del bli minimal. 

Som exempel på kandidater till samfinansierade tjänster kan nämnas bl.a. Prisma där intresseförfrågningar 

kommit in till Vetenskapsrådet från bl.a. KI, Etikprövningsnämnderna och Naturvårdsverket. 

Ett annat exempel är ett API till projektdatabasen för nedladdning till lärosätenas 

lokala projektdatabaser. Finansiering sker genom att de kunder som väljer att nyttja tjänsterna 

fullkostnadsdebiteras för detta. 

Diskussioner har påbörjats med SUNET:s styrelse.

6. Förslag på prioritering inför 2013 

Vi föreslår att följande insatser bör prioriteras under det närmaste året. 

Kvalitet 

39 (75) 

● De krav och regler i personuppgiftslagen, PuL som gäller vid delning av forskningsinformation, 

ska redas ut med stöd av Datainspektionen. En för finansiärernas gemensamma 

villkorstext ska tas fram för att möjliggöra delning till tredje part. Arbetet är påbörjat. 

● Databasen fylls successivt på. När målet är uppfyllt att 70 procent av den bidragsfinansierade 

forskningen till universitet och högskolor finns i SSN, ska tjänsten lanseras bredare. 

● Inläsningen av data från finansiärerna ska automatiseras, för att säkerställa en mer frekvent 

uppdatering. 

● Via ett gemensamt forum för finansiärerna ska en prioriteringsprocess tas fram för effektivare 

insamling. 

● Automatiserad koppling av publikationer till forskares cv, t.ex. genom Avedas produkt 

Federated search, införs 

● Användarforum och expertgrupper införs. 

● Inledande samarbete med SwePub påbörjas för att testa koppling mellan SSN och Swe- 

Pub. 

● En nationell standard ska etableras för: 

○ Forskningsprojekt 

○ Ämnesklassificering – dvs. tematisk komplettering till HSV:s standard. 

○ Forskar-ID samt forskar-cv, ORCID m.fl. 

○ Även lämplig klassificering av för forskningsnyheter bör diskuteras och sättas. 

Forskning.se som nationell samverkansportal 

● Planering påbörjas för en gemensam nationell styrelse med representanter från finansiärs- 

och högskoleledningar, SUHF och andra för FoU-sektorn relevanta organisationer 

● Under forskning.se placeras: SSN, Expertsvar, Djurförsök.info och Codex. 

● Förutsättningarna för en nationell utlysningsportal via forskning.se ska undersökas. 

Förankring 

● Påbörja planeringen av nationell förankring och presentation av en svensk samverkansportal. 

(SUHF:s finansiärsmöte i januari).

7. Förslag på prioritering inför 2014 – 2015 

Vi föreslår, utifrån nuvarande erfarenheter, att arbetet under 2014-2015 ska fokusera på 

följande frågor: 

En nationell styrelse för forskningskommunikation och samverkan startar 

Nya funktioner 

40 (75) 

● Publikationer, fortsatt samverkan med Kungliga biblioteket och SwePub vad gäller 

koppling mellan forskare i SSN och publikationer i SwePub. 

● Införande av ID per projekt/bidrag (vid samfinansiering) 

● Institutioner 

● Medsökande 

● Öppen data via API 

Kvalitet 

● 70-80 procent av komplett bidragsfinansierad forskning, inte enbart till universitet och 

högskolor 

● Finansiärerna samordnar sina ansökningsformulär där så är möjligt 

Syftet är att nå högre jämförbarhet och förenklad process för forskarna. 

Finansiering 

● Centraliserad budget

Bilaga 1: Metod och genomförande 

41 (75) 

I förstudien har vi arbetet i fem olika arbetsgrupper som bemannats från lärosäten, offentliga 

och privata forskningsfinansiärer, organisationer som KB, SUHF, HSV, SCB och SKL. Kompletterande 

samtal har gjorts med personer inom medverkande organisationer, forskningsinstitut, 

företag, kommuner och landsting. Vad gäller skolans behov har vi stor erfarenhet av att lärare 

för sin undervisning, uppskattar möjligheten att enkelt hitta tematiska ingångar med fakta som 

bygger på vetenskaplig grund. Lärare vill också hålla sig uppdaterade inom sitt ämne genom att 

följa nyheter inom forskningen, inte minst inom utbildningsvetenskap. 

Vi har även varit i kontakt med Riksrevisionen, som inlett en granskning av statens ansvar för 

kunskapsspridning inom skolan. Den huvudsakliga frågan i Riksrevisionens granskning är om

42 (75) 

staten på ett effektivt sätt bidrar till det övergripande målet om likvärdig utbildning genom att 

skapa förutsättningar och incitament för huvudmän, rektorer och lärare att utveckla skolan så 

att undervisningen i högre utsträckning bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riksrevisionens 

förstudie är tänkt att övergå i en huvudstudie inom kort. Under arbetet med förstudien 

har det bland annat framkommit att det finns ett tydligt behov av att på olika sätt närma 

forskning och skolans praktiska vardag till varandra. 

I Vetenskapsrådets förstudie har vi prioriterat att ta reda på behoven hos följande användare: 

Lärosäten 

o Effektiv projektadministration för forskare 

o Administrativt stöd vid finansiering och genomförande 

o Strategisk forskningsanalys och marknadsföring 

o Samarbeten med näringsliv och samhälle 

o Kommunikation - synliggöra forskningen 

Forskningsfinansiärer 

o Ansökningsberedning 

o Uppföljning 

o Analys och strategi 

o Kommunikation - synliggöra forskningen 

Journalister 

o Hitta forskning och forskare 

o Få kontakt med experter 

Kungliga biblioteket 

o Publikationer till och från SwePub 

SCB och HSV 

o Statistik och klassificering 

Näringslivet 

o Samverkan och utveckling 

o Kompetensutveckling 

Beslutsfattare 

Intressegrupper 

Intresserad allmänhet

Bilaga 2: Behovsbeskrivning som scenario 

43 (75) 

En viktig del av förstudiens uppgift var att identifiera och beskriva de behov som finns inom 

forskningssektorn när det gäller tillgång till och användning av forskningsinformation. Baserat 

på det material som togs fram i workshops och arbetsmöten formulerade en av arbetsgrupperna 

(kommunikationsgruppen) ett antal scenarion som beskriver hur tänkta personer inom 

FoU-sektorn skulle kunna använda de tjänster som erbjuds i en sammanhållen ekologi för 

forskningsinformation. Beskrivningarna utgår från s.k. personas som är en etablerad metod att 

samla in och beskriva krav. 

Följande personas har identifierats i arbetet: 

A. Forskaren Anna Andersson 

B. Informatören Bertil Bertilsson på en högskola 

C. Forskningssekreterare och forskningsdatabasansvarig Cia Carlsson, tjänsteman på ett universitet 

D. Journalisten Daniel Davisson 

E. Gymnasieläraren Erika Eriksson 

F. Politikern Fredrik Fredriksson 

G. Landstingstjänstemannen Gunilla Grehn 

H. Företagaren Hans Hansson 

Personas A-C är användare inifrån FOU-sektorn och personas D-H är utifrån kommande som 

söker något i FOU-sektorn. 

A. Forskaren Anna Andersson 

Forskaren Anna har en förmiddag ledig mellan undervisningspass, handledning med doktorander 

och konferensförberedelser. Deadline för en större ansökan närmar sig snabbt och det är 

lika bra att få den gjort nu. Hon har redan några mindre ansökningar inne, men minns inte riktigt 

tidsplanen för dessa. Dessutom har hon anmält intresse för att få sms-alerts (push som epost, 

sms etc kan väljas utifrån profil och för specifika anslag) om nya ansökningar inom sitt 

ämne och närliggande ämnen. Huvudet är fullt av nya idéer på projekt hon skulle vilja göra, om 

hon hittar rätt personer att samarbeta med. Igår hade hon fått ett sms om att det börjar 

närma sig ansökningstid en intressant utlysning och hon behöver tid att tänka igenom vad hon 

vill. Anna väljer att jobba hemifrån, dels för att få arbetsro, men också för att ha nära till dagis 

OM de skulle ringa. MOAvar lite hängig i morse. Hon tar sin IPad och sätter sig i soffan.

44 (75) 

Hon går till Forskning.se och klickar direkt på ingången för forskare. Klickar på ”aktuella utlysningar” 

och sveper snabbt rubrikerna. Ja, ett par av dem låter lite intressanta. Det känns tryggt 

att veta att alla utlysningar, oavsett finansiär finns tillgängliga här. 

Men först det viktigaste! Hon loggar in på ”mina sidor” och konstaterar att en av de tre ansökningar 

hon gjort till tre olika finansiärer kommer att ta beslut redan denna vecka. Det är bra 

med samlingssidan som ger överblick över hennes aktiviteter. Där ser hon status på varje ansökan 

t ex. Hon klickar på ”ansök” och väljer det anslag hon nu vill söka. Hon ser att 32 personer 

tidigare varit inne på just denna ansökan. För varje fält som ska fyllas finns en hjälpsymbol 

med enkla anvisningar, det går smidigt och det är lätt att förstå vad som efterfrågas. Det går 

ganska fort att bli klar med ansökan. Slutligen fyller hon i alla relevanta ”keywords” för projektet. 

Eftersom alla hennes tidigare publikationer och projekt finns i systemet (automatisk 

hämtning från publiceringsdatabaser av olika slag, t ex DiVA) behöver hon inte skapa någon ny 

cv. 

Tillbaka på samlingssidan ser hon under ”senaste uppdateringar” att hennes titel automatiskt 

ändrats till professor eftersom hon satt ett kryss i professorsrutan senast. Kontaktuppgifterna 

är uppdaterade. Går vidare till pågående projekt och ser att 125 personer varit inne och läst 

hennes projektbeskrivning. Den är delad av flera och även länkad till från ett par bloggar. Kul! 

Hon har tre meddelanden, ett som tipsar om en grupp i LinkedIn som kan vara intressant för 

att söka samarbetspartner för det nya projekt hon funderar på. Det kan hon göra senare genom 

att använda verktyget ”competence network”. Det fungerar som ett ”social network” och 

visar kopplingar och kluster av kompetens inom ett speciellt område. Underlättar verkligen att 

hitta intressanta kollegor. Det andra meddelandet är från en forskare från Göteborg som hittat 

hennes kontaktuppgifter när hon sökt forskning i hennes fält. Hans forskning rör samma område, 

men utifrån ett helt annat perspektiv. Hon söker på honom (det finns ”sök forskare” och 

”sök forskning” på Forskning.se, öppet för alla) och klickar runt bland hans projekt. Vissa har 

finansiering från ett av råden, något har fakultetsanslag och ett har EU-anslag. Till ett av projekten 

finns en film där han berättar om resultaten hittills och den har setts av 52 personer. 

Värt att följa upp! Hon skickar ett meddelande att de kan höras närmare efter att hon kommit 

tillbaka efter konferensen. Det tredje är samma meddelande hon fått som sms, dvs tips om en 

utlysning inom hennes område. 

Nu till ”återrapportera”. Här lägger hon in återrapporteringen av det stora projekt som nått 

halvvägs. Lika smidigt här, som i ansökningsfunktionen. Här finns en påminnelse om det processtöd 

som finns (hon fick samma info i samband med anslagsbeskedet för ett par år sedan, 

och påminns nu om detta valfria stöd igen. Lämpligt tillfälle är t ex vid återrapporteringen som 

ju krävs av finansiären). Hon ögnar rubrikerna och bestämmer sig för två saker; dels att ladda 

upp och dela rådata kring en av sina pågående undersökningar, dels att läsa råden för pressin-

45 (75) 

formation. Det finns spännande resultat som är värda att kommunicera till en bredare grupp 

och det vill hon gärna göra. Råden presenteras i stegvisa dialogrutor (wizards), är enkla och 

konkreta. Får till exempel instruktioner hur hon kan skapa underlag för pressmeddelande med 

den populärvetenskapliga sammanfattningen (som lagts in i samband med ansökan med 

maxantal tecken och enkla språkråd för att hamna på ”rätt nivå”) som utgångspunkt, och kontaktuppgifter 

till det egna lärosätets pressavdelning för att få råd om presskontakter. Hon passar 

på att lägga till en länk till ett pressmeddelande som gick ut då projektet startare, det 

kommer nu att synas i anslutning till forskningsbeskrivningen. 

Anna tittar på klockan och inser att förmiddagen har gått, men hon har fått mycket gjort! Det 

sista hon gör är att lägga in ett par nya ”alerts” angående de ”aktuella utlysningar” hon tyckte 

såg intressanta ut. Hon hinner inte nu, och det är ingen brådska, men hon vill få alla påminnelser. 

Hon kommer att få några luckor under konferensen i USA, då hon kan gå in och läsa mer 

detaljer om utlysningarna. 

Hon tänker också att hon nästa gång nog ska ladda upp en av sina egna undervisningsfilmer på 

Forskning.se. Det känns bra att sprida kunskap, tänker hon, och sänder en tanke till sin bror 

som är gymnasielärare. 


● Tidseffektivitet 

● Allt på en plats 

● Överblick över sina egna intressen, ärenden etc 

● Responsiv design (smartphone, läsplatta, dator) 

● Social webb för att komma i kontakt med andra 

● Tävlingsinstinkt kan fungera som incitament, framför allt för icke-obligatoriska saker 

och för läsbarhet. Hur många har läst, delat, tipsat? Vilka har tittat på din sida? Mest 

lästa sida? 

B. Informatör Bertil Bertilsson 

Bertil jobbar på den centrala kommunikationsenheten. Hans ansvar är dels att hålla informationen 

på centrala webbsidor uppdaterade, dels att jobba med presskontakter. Ibland saknar 

han att vara närmare forskarna, att kunna knacka på en dörr och säga: Har du en sammanfattning 

på ditt senaste projekt som jag kan använda för institutionens forskningssida? Och hur 

hittar man enskilda forskare inom ett specifikt område, och hur får man överblick? Hur står sig 

det egna lärosätet inom forskningen om autism hos barn? Det är svårt att få tag på forskare, 

och det är svårt att få hjälp med den sakliga överblicken. Samtidigt vill man alltid kunna ge en 

så korrekt bild som möjligt, både på webben och till journalister. Och är det verkligen så att det

46 (75) 

egna lärosätet är klart ledande i Sverige inom ett område så vill man definitivt veta det – det är 

kalas i marknadsföringssammanhang! 

Lyckligtvis finns nu Forskning.se som hjälper till med denna överblick. Det är en guldgruva av 

information. Här kan han snabbt gå in på önskad forskares olika aktuella projektbeskrivningar 

när han behöver mer substans för ett pressmeddelande. Underlaget han brukar få av forskaren 

är sällan tillräckligt och han hinner inte åka ut och intervjua forskaren (som själv inte har tid 

heller). Han kan också hjälpa journalister som ringer för att snabbt få kontakt med någon på 

lärosätet som kan svara på frågor inom ett specifikt ämne. Namn, kontaktuppgifter, aktuella 

projekt – allt kan han snabbt informera om efter ett par sökningar. Forskning.se betyder även 

att hans nyanställda kollega, som ännu inte hunnit lära sig vilken forskning lärosätet har, har 

en fantastisk bas att söka kunskap och information ur. 

Idag vill Bertil jämföra hur ”stort” hans lärosäte är när det gäller forskning om små barns utveckling. 

Igår kom ett pressmeddelande om stort forskningsanslag som han vill skriva en nyhet 

om på hemsidan, men också länka till en sida som beskriver forskningsområdet lite bredare. 

Han har hört att det är ett forskningsområde under stark utveckling men det finns ingen samlad 

beskrivning av det på hemsidan. Han går till Forskning.se och loggar in som ”informatör” 

och söker på ”barn + utveckling” och får fram en rad projekt, men också förslag på ämneskategorier 

som finns inlagda i systemet och som forskarna själva valt i anslutning till sin ansökan. 

Han väljer ”utvecklingspsykologi” och klickar sen på ”visa karta” och får en tydlig visualiserad 

överblick över Sverige. Antalet projekt är tydligt flest vid det egna universitetet. Bra att veta. 

Han använder ”competence network” och får fram klustret av forskare. Han klickar sig vidare 

till fler projekt och få en bra överblick. Dessutom hittar han en länk till en svensk TEDföreläsning 

av en av forskarna! Kalas att länka till på den webbsida han ska göra. Han är glad åt 

de populärvetenskapliga beskrivningarna av projekten, de kan ofta användas nästan direkt och 

är redan kvalitetsgranskade av forskaren som ju själva skrivit den. Och det är bra att det framgår 

tydligt vad det är för typ av text: Populärvetenskaplig sammanfattning av projektansökan. 

Och texterna har blivit mycket bättre sedan ”tipsen och råden” till forskarna integrerades i 

systemet. Han kommer att bli klar med den nya webbsidan idag och han behöver inte jaga 

forskaren för information om pågående forskning! Istället kan han vara lite påläst och höra av 

sig för att uppdatering. Kanske finns det snart något mer och nyhetsmässigt att berätta om 

projektet? 

Statistikverktyget är också bra för att skapa nyheter när han får en stund över. Han kan till exempel 

undersöka trender i hur det egna lärosätet lyckats få anslag inom vissa områden, han 

kan jämföra trend över tid och mellan lärosäten. Och göra färdiga grafer. Han kan också se

47 (75) 

vem som fått mest pengar det senaste året på det egna lärosätet. En framgångshistoria är alltid 

värd att berätta! 

Bertil gör till sidan aktuella utlysningar och ser snabbt att anslagen från Riksbankens jubileumsfond 

meddelas denna vecka. Oj, här måste de ha beredskap att skriva nyhet, själv är han borta 

den dagen. 

Telefonen ringer. Det är en journalist som snabbt vill få tag i någon som kan säga något om 

miljörörelsen i Indien. Han söker snabbt på det egna lärosätet i Forskning.se och hittar ett avslutat 

projekt som är mitt i prick. Han ser att det avslutades för tre år sen, men den forskaren 

kan nog en hel del om ämnet fortfarande. Nu var det väldigt bråttom, annars hade han själv 

ringt upp forskaren före, men nu får journalisten kontaktuppgifterna direkt. Han ser att den 

forskare han hittat själv bidragit med populärvetenskapliga delar i anslutning till vissa projekt, 

vilket tyder på att det finns ett tydligt kommunikativt intresse. Han har också satt ett kryss i 

rutan ”gärna mediekontakter”. Bra för resultatet i media! 

Bertil går in på nyhetssidorna och söker på det egna lärosätet. Det är bra att alla pressmeddelanden 

om ny forskning exponeras även här. Han ser att det senaste lästs av hela 200 personer 

och att det delats på Twitter x gånger. Han lägger till en länk till en film om projektet på 

lärosätets Youtubekanal. ”Mest lästa” nyhet är dock inte från hans lärosäte denna gång… 

Han klickar vidare till ”Expertsvar” och ögnar igenom frågorna från journalisterna. Han svarar 

på några, med bra länkar till populärvetenskapliga texter om forskningen, och kontaktuppgifter 

till forskaren. 

Slutligen tar han snabbt en titt i Forskning.ses bildbank för att se om det finns några lämpliga 

genrebilder som skulle passa att lägga på en sida om religionssociologi respektive materialforskning. 

Han hittar en som laddats upp av en forskare på det egna lärosätet och väljer den. 

Det är roligt att se att forskarna faktiskt bidrar med bilder och filmer om sin egen forskning 

ibland. 

Kollegor till Bertil jobbar med lärosätets egen forskningsdatabas och han är glad att den kommer 

att vara kompatibel med Forskning.se, dvs hämtade på samma sätt ur samma grunddata, t 

ex publiceringsdatabaser, ansökningsdatabas etc. 


● Bra nyckelord, ämnesord, både smala och breda 

● Lätt att snabbt hitta kompetens 

● Bra textunderlag av populärvetenskaplig karaktär

C. Forskningssekreterare Cia Carlsson 

48 (75) 

Cia Carlsson är tjänsteman på lärosäte X och är ansvarig för forskningsdatabasen på lärosätet. 

Hon är också en i gruppen forskningssekreterare som bidrar med stöd och råd till forskarna i 

ansökningsprocessen. God omvärldsbevakning är a och o. Nu finns alla utlysningar samlade på 

ett ställe, och det underlättar definitivt hennes och forskarnas arbete. Hon uppskattar också 

länksamlingen till internationella anslag. 

Cia är glad att forskningsdatabasen de själva utvecklar är kompatibel med Forskning.se. Det 

underlättar åt båda håll att information lätt kan hämtas från varandras. Hon är också glad åt 

att även den fakultetsfinansierade forskningen har ett utrymme i Forskning.se. Den har ju ambitionen 

att vara heltäckande och det vore ju en otrolig miss att inte ha med en så stor del av 

Sveriges forskning, tänker hon. Lärosäten och finansiärer i samråd har också kommit överens 

om nyckelord, både ämnesområden utifrån vetenskapliga klassifikationslistor och andra som 

fungerar bättre för ”fritextsök”. Nu kan forskarna både välja nyckelord från de förutbestämda, 

och lägga till egna. Hon gör en anteckning om att hon ska påminna forskarna hon ska träffa i 

eftermiddag om att de kan hämta in information om sina finansierade projekt till de egna cvsidorna 

på webben. 

Cia får ofta i uppdrag att ta fram underlag till ledningen. Därför är sökfunktionen med möjlighet 

till jämförelser mellan lärosäten, vetenskapsområden, över tid etc viktig. Statistikverktyget 

använder hon ofta och det fungerar bra att göra grafer som hon kan spara i valfritt format för 

att kunna visa på webb, i ppt, som pdf, på IPad etc. Hennes uppdrag handlar ibland om att bidra 

med underlag till utvärderingar och det har blivit betydligt enklare med det nya Forskning.se. 

Det som alltid efterfrågas är överblick, och det har varit en svår nöt att knäcka tidigare. 

Något hon också är nöjd med är att snabbt kunna ta fram lärosätets viktigaste samarbetspartners 

och finansiärer inom specifika områden. 


● Överblick 

● Jämförelser, statistikverktyg, grafverktyg 

● Allt på ”ett ställe”. Inget får saknas. 

● Systemen ”pratar” smidig tmed systemen på det egna lärosätet 

D. Journalisten Daniel Davidsson 

Daniel sätter sig vid skrivbordet när nyhetsmötet är slut. Han har fått i uppdrag att följa upp 

dagens nyhet om översvämningen i samhället x. Har det hänt förr? När? Varför? Finns det något 

man hade kunnat göra för att förhindra det? Han ska också skriva klart den första artikeln i

en serie han haft på gång vid sidan av ett tag, den handlar om Sveriges relationer med Kina, 

framför allt inom forskning och teknikutveckling. 

49 (75) 

Han börjar med att skriva in ett par frågor i Expertsvar i mobilen. Det går fort och innebär gratis 

research-hjälp som är guld värt när det är som mest bråttom. Vem kan förklara hur en översvämning 

uppstår? Vilka marker är känsliga? Vad kan göras för att förhindra det? Han googlar 

också och hittar en del intressant information, och går in på SMHI för att se lägesrapport. Han 

ringer en person som han sett ofta citerad i artiklar han googlat fram, men får inget svar. Och 

det vore ju bra med någon annan än samma person varje gång…. 

Bilagechefen kommer förbi och frågar om han har några uppslag på artiklar till helgens fördjupningsläsning. 

Visst, visst, återkommer, säger han. 

Daniel går till Forskning.se som är en bra källa både för att hitta nyheter, bakgrundinformation 

till artiklar och faktarutor och kontakt med experter inom olika områden. Kontaktuppgifterna 

har oftast mobilnummer och är lätta att hitta. Här fick han massor med underlag till sin artikelserie 

om Kinarelationer, han hittade flera nya vinklar och bra personer att prata med som han 

inte sett i några tidigare artiklar eller tidningens eget arkiv. Några av dem länkade till egna 

bloggar som innehöll mycket intressant. Han fick en bra överblick över var kompetens om Kina 

finns, och en hel del sådant som kan komma till nytta vid ett senare tillfälle. Dessutom en del 

bra bildmaterial. Han har också kunnat ta fram grafer som ger en bild av att antalet forskningsprojekt 

inriktade på Kina ökat avsevärt de senaste åren. 

Nu är det nya uppslag han söker. Han läser en kort redaktionell text som handlar om nanoteknologiforskning 

på frammarsch. Trendigt tydligen, och kanske något att skriva om vid tillfälle. 

Han scannar snabbt igenom de senaste nyheterna och hittar flera intressanta uppslag. Texterna 

är lättlästa och har en tydlig ”indragare” som väcker intresse. Han funderar ett slag och 

skickar sedan ännu en fråga i Expertsvar. Får han tid senare idag kan han själv leta runt för mer 

substans och fler forskare kring den nyhet han bestämt sig för som mest intressant att bygga 

vidare på. En av de andra skickar han till nyhetschefen - kanske värt att göra något på idag? En 

tredje nyhet gör han snabbt en notis av och lägger in för morgondagens tidning. 

Det säger pling i mobilen och han ser att han fått svar via Expertsvar från två universitet i översvämningsfrågan. 

Lysande. Han ringer pressavdelningen på det första för att ta reda på lite 

mer om forskarens kompetens. Han hinner inte leta mer själv just nu. Helst vill han ha hjälp att 

avgöra om forskaren skulle passa för en kort live-intervju i studion. Nyhetschefen ville gärna 

att uppföljningen även skulle innehålla rörlig bild och intervju med expert.


● Aktuellt och lättläst 

● Snabbt 

50 (75) 

● Överblick, med möjlighet att tratta sig ner till detaljerna och forskningspublikationer. 


● Kontakt med experter 

● Bilder 

E. Gymnasieläraren Erika Eriksson 

Erika Eriksson har eftermiddagen fri för planering. Hon har flera nya klasser i naturkunskap och 

just nu handlar det om miljö och energi. Hon tycker inte att läroboken känns uppdaterad alls, 

men samtidigt skulle hon vilja ha mer än tidningsartiklar – något mer faktabaserat. Hur fungerar 

kärnkraft? Vilka andra viktiga energiformer finns som har potential att ersätta olja? Vad 

säger forskningen? Erika har bläddrat i broschyrer från SKB om kärnkraft, men tycker att de har 

ett säljande budskap som inte känns rätt. Hon behöver både material till sin lektion och någonstans 

att hänvisa eleverna när de ska söka mer information. En kollega har berättat om Forskning.se 

och hon bestämmer sig för att prova där. 

Erika hittar snabbt ingången för ”skola” och hon kan lätt söka på olika ämnesområden. Hon 

söker på energi och får upp träffar inom olika kategorier: pressmeddelanden, populärvetenskapliga 

sammanfattningar, tema, filmer mm. Hon kunde också välja att bara söka inom en viss 

kategori, t ex filmer. 

Hon klickar på tema och hittar en mycket bra sammanställning av kunskapsläget om kärnkraft. 

Det finns bilder och grafik och det finns länkar till pressmeddelanden om kärnkraft och en film 

där en forskare berättar. Och det bästa är att allting kan sparas ner på hennes egen dator i 

olika format. En del material är med andra ord möjligt att använda direkt. Men det finns också 

massor med material att själv knyta samman till ett pedagogiskt flöde. Bland annat hittar hon 

bilder och en rad nyheter som gör att hon kan planera en lektion som känns mycket aktuell 

och ”uptodate”. 

Hon letar runt och hittar fler intressanta färdiga lärresurser, vissa har forskare själva lagt in, 

andra, t ex temasidorna, har framställts av redaktionen på Forskning.se. Sökfunktionen i det 

populärvetenskapliga textmaterialet är också så lätt att använda att hon genast bestämmer sig 

för att tipsa eleverna om att de kan använda sajten för att hitta fördjupningar i de grupparbeten 

de snart ska börja med.

51 (75) 

Bland tipsen på sociala nätverk hittar hon en grupp på LinkedIn som vänder sig till lärare och 

diskuterar just undervisningen inom energi i skolan. Det går också att själv tipsa om andra nätverk. 

Några exempel på att bygga in ”learning content” är: 

http://florida.theorangegrove.org/og/access/home.do 

https://radar.brookes.ac.uk/radar/access/home.do 

http://www.nclor.org/nclorprod/access/home.do 


● Öka marknadsföringen mot lärare 

● Färdigt material för lärare och bra faktasammanställningar för överblick 

● Egen ingång från förstasidan 

● Möjlighet att få tips om grupper på facebook, LinkedIn e dyl för lärare som kan utbyta 

erfarenheter inom ett speciellt ämne 

F. Beslutsfattaren Fredrik Fredriksson 

Fredrik Fredriksson är ordförande i ett utskott/nämnd inom miljöområdet och ska delta i en 

debatt om kemikalier i samhället om en vecka. Han har bett tjänstemännen om underlag och 

vet att de kommer att ge honom en bra sammanställning över kunskapsläget. Men han vet att 

han behöver vara riktigt påläst när det gäller bisfenol A och andra hormonstörande ämnen, 

eftersom det varit ett medialt tryck inom detta område på sistone. 

Han går in på Forskning.se via telefonappen och söker på bisfenol A. Han hittar en rad pågående 

projekt, men letar framför allt efter resultat. Vad har man kommit fram till hittills? De 

populärvetenskapliga sammanfattningarna är bra, men det finns färre sådana om resultaten 

och fler om pågående projekt. Pågående är bra och ger en aktuell bild, men resultaten är viktigast. 

Men bland pressmeddelandena hittar han resultat och det går lätt att söka både på kemikalie 

+ miljö samt på Bisfenol A direkt. Ett av pressmeddelanden är extra intressant. Han 

delar det på Twitter och bestämmer sig för att läsa mer i publikationen som ligger till grund för 

nyheten. Men den visar sig vara lång och ha ett obegripligt språk, så han bestämmer sig för att 

kontakta forskaren i fråga. Den här gången finns tid att fördjupa sig lite. 

Fredrik tycker också att Forskning.ses redaktion har blivit bra på att fånga upp både trender i 

samhället - de frågor som diskuteras - och trender inom forskningen, dvs det som är hett och 

expansivt inom forskningen just nu. De gör ett bra att jobb att samla sådan information till 

temasidor och översikter. Mitt i debatten om Internet och integritet hade de till exempel skrivit 

en text om sådan forskning och länkat till relevanta projekt.

52 (75) 

Fredrik anmäler sig för ett nyhetsbrev inom området ”Miljö”, det kommer att förse honom 

med korta nyheter om forskningsresultat - jättebra omvärldsbevakning för att få aktuell information. 

Han anmäler också att han vill ha en sms-alert med ”heta frågor” och nyheter om 

bisfenol-A. Eftersom Fredrik representerar ett län i riksdagen vill han gärna ha mer kunskap om 

viktig forskning som görs vid just det egna lärosätet och anmäler därför att han vill ha nyheter 

från detta lärosäte också. 

En annan bra sak som han uppskattar är mediebevakningen (t ex genom avtal med Retriever el 

liknande tjänst) där han kan välja ”Miljö” och som leder till artiklar om forskning i olika andra 

medier. Här hittar han en intressant i Forskning och framsteg och en annan i Läkemedelsvärlden. 


● Sökfunktion till lättlästa texter med möjlighet att leta sig ner till fördjupning och kontakter 

● Överblick och temasammanställningar 

● Nyheter, superaktuell information inom det område man just då behöver 

G. Högre tjänsteman inom vårdområdet Gunilla Grehn 

Gunilla Grehn är själv forskarutbildad i vårdvetenskap och kunnig inom sitt område. Däremot 

behöver hon följa kunskapsutvecklingen och även få tillgång till relevant information för att 

göra analyser, beslutunderlag och för att starta relevanta utvecklingsprojekt utifrån det kunskapsläge 

som finns. 

Hon använder Forskning.se som utgångspunkt för sitt sökande och tycker det fungerar bra. Det 

är lätt att få överblick och lätt att hitta fördjupningar. Hon har hittat bra föreläsare/forskare 

som hon bjudit in till att berätta om sina pågående projekt under utvecklingsdagar och hon har 

framför allt hittat resultat som är intressanta för olika underlag och sammanställningar. Det är 

bra att man först hittar de lättlästa texterna som tydligt pekar på resultaten av forskningen. 

Eftersom hon behöver göra resultatredovisningar inför budgetarbetet är hon särskilt glad åt 

att hon inte bara kan söka på lärosäte på Forskning.se, utan att det även finns uppgifter om 

landsting och sjukhus dit forskningen är kopplad. Det har tidigare varit ett problem eftersom 

forskning oftast knyts till lärosäte enbart. Det är bra att Forskning.se samlar all relevant information 

om forskningsrelaterad verksamhet, antingen inom systemet, eller på ett ämnesspecifikt 

och bra sätt inlänkat från andra aktörer.


● Resultaten i fokus 

● Analysverktyg 

53 (75) 

● Universitet, landsting och sjukhus angivet på alla kliniska forskningsstudier 

● De frågor som är viktiga bland tjänstemän och beslutfattare i kommuner och landsting 

är ibland lätta att koppla till specifika forskningsområden, t ex skola, ibland mindre lätt, 

t ex ”regional utveckling” som kanske inte dyker upp som prio bland andra målgrupper, 

men definitivt i gruppen tjänstemän och beslutsfattare på regional nivå. 

H. Hans Hansson på ett kunskapsintensivt företag 

Hans är utvecklingschef på ett medelstort tjänsteföretag och han besöker gärna Forskning.se 

för att leta efter nyttiga forskningsrön och för att leta möjliga samarbeten. Det är den direkt 

tillämpade forskningen (innovationer) och företagsnyttan som är av intresse, och detsamma 

gäller nog kollegor på andra typer av företag, t ex teknikföretag. 

På Forskning.se söker han först översikter och teman, det gäller att hitta relevant information 

kring hela ämnesområdet och sedan söka den mer specifika informationen och direkta företagsnyttan. 

Går kunskapen/innovationen att sälja? Går den att använda för att direkt kundnytta 

på annat sätt? Kan den leda till tidsbesparing? Lägre kostnad? Men han vill sen kunna 

filtrera sig ner i informationen och hitta den detaljerade kunskapen. Nyhetsbrev vill han bara 

ha om det är rätt område och forskning med nyttoaspekter. Det är bra om det snabbt framgår 

på ett nyhetsmässigt sätt vad resultatet av forskningen är och vad forskaren tänker sig för 

framtida nytta. Information om patent är intressant att få. Helst vill Hans ha även information 

om internationell forskning, eftersom hans företag verkar på en global marknad. 

Hans har anmält sig till alert-funktionen som gäller forskningsanslag inom relevant område, 

som ska involvera samarbete med företag. Sådana samarbeten är han mycket intresserad av. 

Gemensamma och allmänna behov 

Följande gemensamma och mer allmänna behov kom också fram under arbetets gång. 

● Något som återkom ständigt för alla målgrupper var behovet att informationen skulle 

gå att ”tratta ner”, från övergripande ämnesområde (t.ex. medicin) stegvis ner till det 

smalaste smala (X-markören för cancerformen y). Alla målgrupper behöver kunna leta 

övergripande, men sen söka sig in mot det specifika. Exempel: Forskarna börjar ibland i 

det specifika, men vill söka breddning/tvärvetenskapliga möjligheter, dvs ”tratta upp”.

54 (75) 

Andra söker sig oftast tvärtom från det breda till det smala. Nyckelord, både vedertagna 

och fritext blir därmed viktigt. 

● Viktigt att all forskning finns: från alla finansiärer även internationella, samt från fakultetsanslag. 

Ju mer komplett desto bättre. Annars måste det framgå vad som INTE finns, 

med länkar till den informationen på annan plats. 

● Alla behöver kunna, utifrån sitt perspektiv: 

○ Ta reda på 

○ Hålla sig uppdaterade 

○ Uträtta ärenden 

○ Nå ut 

● Viktigt med bra metadata och att den fylls i 

● Olika typer av processtöd som kopplar samman ansökan med andra tjänster, t ex hitta 

partners, medieträning etc. 

● Olika ingångar behövs, där infon sorteras lite olika för olika behov. Viss information 

bakom inloggning (för forskare och FoU-sektorn), men det mesta är öppet. 

● Nyhetsbrev är intressanta att koppla till tjänsten om de kan skräddarsys så mycket som 

möjligt, utifrån ämnesområde, typ av info etc. En typ vänder sig ”inåt” vetenskapssamhället, 

andra mot externa målgrupper. Lärare, journalister, politiker kan tänkas vilja liknande 

nyhetsbrev, med möjlighet att smalna av ämnesområde. 

● Diskuterades någon typ av ”speed-dating” för forskare som söker forskare, eller informatör 

som söker forskaren. Önskvärt om det kan göras på ett bra sätt. 

● Öppna data. Konstaterades att det kommer att kunna bli intressant för andra aktörer 

att utveckla appar med data hämtat från Forskning.se 

● Viktig aspekt att fundera över är att alltfler forskare är engelsktalande. Hur fungerar 

sajten för dem? Den populärvetenskapliga delen bör vara på svenska, men åtminstone 

de populärvetenskapliga sammanfattningarna och allt processtöd i ansökningsprocessen 

behöver också finnas i engelsk version. 

● Det förekommer även forskning inom statliga myndigheter. Idealet är att Forskning.se 

kan innehålla all offentligt finansierad forskning, eller åtminstone snyggt länkas ihop 

med information om sådan forskning. 

● Viktigt med bra länksamling till andra relevanta sajter inom FoU, både i Sverige och internationella. 

Ett exempel är webbplatsen ”RegLab”, en arena för möte mellan forskare 

och praktiker. En annan är webbplatsen ”FoU i Sverige”. 

● Bra sökmöjligheter för externa besökare som går från det lättlästa till det fördjupande 

är viktigt. Många behov sammanfaller i denna grupp. Skola har lite specifika behov. 

● Möjlighet att välja ingång, men ändå inte för många olika ingångar. Det gäller att alla 

känner sig välkomna och att ingångssidan samtidigt inte upplevs för spretig. Samtidigt

55 (75) 

visar enkätstudien med företagare och beslutsfattare att många anser att det är svårt 

med målgruppsingångar, eftersom de går in i varandra. 

● Inifrån FOU är det viktigt att kunna utbyta data, använda statistikverktyg och ha bra 

processtöd och flöden vid alla aktiviteter som ska utföras.

Bilaga 3: Analys av befintliga system och deras innehåll 

56 (75) 

Denna delrapport ger en bakgrund till den huvudsakliga leverensen vilken kommer att utvecklas 

vidare i näst delrapport och där utgöra underlag till framtida informationsmodell. 

Uppdrag 

● Ta fram en översiktlig beskrivning av den information som finns idag i form av domän-, 

informations- och metadatamodeller, begrepp och vokabulärer. 

● Lista utmaningar för sammankoppling/återanvändning, analyser samt utvecklingsmöjligheter 

inom befintliga system. 

● Arbetet utgör underlag för informationsmodelleringsgruppens andra uppgift (6) vilken 

skall förmedlas till arbetsgruppen för IT/arkitektur. 

Arbetsformer 

Gruppen har haft konsultstöd i form av Ortelius ab som tillhandahållit modelleringsexpertis. 

Ortelius ab har fått tillgång till bakgrundsmaterial för inläsning och har haft löpande avstämningsmöten 

med projektledningen. 

Underlag till gruppens arbete har bland annat utgjorts av: 

● workshop den 18 september 

● underlag från arbetsgruppen för statistik & analys – uppgift 1: användning och prioritering 

● underlag från arbetsgruppen för kommunikation – uppgift 3: scenarier 

● intervju med Jenny Nordquist, VR 

Tillvägagångssättet har varit att på ett översiktligt vis kartlägga centrala informationskällor och 

de informationstyper som huserar i dem. Dessa kommer sedan succesivt normaliseras för att 

ge en hållbar struktur. 

Metoden som använts har varit Ortelius ”Strategiska informationsdimensioner”. Informa- 

tionsmängder kan delas in i olika dimensioner/domäner i syfte att skapa en långsiktigt hållbar 

och flexibel informationsförsörjning. Informationsdimensionerna byggs var och en upp av informationselement 

som representerar verkliga företeelser och relationer vilka tillsammans 

bildar informationsmodeller som ger det informationsstöd som erfordras. Varje dimension 

består typiskt av en huvudentitet och omges av entiteter som ger de olika förmågor en verksamhet 

behöver. Med hjälp av definierade informationsdimensioner kan inbördes beroenden 

och relationer modelleras. 

Följande illustration beskriver arbetsflödet och förklarar vilken information som hamnar under 

vilken flik i det Exceldokument som används av Ortelius ab.

Befintliga system och deras innehåll 

57 (75) 

Gruppen har använt den bruttolista över informationskällor som togs fram vid den inledande 

PRIS-workshopen i juni som utgångspunkt. Denna har sedan kompletterats. Vissa informationskällor 

har prioriterats i nulägesanalysen och är de källor gruppen valt att titta närmare på 

för att få en översiktlig bild av vilka informationsmängder som är centrala. Dessa är markerade 

i fet stil nedan. 

Lokala exempel 

● Bibliometridatabaser 

● Forskningsdata 

● Forskningsfinansiärers projektdatabaser 

● Forskningsservice 

● Kontaktuppgifter 

● Lärobjekt 

● Lärosätenas projektdatabaser

● Metadata om publikationer (KB) 

● Omsättningsuppgifter 

● Populärvetenskapliga sammanfattningar 

● Projektdatabaser kommuner & landsting 

Nationella exempel 

● Bolagsverket organisationsnummer 

● ECDS 

● Expertsvar 

● Forskning.se 

● HSV 

● Libris 

● Mimer/Liu 

● Newsdesk 

● NU-statistikdatabas 

● PRISMA 

● PRV patent 

● SCB årsverken 

● Skatteverket 

● Svensk Nationell Datatjänst (SND) 

● Sweden ScienceNet (SSN) 

● SwePub 

Internationella exempel 

● ArXive 

● CERIF (http://www.eurocris.org/Index.php?page=CERIF-1.5&t=1) 

● CORDIS 

● Cross Ref 

● DataCite 

● DOI 

● EU-projektdata 

● Google Scholar 

● Handle System 

● Internationella forskningsfinansiärer som finansiserar forskning i Sverige 

● Menderley 

● NIH 

● OA-publikationer 

● Orcid (släpps 2012) 

58 (75)

● Publikationsciteringar 

● PubMed (http://www.nlm.nih.gov/bsd/mms/medlineelements.html) 

● Scopus 

● Sociala nätverk 

● Web of Science 

● WorldCat 

● Youtube 

59 (75) 

Informationstyper 

Nedan listas objekt och attribut i de idag befintliga källorna Sweden ScienceNet, SwePub, 

CORDIS och forskning.se. Även OAI dc i den form som används av forskning.se visas. För CERIFmodellen 

tillhandahålls i nuläget en länk. En fullständig tabell finns i bakgrundsmaterialet. 

System Object Attribute 

SSN Navigation Areas Name 

SSN Navigation Areas Description 

SSN Navigation Areas Picture 

SSN Navigation Areas Files 

SSN Contract Name 

SSN Contract Name in Swedish 

SSN Contract Abstract 

SSN Contract Abstract in Swedish 

SSN Contract Start date 

SSN Contract End date 

SSN Contract Approval Date 

SSN Contract Import Date 

SSN Contract Data Source 

SSN Contract URL 

SSN Contract Funding Body 

SSN Contract Funding Source Key 

SSN Contract Call Name 

SSN Contract External Code

SSN Contract Contract Type 

SSN Contract Total Budget 

SSN Contract Total Funding 

SSN Contract Funding per Year 

SSN Contract Status Update 

SSN Contract SCB Code 

SSN Contract Funding Source Areas 

SSN Contract Areas 

SSN Contract Keywords 

SSN Contract Persons 

SSN Person First Name 

SSN Person Last Name 

SSN Person Title 

SSN Person Funding Body Person ID 

SSN Person Gender 

SSN Person Department A 

SSN Person Department B 

SSN Person URL 

SSN Person Email Address 

SSN Person Organisation 

SSN Organsiation Name 

SSN Organsiation Description 

SSN Organsiation Phone 

SSN Organsiation Fax 

SSN Organsiation URL 

SSN Organsiation Email Address 

SSN Organsiation Address 

SSN Organsiation Country 

SSN Organsiation Logotype 

60 (75)

SSN Organsiation Funding Organisation Body ID 

SwePub Upphovsman Namn 

SwePub Upphovsman Affiliation 

SwePub Upphovsman Födelseår 

SwePub Upphovsman Ansvarig organisation 

SwePub Upphovsman Ansvarig organisation på engelska 

SwePub Titel Huvudtitel 

SwePub Titel Undertitel 

SwePub Publikationstyp Publikationstyp 

SwePub Publikationstyp Innehållstyp 

SwePub Utgivningsuppgift Utgivningsår 

SwePub Utgivningsuppgift Utgivningsort 

SwePub Utgivningsuppgift Förlag 

SwePub Ämnesområde Ämnesområde 

SwePub Ämnesområde Ämnesområde på engelska 

SwePub Ämnesområde Fria ämnesord 

SwePub Värdpublikation Publikationens titel 

SwePub Värdpublikation Siduppgifter 

SwePub Värdpublikation Volym 

SwePub Värdpublikation Häfte 

SwePub Värdpublikation ISSN 

SwePub Identifikatorer f elektroniska dokument Identifikatortyp 

SwePub Identifikatorer f elektroniska dokument Identifikatornummer 

SwePub ISBN ISBN-nummer 

SwePub Språk språk 

SwePub Beskrivning av annan medietyp 

SwePub Abstract 

SwePub Språk 

61 (75)

SwePub Anm. 

SwePub Fysisk beskrivning 

SwePub Serie Serietitel 

SwePub Serie ISSN 

SwePub Serie Utgåva 

SwePub Serie Relaterade publikationer 

CORDIS Project Title 

CORDIS Project Acronym 

CORDIS Project Start and End Date 

CORDIS Project website 

CORDIS Objective 

CORDIS Achievements and General Information 

CORDIS Project reference 

CORDIS Status 

CORDIS Total Cost 

CORDIS EU Contribution 

CORDIS EU Contribution per participant 

CORDIS Programme 

CORDIS Sub-programme area 

CORDIS Contract type 

CORDIS Principal investigator 

CORDIS Coordinator / administrative contact 

CORDIS Participant / administrative contact 

CORDIS Title, First Name, Family name 

62 (75)

CORDIS Country 

CORDIS Address, Postcode, City 

CORDIS Telephone 

CORDIS Fax 

CORDIS Email 

CORDIS Website 

CORDIS See on map 

CORDIS Subjects 

CORDIS Record Control Number 

CORDIS Last updated on 

CORDIS See also 

CERIF 

Forskning.se Ämnesområde 

Forskning.se Datum 

63 (75) 

http://www.eurocris.org/Index.php?page= 

CERIF-1.5&t=2 

Forskning.se Organisatiorisk enhet 

Forskning.se Rubrik 

Forskning.se Underrubrik 

Forskning.se Avsändare 

Forskning.se Beskrivande text 

Forskning.se Språk? 

Forskning.se Författare 

Forskning.se Kontaktuppgifter telefon 

Forskning.se Kontaktuppgifter namn

OAI_dc Dc:subjects 

OAI_dc Dc:date 

OAI_dc Dc:publisher 

OAI_dc Dc:title 

OAI_dc Dc:type 

OAI_dc Dc:publisher 

OAI_dc Dc:identifier 

OAI_dc Dc:description 

OAI_dc Dc:language 

OAI_dc Dc:creator 

64 (75) 

Detta mappas sedan mot de strategiska informationsdimensionerna vilket ger en bild av vilka 

utmaningar och möjligheter som finns för sammankoppling och återanvändning av information 

samt vilka utvecklingsmöjligheter som kan identifieras i befintliga system. På en hög nivå kan 

detta illustreras i följande figur:

Begrepp och vokabulärer 

65 (75) 

På detta område föreligger ett nyligen framtaget förslag till gemensam ord- och begreppslista 

att användas i det kommande ansökningssystemet PRISMA. Denna omfattar i dagsläget ca 260 

termer av vilka de flesta är översatta till engelska. 

Internationellt finns CERIF 1.5 Vocabulary som finns tillgängligt i såväl Excelformat 8 som maskinläsbart 

CERIF-XML och SQL script. CERIF 1.5 Vocabulary beskrivs som ”The latest version of 

the CERIF Vocabulary incorporates a substantial update with respect to quantity and quality. 

The entire vocabulary currently comprises nearly 450 terms, each assigned to at least one particular 

contextual scheme, e.g. "Person Employment Types", "Activity Finance Category", "Person 

Output Contributions", "Person Event Involvements". Almost all terms have either a description, 

examples or definitions, and indicate the originating source of the term. A substantial 

list of terms in the current vocabulary have been provided through the RMAS project, but also 

8 http://www.eurocris.org/Uploads/Web%20pages/CERIF-1.5/CERIF1.5_Semantics.xls

standardized terms from related vocabularies have been employed. A short introduction into 

the CERIF vocabulary and its range will be given with the CERIF 1.5 Semantics document” 9 

9 http://www.eurocris.org/Index.php?page=CERIF-1.5&t=1 

66 (75)

67 (75) 

Bilaga 4: Ta fram underlag för framtida domän- och informationsmodeller 

Gruppens andra uppgift har varit att ta fram underlag till framtida domän- och informationsmodeller 

för att på en övergripande nivå ge en bild av vilken information som måste hanteras. 

Detta utgör även underlag för IT/arkitekturgruppen. 

Underlaget utgörs utöver denna rapport av: 

● Information och domänmodell v 1.0 (pdf), som beskriver grundtankarna 

● Behovsinsamling PRIS Informationsmodell v 0.11 (Excel), i vilken behoven samlats, 

kategoriserats och mappats mot strategiska informationsdimensioner 

● Informationsmodell – nuläge (pdf), som schematiskt illustrerar nuläget i de fyra informationskällor 

gruppen tittat närmare på samt ”summerar” informationstyperna 

● Sammanställning uppgift 5 informationsmodellering (pdf) 

● Två workshops har ägt rum, den 18 september och den 16 oktober. 

Gruppen har haft konsultstöd i form av Ortelius ab som tillhandahållit modelleringsexpertis. 

Det bör observeras att underlaget ger en bild på just en övergripande nivå. Beroende på vilka 

behov som prioriteras måste ett grundligare arbete ta vid. 

Tillvägagångssättet har varit på ett översiktligt vis kartlägga centrala informationskällor och de 

informationstyper som huserar i dem, ta del av underlagen från arbetsgruppen för statistik och 

analys samt arbetsgruppen för kommunikation. Dessa underlag har diskuterats i gruppen vid 

två workshop-tillfällen. Informationen har sedan successivt normaliserats för att ge en hållbar 

struktur. 

Gruppen har arbetat med konceptet strategiska informationsdomäner enligt vilket grunden för 

en dynamisk informationsförsörjning utgörs av att säkerställa tillgången till hållbar och väl definierad 

information som möter de olika verksamheternas behov. Enligt denna delas informationsmängderna 

in i områden – s.k. strategiska informationsdomäner (SID) – som innehåller de 

entiteter och strukturer som behövs för att på ett hållbart sätt beskriva de företeelser som 

behövs i verksamheten. Varje SID innehåller entiteter som i olika sammanhang kan relateras 

och sättas samman för att möta aktuella behov.

68 (75) 

Hållbar och väl definierad information innebär bland annat att informationen märks upp och 

klassificeras i enlighet med vedertagna standarder och format för att kunna utbytas, sammanlänkas, 

jämföras, aggregeras och analyseras. 

Att hantera information på ett dylikt vis bedöms ge de bästa möjligheterna till att inte bara 

kunna bygga bra tjänster och lösningar i nuläget, utan också ha en bättre och flexiblare grund 

för framtida tjänster och lösningar. 

Ansökningssystemet PRISMA kommer att bidra till en avsevärt ökad och ensad datakvalitet för 

den information som det systemet hanterar. PRISMAS datamodell är dock omfattande och 

specialanpassad för vissa ändamål. 

Följande illustration beskriver arbetsflödet och förklarar vilken information som hamnar under 

vilken flik i det bifogade Exceldokumentet.

Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 

69 (75) 

Detta är en statistisk standard för klassificering av forskningsämnen som fastställdes av Högskoleverket 

(HSV) och SCB i slutet av oktober 2010. Den kommer bl.a. användas i statistik för 

att redovisa doktorander, högskolepersonal och intäkter över forskning och utveckling efter 

forskningsämne. Standarden ersätter Nationell förteckning över forskningsämnen (SCB). 

Standarden bygger vidare på OECD:s Field of Science and Technology (FOS)-klassifikation genom 

att utöka FOS med en tredje nivå omfattande ca 250 ämnen. 

ORCID 

ORCID (Open Researcher and Contributor ID) lanserades så sent som i mitten av oktober. Syftet 

är att tillhandahålla ett unikt ID för forskare. Det hela består i två bastjänster: 

1 Ett register var man kan registrera sig och erhålla ett unikt ID samt administrera forskningsaktiviteter 

i relation till detta ID. 

2 API:er som stödjer autentisering samt kommunikation mellan olika system. 

ORCID identifierar personer med ett unikt ID i form av en URI. I systemet lagras endast uppgifter 

om namn, e-post och organisation till vilket kopplas forskningsaktiviteter. 

På sikt ska finansiärer kunna integrera ORCID ID:n i sina processer. Ett vidare nyttjande av 

ORCID i forskningsorganisationer och publikationsdatabaser gör möjligt att följa och länka till 

en forskares olika forskningsaktiviteter över tid. 

CERIF 

CERIF är en europeisk standard för hantering av forskningsinformation som har funnits sedan 

1991. Den fullständiga datamodellen är mycket komplex, men det finns möjligheter att nyttja 

subset av den för att underlätta datautbyte mellan källsystem, eller för hantering av metadata. 

De grundläggande entiteterna i CERIF-modellen är projekt, person och organisation. Dessa 

utökas med data om forskningsresultat i form av publikationer, patent och produkter. Kring 

modellens grundläggande entiteter finns en nivå med metadatakomponenter.

70 (75) 

CERIF-modellen som den beskrivs enligt version 1.3. För fullständig beskrivning, se 

http://www.eurocris.org/Uploads/Web%20pages/CERIF-1.3/Specifications/CERIF1.3_FDM.pdf 

Inom kort publiceras dokumentationen kring CERIF version 1.5 på 

http://www.eurocris.org/Index.php?page=CERIF-1.5&t=1. Modellen finns dock tillgänglig redan 

idag i form av en onlineversion på följande URL : 

http://www.eurocris.org/Uploads/Web%20pages/CERIF-1.5/MInfo.html. 

Utmaningar för sammankoppling/återanvändning 

Gemensamma format och ID:n saknas i många källor vilket försvårar matchning. Det är därför 

önskvärt att fortsätta det av Sweden ScienceNet inslagna spåret gentemot finansiärer, såväl 

som andra datakällor, att alla tillhandahåller data i CERIF-XML (inkl. samma ID:n för personer 

och organisationer). 

För person-ID är ORCID ett intressant alternativ. Det är dock i sin linda och det kan dröja något 

innan full funktionalitet finns tillgänglig. Det kommer även dröja ytterligare tid innan det går 

att se vilken utbredning tjänsten får. Det faktum att forskningsorganisationer kan skapa ORCID 

ID:n å sina forskares vägnar borgar för att det inte behöver åläggas forskaren själv att skapa ett

dylikt ID. ORCID innehåller inte så mycket information om personen. För detta måste därför 

andra källor kopplas, t.ex. skatteverket eller lärosätenas egna personaldatabaser. 

För organisations-ID används lämpligen för svenska organisationer organisationsnummer. 

71 (75) 

Kategorisering av forskning sker idag på lika många sätt som det finns datakällor. För att kunna 

jämföra, utbyta data och analysera forskningen bör en gemensam taxonomi användas. Förslagsvis 

standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 (http://bit.ly/hsv-class). Denna 

indelning är säkerligen inte tillräcklig för alla ändamål, och vissa system behöver naturligtvis av 

olika skäl kombinera med andra taxonomier. Mot en gemensam taxonomi kan andra brukade 

taxonomier alltså mappas för att möjliggöra uttag av information baserat på valfri taxonomi. 

Information om forskningsaktiviteter och de resultat de leder till täcks väl av CERIF-modellen.

Bilaga 5: Deltagare 

72 (75) 

Följande personer har medverkat förstudiens fem arbetsgrupper kring ett ekosystem för 

forskningsinformation. 

● Arbetsgrupp statistik och analys: Katarina Drakenberg, Karolinska Insitutet, Marie Emanuelsson, 

Göteborgs universitet, Torbjörn Eng, RJ, Leif Eriksson, Uppsala universitet, 

Jenny Fernebro, Vetenskapsrådet, Stina Gerdes Bariere, Vetenskapsrådet, Jonas Gilbert, 

Chalmers tekniska högskola (gruppledare), Ulf Kronman, Kungliga biblioteket, Ingrid 

Pettersson, Högskoleverket, Kerstin Sollerbrant, Barncancerfonden, Carolina Thulin, 

SCB och Fredrik Åström, Lunds universitet. 

● Arbetsgrupp kommunikation: Emilie von Essen, Formas, Anna Maria Fleetwood, Vetenskapsrådet, 

Jonas Förare, Formas, Alf Kronvall, VINNOVA, Eva Marie Rigné, Sveriges 

kommuner och landsting, Anneli Waara, Uppsala universitet (gruppledare), Karolina 

Widell, Lunds universitet, Margareta Zeicu, Energimyndigheten och Emre Özlu, Stockholms 

universitet. 

● Arbetsgrupp informationsmodellering: Stefan Andersson, Uppsala universitet, Sofia Arvidsson, 

Svensk Nationell Datatjänst (SND), Jörgen Eriksson, Lunds universitet, Anders 

Flodell, Vetenskapsrådet, Peter Hansson, Chalmers tekniska högskola, Christina Huss, 

KK-stiftelsen, Åke Johansson, Uppsala universitet (gruppledare), Åsa Karlsson, Chalmers 

tekniska högskola, Per Mattson, Göteborgs universitet, Johan Nilsson, Vetenskapsrådet 

och Anders Söderbäck, Stockholms universitet. 

● Arbetsgrupp IT/Arkitektur: Henrik Aldberg, Vetenskapsrådet, Pål Axelsson, Uppsala 

universitet, Anders Flodell, Vetenskapsrådet, Peter Hansson, Chalmers, Torulf Lind, Vetenskapsrådet, 

Valter Nordh, Göteborgs universitet/SUNET, Ulf Trulsson, VINNOVA 

(gruppledare), Andreas Wiborg, Energimyndigheten. 

● Arbetsgrupp Förvaltning: Joakim Amorim, SSF, Mariann Granfelt, SUHF, Fredrik Gunnarsson, 

Mistra (gruppledare), Torulf Lind, Vetenskapsrådet, Tomas Nilsson, Vetenskapsrådet.

Bilaga 6: Ingående legoklossar 

Några exempel på system, tjänster och organisationer inom FoU-sektorn, utöver lärosäten, 

andra myndigheter och stiftelser. 

System/tjänst/organisation Ansvar/deltagare Om Användare 

SSN Sweden ScienceNet 

Prisma 

Tio lärosäten och 

sex finansiärers 

material 

Vetenskapsrådet, 

Formas, FAS 

Forskning.se 2013: 

11 forsknings- 

finansiärer , Skolverket 

och landets 

lärosäten 

Nationell databas för bidragsfinansierad 

forskning. Sv/eng 

Ansökningssystem för forskningsbidrag 

Nationell kanal. 

Placerar forskningen i ett sammanhang 

och skapar målgruppsanpassade 

tjänster. Sv 

Antagning.se VHS Nationell tjänst för anmälan till 

universitet och högskolor. Sv 

CORDIS EU (publikationsbyrån) 

DiVA 

(Digitala Vetenskapliga Arkivet) 

Expertsvar.se 65 lärosäten och 

FoUorganisationer. 

Informationssystem om europeisk 

FoU, aktiviteter och 

tekniköverföring. 

30 lärosäten Gemensamt arkiv o publiceringssystem 

för forskningspublikationer 

och studentuppsatser. 

Sv/eng/no 

Nationell tjänst för journalister 

till forskare och forskningsnyheter. 

Samarbete med internationella 

nyhetstjänster. Sv/eng 

Bred 

Finansiärer 

Bred 

Studenter 

Bred 

Bred 

73 (75) 

Journalister 

RUT, Riksdagens utrednings- 

tjänst 

Forskar-ID KB Projekt FoU-organisationer 

Forskningsguiden Forskning.se Nationell databas med kort 

enhetlig presentation av landets 

FoU-aktörer. Sv/eng 

FoU i Sverige Minso Solutions 

(tidigare Västra 

Götalandsregionen). 

IGIS, Innovativa Geografiska Informationssystem 

LADOK 

(Lokalt ADB-baserat studieDOKumentations- 

Ett konsortium 

med flertalet 

Forskningsadministrativt system 

som f a används för 

sjukvårdsnära, klinisk forskning 

(ALF/LUA-medel) Sv/ngt eng 

Nationellt system inom högre 

utbildning i Sverige för lokala 

Bred 

Regioner och landsting 

Lärosäten

system) lärosäten i Sverige. register över de studerande och 

deras studieresultat. 

Libris KB Nationellt bibliotekssystem o 

bibliotekskatalog, främst för 

huvudsak universitets- och 

högskolebibliotek. Sv/eng 

(Webbsöket innehåller 7 miljoner 

titlar från ca 180 bibl vid sv 

universitets-, högskole- och 

forskningsbibliotek samt ett 

tjugotal folkbibliotek.) 

NU-statistikdatabasen SCB Nationell statistikdatabas med 

fakta om verksamheten vid 

svenska universitet och högskolor. 

OpenAccess.se KB, SUHF, KVA, 

Vetenskapsrådet, 

KK-stiftelsen, 

Riksbankens Jubileumsfond. 

Patentdatabaser 

Selma KI, UU, UmU m fl 

lärosäten 

SND, Svensk nationell datatjänst Vetenskapsrådet, 

GU 

OpenAccess.se främjar fri 

tillgänglighet på Internet för 

arbeten som produceras av 

forskare, lärare och studenter. 

Sv/eng 

PRV (Patent används som mått på 

resultat) 

System för utbildningsinformation 

Nationell datatjänst som dokumenterar, 

arkiverar och förmedlar 

kvantitativ o kvalitativ 

forskningsdata inom humaniora, 

samhvet o socialmedicin. 

Sondera KB (Libris) Nationell tjänst. Söker i NAD (sv 

arkivens databas), LIBRIS och 

SMDB (sv mediedatabas) och 

ger överblick av hur person el 

händelse har dokumenterats i 

TV, radio, skrift och originalhandlingar. 

studera.nu HSV Nationell tjänst med studieinformation 

där blivande studenter 

kan jämföra utbildningar. Sv 

SUHF, Sveriges universitets- o högskoleförbund 

SUNET, Swedish University Computer Network 

40 universitet och 

högskolor 

Universitet och 

högskolor, Vetenskapsrådet 

Medlemsorganisation som 

tillvaratar lärosätenas intressen 

utåt och verkar inåt i principiella 

o praktiska frågor där 

samordning behövs. 

Svensk organisation och infrastruktur 

för lärosätenas nationella 

och internationella datakommunikation 

och tjänster. 

Sv/eng 

Bred 

Bred 

Bred 

Lärosäten 

Forskare 

Bred 

Blivande studenter 

Lärosäten 

Lärosäten 

SWAMID SUNET En identitetsfederation, ett sätt FoU-organisationer 

74 (75)

SwePub KB 

Ett 30-tal lärosäten 

levererar refereerensdata 

att säkert koppla ihop identiteter 

mellan olika organisationer. 

Nationell sökjänst för vetenskaplig 

publicering vid svenska 

lärosäten (artiklar, avhandl, 

rapporter, patent m m. En del 

fritt tillgängligt i fulltext.) 

Uppsök Libris Söktjänst för uppsatser och 

examensarbeten. 

UR Access Drygt 25 lärosäten Streamat material, TV- o radioprogram 

Bred 

Studenter 

Studenter 

75 (75) 

Tabell: Exempel på legobitar i det svenska ekosystemet för forskningsinformation 

(med Bred avses att tjänsten har fler användare som t.ex. forskare, lärare, journalister, beslutsfattare 

inom näringsliv/offentlig förvaltning, studenter, elever och allmänheten)

Forskningsinformation 3.0 - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?