beredningshandbok - Vetenskapsrådet
beredningshandbok - Vetenskapsrådet beredningshandbok - Vetenskapsrådet
NT:2011 NATUR OCH TEKNIKVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2011
- Page 2 and 3: Beredningshandbok NT 2011 Innehåll
- Page 4 and 5: 2. Sammanfattning och nyheter 2.1 S
- Page 6 and 7: sker efter att samtliga beredningsg
- Page 8 and 9: 3. Bidragsformer inom naturvetenska
- Page 10 and 11: fylogeni; Evolution; Toxikologi; Bi
- Page 12 and 13: 4.3 Beredningsgruppernas ordförand
- Page 14 and 15: Referensgrupperna sammanträder min
- Page 16 and 17: 6. Beredning av ansökningar inom n
- Page 18 and 19: Det är tillåtet med maximalt två
- Page 20 and 21: Vetenskapsrådet välkomnar därfö
- Page 22 and 23: panel, utsedd av ÄR NT på delegat
- Page 24 and 25: 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/
- Page 26 and 27: h) En skriftlig motivering, som kom
- Page 28 and 29: ) En bedömning av kvaliteten på d
- Page 30 and 31: Vid bedömning av ansökningar med
- Page 32 and 33: 5=Högsta prioritet i) En skriftlig
- Page 34 and 35: 4= utmärkt/excellent 5= ledande/ou
- Page 36 and 37: 8. Granskning och betygssättning 8
- Page 38 and 39: 3 = Medelhög prioritet 2 = Låg pr
- Page 40 and 41: Begreppen nationellt ledande och v
- Page 42 and 43: Neurobiologi Stamcellsbiologi Utvec
- Page 44 and 45: Du måste ha en mjukvara installera
- Page 46 and 47: 10. Allmänna riktlinjer från Vete
- Page 48 and 49: 11. Principer för etik: tillstånd
- Page 50 and 51: Förordning (2009:975) med instrukt
NT:2011<br />
NATUR OCH<br />
TEKNIKVETENSKAP<br />
<strong>beredningshandbok</strong><br />
ansökningsomgång 2011
Beredningshandbok NT 2011<br />
Innehåll ........................................................................................................................ 1<br />
1. Förord ...................................................................................................................... 2<br />
2. Sammanfattning och nyheter ................................................................................ 3<br />
3. Bidragsformer inom naturvetenskap och teknikvetenskap ............................... 7<br />
4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap ....................... 8<br />
5. Tidplan för beredningen 2011 ............................................................................. 14<br />
6. Beredning av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap ......... 15<br />
7. Hanteringsordning för ansökningar: dyrbar vetenskaplig utrustning,<br />
planeringsbidrag stora databaser och driftsbidrag .............................................. 22<br />
8. Granskning och betygssättning ........................................................................... 35<br />
9. Användarguide till VR-Review ........................................................................... 42<br />
10. Allmänna riktlinjer från <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse till kommittéer<br />
och ämnesråd inför beredningsarbetet 2011 ......................................................... 45<br />
11. Principer för etik: tillstånd, godkännanden och god forskningssed .............. 47<br />
Bilagor ....................................................................................................................... 48<br />
Förordning (2009:975) med instruktion för <strong>Vetenskapsrådet</strong> ............................. 49<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsstrategi mandatperioden 2010-2012 ................. 55<br />
Jävsregler för <strong>Vetenskapsrådet</strong> .............................................................................. 59<br />
Rutiner och policy för resor vid <strong>Vetenskapsrådet</strong> ................................................ 65<br />
Utlysningstexter ........................................................................................................ 67<br />
Kontaktuppgifter personal vid <strong>Vetenskapsrådet</strong>, naturvetenskap<br />
och teknikvetenskap ................................................................................................. 68
2<br />
1. Förord<br />
Beredningsprocessen för ansökningar till <strong>Vetenskapsrådet</strong>s ämnesråd för naturvetenskap och<br />
teknikvetenskap drar nu igång på allvar. Alla vi som är inblandade är naturligtvis angelägna<br />
om att slutresultatet skall bli bästa möjliga fördelning av forskningsanslaget. En förutsättning<br />
för denna strävan är tillgång till god information om beredningsprocessens alla delar. Syftet<br />
med <strong>beredningshandbok</strong>en är att ge dig som granskare det stöd som krävs för att genomföra<br />
ditt uppdrag på bästa sätt.<br />
Beredningshandboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning<br />
går till för de olika bidragsformer, som utlyses inom naturvetenskap och teknikvetenskap.<br />
Den innehåller information om <strong>Vetenskapsrådet</strong>s allmänna riktlinjer och om den policy, som<br />
är specifik för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. I <strong>beredningshandbok</strong>en<br />
hittar du också praktiska anvisningar om hur betygssättning av ansökningar görs i det<br />
webbaserade verktyget VR-Review, liksom instruktioner för hur yttrandena ska skrivas. Även<br />
om målet med beredningsprocessen är att fördela ämnesrådets anslag på bästa sätt så är det<br />
också mycket viktigt att vi avger yttranden av hög kvalitet, som förmedlar ansökans<br />
förtjänster och eventuella brister.<br />
Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Att vara<br />
ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Min<br />
erfarenhet är att det naturligtvis innebär mycket arbete, men att det samtidigt är intressant och<br />
givande eftersom det ger en överblick över ett lite bredare område än det man normalt stöter<br />
på i sin vardag som forskare. Jag hoppas att du kommer att uppskatta beredningsarbetet och<br />
att du känner att din insats är till nytta för svensk naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig<br />
forskning.<br />
Välkommen som granskare för <strong>Vetenskapsrådet</strong>!<br />
Sven Stafström<br />
Huvudsekreterare<br />
Naturvetenskap och teknikvetenskap, <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
2. Sammanfattning och nyheter<br />
2.1 Sammanfattning av beredningsprocessen<br />
Före beredningsgruppsmötet<br />
A. Sammansättning av beredningsgrupperna<br />
Beredningsgrupperna tillsätts under våren. Beslut fattas på ämnesrådets majmöte. Ordförande<br />
väljs för tre år i taget. Övriga ledamöter har ettåriga mandatperioder.<br />
B. Stoppdatum för ansökningar<br />
Sista datum för ansökningar inom NT (naturvetenskap och teknikvetenskap) är den 13 april<br />
2011 kl. 24.00. Bilaga S som ligger till grund för registrering ska inkomma senast den 18 april<br />
2011.<br />
C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp<br />
Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att<br />
ligga hos endast en av de 19 ämnesspecialiserade beredningsgrupperna, NT-A – NT-U.<br />
Ansökan placeras efter registrering preliminärt i den beredningsgrupp som sökande själv<br />
föreslagit i första hand. En utsedd person på <strong>Vetenskapsrådet</strong> gör en första bedömning av<br />
beredningsgrupptillhörighet. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig tillhörighet.<br />
Avstämning med andra ämnesråd görs om eventuell flytt av ansökningar. Kontroll av flera<br />
ansökningar samt flera löpande bidrag görs. Sista datum för flytt av ansökningar mellan<br />
beredningsgrupper är den 27 maj.<br />
Fortsättningsansökningar ska i första hand återföras till den beredningsgrupp som<br />
ursprungligen gett bidraget. Detta för att ordföranden bättre ska kunna bedöma om forskningen<br />
ändrat inriktning så mycket att det motiverar behandling i annan beredningsgrupp. Om<br />
ansökan flyttas ska i normala fall inte frigjorda medel motsvarande beviljat belopp överföras<br />
till den nya beredningsgruppen.<br />
Efter 27 maj kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det<br />
inte finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan<br />
flera beredningsgrupper inte kommer att ske (för ansökningar om dyrbar vetenskaplig<br />
utrustning, planeringsbidrag, driftbidrag samt industridoktorandprojekt kan dock samråd ske<br />
mellan flera beredningsgrupper). Däremot kan en ordförande be om rådgivande utlåtande från<br />
någon av de andra beredningsgrupperna vid NT eller från något av de andra ämnesråden<br />
(senast 17 juni 2011). Sådana utlåtanden bör inhämtas för ansökningar som inte ligger centralt<br />
inom beredningsgruppens ämnesområde. I varje beredningsgrupp bör en viss andel av<br />
ansökningarna bedömas av utländska granskare.<br />
D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i VR-Review<br />
Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
webbaserade granskningssystem VR-Review, som nås via <strong>Vetenskapsrådet</strong>s webbplats<br />
www.vr.se. Användarnamn och lösenord tillhandahålls av VRs personal. Granskarna lämnar<br />
personuppgifter som underlag för arvoden, anmäler jäv och avger betyg och förslag till<br />
yttranden/minnesanteckningar/utlåtanden via VR-Review. Här anges även i vilken form<br />
granskaren vill ha ansökningarna (som pdf-filer på CD och/eller papperskopior), samt<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
3
4<br />
leveransadress för papperskopior. Observera att granskaren måste kunna nås på den angivna<br />
leveransadressen under juni månad. Ansökningarna kan också läsas direkt, alternativt skrivas<br />
ut, från VR-Review. Inför beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och<br />
förslag till yttrande/minnesanteckningar/utlåtanden att finnas tillgängliga via VR-Review. Läs<br />
mer om VR-Review i kapitel 9.<br />
Innan ordförande kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det<br />
viktigt att samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast<br />
genom läsning av faktablad), kontrollerar sökande och medverkande, och därefter anmäler jäv<br />
i VR-Review.<br />
E. Fördelning av ansökningar per granskare<br />
Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en förslagsställare och<br />
två ytterligare granskare per ansökan. Förslagsställaren har huvudansvaret och lämnar<br />
förutom betyg en skriftlig motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna<br />
lämnar även de betyg och en skriftlig minnesanteckning. Om beredningsgruppen bedömer att<br />
ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då expertkunskap saknas i<br />
beredningsgruppen eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning ske genom så kallad<br />
extern granskare.<br />
F. Utskick av ansökningar till granskare<br />
Ansökningarna skickas i den form och till den leveransadress som tidigare angivits i VR-<br />
Review (se punkt D ovan).<br />
G. Lämna minnesanteckning, förslag till yttrande eller externt utlåtande i VR-Review<br />
Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppsledamöter och externa rådgivare betyg,<br />
rangordning och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen.<br />
De olika bidragsformerna (projektbidrag, projektbidrag unga, industridoktorand) bedöms och<br />
rangordnas var för sig. Cirka tio dagar före mötet stängs systemet för inmatning samtidigt som<br />
det öppnas för läsning så att alla beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa<br />
rådgivares bedömningar av samtliga ansökningar som förberedelse för diskussionerna på<br />
beredningsgruppsmötet.<br />
Under beredningsgruppsmötet<br />
H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar<br />
På beredningsgruppsmötena föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från<br />
betygen för projektets kvalitet och den sökandes kompetens. Gruppen avger därefter ett betyg<br />
och en sammanfattande prioritering samt en skriftlig kommentar som samfällt utgör<br />
beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppyttrandet är ett viktigt dokument för den<br />
fortsatta beredningen av ansökan och utgör också <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beslutsunderlag i ärendet.<br />
Det är viktigt att den skriftliga kommentaren i detta yttrande är informativ och konsistent med<br />
betyget och den sammanfattade prioriteringen. Yttrandet skickas alltid till de sökande när<br />
bidragsbeslut är fattat.<br />
Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar om projektbidrag av högsta kvalitet som<br />
beredningsgruppen önskar finansiera inom sin budgetram, och likadant för projektbidrag unga<br />
som har en egen budget. Beredningsgruppen rangordnar ansökningar om projektbidrag<br />
utanför beredningsgruppens budgetram för vidare beredning i omfördelningsprocessen, vilket<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
sker efter att samtliga beredningsgrupper har sammanträtt. Beredningsgruppen gör också en<br />
inomvetenskaplig bedömning av ansökningar som rör industridoktorandprojekt samt<br />
forskningsinfrastruktur (dyrbar vetenskaplig utrustning m m). Ansökningar om<br />
forskningsinfrastruktur bereds därefter inom Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI).<br />
Efter beredningsgruppsmötet<br />
I. Skriv in gruppyttrande i VR-Review<br />
Förslagsställaren är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över<br />
ansökningarna. Efter beredningsgruppsmötena ska detta yttrande skrivas in i VR-Review,<br />
även detta av förslagsställaren. Alla yttranden ska vara inskrivna i VR-Review senast en<br />
vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att yttrandena är av hög kvalitet<br />
och skrivs in inom utsatt tid eftersom många ansökningar bereds i omfördelningsprocessen,<br />
samt i andra beredningsgrupper och paneler, där gruppyttrandet är av avgörande betydelse för<br />
ansökans vidare beredning. Ordförande och forskningssekreterare/motsvarande kontrollerar<br />
yttrandena innan de används vidare i beredningsprocessen.<br />
J. Paneler för särskilda satsningar sammanträder<br />
Efter att ordinarie beredningsgruppsmöten är avslutade, och före omfördelningsprocessen,<br />
sammanträder till exempel panelerna för energiriktad grundforskning och livets molekyler i<br />
samverkan för att bereda ansökningar med relevansbilagor för dessa områden. Panelerna<br />
lämnar förslag till beslut till Energimyndigheten respektive Ämnesrådet för naturvetenskap<br />
och teknikvetenskap om vilka av dessa ansökningar som bör beviljas medel ur respektive<br />
panels särbudget.<br />
K. Omfördelningsprocessen<br />
Efter att alla beredningsgrupper sammanträtt tar den så kallade omfördelningsprocessen vid.<br />
En viss andel av samtliga beredningsgruppers budgetramar lyfts årligen av för att konkurrensutsättas<br />
i en omfördelningsprocess som baseras på att ansökningar av högsta kvalitet ska<br />
finansieras oavsett vetenskapsområde. År 2011 omfördelas medel av en central<br />
omfördelningsgrupp, baserat på rangordnade projekt från beredningsgrupperna.<br />
Beredningsgrupperna ska därför upprätta rangordningslistor över ansökningar, som inte kan<br />
finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, för vidare behandling i ämnesrådets<br />
referensgrupper. Det bör noteras att det inte finns någon garanti för att ansökningarna på en<br />
beredningsgrupps rangordningslista finansieras. Det är till och med möjligt att inga förslag på<br />
rangordningslista från en beredningsgrupp blir finansierade. Beredningsgrupperna bör därför<br />
vara noga med att finansiera sina högst prioriterade ansökningar inom beredningsgruppens<br />
egen budgetram. Upptoppningar, det vill säga tilldelning av ytterligare medel till ansökningar<br />
som redan finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, får inte förekomma på<br />
rangordningslistor.<br />
L. Bidragsbeslut<br />
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap fattar beslut som rör projektbidrag,<br />
projektbidrag unga och industridoktorandprojekt. Detta sker för 2011 års beredning den 26<br />
oktober. RFI fattar beslut som rör planeringsbidrag, stora databaser, driftsbidrag och dyrbar<br />
vetenskaplig utrustning i början av november.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
5
6<br />
2.2 Nyheter 2011<br />
Ny bidragsform: Projektbidrag unga forskare<br />
Bidragsformen kan sökas inom naturvetenskap och teknikvetenskap samt inom medicin och<br />
hälsa. Den har inrättats för att stödja forskare som är i början av sin karriär och är aktuell för<br />
dem som disputerat för högst sju år sedan, det vill säga 2004-01-01. Den som söker<br />
Projektbidrag unga forskare kan inte samtidigt söka det vanliga projektbidraget och får heller<br />
inte ha ett pågående fristående projektbidrag eller projektbidrag kopplat till en forskarassistent<br />
eller inneha rådsforskaranställning.<br />
Läs mer om bakgrunden till Projektbidrag unga forskare<br />
Läs mer om Projektbidrag unga forskare i FAQ<br />
Projektbidraget är flexiblare<br />
Det vanliga projektbidraget är mer flexibelt och omfattar alla slags projektrelaterade<br />
kostnader, bland annat lönemedel till den sökande upp till 100%.<br />
Ekonomisk slutredovisning<br />
Om inte ekonomisk slutredovisning lämnas in för bidrag som den sökande haft och avslutat<br />
tidigare avförs ansökan. Den 19 april kontrollerar <strong>Vetenskapsrådet</strong> att de ekonomiska<br />
slutredovisningar som ska redovisas den 31 mars 2011 eller tidigare är inlämnande. Skulle en<br />
ekonomisk slutredovisning då saknas kommer ansökan att bli avförd.<br />
Läs mer om krav på slutredovisning<br />
Oredlighet<br />
Om den sökande utretts av särskild expertgrupp inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> eller Centrala etikprövningsnämnden<br />
och konstaterats avvika från god vetenskaplig sed kommer den aktuella<br />
ansökan att avföras.<br />
Läs mer oredlighet<br />
Plan för datapublicering<br />
Om ansökan gäller klimat- och miljöforskning, där datainsamling ingår som en viktig del av<br />
projektet, är en datapubliceringsplan obligatorisk.<br />
Läs mer om vad planen ska innehålla<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
3. Bidragsformer inom naturvetenskap och<br />
teknikvetenskap<br />
Inom naturvetenskap och teknikvetenskap utlyses 2011 bland annat bidragsformerna<br />
projektbidrag, projektbidrag unga och industridoktorandprojekt. Bidrag till<br />
forskningsinfrastruktur utlyses av <strong>Vetenskapsrådet</strong> och behandlas av Rådet för forskningens<br />
infrastrukturer (RFI).<br />
Beredningsgrupperna finansierar endast ansökningar om projektbidrag inom sina egna<br />
budgetramar. De ansökningar om projektbidrag av hög kvalitet som inte kan finansieras inom<br />
beredningsgruppernas ramar rangordnas på särskild lista till omfördelningen. Den vetenskapliga<br />
bedömningen av ansökningar om industridoktorandprojekt görs av de<br />
ämnessakkunniga beredningsgrupperna. En särskild beredningsgrupp (NT-ID) bereder sedan<br />
dessa ansökningar vidare och lämnar förslag till beslut i ämnesrådet.<br />
För fullständig information om utlysta bidragsformer 2011 hänvisas till utlysningstexterna på<br />
www.vr.se.<br />
3.1 Projektbidrag<br />
Bidragsformen avser bidrag för att under en bestämd period lösa en definierad forskningsuppgift.<br />
Bidraget kan innefatta medel för löner, material, resor, publiceringskostnader med<br />
mera samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år.<br />
3.2 Projektbidrag unga forskare<br />
Bidragsformen är utformad för forskare med upp till sju års erfarenhet efter doktorsexamen<br />
(examen ska för ansökan 2011 vara avlagd 2004 eller senare). Syftet med anställningen är att<br />
innehavaren ska bygga upp sin kompetens och meritera sig för en fortsatt karriär. Bidraget<br />
kan innefatta medel för löner (upp till 75%), material, resor, publiceringskostnader med mera,<br />
samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år.<br />
3.3 Industridoktorandprojekt<br />
Bidragsformen är utformad för att tillsammans med ett företag finansiera ett projekt inom<br />
vilket en förestagsanställd förutsätts avlägga doktorsexamen inom fyra eller fem år.<br />
Forskningsprojektet formuleras gemensamt av ett företag och ett universitet. Bidragstiden är<br />
längst fem år.<br />
3.4 Andra bidragsformer<br />
Denna handledning vänder sig främst till dem som deltar i beredningen av ansökningar till<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s ”stora utlysning” inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Postdoktorsstipendier,<br />
konferensbidrag m m behandlas i särskild ordning. Mer information om bidragen<br />
finns på www.vr.se.<br />
Ansökningar om dyrbar vetenskaplig utrustning, stora databaser, driftsbidrag och planeringsbidrag<br />
inom alla vetenskapsområden söks via RFI. Hanteringsordning för dessa utlysningar<br />
återges i denna <strong>beredningshandbok</strong> och utlysningstexterna finns på www.vr.se.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
7
8<br />
4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap<br />
och teknikvetenskap<br />
4.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av ansökningar inom<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap<br />
ÄR-NT:s protokoll nr 2, 23 samt 48 (Sammanträden 2001-02-21, 2004-03-31, 2008-11-05)<br />
A Medicinsk teknik<br />
Biomaterial och artificiella organ;<br />
Biosensorteknik; Biooptik;<br />
Biomekanik; Fysiologisk mätteknik<br />
och modellering; Medicinsk bild- och<br />
signalbehandling; Medicinsk<br />
informatik; Strålningsfysik; Talteknik<br />
och teknisk audiologi; Terapeutisk<br />
teknik och handikapphjälpmedel;<br />
Ultraljudsteknik<br />
B Processer i mark, luft, och vatten<br />
Exogen geokemi; Klimatforskning;<br />
Markvetenskap; Meteorologi;<br />
Atmosfärsvetenskap; Hydrologi;<br />
Vattenteknik; Oceanografi; Terrestrisk<br />
ekologi; Limnisk ekologi; Marin<br />
ekologi; Mikrobiologi<br />
C Geologi och geofysik<br />
Berggrundsgeologi; Mineralogi;<br />
Kristallografi hos naturliga mineral;<br />
Fasta jordens fysik; Geofysik;<br />
Geodesi; Kvartärgeologi; Stratigrafi;<br />
Historisk geologi och paleontologi;<br />
Naturgeografi; Geoteknik<br />
D1 Biokemi och bioteknik<br />
Membranbiokemi; Nukleinsyrors<br />
biokemi; Proteinkemi och enzymologi;<br />
Neurokemi; Glykobiologi; Bioteknisk<br />
cell- och molekylärbiologi;<br />
Funktionsgenomik; Växtbioteknik;<br />
Bioinformatik; Strukturbiologi;<br />
Systembiologi; Bioenergetik<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
D2 Organisk kemi, oorganisk kemi<br />
och materialkemi<br />
Organisk syntes, Fysikalisk organisk<br />
kemi; Bio-organisk kemi;<br />
Läkemedelskemi; Polymerkemi; Biooorganisk<br />
kemi; Elektrokemi; Fasta<br />
tillståndets kemi, Materialsyntes;<br />
Metallorganisk kemi; Lösningskemi;<br />
Klusterkemi<br />
D3 Fysikalisk kemi, biofysikalisk<br />
kemi och teoretisk kemi<br />
Biofysikalisk kemi; Molekylär<br />
biofysik; Spektroskopi; Kemisk<br />
dynamik; Kemisk fysik; Yt- och<br />
kolloidkemi; Teoretisk biokemi;<br />
Teoretisk molekylärbiologi.<br />
Kvantkemi; Molekylär statistisk<br />
mekanik<br />
D4 Processteknik, miljöteknik och<br />
analytisk kemi<br />
Kemisk processteknik; Transportprocesser;<br />
Cellulosa-, pappers- och<br />
fiberteknik; Kemisk apparatteknik;<br />
Katalys; Energiteknik;<br />
Livsmedelsteknik; Livsmedelskemi;<br />
Formuleringsteknologi; Miljökemi;<br />
Miljöteknik; Biotekniska processer;<br />
Enzymteknik; Analytisk kemi;<br />
Bioanalytisk kemi; Kemometri;<br />
Separationsteknik; Sensorteknik;<br />
Mikrofluidik<br />
I Ekologi och systematik<br />
Terrestrisk ekologi; Limnisk ekologi;<br />
Marin ekologi; Etologi och<br />
beteendeekologi; Systematik och
fylogeni; Evolution; Toxikologi;<br />
Bioinformatik<br />
J Organismbiologi<br />
Mikrobiologi; Växtfysiologi;<br />
Zoofysiologi; Utvecklingsbiologi;<br />
Immunologi; Neurobiologi;<br />
Morfologi; Toxikologi; Bioinformatik;<br />
Funktionsgenomik; Evolution<br />
K Cell- och molekylärbiologi<br />
Cellbiologi; Molekylärbiologi;<br />
Immunologi; Toxikologi; Genetik;<br />
Evolution; Bioinformatik;<br />
Funktionsgenomik; Strukturbiologi<br />
L Halvledarfysik, elektronik,<br />
elektroteknik, fotonik<br />
Halvledarfysik; Elektroteknik;<br />
Elektronik; Fotonik; Elektrofysik;<br />
Elektrisk mät- och apparatteknik;<br />
Elkraftteknik<br />
MN Subatomär fysik, astrofysik,<br />
rymdfysik och fusion<br />
Rymdfysik; fusion; Astrofysik;<br />
Astropartikelfysik; Elementarpartikelfysik;<br />
Fysikens matematiska<br />
metoder; Kärnfysik; Relativitetsteori<br />
och Kosmologi; Strålningsfysik.<br />
NO Atom- och molekylfysik och<br />
kondenserade materiens fysik<br />
Atomfysik; Kemisk fysik;<br />
Klusterfysik; Kvantvätskor och<br />
kvantmaterial; Molekylfysik;<br />
Plasmafysik; Beräkningsfysik;<br />
Kondenserade materiens fysik;<br />
Kvantinformation; Magnetism;<br />
Nanovetenskap; Optik; Statistisk<br />
fysik; Struktur- och vibrationsfysik;<br />
Supraledning<br />
P Teknisk fysik<br />
Kemisk fysik; Magnetism;<br />
Supraledning; Elektronstruktur;<br />
Struktur- och vibrationsfysik;<br />
Lågtemperaturfysik;<br />
Makromolekylfysik; Mesoskopisk<br />
fysik; Optik; Beräkningsfysik;<br />
Statistisk fysik; Icke-linjär dynamik;<br />
Kaos; Biologisk fysik<br />
Q Materialvetenskap<br />
Materialkemi; Polymera material;<br />
Keramer; Glas; Metalliska material;<br />
Yt- och kolloidfysik; Metallurgisk<br />
process- och produktionsteknik;<br />
Materialstruktur;<br />
Materialframställning och<br />
bearbetning; Värmebehandling;<br />
Ytbeläggning; Korrosion;<br />
Materialkarakterisering; Design av<br />
material; Materialegenskaper;<br />
Atomistiska beräkningar;<br />
Termodynamik; Diffusion;<br />
Fasomvandlingar; Fysikalisk och<br />
mekanisk metallografi<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
R Matematik och teknisk<br />
matematik<br />
Algebra och geometri; Analys;<br />
Matematisk logik; Diskret matematik;<br />
Tillämpad matematik; Numerisk<br />
analys; Matematisk statistik;<br />
Optimeringslära, systemteori;<br />
Teoretisk datalogi<br />
S Datavetenskap<br />
Datavetenskap; Bildanalys;<br />
Datorteknik; Teoretisk datalogi;<br />
Matematisk logik; Systemteknik<br />
T Signaler och system<br />
Reglerteknik; Telekommunikation;<br />
Signalbehandling; Systemteknik;<br />
Bildanalys<br />
U Teknisk mekanik<br />
Hållfasthetslära; Materialmekanik;<br />
Systemdynamik; Mekanismer;<br />
Robotik; Akustik; Vågutbredning och<br />
vibrationer; Strömningsmekanik;<br />
Turbulens; Stabilitet; tillämpningar;<br />
Experimentell metodik; Kontakt;<br />
Friktion; Reologi; Nötning<br />
9
10<br />
4.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna<br />
ÄR-NT:s protokoll, sammanträdesdatum 2002-02-25, 2005-02-04, 2005-05-25, 2011-01-26,<br />
samt tillägg till jävsregler för <strong>Vetenskapsrådet</strong> GD-beslut 34, 2005.<br />
Sammansättningen av beredningsgrupperna beslutas av ämnesrådet. Ansvariga observatörer<br />
föreslår, efter samråd med beredningsgruppsordförande, namn på ledamöter. GD har beslutat<br />
att från och med 2006 ska ansökningar från ledamöter i styrelsen, ämnesråd,<br />
beredningsgrupper och paneler inte få beredas i den grupp där ledamoten är ordförande,<br />
ledamot eller observatör. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande:<br />
Antalet beredningsgruppsledamöter inklusive ordförande ska vara minst sju och högst<br />
tretton.<br />
Mandattiden för beredningsgruppsordförande är normalt tre år och får förlängas till<br />
maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden ej aktivt deltar i<br />
beredningsarbetet, till exempel på grund av egen ansökan).<br />
Vice ordförande utses inom beredningsgruppen.<br />
Mandattiden för beredningsgruppsledamot är ett år och får förlängas till maximalt sex<br />
år.<br />
Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i<br />
karensperiod som i normalfallet varar i tre år, varefter man kan återkomma som<br />
ledamot, ordförande eller vice ordförande i beredningsgrupp.<br />
Undantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1)<br />
Person som varit beredningsgruppledamot i ett eller två år och som sedan utses av<br />
ämnesrådet till ordförande får sitta full mandatperiod som ordförande (d v s 3+3 år). 2)<br />
Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra eller fem år och sedan utses av<br />
ämnesrådet till ordförande för en treårig mandatperiod (därefter inträder<br />
karensperiod).<br />
Beredningsgruppens sammansättning ska ha en ämnesmässig och geografisk<br />
spridning.<br />
Man bör beakta möjligheten att inkludera en eller flera internationella medlemmar i<br />
beredningsgruppen.<br />
Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40%<br />
av underrepresenterat kön). Om detta ej kan uppnås ska observatören inför ämnesrådet<br />
motivera orsaken till detta samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som<br />
tillfrågats om medverkan men tackat nej.<br />
Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör ej utses till beredningsgruppsledamöter.<br />
De föreslagna beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordförande) får inte ha egen<br />
ansökan (som sökande) som ska behandlas i beredningsgruppen. I sådant fall måste<br />
beredningsgruppsledamoten (inklusive ordförande) antingen avstå från årets<br />
beredningsarbete eller så ska ansökan behandlas i annan beredningsgrupp.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
4.3 Beredningsgruppernas ordförande, observatörer, handläggare samt<br />
mötesdatum<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
11
12<br />
4.4 Referensgrupper 2011<br />
NT-rådets referensgrupper består av ordförande och observatörer från beredningsgrupperna<br />
enligt följande:<br />
Referensgrupp 1<br />
Beredningsgrupper:<br />
B: Processer i mark; luft och vatten; C: Geologi och geofysik; I: Ekologi och systematik; J:<br />
Organismbiologi;<br />
Sammansättning:<br />
Per Persson, Hemin Koyi, Christer Brönmark, Almut Kelber, Svante Björck, Susanne<br />
Åkesson, Dan Holtstam (sekr)<br />
Referensgrupp 2<br />
Beredningsgrupper:<br />
D1: Biokemi och bioteknik; D2: Organisk kemi, oorganisk kemi och materialkemi; D3:<br />
Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och teoretisk kemi; D4: Processteknik, miljöteknik och<br />
analytisk kemi; K: Cell- och molekylärbiologi;<br />
Sammansättning:<br />
Bengt-Harald Jonsson, Fredrik Almqvist, Kersti Hermansson, Jonas Hedlund, Jan Ingvar<br />
Jönsson, Bengt Andersson, Pernilla Wittung Stafshede, Winnie Birberg (sekr)<br />
Referensgrupp 3<br />
Beredningsgrupper:<br />
L: Halvledarfysik; elektronik; elektroteknik och fotonik; MN: Subatomär fysik, astrofysik,<br />
rymdfysik och fusion; NO: Atom- och molekylfysik och kondenserade materiens fysik; P:<br />
Teknisk fysik; Q: Materialvetenskap;<br />
Sammansättning:<br />
Jan Grahn, Anders Oskarsson, Per Nordblad, Lars-Erik Wernersson, Lars Nyborg, Elisabeth<br />
Rachlew, Olle Eriksson, Ellen Moons, Emma Olsson (sekr)<br />
Referensgrupp 4<br />
Beredningsgrupper:<br />
A: Medicinsk teknik; R: Matematik och teknisk matematik; S: Datavetenskap; T: Signaler och<br />
system; U: Teknisk mekanik;<br />
Sammansättning:<br />
Ewert Bengtsson, Bernt Wennberg, David Sands, Fredrik Gustafsson, Peter Olsson, Olle<br />
Häggström, Anders Rantzer, Andreas Augustsson (sekr)<br />
Referensgruppernas huvudsakliga arbetsuppgifter:<br />
Föreslå riktade satsningar och strategiska initiativ<br />
Föreslå områden för utvärderingar<br />
Föreslå och lämna yttranden om deltagande i ESF-program och annan internationell<br />
forskningssamverkan<br />
Föreslå informationsinsatser om forskning<br />
Bistå vid omfördelningsprocessen enligt särskilda direktiv (ej under 2011)<br />
Bistå ämnesrådet med yttranden i uppkommande ärenden<br />
Referensgrupperna organiserar sitt arbete enligt följande:<br />
Referensgrupperna utser ordförande som ska vara en rådsledamot<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> utser lämplig person till sekreterare i referensgruppen<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Referensgrupperna sammanträder minst en gång per år på kallelse av sekreteraren<br />
Referensgrupperna kan adjungera ytterligare personer från ämnesrådet och/eller från<br />
berörda beredningsgrupper. I förekommande fall kan adjungering göras för att bägge<br />
könen ska vara representerade i gruppen.<br />
4.5 Rollfördelning beredningsgruppsordförande, vice ordförande, observatör<br />
och <strong>Vetenskapsrådet</strong>s personal<br />
Beredningsgrupperna har utsetts av ämnesrådet, vars ledamöter utgör observatörer i<br />
beredningsgrupperna. Observatören, ordföranden och personal vid <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
upprätthåller gemensamt ämnesrådets och <strong>Vetenskapsrådet</strong>s policy i beredningsarbetet.<br />
Observatören har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och ämnesrådets intentioner<br />
för beredningen samt för återkoppling till ämnesrådet. Observatören deltar inte i beredningsgruppens<br />
granskningsarbete.<br />
Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid<br />
jäv. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt ytterligare en person från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>, och de bistår ordförande i planeringen av mötet, ansvarar för den<br />
administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar sakkunskap vad det gäller<br />
hanteringsordning, regler, praxis etc.<br />
Huvudsekreteraren har ett övergripande ansvar för beredningsprocessen och besvarar frågor<br />
av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
13
14<br />
5. Tidplan för beredningen 2011<br />
22 februari Ansökningspaketet 2011 läggs ut på www.vr.se<br />
16 mars NT-ämnesrådsmöte<br />
1 april Alla ledamöter i bg klara (nominerade)<br />
13 april kl 24.00 Sista ansökningstid NT (Bilaga S: 18 april)<br />
14-20 april Registrering av ansökningar<br />
28 april Workshop om fördelning av ansökningar på<br />
beredningsgrupp<br />
11-12 maj NT-rådsmöte (formellt beslut om samtliga ledamöter i bg)<br />
18 maj Ordförandemöte<br />
20 maj Samråd med MH, HS och U om ansökningar<br />
27 maj Stoppdatum för placering av ansökningar i<br />
beredningsgrupper och sista datum för flytt av ansökningar<br />
mellan ämnesråd<br />
1 juni Anmälan av jäv<br />
7 juni Stoppdatum för fördelning av ansökningar på granskare<br />
(interna)<br />
7-10 juni Utskick av print on demand<br />
17 juni Sista datum för att be om rådgivande utlåtande från annat<br />
ämnesråd eller annan beredningsgrupp<br />
25 aug-16 september Beredningsgrupperna sammanträder<br />
21 september NT-ämnesrådsmöte<br />
23 september Sista dag för bg-yttrande i VR Review<br />
6 oktober Panelen för Livets molekyler sammanträder<br />
10 oktober NT-ID-gruppen sammanträder<br />
12 oktober Omfördelningsgruppen sammanträder<br />
19 oktober Utskick beslutshandlingar rörande ansökningsärenden till<br />
ämnesrådet<br />
26 oktober NT-ämnesrådsmöte (bidragsbeslut)<br />
27 oktober Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd sammanträder<br />
7-8 november Beslutsmöte RFI<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
6. Beredning av ansökningar inom<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap<br />
6.1 Beredning av olika bidragsformer<br />
Projektbidrag<br />
Bidragsformen är främst till för etablerade forskare inom universitet och högskola som vill<br />
lösa en definierad forskningsuppgift. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ger stöd till grundläggande forskning<br />
av högsta vetenskapliga kvalitet och vill främja forskningssamarbete och erfarenhetsutbyten.<br />
Forskare som har eller söker projektbidrag får gärna medverka i industridoktorandprojekt.<br />
Rådsforskare med löpande bidrag till sin anställning bör normalt beviljas ett projektbidrag<br />
som stöd för sin forskningsverksamhet.<br />
Projektbidrag unga<br />
Bidragsformen är främst till för forskare inom universitet och högskola, med en karriärålder<br />
efter doktorsexamen på noll till sju år, som vill bygga upp och utveckla en självständig<br />
forskningsverksamhet. Även den som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna<br />
kategori om det finns särskilda skäl (t ex sjukdom eller föräldraledighet). Bidrag kan sökas<br />
både av dem som vid ansökningstillfället saknar en anställning (men där värdinstitutionens<br />
prefekt godkänt att en sådan ska komma till stånd) och av dem som redan har en<br />
forskaranställning (t ex som biträdande lektor). Ämnesrådet för naturvetenskap och<br />
teknikvetenskap avsätter i enlighet med <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelses beslut en tredjedel av<br />
tillgängliga medel till stöd för unga forskare.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> finansierar i denna bidragsform maximalt 75% av sökandes lön.<br />
Projektbidrag unga bereds åtskilt från vanliga projektbidrag (separata listor med rangordningar<br />
ska tas fram under beredningen).<br />
Industridoktorandprojekt<br />
Bidragsformen erbjuder forskarutbildning för anställda inom industri och näringsliv.<br />
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ser gärna att forskare som har eller söker<br />
projektbidrag även medverkar i industridoktorandprojekt (ID-projekt).<br />
Bedömning av ansökningarna görs i två steg: I steg 1 gör en av de ämnesspecifika<br />
beredningsgrupperna (NT-A till NT-U) en vetenskaplig kvalitetsbedömning enligt samma<br />
kriterier och betygsskalor som gäller för projektansökningar. Kravet på strikt vetenskaplig<br />
kvalitetsbedömning innebär bland annat att den ämnesspecifika beredningsgruppen: a) inte<br />
ska beakta meriter enligt bilaga C, punkt 7; b) inte ta hänsyn till randvillkor eller c) inte göra<br />
någon sammanfattande prioritering. Ansökningar där den ämnessakkunniga<br />
beredningsgruppen gett betyget 2 eller lägre för vetenskaplig kvalitet avslås.<br />
I steg 2 gör NT-ID en sammanvägd bedömning av den vetenskapliga kvalitén och projektets<br />
effekter i form av kunskapsutbyte och samverkan mellan företag och universitet. Projektet ska<br />
syfta till nya eller förbättrade processer eller produkter inom industrin, så kallad ”industriell<br />
nytta”. Även universitetets kunskapsmiljö, samt insikter i forskningsprocessens fortsättning<br />
fram till innovation, ska utvecklas av samarbetet.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
15
16<br />
Det är kompetensen hos den eller de universitetsforskare som medverkar i projektet som ska<br />
bedömas, inte den person i företaget som står som sökande. Den senare behöver således inte<br />
redovisa CV eller publikationslista. Den tilltänkta doktoranden behöver inte namnges i<br />
ansökan.<br />
6.2 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet<br />
Ansökningar behandlas konfidentiellt<br />
Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon<br />
begär att få ta del av en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
Även då en ledamot i granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras<br />
konfidentiellt. På beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är<br />
det av stor vikt att ingenting från dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig<br />
betygsättning och yttranden.<br />
Bidragsbelopp och tilläggsansökningar<br />
Sökt minimibelopp för projektbidrag och projektbidrag unga är 300 000 kronor per år<br />
inklusive indirekta kostnader. Medel för industridoktorandprojekt beviljas som<br />
schablonbelopp.<br />
Bidragen kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor<br />
(inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader och utrustning.<br />
Bidragen får inte användas till stipendier. Om en doktorand deltar får projektmedel inte<br />
betalas ut som lön för den tid som doktoranden undervisar.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> har beslutat att den genomsnittliga storleken på projektbidrag och<br />
projektbidrag unga ska vara minst 800 000 kr per år inom vetenskapsområdet NT. Varje<br />
beredningsgrupp ska därför vid sitt möte, innan förslagen lämnas vidare för beslut, kontrollera<br />
att medelbeloppet för beviljat bidrag inte understiger det från föregående år, såväl inom<br />
beredningsgruppsramen som på de rangordningslistor som upprättats.<br />
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap rekommenderar att beredningsgrupperna<br />
i högre grad utnyttjar möjligheten att föreslå finansiering för projektbidrag med längre<br />
bidragstider (maximalt kan fem år beviljas). Exempelvis kan projekt av hög kvalitet som<br />
finansierar doktorander med fördel beviljas för fyra år. Läs mer om restriktioner rörande flera<br />
projektbidrag till samma forskare i avsnittet nedan.<br />
Tilläggsansökningar till projekt under pågående bidragsperiod beviljas ej.<br />
Restriktioner rörande flera projektbidrag till samma forskare<br />
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap är mycket restriktivt med att ge ett andra<br />
projektbidrag till samma bidragsmottagare. I de fall ett ytterligare projekt beviljas till en<br />
bidragsmottagare ska projektet bidra till ny grundläggande kunskap i förhållande till det redan<br />
beviljade projektet och det nya forskningsprojektet ska vara av exceptionellt god kvalitet.<br />
Bidragsmottagare för ett beviljat projektbidrag är den sökande, ej de medverkande.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Det är tillåtet med maximalt två löpande projektbidrag per bidragsmottagare inom<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap. Om den sökande har bidrag från de andra ämnesråden<br />
(medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap och/eller utbildningsvetenskapliga<br />
kommittén vid <strong>Vetenskapsrådet</strong>) tillåts maximalt ett projektbidrag från ämnesrådet för<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap.<br />
En konsekvens av denna policy är att projektansökningar från forskare som redan har<br />
maximalt antal projektbidrag kommer att avföras utan granskning. Från forskare med ett<br />
löpande projektbidrag tillåts därmed maximalt en ny ansökan till ämnesrådet för<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap. För forskare som inte har löpande projektbidrag tillåts<br />
maximalt två ansökningar.<br />
Undantag från regeln om maximalt två löpande projektbidrag görs för deltagande i European<br />
Science Foundations EUROCORES-program eller i svensk polarexpedition arrangerad av<br />
Svenska polarforskningssekretariatet samt 2007 års specialutlysning på <strong>Vetenskapsrådet</strong> om<br />
projektbidrag för forskning i samband med det internationella polaråret (IPY).<br />
Om en sökande skickar in för många ansökningar ska berörd handläggare kontakta den<br />
sökande och informera om policyn och låta den sökande välja vilken eller vilka ansökningar<br />
som ska avföras (alternativt återtas). Om den sökande inte vill (alternativt vägrar) välja eller<br />
inte kan nås bör ansökningarna tas i den ordning de inkommer till <strong>Vetenskapsrådet</strong> (den sista<br />
avförs).<br />
Den som söker projektbidrag unga kan inte samtidigt söka annat projektbidrag eller ha<br />
beviljats projektbidrag från <strong>Vetenskapsrådet</strong> för samma bidragsperiod. Detta gäller även<br />
projektbidrag knutet till en anställning som forskare eller forskarassistent.<br />
Pensionerade forskare som söker bidrag<br />
För att kunna ta emot bidrag från <strong>Vetenskapsrådet</strong> krävs att den sökande är anställd vid det<br />
förvaltande organet. Vid vissa lärosäten förekommer regelmässigt avtal om fortsatt<br />
verksamhet efter ålderspension. För andra emeriti gäller enligt sedvanerätt ett<br />
anställningsliknande förhållande. Prefekten garanterar med sin signatur på ansökan att den<br />
sökande kan bedriva sin forskning vid institutionen.<br />
Oredlighet<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> avför ansökan från sökande som av särskild expertgrupp inom <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
eller Centrala etikprövningsnämnden konstaterats avvika från god vetenskaplig sed.<br />
Forskare som fått någon form av disciplinpåföljd eller liknande efter granskning inom ett<br />
lärosäte, samt fall där det finns en "allmän misstanke" om avvikelse från god vetenskaplig sed<br />
berörs inte.<br />
Datapubliceringsplan för klimat- och miljöforskningsprojekt<br />
Den som söker bidrag för projekt där insamling av data för klimat- och miljöforskning utgör<br />
en betydande del, ska bifoga en datapubliceringsplan. Syftet är att säkerställa framtida<br />
återanvändning av forskningsdata av andra än de som medverkar i projektet. Uppgifterna ska<br />
återfinnas i bilaga A. Beredningsgruppen ska yttra sig över planen och budgeten för<br />
ändamålet.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
17
18<br />
6.3 Särskilda inriktningar<br />
Inriktningar som söks genom särskild bilaga i projektbidragsansökningar och vars medel<br />
fördelas efter förslag från särskilda paneler<br />
Utöver <strong>Vetenskapsrådet</strong>s forskningsstöd som hanteras av ämnesråden och kommittéerna,<br />
finns medel för särskilda inriktningar. Det gäller inriktningar som <strong>Vetenskapsrådet</strong> har ett<br />
uttalat ansvar för att stödja eller som bedöms kräva särskilt beaktande. De som särskilt kan<br />
sökas genom bifogande av relevansbilaga år 2011 är Energiriktad grundforskning, Samhällets<br />
globalisering samt Livets molekyler i samverkan.<br />
Energiriktad grundforskning<br />
Energiriktad grundforskning är ett satsningsområde inom Energimyndigheten där<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> och Energimyndigheten samarbetar kring kvalitets- och relevansbedömning<br />
med mera. Ansökningar som avser energirelaterad grundforskning sänds in till<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> genom den ordinarie ansökningsomgången och ska innehålla en särskild<br />
energibilaga, bilaga J, som ska skrivas på svenska.<br />
För 2012 avsätter Energimyndigheten medel till nya projekt inom energiriktad<br />
grundforskning, med en förväntad total omfattning på cirka 15 Mkr. Sedan 2005 har<br />
Energimyndigheten ansvaret för hela den svenska energiforskningen, även den grundläggande<br />
forskningen.<br />
Information om Energimyndighetens temaområden finns på www.energimyndigheten.se.<br />
Vid denna särskilda inriktning kommer inte fissionsforskningsrelaterade ansökningar att<br />
behandlas. Bidrag till full finansiering av anställning ges inte, utan söks och kan ges som del<br />
av projektbidrag. Bidrag ges för maximalt fyra år.<br />
Varje ansökan om forskningsbidrag från satsningen på energiriktad grundforskning tolkas<br />
som en deklaration från den sökandes sida att han/hon i sitt arbete kommer att söka kunskaper<br />
av betydelse för framtida energisystem och att sökanden medger att projektet kan överföras<br />
till Energimyndigheten för finansiering.<br />
Kriterier för tilldelning från en satsning på energiriktad grundforskning kommer att vara såväl<br />
hög vetenskaplig kvalitet som hög relevans för kunskapsutveckling inom området.<br />
Vetenskaplig kvalitetsgranskning görs i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beredningsgrupper. De ansökningar<br />
som får minst betyg 3 går vidare till Energimyndighetens grundforskningskommitté för<br />
relevansbedömning och urval för finansiering från Energimyndigheten. Se kap 6.4 för<br />
avlyftshantering.<br />
Samhällets globalisering<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> inbjuder forskare från alla vetenskapsområden att söka medel för<br />
forskningssamarbete inom området Samhällets globalisering. Sammanlagt finns 15 miljoner<br />
SEK att söka 2011. Detta är tredje och sista året denna inriktning kommer att vara sökbar.<br />
Projekten kan ha en varaktighet på maximalt tre år.<br />
Globaliseringen griper in i samhällsutvecklingen på alla nivåer. Den innebär ett ständigt ökat<br />
beroende mellan olika stater och kontinenter, och inverkar på allt från politiska och<br />
ekonomiska, kulturella och sociala, till tekniska, klimatologiska och sjukdomsframkallande<br />
förlopp.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
<strong>Vetenskapsrådet</strong> välkomnar därför forskningsprojekt som, i syfte att undersöka olika typer av<br />
samband, angriper globaliseringen från skilda håll. Ett krav är att forskningen adresserar<br />
förändringar— orsaker såväl som konsekvenser — som i en bred bemärkelse kan definieras<br />
som samhälleliga. <strong>Vetenskapsrådet</strong> vill särskilt uppmuntra samarbeten mellan forskare från<br />
olika vetenskapsområden.<br />
Kriterier för medelstilldelning är såväl god vetenskaplig kvalitet som hög relevans för<br />
kunskapsutveckling om samhällets globalisering.<br />
Om en ansökan avser forskning om samhällets globalisering ska Bilaga a7 vara bifogad<br />
ansökan med en beskrivning av ansökans relevans för området. Endast ansökningar med<br />
denna bilaga kan komma ifråga för satsningen. Ansökningarna bereds först inom<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s ordinarie beredningsgrupper. Ett urval ansökningar kommer därefter att<br />
bedömas ur kvalitets- och relevanssynpunkt av en ämnesövergripande panel. Styrelsen har<br />
delegerat till Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap att fatta finansieringsbeslut,<br />
vilket sker under oktober.<br />
Ansökningar som inte beviljas medel inom den särskilda satsningen på Samhällets<br />
globalisering konkurrerar på vanligt sätt om projektbidrag från <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
forskningsanslag.<br />
Hanteringsordning<br />
Satsningen skall omfatta ansökningar om projektbidrag.<br />
De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga<br />
en bilaga till ansökan (Bilaga a7). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma<br />
ifråga för satsningen.<br />
Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen<br />
konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s budgetram.<br />
De ansökningar som respektive ämnesråds beredningsgrupper anser representerar<br />
minst mycket bra, internationellt konkurrenskraftig forskning kommer, efter den<br />
normala vetenskapliga bedömningen i ordinarie beredningsgrupper, att bedömas<br />
samlat av en särskild panel. Denna panel är utsedd av ämnesrådet för humaniora och<br />
samhällsvetenskap på delegation av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse, med expertis inom<br />
globaliseringsområdet och bred kompetens inom natur- och teknikvetenskap,<br />
humaniora och samhällsvetenskap, medicin samt utbildningsvetenskap.<br />
Beredningsgrupperna använder den granskningsblankett som respektive ämnesråd<br />
använder vid granskning av projekt och ger också förslag till finansiering för dessa<br />
projekt.<br />
Beredningsgruppernas yttranden måste vara färdigställda senast den 22 september.<br />
Med tillgång till den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna skall panelen med<br />
hjälp av en rangordningslista välja ut de projekt de vill föreslå finansiering för. Dessa<br />
lyfts då bort från berörda beredningsgrupper.<br />
Bidragen skall kunna utdelas till grundvetenskaplig forskning inom såväl natur- och<br />
teknikvetenskap som samhällsvetenskap, medicin, humaniora och<br />
utbildningsvetenskap.<br />
Panelen skall inför sitt sammanträde erhålla faktablad för ansökningarna, yttranden<br />
från beredningsgruppen, samt relevansbilagor.<br />
ÄR HS fattar beslut om bidrag i oktober.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
19
20<br />
Livets molekyler i samverkan<br />
Det senaste halvseklets forskning har resulterat i att vi idag börjar få en god bild av de enheter<br />
– proteiner, DNA, RNA, lipider – makromolekyler som bygger upp det vi kallar liv.<br />
Kartläggningen av genomet hos ett snabbt växande antal organismer, inklusive människan,<br />
och framsteg inom epigenetiken, har gett en solid bas för att ytterligare fördjupa förståelsen av<br />
livet utifrån ett molekylärt perspektiv. En av de stora vetenskapliga utmaningarna är nu att<br />
klarlägga mekanismer och interaktioner mellan de olika makromolekylära enheterna. I denna<br />
utmaning ingår att på en molekylär nivå förstå hur processer som DNA-replikation och<br />
transkription, RNA-translation, protein-veckning, nukleinsyra- och protein-kemisk<br />
modifiering, sammansättning av större protein komplex till fungerande cellulära maskiner,<br />
förmedling av signaler inom och mellan celler, och transport av små och stora molekyler över<br />
membraner, fungerar mekanistiskt och regleras i cellerna.<br />
Informationen om såväl molekylernas struktur som deras samverkan finns lagrad i<br />
organismernas genom. DNA-molekylerna kodar för RNA sekvenser, som via ribosomer<br />
translateras till en mängd olika polypeptidkedjor i varje cell. Oftast krävs att dessa<br />
proteinkedjor veckas, med eller utan hjälp, till kompakta tredimensionella strukturer innan de<br />
blir funktionella. Ibland behöver proteinerna dessutom binda andra proteiner eller små<br />
molekyler för att aktiveras. Vissa DNA-sekvenser kodar också för små RNA-molekyler som,<br />
utan att translateras, har en aktiv roll i regleringen av cellulära processer. Genom att studera<br />
dynamik, struktur, termodynamik och interaktioner mellan makromolekyler (d v s proteiner,<br />
DNA, RNA, membraner och små ligander) med en mängd olika experimentella metoder kan<br />
vi bygga upp en bättre förståelse för de komplexa samband som resulterar i livets helhet. För<br />
att möta de vetenskapliga utmaningar som beskrivits ovan har <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse<br />
beslutat att utlysa Livets molekyler i samverkan som prioriterat grundforskningsområde.<br />
Medel reserveras för utlysningar under tre år (2010, 2011, 2012) för treåriga<br />
forskningsprojekt inom detta breda område. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ser positivt på grundforskningsprojekt<br />
som fokuserar på fundamentala mekanismer och funktioner hos enskilda<br />
biomolekyler eller deras samverkan i större biologiska system. Områdets interdisciplinära<br />
karaktär och de komplexa sambanden på flera nivåer innebär stora utmaningar för kreativitet<br />
och förståelse inom området och för utbildningen och kommunikation av forskningsresultat.<br />
Forskning i anslutning till detta delområde innefattas av satsningen. För årets (2011) utlysning<br />
reserveras 15 miljoner kronor.<br />
Hanteringsordning<br />
De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga<br />
en bilaga till ansökan (Bilaga b1). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma<br />
ifråga. Satsningen omfattar enbart ansökningar om projektbidrag.<br />
Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen<br />
konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s budgetramar.<br />
Bidragen ska stödja grundvetenskaplig forskning inom samtliga vetenskapsområden.<br />
Den vetenskapliga bedömningen äger rum i ordinarie beredningsgrupper. Beredningsgrupperna<br />
använder den yttrandeblankett som respektive ämnesråd tillhandahåller och<br />
ger också särskilt förslag till finansiering för dessa projekt. Beredningsgrupperna ska<br />
även ombedjas att yttra sig över ansökans relevans för satsningen. Yttrandena måste<br />
vara färdigställda senast den 23 september 2011.<br />
Ansökningar som beredningsgruppen anser representerar minst mycket bra,<br />
internationellt konkurrenskraftig forskning som så långt möjligt bör erhålla stöd från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> (VR-betyg 3 eller högre), kommer att bedömas samlat av en särskild<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
panel, utsedd av ÄR NT på delegation av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse, och med bred<br />
kompetens inom naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa, humaniora<br />
och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap.<br />
Panelen ska ha en ordförande och sju övriga ledamöter. Vid stort antal ansökningar<br />
kan den ha ytterligare ledamöter.<br />
Beredningsgrupperna inom NT kan nominera upp till sju ansökningar till panelen.<br />
Panelen skall inför sitt möte den 6 oktober 2011 ha tillgång till aktuella ansökningar,<br />
erhålla faktablad och relevansbilagor för ansökningarna samt yttranden och<br />
finansieringsförslag från beredningsgrupperna.<br />
Baserat på relevans för satsningen och vetenskaplig kvalitet ska panelen välja ut de<br />
projekt den vill föreslå finansiering för, inom en ram om 15 miljoner kronor per år<br />
under 2012-2014, genom att upprätta en prioriteringslista. ÄR NT fattar beslut om<br />
bidrag i slutet av oktober.<br />
Ansökningar som föreslås finansierade lyfts bort från berörda beredningsgruppers<br />
prioriteringslistor. På så sätt frigjorda medel, genom avlyft ifrån beredningsgruppens<br />
budgetram, tillfaller i första hand gruppens ansökningar enligt principer som berört<br />
ämnesråd/kommitté fastställt.<br />
Panelen ska inte avlämna skriftliga yttranden efter mötet; endast yttrande från den<br />
ursprungliga beredningsgruppen lämnas till de sökande.<br />
Särskild inriktning vars medel fördelas separat<br />
Varje beredningsgrupp har möjlighet att välja ut en ansökan som gäller Nya områden samt<br />
mång- och tvärvetenskap och som ej kan erhålla bidrag inom beredningsgruppens ram. I<br />
yttrandet för denna ansökan ska det framgå vilka värden som ansökan har i relation till nya<br />
områden eller mång- och tvärvetenskap. Omfördelningsgruppen väljer sedan ut ett antal<br />
ansökningar som föreslås ämnesrådet för finansiering.<br />
6.4 Avlyftsprinciper för särskilda inriktningar<br />
Panelerna för Livets molekyler och energiriktad grundforskning sammanträder efter det att de<br />
ordinarie beredningsgrupperna har sammanträtt (i början på oktober 2011). Därför kommer de<br />
ansökningar som dessa paneler önskar finansiera (med särskilda relevansbilagor) att lyftas<br />
bort från de ämnesspecifika beredningsgrupperna. I de fall ansökningar, som redan placerats<br />
för finansiering inom beredningsgruppernas budgetram, tas bort kommer de att generera ett<br />
budgetutrymme för att finansiera ytterligare ansökningar inom beredningsgruppens<br />
budgetram.<br />
Avlyft sker, vad gäller Livets molekyler, enligt beredningsgruppens rangordningslista för<br />
omfördelning. I övriga fall tillfaller frigjorda medel i första hand berörd beredningsgrupps<br />
högst rangordnade ansökningar med relevansbilaga samt lägst betyg 3 och sammanfattande<br />
prioritering lägst 3, och som av panelen bedömts som relevant för satsningen. I andra hand<br />
sker avlyft enligt beredningsgruppens rangordning. (Beredningsgrupperna ska därför även<br />
alltid rangordna ett lämpligt antal ansökningar utöver vad som krävs för omfördelningen.)<br />
Om finansiering föreslås från flera särskilda satsningar för ett projekt, ska i första hand den<br />
satsning vars panel föreslår det största bidragsbeloppet gälla, och i andra hand den satsning<br />
som har störst totalbudget. Frigjorda medel återgår till den särskilda satsningens<br />
prioriteringslista (som alltså ska ha reserver utanför sin budgetram).<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
21
22<br />
7. Hanteringsordning för ansökningar: dyrbar<br />
vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag<br />
stora databaser och driftsbidrag<br />
7.1 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om medel till dyrbar<br />
vetenskaplig utrustning<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska finansiera dyrbar vetenskaplig utrustning till grundforskning och<br />
tillämpad forskning inom alla vetenskapsområden. Observera att detta skiljer sig från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s huvuduppdrag.<br />
I enlighet med direktiven i forskningspropositionen 2008/09:50 ”Ett lyft för forskning och<br />
innovation” kommer <strong>Vetenskapsrådet</strong> från och med 2009 inte längre att finansiera dyrbar<br />
vetenskaplig utrustning för enskilda forskare eller forskargrupper. Det ansvaret övergår<br />
istället till universiteten. <strong>Vetenskapsrådet</strong> kommer att fokusera på forskningsinfrastrukturer<br />
av nationellt intresse.<br />
Ansökningar om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning har en stor spännvidd vad avser<br />
antalet sökande (nyttjare av utrustningen), projekt som ska stödjas av utrustningen och själva<br />
utrustningen. Ansökan kan gälla allt från kommersiellt tillgänglig lagervara till tillverkning av<br />
utrustning/anläggning i egen regi. Riktlinjerna nedan kommer därför att vara tillämpliga i de<br />
allra flesta fall men i något fall kan bedömare behöva ge utförligare kommentarer med hänsyn<br />
till ansökans specifika art.<br />
Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens<br />
beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens<br />
beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör<br />
andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från<br />
RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i november beslutar RFI<br />
om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås.<br />
Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den<br />
vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s<br />
grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl<br />
ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur.<br />
Steg 1<br />
1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens<br />
beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s<br />
beredningsgrupper.<br />
De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av kvaliteten på den verksamhet som ska stödjas av utrustningen<br />
b) En bedömning av kompetensen hos de sökande<br />
Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e).<br />
c) Utrustningens relevans för den verksamhet som ska stödjas av utrustningen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon<br />
perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet e).<br />
d) En bedömning av utrustningens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Utrustningen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Utrustningen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
3 = Utrustningen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens<br />
yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet.<br />
Steg 2<br />
2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan<br />
kan behandlas i flera beredningsgrupper.<br />
3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av om utrustningen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den<br />
ska:<br />
vara av brett nationellt intresse,<br />
ge förutsättningar för världsledande forskning,<br />
utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade<br />
forskningsprojekt,<br />
vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand,<br />
ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande,<br />
vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en<br />
plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till<br />
insamlade data och presentation av resultat),<br />
samt<br />
i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi<br />
b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som ska stödjas av utrustningen<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
23
24<br />
c) En bedömning av kompetensen hos de sökande<br />
Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h).<br />
I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en<br />
sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg.<br />
d) Utrustningens relevans för den forskning som ska stödjas av utrustningen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon<br />
perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet<br />
h).<br />
e) Utrustningens utnyttjande under avskrivningstiden<br />
En bedömning görs om de sökandes planering av driften under avskrivningstiden står i paritet<br />
med de krav utrustningen ställer på driftsorganisation avseende driftskostnader, adekvat<br />
datahantering, kompetens och användarstöd.<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Otillräckliga förutsättningar att utnyttja utrustningens potential<br />
2=Goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential<br />
3=Verkligt goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential<br />
f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga<br />
forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande<br />
infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den<br />
skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen.<br />
g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f.<br />
Prioriteringen görs i en femgradig skala:<br />
1=Ingen prioritet<br />
2=Låg prioritet<br />
3=Medelhög prioritet<br />
4=Hög prioritet<br />
5=Högsta prioritet<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas<br />
yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista,<br />
se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det<br />
slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts,<br />
särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i<br />
de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper.<br />
Steg 3<br />
4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta<br />
en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid<br />
sammanvägningen.<br />
5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna<br />
fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda<br />
ansökningar.<br />
7.2 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om planeringsbidrag<br />
Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens<br />
beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens<br />
beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör<br />
andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från<br />
RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i november beslutar RFI<br />
om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås.<br />
Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den<br />
vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s<br />
grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl<br />
ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur.<br />
Steg 1<br />
1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens<br />
beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s<br />
beredningsgrupper.<br />
De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen.<br />
Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på<br />
beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets<br />
potential som ska bedömas.<br />
b) En bedömning av kompetensen hos de sökande.<br />
Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
25
26<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e).<br />
c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
infrastrukturen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens<br />
yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet.<br />
Steg 2<br />
2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan<br />
kan behandlas i flera beredningsgrupper.<br />
3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av om den planerade infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för<br />
infrastruktur och en bedömning av behovet av planering.<br />
RFI:s kriterier för infrastruktur är att de ska:<br />
vara av brett nationellt intresse,<br />
ge förutsättningar för världsledande forskning,<br />
utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade<br />
forskningsprojekt,<br />
vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand,<br />
ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande,<br />
vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en<br />
plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till<br />
insamlade data och presentation av resultat),<br />
samt<br />
i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi<br />
Påståendet ”Ansökan avser en ny forskningsinfrastruktur och det finns behov av att<br />
genomföra en detaljerad planering” ska besvaras med ”Ja” eller ”Nej”.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen.<br />
Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på<br />
beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets<br />
potential som ska bedömas.<br />
c) En bedömning av kompetensen hos de sökande.<br />
Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h).<br />
I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en<br />
sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg.<br />
d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
infrastrukturen.<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga<br />
forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande<br />
infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den<br />
skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen.<br />
g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f.<br />
Prioriteringen görs i en femgradig skala:<br />
1=Ingen prioritet<br />
2=Låg prioritet<br />
3=Medelhög prioritet<br />
4=Hög prioritet<br />
5=Högsta prioritet<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
27
28<br />
h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas<br />
yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista,<br />
se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det<br />
slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts,<br />
särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i<br />
de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper.<br />
Steg 3<br />
4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta<br />
en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid<br />
sammanvägningen.<br />
5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna<br />
fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda<br />
ansökningar.<br />
7.3 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om stöd till stora<br />
databaser<br />
Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens<br />
beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens<br />
beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör<br />
andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från<br />
RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i november beslutar RFI<br />
om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås.<br />
Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den<br />
vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s<br />
grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl<br />
ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur.<br />
Steg 1<br />
1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens<br />
beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s<br />
beredningsgrupper.<br />
De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper ska avge ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen.<br />
b) En bedömning av kompetensen hos de sökande<br />
Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e).<br />
c) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
databasen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
d) En bedömning av databasens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade<br />
svenska forskargrupper<br />
3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens<br />
yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet.<br />
Steg 2<br />
2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan<br />
kan behandlas i flera beredningsgrupper.<br />
3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av om databasen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den<br />
ska:<br />
vara av brett nationellt intresse,<br />
ge förutsättningar för världsledande forskning,<br />
utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade<br />
forskningsprojekt,<br />
vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand,<br />
ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande,<br />
vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en<br />
plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till<br />
insamlade data och presentation av resultat),<br />
samt<br />
i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi<br />
b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen.<br />
c) En bedömning av kompetensen hos de sökande<br />
Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
29
30<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet i).<br />
I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en<br />
sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg.<br />
d) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
databasen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
e) En bedömning av databasens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade<br />
svenska forskargrupper<br />
3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
f) En bedömning av designen och kvaliteten hos databasen<br />
Bedömningsskalan är femgradig:<br />
1 = Ej acceptabel<br />
2 = Acceptabel<br />
3 = Bra<br />
4 = Hög internationell standard<br />
5 = Högsta internationella standard<br />
g) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga<br />
forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande<br />
databaser kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga<br />
motiveringen i) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen.<br />
h) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-g.<br />
Prioriteringen görs i en femgradig skala:<br />
1=Ingen prioritet<br />
2=Låg prioritet<br />
3=Medelhög prioritet<br />
4=Hög prioritet<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
5=Högsta prioritet<br />
i) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas<br />
yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista,<br />
se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det<br />
slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts,<br />
särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i<br />
de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper.<br />
Steg 3<br />
4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta<br />
en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid<br />
sammanvägningen.<br />
5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna<br />
fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda<br />
ansökningar.<br />
7.4 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om driftsbidrag<br />
Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens<br />
beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens<br />
beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör<br />
andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från<br />
RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i november beslutar RFI<br />
om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås.<br />
Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den<br />
vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s<br />
grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl<br />
ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur.<br />
Steg 1<br />
1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens<br />
beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s<br />
beredningsgrupper.<br />
De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen.<br />
b) En bedömning av kompetensen hos de sökande.<br />
Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
31
32<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e).<br />
c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
infrastrukturen<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens<br />
yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet.<br />
Steg 2<br />
2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan<br />
kan behandlas i flera beredningsgrupper.<br />
3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande:<br />
a) En bedömning av om infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur; den ska:<br />
vara av brett nationellt intresse,<br />
ge förutsättningar för världsledande forskning,<br />
utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade<br />
forskningsprojekt,<br />
vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand,<br />
ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande,<br />
vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en<br />
plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till<br />
insamlade data och presentation av resultat),<br />
samt<br />
i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi<br />
b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen.<br />
c) En bedömning av kompetensen hos de sökande.<br />
Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):<br />
1=otillräcklig/insufficient<br />
2=bra/good<br />
3=mycket bra/very good<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
4= utmärkt/excellent<br />
5= ledande/outstanding<br />
Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd<br />
bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h).<br />
I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en<br />
sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg.<br />
d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av<br />
infrastrukturen.<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1=Låg relevans<br />
2=Hög relevans<br />
3=Mycket hög relevans<br />
e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare<br />
Bedömningsskalan är tregradig:<br />
1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare<br />
2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt<br />
kvalificerade svenska forskargrupper<br />
f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga<br />
forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande<br />
infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den<br />
skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen.<br />
g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f.<br />
Prioriteringen görs i en femgradig skala:<br />
1=Ingen prioritet<br />
2=Låg prioritet<br />
3=Medelhög prioritet<br />
4=Hög prioritet<br />
5=Högsta prioritet<br />
h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas<br />
yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista,<br />
se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det<br />
slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts,<br />
särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i<br />
de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
33
34<br />
Steg 3<br />
4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta<br />
en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid<br />
sammanvägningen.<br />
5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna<br />
fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda<br />
ansökningar.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
8. Granskning och betygssättning<br />
8.1 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och<br />
externa granskare inför beredningsgruppsmötet<br />
Beredningsgruppsledamot<br />
Beredningsgruppen har samma ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och<br />
samtliga ska prioriteras utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får nedprioriteras med<br />
motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska<br />
granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter,<br />
förslagsställaren, lämnar en mer utförlig skriftlig kommentar, förslag till yttrande, som<br />
komplement till betygsättningen. Annan ledamot i beredningsgruppen, som betygsätter och<br />
rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt utlåtande vilket då<br />
kallas minnesanteckning.<br />
I granskarnas minnesanteckningar/förslag till yttrande inför beredningsgruppsmötet anges tre<br />
betyg avseende bedömning av den sökandes kompetens, projektets kvalitet samt projektets<br />
genomförbarhet. Betygen ges på en femgradig skala. Varje granskare anger också en<br />
preliminär rangordning per bidragsform av hur den specifika ansökan bedöms jämfört med<br />
alla andra ansökningar inom samma bidragsform som han/hon granskat (till exempel 1 (20), 2<br />
(20) osv).<br />
I betyg och rangordning ska inte hänsyn tas till eventuella randvillkor. I förslaget till yttrande<br />
ska i löpande text kommenteras närmare om sökandens kompetens, projektets kvalitet och<br />
projektets genomförbarhet.<br />
Extern granskare<br />
Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till<br />
stöd åt en beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald<br />
ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå<br />
utanför <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att välja en utländsk<br />
expert som extern granskare.<br />
Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att<br />
rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför skall användande av externa<br />
granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av<br />
jävssituationer rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i<br />
gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag<br />
för jämförelse.<br />
Beredningsgruppen, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning<br />
behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i<br />
aktuell beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas.<br />
Extern granskning är obligatorisk när ledamot av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beslutsorgan är sökande<br />
(minst 2 externa yttranden krävs inför beslut). Övriga fall där extern granskning förekommer<br />
är typiskt:<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
35
36<br />
Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende<br />
granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen<br />
Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens<br />
inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning<br />
En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som<br />
beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens yttranden som<br />
inkommer till VR är en allmän handling, likställt med beredningsgruppens slutyttrande, och<br />
ska lämnas ut på begäran. I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet<br />
komma med ett rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande.<br />
Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan<br />
och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom<br />
gruppen (minst 3).<br />
8.2 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet,<br />
beredningsgruppens yttrande<br />
För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg med avseende<br />
på såväl projektets vetenskapliga kvalitet som de sökandes kompetens enligt den för<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> gemensamma femgradiga betygsskalan. För de två högsta betygen ska<br />
beredningsgruppen ange inom vilket område (se kapitel 8.4) projektet/forskaren är<br />
internationellt respektive nationellt ledande. I undantagsfall kan ansökan som inte kan sägas<br />
höra till något av de ämnesområden som gäller för betygen 4 och 5 ändå ges något av dessa<br />
två betyg, men ämnesområdet ska då specificeras och får inte utgöra ett underområde av något<br />
av de angivna ämnesområdena.<br />
Randvillkor och prioritering<br />
Kvalitetskravet återfinns i första paragrafen i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s instruktion. Kvaliteten är<br />
alltså det primära kriteriet för prioritering av ansökningarna, men ett antal randvillkor kan<br />
vägas in i den sammanfattande prioriteringen. Randvillkoren ska användas endast för<br />
rangordning av kvalitetsmässigt likvärdiga eller nästan likvärdiga ansökningar. Inget<br />
randvillkor är viktigare än något annat.<br />
Randvillkor som särskilt ska beaktas är, utan inbördes ordning:<br />
Ansökan bidrar till jämställdheten genom stöd till sökande inom ett område som<br />
domineras av forskare av det motsatta könet<br />
Ansökan bidrar till rörligheten genom stöd till forskare som avser byta universitet eller<br />
institution<br />
Ansökan innehåller element av mång- och tvärvetenskap<br />
Ansökan omfattar forskning med särskild inomvetenskaplig eller samhällelig relevans<br />
Alla randvillkor som har betydelse för bedömningen ska anges i de skriftliga kommentarerna<br />
till yttrandet. För ansökningar om industridoktorandprojekt görs ingen sammanfattande<br />
rangordning med hänsyn till randvillkoren.<br />
Den sammanfattande prioriteringen görs enligt skalan:<br />
5 = Högsta prioritet<br />
4 = Hög prioritet<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
3 = Medelhög prioritet<br />
2 = Låg prioritet<br />
1 = Avslag<br />
Om inget randvillkor påverkat prioriteringen är den sammanfattande prioriteringen samma<br />
som det sammanvägda betyget. I den sammanfattande prioriteringen kan (i undantagsfall)<br />
också ytterligare omständigheter komma till uttryck, vilka i så fall bör kommenteras i<br />
yttrandet. Ett exempel på ansökningar som skulle kunna tänkas få ett högt betyg men låg<br />
prioritering är tilläggsansökningar som enligt ämnesrådets beslut normalt ska avslås även om<br />
betyget är högt eller när den sökande redan har ett projektbidrag och den nu aktuella ansökan<br />
inte uppfyller villkoren för att få ytterligare en ansökan beviljad.<br />
Beredningsgruppens skriftliga yttrande<br />
Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande som är slutprodukten av<br />
den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket<br />
viktigt dokument och utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas alltid till den<br />
sökande. Det är viktigt att yttrandet är konsistent med betyget och förslaget till beslut samt<br />
innehåller de klargöranden som kan behövas.<br />
Förslaget till yttrande som skrivits in i VR-Review innan beredningsgruppsmötet ligger till<br />
grund för det slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens<br />
gemensamma bedömning av ansökan. Förslagsställaren har vanligen uppdraget att skriva in<br />
gruppyttrandet i VR-Review senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte.<br />
Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet:<br />
Styrkor och svagheter i forskarens kompetens inom det för projektet aktuella<br />
ämnesområdet<br />
Sammanvägning av flera sökandes kompetens om sådan gjorts<br />
Kommentarer om projektets genomförbarhet<br />
Bedömning av kompetensen och framtidspotentialen hos unga forskare som fått något av<br />
de två högsta betygen<br />
Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik<br />
Större skillnader i bedömningen av projektets kvalitet respektive forskarens<br />
Kompetens och hur de två betygen sammanvägts i det sammanfattande betyget<br />
Förklaring till varför beredningsgruppens bedömning avviker från de externa granskarnas<br />
om så är fallet<br />
Tillämpning av eventuella randvillkor och hur de påverkat prioriteringen, särskilt om<br />
siffrorna för betyg och sammanfattande prioritering inte är desamma<br />
Motivering till varför man föreslår ett andra projektbidrag till sökande som redan har ett<br />
löpande projektbidrag (se avsnitt 6.2 om restriktioner rörande flera projektbidrag till<br />
samma forskare)<br />
8.3 VR-betygen, riktlinjer för beredningen<br />
(efter GD-beslut 2003-04-29, Dnr 111-2003-4412)<br />
Gemensamma betyg för vetenskaplig kvalitet, de femgradiga så kallade VR-betygen,<br />
beslutades av GD i april 2003 efter förslag från huvudsekreterarna. Dessa betyg ska ses som<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
37
38<br />
absoluta och därmed möjliggöra jämförelser mellan ansökningar i olika beredningsgrupper.<br />
Syftet med betygen, förutom att de används som ett instrument för att ranka ansökningar, är<br />
att visa upp ansökningarnas kvalitet för statsmakterna och allmänheten. När systemet bedöms<br />
tillförlitligt ska betygen dessutom användas till att ge ett underlag till <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
uppföljning av medelsfördelningen och av forskningen och dess kvalitet, möjliggöra bättre<br />
jämförelser tvärs över ämnesråden, informera universitet och högskolor till hjälp för deras<br />
prioriteringsarbete, i enlighet med en överenskommelse mellan VR och SUHF 1 juli 2001.<br />
Betygen definieras enligt följande:<br />
5=världsledande/outstanding: Projektet representerar respektive forskaren bedriver<br />
världsledande forskning av högsta kvalitet. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör<br />
de världsledande inom ämnesområdet. Eftersom svensk forskning inte är världsledande annat<br />
än inom ett begränsat antal ämnesområden saknas sannolikt ansökningar på denna nivå inom<br />
flera beredningsgrupper.<br />
4=utmärkt/excellent: Projektet representerar resp. forskaren bedriver utmärkt, internationellt<br />
uppmärksammad forskning. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör de nationellt<br />
ledande inom ämnesområdet.<br />
3=mycket bra/very good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver mycket bra,<br />
internationellt konkurrenskraftig forskning som så långt möjligt bör erhålla stöd från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
2=bra/good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver bra forskning väl värd stöd från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> om det finns tillräckliga resurser. Betyget ska inte uppfattas som lågt i ett<br />
vidare perspektiv. Forskning värd stöd från <strong>Vetenskapsrådet</strong> måste uppfylla höga<br />
kvalitetskrav.<br />
1=otillräcklig/insufficient: Den sammanvägda vetenskapliga kvaliteten är otillräcklig för<br />
finansiering från <strong>Vetenskapsrådet</strong>. Betyget otillräcklig innebär inte att projektet resp.<br />
forskaren behöver vara dålig(t). Projektet respektive forskaren kan vara bra men inte<br />
tillräckligt bra för att klara de höga kvalitetskrav som <strong>Vetenskapsrådet</strong> enligt sin instruktion<br />
ska upprätthålla.<br />
Anvisningar för betygsättning av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s ansökningar<br />
Ansökningarnas vetenskapliga kvalitet ska bedömas av beredningsgrupperna i en femgradig<br />
skala enligt nedan. Betyget ska utgöra en sammanvägning av projektets kvaliteten samt den<br />
sökandes kompetens inom det för projektet aktuella ämnesområdet. Ett sammanvägt betyg ska<br />
lämnas även i de fall det finns betydande skillnader mellan projektets kvalitet och den<br />
sökandes kompetens. Beredningsgruppen kan i sådana fall med fördel kommentera<br />
skillnaderna och sammanvägningen i yttrandet.<br />
Kvalitetskriterier kan behöva olika förtydliganden inom olika ämnesområden. Ämnesråden<br />
kan därför lämna särskilda anvisningar för hur den vetenskapliga kvaliteten ska bedömas<br />
inom olika ämnesområden. Randvillkor som påverkar prioriteringen men inte är en del av den<br />
vetenskapliga kvaliteten ska inte vägas in i betyget. Möjligheten till finansiering ska inte<br />
heller vägas in i betyget; betygen ska självfallet inte justeras uppåt för de ansökningar som<br />
kan finansieras eller nedåt för de ansökningar som inte kan finansieras.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Begreppen nationellt ledande och världsledande under betygen 4 respektive 5 ska inte tolkas<br />
som bara ett enda projekt eller en enda forskare. De ledande inom ett ämnesområde kan vara<br />
flera, men bara ett begränsat antal projekt och forskare. Det ämnesområde som avses ska<br />
anges när betyget sätts till 4 eller 5. Ämnesområdet får inte vara för smalt definierat.<br />
Ämnesråden kan utfärda särskilda anvisningar beträffande omfattningen av ämnesområden<br />
för betygen 4 och 5.<br />
Med forskarens kompetens avses i regel huvudsökandens, men kompetensen bör också vara<br />
en sammanvägning av samtliga medverkandes kompetens; beredningsgruppen kan i sådana<br />
fall göra en notering om detta i yttrandet. Vid bedömning av unga forskare ska deras<br />
framtidspotential betraktas som en viktig komponent av kompetensen. Ansökningar från unga<br />
forskare ska också kunna ges betygen 4 eller 5. Begreppet ledande inom ett ämnesområde får<br />
då för unga forskare tolkas som potentialen att bli ledande inom ämnesområdet;<br />
beredningsgruppen kan i sådana fall göra en notering om detta i yttrandet.<br />
8.4 Särskilda anvisningar för betygssättning av ansökningar inom<br />
naturvetenskap och teknikvetenskap<br />
Vetenskaplig förnyelse ska betraktas som en viktig komponent av den vetenskapliga<br />
kvaliteten. Det är angeläget att rådet stöder ny och banbrytande forskning.<br />
Beredningsgruppens sammanvägda femgradiga betyg är ett viktigt instrument i ämnesrådets<br />
och <strong>Vetenskapsrådet</strong>s interna och externa arbete. Det är nödvändigt för beredningsgruppernas<br />
och ämnesrådets trovärdighet att den absoluta betygsskalan tillämpas strängt enligt de kriterier<br />
som beskrivs i GD beslutet från 2003 (avsnitt 8.3).<br />
Ämnesområden för betygen ledande/outstanding (betyg 5) och utmärkt/excellent (betyg 4)<br />
När betygen ledande/outstanding (betyg 5) respektive utmärkt/excellent (betyg 4) sätts ska<br />
beredningsgruppen i yttrandet ange inom vilket av nedanstående ämnesområden som<br />
projektet och forskaren är internationellt respektive nationellt ledande. Även om ämnesområdena<br />
redovisas sorterade per beredningsgrupp så kan betygsområdet väljas från en annan<br />
beredningsgrupp än den där ansökan behandlas. I undantagsfall kan en ansökan som inte kan<br />
sägas höra till något av nedanstående ämnesområden ändå ges betyg 4 eller 5. Ämnesområdet<br />
ska då specificeras och får inte utgöra ett underområde av något av följande ämnesområden,<br />
se nästa sida.<br />
Ämnesområden för betyg 4 och 5<br />
Medicinsk teknik (NT-A)<br />
Biomaterial<br />
Biomedicinsk sensorteknik<br />
Biomedicinsk simulering<br />
Biomekanik<br />
Fysiologisk mätteknik<br />
Medicinsk bild och signalbehandling<br />
Medicinsk informatik<br />
Medicinsk strålningsfysik<br />
Medicinsk teknik<br />
Terapeutiska tekniker<br />
Processer i mark, luft, vatten (NT-B)<br />
Biogeokemi<br />
Dynamisk meteorologi<br />
Exogen geokemi<br />
Fysisk oceanografi<br />
Hydrologi<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
39
40<br />
Kemisk meteorologi<br />
Kemisk oceanografi<br />
Klimatologi<br />
Geologi och geofysik (NT-C)<br />
Berggrundsgeologi<br />
Fasta jordens fysik<br />
Geomorfologi<br />
Geoteknik<br />
Glaciologi<br />
Historisk geologi och paleontologi<br />
Kvartärgeologi<br />
Mineralvetenskap<br />
Paleoklimatologi<br />
Biokemi och bioteknik (NT-D1)<br />
Bioenergetik<br />
Bioinformatik<br />
Bioteknisk cell- och molekylärbiologi<br />
Funktionsgenomik<br />
Glykobiologi<br />
Membranbiokemi<br />
Neurokemi<br />
Nukleinsyrors biokemi<br />
Proteinkemi och enzymologi<br />
Strukturbiologi<br />
Systembiologi<br />
Växtbioteknik<br />
Organisk kemi, oorganisk kemi och<br />
materialkemi (NT-D2)<br />
Bio-organisk kemi<br />
Elektrokemi<br />
Fasta tillståndets kemi<br />
Fysikalisk organisk kemi<br />
Klusterkemi<br />
Läkemedelskemi<br />
Lösningskemi<br />
Materialsyntes<br />
Metallorganisk kemi<br />
Organisk syntes<br />
Polymerkemi<br />
Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och<br />
teoretisk kemi (NT-D3)<br />
Biofysikalisk kemi<br />
Kemisk dynamik<br />
Kemisk fysik<br />
Kvantkemi<br />
Molekylär biofysik<br />
Molekylär statistisk mekanik<br />
Spektroskopi<br />
Teoretisk biokemi<br />
Teoretisk molekylärbiologi<br />
Yt- och kolloidkemi<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
Processteknik, miljöteknik och analytisk<br />
kemi (NT-D4)<br />
Analytisk kemi<br />
Bioanalytisk kemi<br />
Biotekniska processer<br />
Cellulosa-, pappers- och fiberteknik<br />
Energiteknik<br />
Enzymteknik<br />
Formuleringsteknologi<br />
Katalys<br />
Kemisk apparatteknik<br />
Kemisk processteknik<br />
Kemometri<br />
Livsmedelskemi<br />
Livsmedelsteknik<br />
Mikrofluidik<br />
Miljökemi<br />
Miljöteknik<br />
Sensorteknik<br />
Separationsteknik<br />
Transportprocesser<br />
Ekologi och systematik (NT-I)<br />
Beteendeekologi<br />
Ekosystemekologi<br />
Evolutionär ekologi<br />
Molekylär ekologi<br />
Populationsekologi<br />
Populationsgenetik<br />
Samhällsekologi<br />
Systematik och taxonomi<br />
Teoretisk ekologi<br />
Organismbiologi (NT-J)<br />
Bioinformatik<br />
Cellbiologi<br />
Evolutionsbiologi<br />
Immunologi<br />
Membranbiokemi<br />
Mikrobiologi<br />
Utvecklingsbiologi<br />
Växtfysiologi<br />
Zoofysiologi<br />
Cell- och molekylärbiologi (NT-K)<br />
Biofysik<br />
Biologisk bildanalys<br />
Epigenetik<br />
Eukaryot molekylärbiologi<br />
Membranproteomik<br />
Molekylär cellbiologi<br />
Molekylär evolutionsbiologi<br />
Molekylär mikrobiologi<br />
Molekylärbiologi
Neurobiologi<br />
Stamcellsbiologi<br />
Utvecklingsbiologi<br />
Växtbiokemi<br />
Växtmolekylärbiologi<br />
Halvledarfysik, elektronik, elektro-teknik<br />
och fotonik (NT-L)<br />
Elektrisk mät- och apparatteknik<br />
Elektrofysik<br />
Elektronik<br />
Elektroteknik<br />
Elkraftteknik<br />
Fotonik<br />
Halvledarfysik<br />
Nano- och mikroelektronik<br />
Subatomär fysik, astrofysik, rymdfysik och<br />
fusion (NT-MN)<br />
Astrofysik<br />
Astropartikelfysik<br />
Elementarpartikelfysik<br />
Fusion<br />
Fysikens matematiska metoder<br />
Kärnfysik<br />
Relativitetsteori och kosmologi<br />
Rymdfysik<br />
Strålningsfysik<br />
Atom- och molekylfysik och kondenserade<br />
materiens fysik (NT-NO)<br />
Atomfysik<br />
Beräkningsfysik<br />
Kemisk fysik<br />
Klusterfysik<br />
Kondenserade materiens fysik; experimentell<br />
Kondenserade materiens fysik; teoretisk<br />
Kvantinformation<br />
Kvantvätskor och kvantmaterial<br />
Magnetism<br />
Molekylfysik<br />
Nanovetenskap<br />
Optik<br />
Plasmafysik<br />
Statistisk fysik, kaos och ickelinjära dynamiska<br />
system<br />
Struktur- och vibrationsfysik<br />
Supraledning<br />
Teknisk fysik (NT-P)<br />
Biologisk fysik<br />
Komponentfysik<br />
Materialfysik och ytfysik<br />
Optik<br />
Materialvetenskap (NT-Q)<br />
Kompositmaterial<br />
Materialkarakterisering<br />
Materialmodellering<br />
Mellanytor<br />
Metaller och legeringar<br />
Nanostrukturerade material<br />
Oorganiska material<br />
Polymera material<br />
Ytbeläggning<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
Matematik och teknisk matematik (NT-R)<br />
Algebra och kombinatorik<br />
Analys<br />
Beräkningsmatematik<br />
Geometri<br />
Optimering<br />
Stokastik<br />
Teknisk matematik<br />
Datavetenskap (NT-S)<br />
Algoritm- & komplexitetsteori<br />
Bildanalys & bildbehandling<br />
Datakommunikation<br />
Datakompression<br />
Datorteknik<br />
Distribuerade system<br />
Människa-maskin-interaktion<br />
Programvaruteknik<br />
Teoretisk datavetenskap<br />
Signaler och system (NT-T)<br />
Adaptiva system<br />
Digital signalbehandling<br />
Kommunikationssystem<br />
Modellering och identifiering<br />
Nätverk<br />
Reglerteknik<br />
Teknisk fysik (NT-U)<br />
Akustik<br />
Biomekanik<br />
Hållfasthetslära<br />
Maskiner och maskinelement<br />
Strömningsmekanik<br />
Systemdynamik<br />
Teknisk mekanik<br />
41
42<br />
9. Användarguide till VR-Review<br />
Uppdaterad mars 2008 (JB)<br />
Välkommen som deltagare i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beredningsorganisation!<br />
Vad är VR-Review?<br />
VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett<br />
hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som<br />
skickats in till <strong>Vetenskapsrådet</strong>. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe<br />
Acrobat Reader (www.adobe.se).<br />
VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: http://vrreview.vr.se eller följa<br />
länken på www.vr.se. En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument.<br />
Vem gör vad i beredningsarbetet?<br />
Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via<br />
VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket<br />
ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av<br />
beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska<br />
syns på skärmen.<br />
Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du<br />
beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet ”Mina uppgifter”.<br />
Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa<br />
utlåtanden) i VR-Review.<br />
Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret ”Förslag till yttrande”.<br />
Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret ”Minnesanteckningar” (tidigare år<br />
kallat utlåtande eller BG-lista).<br />
Extern granskare skriver i formuläret: ”Externt utlåtande”.<br />
Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator,<br />
t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word.<br />
Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge<br />
ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt<br />
utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut<br />
till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial<br />
och är inte offentliga handlingar.<br />
När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen<br />
registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar<br />
i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag.<br />
Hur arbetar du i VR-Review?<br />
A. Din dator<br />
För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda.<br />
Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder.<br />
Grundläggande krav:<br />
Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review.<br />
Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare).<br />
Du måste tillåta att http://vrreview.vr.se använder så kallade Session Cookies.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> rekommenderar:<br />
Webbläsaren FireFox (version 1.5 eller senare).<br />
PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare).<br />
Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem.<br />
Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review.<br />
Att du tillåter popupfönster för http:// vrreview.vr.se.<br />
Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den<br />
datoransvarige på din institution/motsvarande.<br />
B. Menyval i VR-Review<br />
VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att<br />
vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er.<br />
Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall.<br />
Mina uppgifter<br />
Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i<br />
vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar<br />
granska ansökningar.<br />
Mina beredningsgrupper<br />
Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer<br />
beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad<br />
information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa<br />
samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan<br />
läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen.<br />
Administrera ansökningar<br />
Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare.<br />
Jäv<br />
Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då<br />
systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under<br />
menyvalet ”Mina beredningsgrupper”.<br />
Mina ansökningar att granska<br />
Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är<br />
förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här.<br />
Prioritera ansökningar<br />
Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s administratörer.<br />
Alla beredningsgrupper<br />
Här finns <strong>Vetenskapsrådet</strong>s samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det<br />
aktuella året.<br />
Rapporter<br />
Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas<br />
sedan till den e-post adress du har angivit.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
43
44<br />
Inställningar<br />
Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> från tidigare år.<br />
C. Så här gör du:<br />
Gå in på adressen http://vrreview.vr.se. Logga in med det användarnamn och lösenord som finns<br />
på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp.<br />
Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för<br />
eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen.<br />
Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord.<br />
Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar<br />
i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i<br />
beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för<br />
beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör<br />
beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår<br />
i beredningsgruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här.<br />
Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här<br />
kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid<br />
berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och<br />
dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt<br />
lämna kommentarer till din anmälan om jäv.<br />
Under menyvalet<br />
Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är<br />
förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du<br />
mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan<br />
med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om<br />
ansökan. Innan ett visst datum ska du:<br />
som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande.<br />
som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning.<br />
som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande.<br />
Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde<br />
(kontaktuppgifter finns på www.vr.se under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet<br />
av granskningen eller hantering av ansökningar. Behöver du teknisk VR-Reviewsupport är du<br />
välkommen att kontakta <strong>Vetenskapsrådet</strong> via: vrreview@vr.se Tack för att du är med och granskar<br />
ansökningar!<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
10. Allmänna riktlinjer från <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
styrelse till kommittéer och ämnesråd inför<br />
beredningsarbetet 2011<br />
Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande allmänna riktlinjer för<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK).<br />
10.1 Ansökningar som ligger mellan eller överlappar ämnesområden<br />
Varje ÄRK ska ta fullt ansvar för att varje ansökan får en adekvat behandling. Det gäller även<br />
ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> samt ansökningar i<br />
gränslandet mot annan forskningsfinansiär. Ansökningar där flera ÄRK kan vara berörda ska stämmas<br />
av så att berörda ÄRK har en gemensam ståndpunkt innan beslut tas om finansiering.<br />
10.2 Forskare i början av karriären/forskarrekrytering<br />
Under bibehållande av höga kvalitetskrav ges hög prioritet åt insatser för att ge forskare i början av sin<br />
karriär goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Beakta särskilt den minsta andel av<br />
forskningsmedlen som inom varje ÄRK ska fördelas till unga forskare. Huvudsekreterarna ska föredra<br />
förslag om bidragsbeslut i ett karriäråldersperspektiv för respektive ÄRK innan beslut.<br />
10.3 Ökad långsiktighet<br />
ÄRK ska göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom<br />
att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre<br />
bidragsperioder. Insatserna ska genomföras så att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga<br />
forskare att få stöd försämras eller att jämställdhet mellan kvinnor och män äventyras.<br />
Huvudsekreterarna ska föredra förslag om bidragsbeslut så att de genomsnittliga bidragsbeloppen och<br />
den genomsnittliga längden av stödperioderna framgår innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska bifogas<br />
skriftliga redogörelser för utvecklingen av dessa faktorer. Redogörelserna ska ingå i<br />
huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen.<br />
10.4 Hantering av budget och indirekta kostnader<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för<br />
direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> begär därför att uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, dvs. både direkta<br />
och indirekta kostnader, redovisas i ansökan om projektbidrag. <strong>Vetenskapsrådet</strong> begär inte in någon<br />
specifikation av hur stor andel av det totalt sökta beloppet som utgörs av direkta respektive indirekta<br />
kostnader.<br />
Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet enligt de<br />
anvisningar som ges av ÄRK. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta<br />
kostnader i den vetenskapliga bedömningen.<br />
Inom de ÄRK där beredningsgrupperna förfogar över en budget kan beredningsgruppen göra en<br />
rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande.<br />
Beredningsgrupperna kan då föreslå nedskärningar i projektets budget.<br />
10.5 Hantering av Open access för ansökan till <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
Vetenskaplig publicering ska bedömas oberoende av publiceringsmetod. Samtliga sakkunnigbedömda<br />
konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av <strong>Vetenskapsrådet</strong> helt eller delvis<br />
finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
45
46<br />
parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras<br />
öppet tillgängligt inom sex månader (tolv månader efter särskilt medgivande).<br />
Sökande av projektstöd hos <strong>Vetenskapsrådet</strong> kan ansöka om täckning av eventuella merkostnader i<br />
samband med publicering genom Open access enligt de villkor som anges ovan.<br />
10.6 Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s jävsregler, beslutade av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse 2001-04-03 och senare fastställda<br />
av GD 2006-02-21, ska följas under berednings- och beslutsprocessen.<br />
10.7 Jämställdhet<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsstrategi ska beaktas. Huvudsekreterarna ska föredra förslag om<br />
bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ÄRK innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska<br />
bifogas skriftliga förklaringar till eventuella skillnader i beviljningsgrad mellan kvinnor och män.<br />
Dessa förklaringar ska ingå i huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen.<br />
10.8 Särskilda satsningar<br />
För särskilda medel där beslut delegerats till ÄRK åligger det respektive beslutsorgan att se till att<br />
dessa leder till satsningar på de avsedda områdena samt att rapportera utfallet till styrelsen efter beslut<br />
om fördelning.<br />
10.9 Underlag för bedömning av ansökan<br />
Underlag för bedömning av ansökan i beredningsgrupp är den inlämnade ansökan, med de bilagor<br />
m.m. som har angivits i utlysningen. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande skrivelser som<br />
inkommit till <strong>Vetenskapsrådet</strong> är inte del av ansökan. De ska därför inte tillmätas något värde vid<br />
bedömning av ansökan.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
11. Principer för etik: tillstånd, godkännanden<br />
och god forskningssed<br />
Forskningshuvudmannen¹ har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och<br />
förutsättningar som anges i svensk lagstiftning.<br />
Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den<br />
forskning som omfattas av ansökan till <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd,<br />
enligt djurskyddslagen (1988:534).<br />
För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som<br />
faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs<br />
godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd.<br />
För viss forskning kan ytterligare godkännanden och tillstånd vara nödvändiga, t.ex. för<br />
forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som<br />
omfattas av ansökan till <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
För ansökningar som beviljas finansiering från <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska sökanden och<br />
företrädare för forskningshuvudmannen ska bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga<br />
tillstånd och godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från <strong>Vetenskapsrådet</strong> följer god<br />
forskningssed.<br />
Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar<br />
och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet.<br />
¹ Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet<br />
forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som<br />
bedrivs med stöd av <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
47
48<br />
Bilagor<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Förordning (2009:975) med instruktion för<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
Uppgifter<br />
1 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet<br />
inom samtliga vetenskapsområden.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska<br />
1. främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse,<br />
2. stödja forskarinitierad forskning,<br />
3. initiera och stödja ämnesövergripande satsningar på forskning,<br />
4. initiera och stödja strategiska satsningar inom forskning,<br />
5. initiera och stödja satsningar på konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete,<br />
6. samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som<br />
bedriver och finansierar forskning,<br />
7. i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer<br />
och främja en prioritering av forskarutbildning och forskning av hög kvalitet,<br />
8. långsiktigt planera tillgången till infrastruktur för forskning,<br />
9. medverka i och främja det svenska deltagandet i Europeiska unionens verksamhet inom<br />
forskning och teknisk utveckling,<br />
10. främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte,<br />
11. övergripande ansvara för samordning av kommunikation om forskning och<br />
forskningsresultat,<br />
12. ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat inom sina områden,<br />
13. ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och förmedla information<br />
om forskningsetiska frågor,<br />
14. främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde,<br />
15. rapportera i vilken utsträckning hänsyn tagits till könsspecifika förhållanden inom<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s ämnesområden,<br />
16. främja forskares rörlighet och forskare i början av sin karriär, och<br />
17. svara för utbildning av ledamöter och ersättare i Centrala etikprövningsnämnden och de<br />
regionala etikprövningsnämnderna.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
49
50<br />
2 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska särskilt<br />
1. fördela medel till forskning,<br />
2. fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, nationella forskningsanläggningar,<br />
internationella åtaganden och högpresterande datorsystem,<br />
3. utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse,<br />
4. följa utvecklingen av svensk och internationell forskning,<br />
5. ansvara för kommunikationssystemet Swedish University Computer Network (SUNET)<br />
och beakta de intressen som forskningen och andra berörda har,<br />
6. genomföra forskningspolitiska analyser och ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor,<br />
och<br />
7. bedriva långsiktig planering av forskning inom polarområdena i samverkan med<br />
Polarforskningssekretariatet.<br />
Ledning<br />
3 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> leds av en styrelse.<br />
4 § Styrelsen ska bestå av nio ledamöter.<br />
Organisation<br />
5 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska tillsammans med Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för<br />
miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för arbetsliv och<br />
socialvetenskap ingå i en samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna. Gruppen ska<br />
samverka och gemensamt utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt i övrigt ta<br />
initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten.<br />
6 § Av 5 § förordningen (2007:1068) med instruktion för Centrala etikprövningsnämnden<br />
framgår att <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska upplåta lokaler och se till att kansligöromål, föredragning av<br />
ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs.<br />
7 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska sträva efter en jämn könsfördelning i beredningsorganisationen.<br />
Råd och kommittéer<br />
8 § Inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> finns följande råd och kommittéer:<br />
– Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, som i de ärenden som <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom humaniora,<br />
samhällsvetenskap, religionsvetenskap och rättsvetenskap,<br />
– Ämnesrådet för medicin och hälsa, som i de ärenden som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer,<br />
beslutar om fördelning av medel till forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning,<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
land annat i syfte att överbrygga avståndet mellan experimentell biomedicinsk forskning och<br />
patientnära forskning inom medicin, inklusive vårdvetenskap, odontologi och farmaci,<br />
– Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, som i de ärenden som<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom<br />
naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap,<br />
– Rådet för forskningens infrastrukturer, som i de ärenden som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer,<br />
beslutar om fördelning av medel till forskningens infrastrukturer,<br />
– Utbildningsvetenskapliga kommittén, som i de ärenden som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer,<br />
beslutar om fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå som bedrivs i<br />
anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behoven inom lärarutbildningen och den<br />
pedagogiska yrkesverksamheten,<br />
– Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, som i de ärenden<br />
som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer, beslutar om fördelning av medel till konstnärlig forskning<br />
och konstnärligt utvecklingsarbete, och<br />
– de ytterligare kommittéer som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer.<br />
9 § Råden och kommittéerna svarar för sina beslut och sin verksamhet inför <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
och ska i sina beslut följa de principiella och strategiska beslut som fattats av<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
10 § Varje råd och kommitté ska på begäran av <strong>Vetenskapsrådet</strong> upprätta underlag till<br />
myndighetens beslut i principiella och strategiska frågor och får på eget initiativ väcka sådana<br />
frågor hos myndigheten.<br />
Ämnesråden<br />
11 § Varje ämnesråd ska bestå av nio ledamöter, utom ämnesrådet för medicin och hälsa som<br />
ska bestå av elva ledamöter. I ämnesrådet för medicin och hälsa ska det ingå minst en ledamot<br />
från vårdsektorn och minst en ledamot från läkemedelsindustrin eller den biotekniska<br />
industrin.<br />
12 § Ett ämnesråd är beslutfört när en majoritet av ledamöterna är närvarande.<br />
13 § Om ett ärende är så brådskande att ämnesrådet inte hinner sammanträda för att behandla<br />
det får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna.<br />
Rådet för forskningens infrastrukturer<br />
14 § Rådet för forskningens infrastrukturer ska bestå av en ordförande och det antal andra<br />
ledamöter som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska utse ordföranden och övriga<br />
ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara forskare.<br />
Kommittéer<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
51
52<br />
15 § Utbildningsvetenskapliga kommittén ska bestå av en ordförande och det antal andra<br />
ledamöter som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska utse ordföranden och övriga<br />
ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara forskare.<br />
16 § Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete ska bestå av en<br />
ordförande och det antal ledamöter som <strong>Vetenskapsrådet</strong> bestämmer. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska<br />
utse ordföranden och övriga ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara verksamma inom<br />
konstnärlig forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete vid ett universitet eller en högskola.<br />
Anställningar och uppdrag<br />
17 § Generaldirektören är myndighetschef.<br />
18 § Sex av ledamöterna i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse ska utses enligt förordningen<br />
(2009:1273) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd. Dessa ledamöter ska ha<br />
hög vetenskaplig kompetens.<br />
Tre av ledamöterna i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse, däribland ordföranden, ska utses av<br />
regeringen. Förordning (2009:1274).<br />
19 § Styrelsens ordförande och övriga ledamöter, utom generaldirektören, ska utses för tre år.<br />
Ingen får utses till ledamot för mer än två mandatperioder i följd.<br />
Om det uppstår en vakans för en ledamot som utsetts enligt förordningen (2009:1273) om<br />
elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden. Förordning<br />
(2009:1274).<br />
20 § Nio ledamöter i respektive ämnesråd ska utses enligt förordningen (2009:1273) om<br />
elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd. Dessa ledamöter ska ha hög vetenskaplig<br />
kompetens.<br />
De två ledamöter i ämnesrådet för medicin och hälsa som avses i 11 § ska utses av regeringen.<br />
Förordning (2009:1274).<br />
21 § Ämnesrådens ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer<br />
än två mandatperioder i följd.<br />
Om det uppstår en vakans för en ledamot som utsetts enligt förordningen (2009:1273) om<br />
elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden. Förordning<br />
(2009:1274).<br />
22 § För vart och ett av de tre ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin<br />
och hälsa samt natur- och teknikvetenskap och för forskningens infrastrukturer ska det finnas<br />
en huvudsekreterare med hög vetenskaplig kompetens. Huvudsekreteraren ska även tillföra<br />
nödvändig kompetens och erfarenhet inom respektive ämnesområdes verksamhet.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Huvudsekreterare ska anställas för en bestämd tid. Den sammanlagda anställningstiden får<br />
överstiga sex år bara om det finns särskilda skäl.<br />
23 § Anställningar som professor, forskare och forskarassistent beslutas enligt förordningen<br />
(2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd.<br />
Medelsfördelning<br />
24 § Ett beslut av <strong>Vetenskapsrådet</strong> eller ett råd eller en kommitté inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> om<br />
att bevilja medel får avse högst sex år och ska förenas med villkor för medlens användning.<br />
Av beslutet ska det framgå vem som är mottagare av medlen och att mottagaren ansvarar för<br />
att medlen används enligt de villkor som ställs.<br />
Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav, får <strong>Vetenskapsrådet</strong> eller<br />
det råd eller den kommitté inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> som beviljat medel besluta att medel inte<br />
längre ska betalas ut. En upplysning om detta ska tas in i beslutet att bevilja medel.<br />
25 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> får, efter att ha hört de myndigheter som förvaltar medel som<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> eller ett råd eller en kommitté inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> beslutar om, meddela<br />
föreskrifter om<br />
1. vilka uppgifter som ska lämnas vid ansökan om medel,<br />
2. villkoren för disposition och redovisning av medlen, och<br />
3. skyldigheten för mottagaren att till <strong>Vetenskapsrådet</strong> lämna en redogörelse för den<br />
verksamhet för vilken medlen betalas.<br />
Personalansvarsnämnd<br />
26 § Vid <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska det finnas en personalansvarsnämnd.<br />
Tillämpligheten av vissa förordningar<br />
27 § <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska tillämpa förordningen (2009:1273) om elektorsförsamling vid<br />
forskningsråd och ämnesråd och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning<br />
(2009:1274).<br />
Överklagande<br />
28 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän<br />
förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 24 § andra stycket får inte överklagas.<br />
Övergångsbestämmelser<br />
2009:975<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
53
54<br />
1. Denna förordning träder i kraft den 10 november 2009, då förordningen (2007:1397) med<br />
instruktion för <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska upphöra att gälla.<br />
2. Den som enligt äldre föreskrifter har utsetts till ledamot till och med den 31 december 2009<br />
kvarstår som ledamot i styrelsen till dess att ny styrelse har utsetts, dock längst till och med<br />
den 31 mars 2010.<br />
2009:1274<br />
1. Denna förordning träder i kraft den 21 december 2009.<br />
2. Den som med stöd av äldre föreskrifter har utsetts till ledamot till och med den 31<br />
december 2009 kvarstår som ledamot i styrelsen till dess att ny styrelse har utsetts, dock<br />
längst till och med den 31 mars 2010.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsstrategi<br />
mandatperioden 2010-2012<br />
Beslutad av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse 2010-05-04<br />
Mål för <strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsarbete<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde.<br />
Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela<br />
myndighetens verksamhet. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ställer upp följande operationella mål.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska<br />
1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper,<br />
2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande<br />
forskarna,<br />
3) ha samma beviljandegrad 1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på<br />
bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär<br />
och till stödformen. 2<br />
Styrelsen har ansvaret för att <strong>Vetenskapsrådet</strong>s strategi genomförs. För att målen ska uppnås<br />
krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 3 Där inget annat<br />
anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt.<br />
Inledning<br />
Denna strategi avser <strong>Vetenskapsrådet</strong>s verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att<br />
åstadkomma jämställdhet inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> som myndighet behandlas i en särskild<br />
jämställdhetsplan.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst<br />
vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att<br />
bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska<br />
vara könsneutral; <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor<br />
eller män.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda<br />
könen. <strong>Vetenskapsrådet</strong> har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både<br />
kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter.<br />
1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga<br />
inkomna ansökningar från kvinnor respektive män.<br />
2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut.<br />
3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa,<br />
ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga<br />
kommittén och kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
55
56<br />
Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska<br />
och göra karriär som forskare.<br />
För att uppnå jämställdhet inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s verksamhetsområde krävs långsiktigt och<br />
uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende<br />
inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin<br />
verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av<br />
resultaten. <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska också informera om jämställdhetsarbetet.<br />
Därutöver ska <strong>Vetenskapsrådet</strong> ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan<br />
bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde.<br />
Lagar, förordningar och regleringsbrev<br />
Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i<br />
regeringsformen 1 kap. 2 §, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och<br />
högskoleförordningen (1993:100).<br />
I <strong>Vetenskapsrådet</strong>s instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska främja<br />
jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska<br />
redovisas i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av<br />
regeringen i regleringsbrev.<br />
Processer för att nå målen<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i<br />
vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen<br />
för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av<br />
årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av<br />
organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande<br />
jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse<br />
tillträder ska den fatta beslut om en jämställdhetsstrategi för sin mandatperiod.<br />
I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås.<br />
1 Jämn könsfördelning i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s beredningsgrupper<br />
”<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper”<br />
(mål 1).<br />
I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör<br />
mindre än 40 % av ledamöterna.<br />
Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas. Jämställdhetsarbetet ska<br />
vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där män är starkt<br />
underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste <strong>Vetenskapsrådet</strong> vara<br />
uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga männen. I de fall där kvinnorna är det starkt<br />
underrepresenterade könet ska motsvarande hänsyn tas.<br />
Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp ligger utanför intervallet 40 % -<br />
60 % ska detta framgå av underlaget till berörd huvudsekreterares beslut. I underlaget ska det<br />
också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för<br />
att få en jämn könsfördelning.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om <strong>Vetenskapsrådet</strong>s representation i<br />
externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in.<br />
2 Kvinnors och mäns sökaktivitet<br />
”<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare”<br />
(mål 2).<br />
Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara<br />
potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är<br />
underrepresenterat bland de sökande.<br />
3 Samma beviljandegrad för kvinnor och män<br />
”<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska ha samma beviljandegrad 4 för kvinnor och män och samma<br />
genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till<br />
forskningens karaktär och till bidragsformen” 5 (mål 3).<br />
Innan <strong>Vetenskapsrådet</strong> beslutar att införa en ny bidragsform eller starta ett nytt program ska<br />
effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder<br />
är påkallade. Analysen ska gälla dels den totala nivån, dels vara uppdelad på bidragsform och<br />
ämnesområde.<br />
När det gäller stora och långsiktiga bidrag som söks av miljöer och inte av enskilda forskare<br />
ska jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor betonas. Bedömningskriterier och<br />
beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv.<br />
Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsstrategi. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som<br />
också ska finnas på engelska.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för<br />
beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas:<br />
att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar<br />
sker, ska kriterierna redovisas på <strong>Vetenskapsrådet</strong>s hemsida tillsammans med<br />
anvisningarna för de sökande,<br />
att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den<br />
vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för<br />
föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande<br />
omständigheter ska räknas bort,<br />
att samma kvalitetsbedömning ska göras av meritvärdet oberoende av om en<br />
postdoktorsvistelse sker i Sverige eller utomlands.<br />
Handläggarna i <strong>Vetenskapsrådet</strong> ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående<br />
anvisningar med beredningsgrupperna.<br />
4 Se not 1.<br />
5 Se not 2.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
57
58<br />
Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i<br />
förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män.<br />
Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett<br />
jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera<br />
eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och<br />
män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till<br />
besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av<br />
resultatet i förhållande till <strong>Vetenskapsrådet</strong>s jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska<br />
inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de<br />
avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje<br />
ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen.<br />
I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation<br />
för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive<br />
män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens<br />
genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten<br />
ska tas med i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés<br />
presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden<br />
som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Jävsregler för <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
2006-02-21<br />
Dnr: 111-2006-623<br />
Beslutade av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse 2001-04-03.<br />
Denna förkortade version fastställdes av GD 2006-02-21 på styrelsens uppdrag.<br />
1. Vad är jäv?<br />
Bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen (1986:223), som är en generell lag för alla<br />
myndigheter.<br />
Enligt de inledande orden i 11 § gäller jävsreglerna den som ska handlägga ett ärende.<br />
Begreppet handlägga täcker inte bara den som deltar vid den slutliga handläggningen av<br />
ärendet utan även den som bereder ärendet. Avgörande här är om personen i fråga har varit<br />
inblandad i ärendet på ett sådant sätt att han eller hon kan tänkas ha inverkat på utgången.<br />
Nedanstående typer av jäv finns uppräknade i Förvaltningslagen.<br />
Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv<br />
Den som ska handlägga ett ärende är jävig<br />
Om saken angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon annan<br />
närstående.<br />
Om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller<br />
någon närstående till denne.<br />
Ställföreträdarjäv<br />
Den som ska handlägga ett ärende är jävig<br />
Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår.<br />
Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta<br />
synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång.<br />
Tvåinstansjäv<br />
Den som ska handlägga ett ärende är jävig<br />
Om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en<br />
annan myndighets beslut, och personen hos den andra myndigheten har deltagit i den<br />
slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken.<br />
Om ärendet har väckts hos myndigheten på grund av tillsyn över en annan myndighet,<br />
och personen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga<br />
handläggningen av ett ärende som rör saken.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
59
60<br />
Ombuds- eller biträdesjäv<br />
Den som ska handlägga ett ärende är jävig<br />
Om personen fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.<br />
Grannlagenhets- eller delikatessjäv<br />
Den som ska handlägga ett ärende är jävig<br />
Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till<br />
personens opartiskhet i ärendet.<br />
1.1 Varför jävsregler?<br />
Jävsregler (liksom andra så kallade förvaltningsrättsliga regler för en myndighet) har följande<br />
funktioner.<br />
Styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv<br />
och opartisk hantering av ärenden.<br />
Skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att ovanstående sker.<br />
2. Jävsregler vid <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
Ansvar för att jävsreglerna följs ligger dels på själva myndigheten, dels på enskilda<br />
handläggare, vilket är det uttryck som används i lagen. Såväl tjänstemän som ledamöter ingår<br />
i begreppet handläggare. Det gäller hela <strong>Vetenskapsrådet</strong>s organisation det vill säga styrelse,<br />
ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer, sakkunniga och<br />
huvudsekreterare. <strong>Vetenskapsrådet</strong>s verksamhet skiljer sig på flera sätt från verksamheten vid<br />
andra myndigheter. Bland det som skiljer sig mest är att majoriteten i beslutande organ är<br />
utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt berörs av besluten. Detta<br />
skapar en speciell risk för delikatessjäv (kallas även för grannlagenhetsjäv) vilket därför<br />
utvecklas närmare nedan.<br />
Generellt<br />
Den som är jävig får inte handlägga ärendet, dvs. han eller hon får inte vidta någon<br />
förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande.<br />
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne,<br />
ska självmant berätta det.<br />
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ingen ersättare blivit tillsatt, ska<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen<br />
av jävsfrågan endast om det inte går att utan honom eller henne besluta i frågan och<br />
någon annan inte kan tillkallas utan alltför lång fördröjning.<br />
Ett beslut i en jävsfråga får bara överklagas i samband med att myndighetsbeslutet i<br />
ärendet överklagas.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Delikatessjäv<br />
Delikatessjäv täcker in alla de situationer då någon av övriga jävsgrunder inte kan användas.<br />
Regeln ska dock inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är formellt<br />
tillämplig. Det måste till något mera påtagligt för att den ska tillämpas.<br />
Exempel på delikatessjäv inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s verksamhet kan vara<br />
nära samarbete i professionell mening<br />
uppenbar vänskap eller ovänskap<br />
beroendeförhållande av ekonomisk art<br />
chefs-/medarbetarförhållande<br />
att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det<br />
brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning<br />
Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av<br />
förhållandena och den tid det handlar om.<br />
Följande situationer kan innebära en särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas som<br />
riskabla ur förtroendesynpunkt.<br />
När en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller<br />
motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande.<br />
När en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett möjligt<br />
beroendeförhållande till en sökande. Ett exempel är om den sökande har uppdrag som<br />
utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne.<br />
När en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i<br />
form av lärare- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning, med en<br />
sökande.<br />
I vissa fall kan gemensamt författarskap av böcker eller artiklar utgöra en känslig<br />
situation. Avgörande är om det förekommit nära samarbete i professionell mening.<br />
Eftersom publiceringspraxis varierar stort mellan olika ämnesområden går det inte att<br />
fastställa gemensamma riktlinjer för hela <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är<br />
vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper och<br />
prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar om<br />
forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och<br />
prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande,<br />
ledamot eller observatör.<br />
För huvudsekreterare gäller särskilda regler vad gäller forskningsstöd.<br />
2.1 Förebyggande av jävsituationer<br />
Följande riktlinjer används vid <strong>Vetenskapsrådet</strong> för att förebygga jävsituationer.<br />
Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till handläggare inom relevanta<br />
ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer med en anmodan<br />
att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där de anser att fara<br />
för jäv föreligger.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
61
62<br />
Ledamöterna bör uppmanas att uppmärksamma om det finns andra risker för jäv än de<br />
exempel som ges i detta dokument.<br />
När beredningsgrupper och prioriteringskommittéer utses och när ansökningar fördelas<br />
ska jävsfrågan uppmärksammas och jävsituationer undvikas. Detta kan till exempel ske<br />
genom att beredningsgrupper och prioriteringsgrupper utses först efter att ansökningar<br />
inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp.<br />
Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte utses till föredragande för en ansökan.<br />
Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte vara med när en ansökan behandlas i<br />
beredningsgruppen eller prioriteringskommittén.<br />
Då en ansökan behandlas som en del i ett kollektiv, till exempel då ett ämnesråd<br />
samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en<br />
beredningsgrupp, är endast handläggare med jäv i lagens mening förhindrade att delta.<br />
Procedurregler vid jäv<br />
De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävsituationer kan uppstå.<br />
De vanligaste fallen är följande.<br />
En rådsledamot söker bidrag eller anställning.<br />
En ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter<br />
i beredningsgrupper eller prioriteringskommitté som inte står i en särskild relation till<br />
den sökande.<br />
I dessa och andra fall då jäv kan föreligga ska skriftliga yttranden inhämtas från minst<br />
två utomstående sakkunniga.<br />
Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende behandlas.<br />
Den som är jävig ska lämna lokalen.<br />
Jäv ska antecknas i protokollet.<br />
Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras.<br />
Om mötet inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras.<br />
2.2 Beslut som ej direkt gäller enskilda personer<br />
Ibland uppstår situationer som inte gäller någon speciell sökande men där en handläggare<br />
ändå kan ha ett personligt intresse. Det kan t ex gälla att inrätta särskilda forskningsprogram,<br />
prioritera särskilda forskningsområden, ge bidrag i infrastrukturärenden, utforma riktade<br />
satsningar av olika slag och liknande.<br />
Den viktigaste garantin för opartiskhet i sådana fall är den kollegiala kontrollen och största<br />
möjliga öppenhet i dokumentationen av det underlag som legat till grund för beslutet.<br />
Det är därför av stor vikt att alla handläggare i sådana sammanhang strikt bemödar sig om<br />
opartiskhet och om att i största möjliga utsträckning dokumentera underlag för sina<br />
bedömningar samt att alla deltagare i ett beslut noga sätter sig in i omständigheterna även om<br />
de inte är föredragande eller specialister i ämnet.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
3. Förtroendefrågor<br />
Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt<br />
sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som därvid<br />
samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och dokumentation.<br />
3.1 Öppenhet<br />
Även öppenheten regleras i Förvaltningslagen: "En sökande, klagande eller annan part har rätt<br />
att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon<br />
enskild". Detta stadgande går längre än den allmänna principen om handlingars offentlighet.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s handläggare bör också - när så är möjligt - visa motsvarande öppenhet även<br />
när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild.<br />
3.2 Dokumentation<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> ska dokumentera det underlag som har funnits för olika beslut. Om ärendet<br />
rör myndighetsutövning mot någon enskild måste dokumentationen innehålla skälen till<br />
beslutet. Dock får skälen utelämnas om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig<br />
utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart. Om skälen<br />
utelämnas bör myndigheten på begäran kunna lämna ut dem.<br />
Reglerna fungerar som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga uppgifter<br />
till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns dokumenterade.<br />
Ordlista<br />
Handläggare: Alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna (t ex<br />
forskningssekreterare) och vid beslutet (t ex rådsledamöter).<br />
Handläggning: Alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess<br />
det avslutas inkl själva beslutet och eventuell omprövning<br />
Ärende: Uttrycket "Handläggning av ärende" i lagtext syftar normalt på myndighetens<br />
beslutande verksamhet.<br />
Myndighetsutövning mot enskild: Beslut fattade med stöd av lag eller förordning och som rör<br />
en enskilds rättigheter eller skyldigheter. Typexempel i VRs verksamhet är beslut i ärenden<br />
om bidrag till forskning och anställningsbeslut.<br />
Jäv: Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller<br />
tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende.<br />
Sakägar- intresse- och släktskapsjäv: Här berörs enbart intressejäv. De andra två situationerna<br />
bedöms som tillräckligt tydliga. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan väntas medföra<br />
synnerlig nytta eller skada för den som handlägger ärendet. Här menas inte personens rättsliga<br />
intresse (jfr sakägarjäv) utan det faktiska intresset. Synnerlig nytta är inte att jämställa med<br />
särskild nytta utan det krävs något väsentligt mycket mer för att denna situation ska vara för<br />
handen. Det typiska fallet är<br />
att handläggaren äger aktier i ett bolag som är part i ett ärende. Storleken på aktieinnehavet<br />
och ärendets betydelse för bolaget är avgörande.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
63
64<br />
Ställföreträdarjäv: Avser i detta sammanhang i första hand den som är firmatecknare i ett<br />
bolag, en förening eller någon annan juridisk person eller den som är förmyndare, god man<br />
eller förvaltare för annan fysisk person t ex underårig. Förutsättningarna är ungefär desamma<br />
som i punkten 1.<br />
Tvåinstansjäv: Den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning<br />
med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas ifråga. Förutsätter<br />
att ärendet har väckts antingen genom överklagande eller på grund av tillsyn. Förutsätter<br />
också att den som ska handlägga ärendet i den högre instansen deltagit i den lägre instansens<br />
slutliga handläggning av ärendet i fråga. Omfattar normalt inte det fallet att någon hos en och<br />
samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Rutiner och policy för resor vid<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt!<br />
Avtalad resebyrå<br />
Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter,<br />
hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå:<br />
American Express Business Travel<br />
Malmö<br />
Tfn +46 40 600 1770<br />
Fax +46 40 664 5498<br />
E-post: vr@aexp.se<br />
https://www.aexp.se<br />
Ange kund <strong>Vetenskapsrådet</strong>, kundnummer TY 1614004858. Din referenskod får du från din<br />
beredningsgrupps administrativa stöd, vilken också anges som referensperson vid beställning<br />
av resa.<br />
SJ<br />
Tel: +46 (0) 771-75 75 55, tryck 1<br />
www.sj.se<br />
Ange kundnummer 937608. Din referenskod får du från din beredningsgrupps administratör,<br />
vilken också anges som referensperson vid beställning av resa.<br />
Färdmedel och färdsätt<br />
Färdsätt<br />
Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad,<br />
tid, säkerhet och miljö.<br />
Flyg och tåg<br />
Flyg- och tågresor ska normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Om resenär väljer att<br />
resa med tåg istället för flyg (t.ex. på sträckan Stockholm-Göteborg) för att därmed sänka<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
65
66<br />
kostnaden så kan resan företas i Affärsklass i stället. Kontakta resebyrån för konsultation i<br />
god tid före avresan.<br />
Egen bil<br />
Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil<br />
i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km.<br />
Till och från flygplats<br />
Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt<br />
taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan<br />
kostnaden sänkas väsentligt. I första hand ska flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får<br />
användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in<br />
som ”delad” taxi för att sänka kostnaden.<br />
Hotell<br />
Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av <strong>Vetenskapsrådet</strong> enligt de<br />
uppgifter du lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter<br />
beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle.<br />
Reseräkning och utlägg<br />
Blankett för utlägg i samband med resor finns på <strong>Vetenskapsrådet</strong>s hemsida:<br />
http://www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska<br />
ersättas av <strong>Vetenskapsrådet</strong>. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen,<br />
som måste vara undertecknad av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att<br />
bestämma vilka ersättningar som enligt VRs reseavtal ska utbetalas. Kvitton i original samt<br />
eventuella tåg- eller flygbiljetter (boarding pass) ska bifogas för de utlägg som tas upp.<br />
Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till<br />
din beredningsgrupps administrativa stöd.<br />
Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad.<br />
Rätten till ersättning enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har<br />
lämnats in inom ett år efter utgången av den månaden.<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
Utlysningstexter<br />
Industridoktorandprojekt (ID-projekt)<br />
Projektbidrag<br />
Projektbidrag unga<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
67
68<br />
Kontaktuppgifter personal vid<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>, naturvetenskap och<br />
teknikvetenskap<br />
Epostadresser har formatet fornamn.efternamn@vr.se<br />
NT-A Medicinsk teknik<br />
Lena Eurén 08-546 44 169, Ulrika Kaby 08- 546 44 124<br />
NT-B Processer i mark, luft och vatten<br />
Lena Eurén 08-546 44 169, Jonas Björck 08-546 44 203<br />
NT-C Geologi och geofysik<br />
Lena Eurén 08-546 44 169, Dan Holtstam 08-546 44 152<br />
NT-D1 Biokemi och bioteknik<br />
Sumana Slytå 08-546 44 248, Johan Dixelius 08-546 44 327<br />
NT-D2 Organisk kemi, oorganisk kemi och materialkemi<br />
Anita Sandström 08-546 44 206, Winnie Birberg 08-546 44 252<br />
NT-D3 Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och teoretisk kemi<br />
Anita Sandström 08-546 44 206, Winnie Birberg 08-546 44 252<br />
NT-D4 Processteknik, miljöteknik och analytisk kemi<br />
Sumana Slytå 08-546 44 248, Johan Dixelius 08-546 44 327<br />
NT-I Ekologi och systematik<br />
Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Maud Quist 08-546 44 212<br />
NT-J Organismbiologi<br />
Annika Johansén 08-546 44 251, Maria Thuveson 08-546 44 193<br />
NT-K Cell- och molekylärbiologi<br />
Annika Johansén 08-546 44 251, Maria Thuveson 08-546 44 193<br />
NT-L Halvledarfysik, elektronik, elektroteknik och fotonik<br />
Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Tomas Andersson 08-546 44 173<br />
NT-MN Subatomär fysik, astrofysik, rymdfysik och fusion<br />
Lena Eurén 08-546 44 169, Khaled Khamchane 08-546 44 284<br />
NT-NO Atom- och molekylfysik och kondenserade materiens fysik<br />
Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Emma Olsson 08-546 44 204<br />
NT-P Teknisk fysik<br />
Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Emma Olsson 08-546 44 204<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011
NT-Q Materialvetenskap<br />
Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Tomas Andersson 08-546 44 173<br />
NT-R Matematik och teknisk matematik<br />
Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Emma Olsson 08-546 44 204<br />
NT-S Datavetenskap<br />
Sumana Slytå 08-546 44 248, Andreas Augustsson 08-546 44 174<br />
NT-T Signaler och system<br />
Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Khaled Khamchane 08-546 44 284<br />
NT-U Teknisk mekanik<br />
Sumana Slytå 08-546 44 248, Andreas Augustsson 08-546 44 17404<br />
NT-ID Industridoktorandprojekt<br />
Anita Sandström 08-546 44 206, Johan Dixelius 08-546 44 327<br />
Energigrundforskning<br />
Elisabeth Söderström Tehler 08-546 44 229<br />
Livets molekyler<br />
Elisabeth Söderström Tehler 08-546 44 229<br />
Huvudsekreterare<br />
Sven Stafström 08-546 44 161<br />
Koordinator<br />
Dan Holtstam 08-546 44 152<br />
Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011<br />
69