Ämnesöversikter 2010 kommittén för konstnÄrlig ... - Vetenskapsrådet
Ämnesöversikter 2010 kommittén för konstnÄrlig ... - Vetenskapsrådet
Ämnesöversikter 2010 kommittén för konstnÄrlig ... - Vetenskapsrådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ämnesöversikter</strong> <strong>2010</strong><br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>konstnÄrlig</strong> forskning<br />
och <strong>konstnÄrlig</strong>t<br />
utvecklingsarbete
<strong>Ämnesöversikter</strong> <strong>2010</strong><br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning<br />
och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete
<strong>för</strong>ord<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> har som en del av sitt strategiska arbete behov av ämnesöversikter <strong>för</strong> svensk forskning,<br />
vilka dels täcker det nuvarande tillståndet, dels är prognoser <strong>för</strong> utvecklingen under de närmaste fem<br />
till tio åren. <strong>Vetenskapsrådet</strong>s ämnesråd, råd och kommittéer har under år <strong>2010</strong> fått i uppdrag att ta<br />
fram ämnesöversikter inom respektive område. Arbetet med ämnesöversikter blir dessutom ett återkommande<br />
inslag i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s strategiska arbete <strong>för</strong> att stödja svensk forskning av högsta<br />
vetenskapliga kvalitet.<br />
<strong>Ämnesöversikter</strong>na utgör underlag <strong>för</strong> en process där vi syftar till att ta fram ett gemensamt dokument<br />
med <strong>för</strong>slag till prioriteringar inom svensk forskningsfinansiering. Detta gemensamma dokument<br />
beslutas av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse i oktober 2011.<br />
Uppdraget med att ta fram ämnesöversikter har lösts på olika sätt inom olika områden. En ledstjärna<br />
<strong>för</strong> arbetet har dock varit bred <strong>för</strong>ankring i forskarsamhället. I uppdraget har legat att beskriva bland<br />
annat vilken forskning som är vanlig respektive ovanlig i Sverige och vilken forskning som är stabil<br />
och väletablerad respektive sporadisk. Beskrivningar finns även av vilka forskningsfält som är på väg<br />
att <strong>för</strong>svinna eller vilka som är under tillväxt och vilka skälen till detta är, vilken forskning som väntas<br />
expandera eller har rönt <strong>för</strong>nyat intresse.<br />
Forskningen inom ett visst område kan dras med problem eller svårigheter som i <strong>för</strong>längningen<br />
innebär hot mot områdets utveckling, antingen kvalitativt eller kvantitativt. På motsvarande sätt kan<br />
forskningsfält innehålla möjligheter som, rätt utnyttjade, leder till att fältet stärks.<br />
Denna volym innehåller den ämnesöversikt som tagits fram av <strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> konstnärlig forskning<br />
och konstnärligt utvecklingsarbete. Vid läsningen bör man alltså hålla i minnet att texten utgör underlag<br />
<strong>för</strong> en övergripande prioritering som arbetas fram och beslutas av <strong>Vetenskapsrådet</strong>s styrelse. Alla<br />
goda <strong>för</strong>slag har där<strong>för</strong> inte kunnat tas med i den sammanvägda prioriteringen, men har naturligtvis<br />
mycket noga övervägts.<br />
Jag vill här rikta ett stort tack till alla representanter <strong>för</strong> forskarsamhället som bidragit till arbetet.<br />
mille millnert<br />
Generaldirektör <strong>Vetenskapsrådet</strong>
innehåll<br />
sammanfattande översikt och Ämnesbeskrivning ......................................................................................................5<br />
stYrkor, svagheter och ÄmnesmÄssiga trender ...........................................................................................................6<br />
styrkor .................................................................................................................................................................................................................6<br />
svagheter ...........................................................................................................................................................................................................7<br />
Ämnesmässiga tendenser ..............................................................................................................................................................................7<br />
utvecklingspotentialer <strong>för</strong> de nÄrmaste 5–10 åren ....................................................................................................9
sammanfattande översikt<br />
och Ämnesbeskrivning<br />
Konstnärlig forskning omfattar ett brett spektrum av undersökande, akademiskt reflekterade praktiker<br />
med konstnärlig grund i bildkonst, musik, teater, film, dans, performance, arkitektur, design,<br />
litteratur m.m. Forskningsmetoderna är oftast handlingsorienterade, performativa, där egen konstnärlig<br />
produktion genom det materiella (som artefakter, utställningar, konserter, <strong>för</strong>eställningar, filmer,<br />
fonogram och litterära alster) ingår som en väsentlig del i problematisering, referensramar, argumentering<br />
och presentation i syfte att avtäcka dolda sammanhang, kritiskt undersöka samhällsfenomen<br />
eller synliggöra alternativa värden, perspektiv och scenarier. Andra benämningar är praktikbaserad<br />
eller designbaserad forskning, research by design, performancebased research, och research in the<br />
making disciplines.<br />
Konstnärlig forskning är dels autonom, formulerad inifrån en konstnärlig praktik, dels komplementär<br />
till andra vetenskaper, till exempel vad gäller innovation, metodutveckling eller ämnesöverskridande<br />
frågeställningar. Den bidrar särskilt genom att kritiskt synliggöra alternativa tolkningar, peka ut möjliga<br />
lösningar och utveckla nya problemställningar, tolkningar, undersöknings, gestaltnings och kommunikationsformer.<br />
Metodiken är vanligtvis materiell och performativ – även om distinktionen är oklar, till exempel om<br />
en konsert eller en <strong>för</strong>eställning kan ses som performativ snarare än som materiell. Egen konstnärlig<br />
produktion, innovation och aktivt deltagande genom det materiella ingår som en väsentlig del i problematisering,<br />
undersökande metoder, referensramar, argumentering och presentation, till exempel <strong>för</strong><br />
att avtäcka dolda sammanhang, visa på möjliga tolkningar eller lösningar, kritiskt undersöka samhällsfenomen<br />
eller synliggöra alternativa värden, perspektiv och scenarier.<br />
Forskningsfältet har funnits sedan tidigt 1990tal och utvecklas snabbt. I Sverige finns i dag drygt<br />
100 doktorander, närmare 50 disputerade och två nationella forskarskolor (en inom design och en inom<br />
konstnärlig forskning). Gränsdragningen mellan konstnärliga och vetenskapliga avhandlingar är självfallet<br />
i flera fall hårfina och därmed inte lätta att göra.<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 5
stYrkor, svagheter och<br />
ÄmnesmÄssiga trender<br />
Konstnärlig forskning inriktas ofta mot att medvetandegöra en konstnärlig praktik eller process. Det<br />
kan vara interaktioner med till exempel musikinstrument, specifika konstnärliga eller samhällsrelaterade<br />
situationer med ett visst tolkningssätt eller ett konceptuellt ställningstagande. I de flesta fall<br />
omfattar forskningen någon form av produktion eller verk som grundas i konstnärliga handlingar.<br />
Forskaren är <strong>för</strong> det mesta uttalat och aktivt deltagande i den undersökande processen.<br />
Att konstnärlig forskning i regel är performativ och materiell, betyder att den är handlingsorienterad<br />
och verkar genom det materiella med forskaren som aktivt deltagande subjekt i den undersökande<br />
processen, vilket kräver en medveten teoretisk eller laborativ reflektion.<br />
Framväxten av forskningsfältet kommer dels ur ett behov av att formulera, <strong>för</strong>djupa och systematisera<br />
konstnärligt undersökande verksamhet, dels ur ett generellt ökande intresse <strong>för</strong> kunskapande<br />
processer med vidgade inslag av innovativt tänkande, tolkande och kritisk reflektion, gestaltning/<br />
representation och kommunikation via fler modus än verbal text.<br />
Det är viktigt att stärka både det konstnärliga områdets fortsatta identitet och metodutveckling och<br />
dess integrering i vetenskapssamhället, till exempel genom att tydligare formulera kvalitetssäkrings<br />
kriterier och samhällsrelevans samt hur konstnärlig forskning kan dokumenteras granskas, bedömas,<br />
lagras och spridas.<br />
styrkor<br />
En styrka i konstnärlig forskning är dess möjligheter att agera explorativt och innovativt genom det<br />
materiella och på så vis kritiskt undersöka, utforska, avtäcka och <strong>för</strong>djupa insikter om sammanhang,<br />
processer, alternativa tolkningar eller komplexa lösningar.<br />
Konstnärlig forskning utvecklar metoder som samman<strong>för</strong> tolkning, konstnärlig insikt, kritisk<br />
reflektion och argumentation i flera kommunikations och representationsformer. Genom aktivt skapande<br />
som kombinerar intuitiva <strong>för</strong>ståelseformer, nydanande och systematiserat konstnärligt arbete<br />
och kritisk reflektion är forskningen väl ägnad att belysa komplexa och mångtydiga fenomen, inte bara<br />
inom konstens egna domäner utan även att kritiskt undersöka samhällsfenomen och synliggöra alternativa<br />
betraktelsesätt, sammanhang eller scenarier.<br />
Forskningsfältet kommunicerar och argumenterar inte sällan intermedialt eller i flera representationsformer<br />
och knyter därmed an till samtidskulturens mångfald av kulturella uttryck och sätt att<br />
kommunicera. Således kan konstnärlig forskning berika den akademiska diskussionen om kunskaps<br />
bildning och forskningsmetodik i stort. Genom att ofta arbeta med ämnesöverskridande problemställningar<br />
är konstnärlig forskning också väl lämpad att verka i transdisciplinära forskningssituationer i<br />
dialog med andra vetenskapstraditioner och med det omkringliggande samhället.<br />
Den konstnärliga forskningens experiment har i regel en öppet sökande karaktär i iterativa processer<br />
som inte syftar till verifikation. Dess forskningsresultat kan på så sätt vara betydelsefulla både <strong>för</strong><br />
annan konstnärlig verksamhet, <strong>för</strong> vetenskap och kunskapsutveckling i bred bemärkelse och <strong>för</strong> samhället<br />
generellt. Genom att utveckla exempel <strong>för</strong> konkreta ställningstaganden i samhället eller gestalta<br />
problematiseringar av samhällsfenomen och forskningsfrågor kan konstnärlig forskning både <strong>för</strong>djupa<br />
den konstnärliga <strong>för</strong>ståelsen och bidra till eller interagera med andra former av forskning.<br />
Den konstnärliga forskningen har väsentligt bidragit till metodologisk <strong>för</strong>nyelse, både som gränsöverskridande<br />
samarbetsform och som en forskning som aktivt arbetar i komplexitet och <strong>för</strong>änderlighet med<br />
fokus på den utforskande handlingen. Med nya former <strong>för</strong> tolkning eller tolkande transformationer,<br />
simulering eller iscensättning av forskningsproblem, interventioner eller utveckling av gränsobjekt<br />
möjliggörs deltagande och dialog. Här kan den konstnärliga forskningen uppnå en hög grad av precision.<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 6
svagheter<br />
Centralt i all forskning är stora krav på kommunikation, <strong>för</strong>medling och kritik av kunskapsbidrag och<br />
använd metodik. Så även i den konstnärliga. Liksom det aktiva, personliga skapandet är en del av den<br />
konstnärliga forskningens styrka, kan det också vara dess svaghet om det inte bärs upp av en relevant<br />
problematisering, avancerad akademisk reflektion och trovärdig argumentation (i varierande kommunikationsformer)<br />
som väsentligt bidrar till ny kunskap. Mer än i andra typer av forskning ställs kraven<br />
högt på relevant formande – komposition och konstruktion – av forskningssituationens problematik<br />
och genom<strong>för</strong>ande. Det omfattar aspekter som: subjektets roller och handlingar, sinnliga upplevelser<br />
och fenomen, objektets roller och sammanhang, material och instrument, forskningsprocess och<br />
struktur, experiment och fallstudier, språk och representation samt dialog och kommunikation.<br />
Det råder fortfarande brist på artikulerad erfarenhet och goda exempel. Området präglas av en viss<br />
historielöshet. Det finns dock exempel i historien på praktikbaserad och konceptuellt orienterad forsk<br />
ning som kan rubriceras som konstnärlig och som skulle kunna bidra till <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> det konstnärliga<br />
områdets framväxt och betydelse.<br />
Konstnärlig forskning har ännu inte uppnått en tillräcklig kritisk massa eller utvecklad diskurs,<br />
vilket gör att enskilda forskningsprojekt blir extra utsatta. Det kan leda till brister när det gäller till<br />
exempel anknytning till annan forskning och relevanta sammanhang, begreppsbildning och begreppshantering<br />
eller kritisk reflektion över teori och metod. Forskandet som interagerande och kollektivt<br />
kunskapsutbyte som tar stöd i konstnärliga processer behöver stärkas inom fältet. Det behövs även<br />
en mer avancerad metodutveckling kring frågor som rör den konstnärliga forskningens möjligheter<br />
till aktiva, performativt undersökande experiment, relevanta kunskapsöversikter och <strong>för</strong>hållande till<br />
annan forskning och praktik. En intressant fråga är inte minst hur den konstnärliga forskningens<br />
materiella praktik kan utnyttjas argumenterande och diskursivt <strong>för</strong> att i ökande grad bidra till både<br />
en akademisk diskurs samt en avancerad kunskapsbildning. Här behövs omfattande utveckling av och<br />
diskussion kring argumentation, representationsformer, dokumentation, disseminering och kommunikationsmöjligheter.<br />
Det råder också brist på mötesplatser, exponeringsytor och publiceringsfora. Snarare än att etablera<br />
definitiva kriterier <strong>för</strong> konstnärlig forskning bör flera utvecklade former och utrymmen <strong>för</strong> denna<br />
verksamhet eftersträvas. Det gäller även applikationer av forskningen på domäner utan<strong>för</strong> det konstnärliga<br />
området.<br />
Liksom <strong>för</strong> annan forskning innebär ökade krav på marknadsorientering, till exempel ett beroende av<br />
kunskaps och upplevelseindustrin, ett hot mot en självständig och kritiskt reflekterande konstnärlig forsk<br />
ning. Ska marknaden och upplevelseindustrin hota konstens självständighet och varierande uttryck? Det<br />
vore också olyckligt om det uppstår en klyfta mellan konstnärlig och andra typer av forskning, så att<br />
den konstnärliga forskningen i allt<strong>för</strong> hög grad särskiljs eller isoleras. Det kan leda till en gränsdragningsproblematik<br />
som riskerar att avlägsna området från alternativ kritisk dialog och granskning.<br />
Ämnesmässiga tendenser<br />
I flera länder där konstnärlig forskning utvecklades tidigt, till exempel i Australien och Storbritannien,<br />
har man betraktat konstnärlig forskning som en inomkonstnärlig utvidgning av konstnärlig praktik<br />
och högre utbildning. Detta kan leda till intressant konstnärlig <strong>för</strong>djupning men genererar svårigheter<br />
när det gäller kunskapsteoretisk utveckling, till exempel beträffande hur konstnärlig forskning kan integreras<br />
med och ha relevans <strong>för</strong> annan forskning eller hur kvalitetskriterier ska formuleras. I Sverige,<br />
liksom på flera håll i de nordiska länderna, har man snarare sökt utveckla den konstnärliga forskningen<br />
med erkännande av dess egenart och djup men också som en del av vetenskapssamhället. De gränsöverskridande<br />
kollegier som inledningsvis uppmuntrades (med stöd från <strong>Vetenskapsrådet</strong>, huvudsakligen<br />
under perioden 20012005), liksom den parallella uppbyggnaden av konstnärlig forskarutbildning vid<br />
de konstnärliga fakulteterna vid Göteborgs universitet och Lunds universitet samt även i viss mån vid<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 7
Malmö högskola hade här en positiv effekt. Musik, arkitektur och design stod tidigare <strong>för</strong> merparten<br />
av svensk konstnärlig forskning. I dag är de konstnärliga riktningarna fler och omfattar alla konstarter.<br />
Att utvecklingen skett med olika hastighet inom olika konstarter hänger samman med varierande traditioner<br />
och <strong>för</strong>hållningssätt vad gäller relationen mellan konst och vetenskap.<br />
Eftersom det konstnärliga fältet visar på stor bredd och många olika uttryck är det angeläget att också<br />
den konstnärliga forskningen utvecklas med differentiering och stort utbyte både inomkonstnärligt<br />
och med andra kunskapsområden. Under de närmaste åren <strong>för</strong>väntas där<strong>för</strong> en intensifierad diskussion<br />
kring kunskapsteoretiska frågor, metodutveckling, kvalitetskriterier, bedömning, kvalitetssäkring,<br />
dokumentation, arkivering och publicering/ kommunikation av konstnärlig forskning.<br />
Den konstnärliga forskningen har utan tvekan en stor kunskapsgenererande potential, fram<strong>för</strong>allt<br />
<strong>för</strong> de konstnärer som engagerar sig i forskning, men också i form av ett ökat antal tvärvetenskapliga<br />
forskningscentra med fokus på innovation, kreativitet eller transdisciplinära problemställningar<br />
med hybridformer och synteser. Den kan även ha stor kommersiell betydelse, inte minst i relation till<br />
informations och kommunikationsteknologi (ikt) och utvecklingen av nya sociala medier. Här har den<br />
konstnärliga forskningen en möjlighet att bidra både innovativt och kritiskt.<br />
En mycket viktig tendens är även uppmärksammandet av den metodologiska paradoxen att vi i utforskandet<br />
av verkligheten är beroende av <strong>för</strong>medlande artefakter, instrument och modeller som vi<br />
själva skapat. Detta placerar de estetiska avvägningarna i en central kunskapsteoretisk position. Här<br />
spelar den konstnärliga forskningen en allt viktigare roll<br />
genom sitt fokus på materialisering, iscensättning, transformation, experimenterande, simulering<br />
och varierande representations och kommunikationsformer.<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 8
utvecklingspotentialer <strong>för</strong><br />
de nÄrmaste 5–10 åren<br />
Forskningen har sitt eget problem – nämligen utveckling som sådan.<br />
Antag att kategorin “konstnärlig forskning” hittills har varit nödvändig som ett paradigmalstrande<br />
övergångsbegrepp. Hur kommer då framtiden att gestaltas, när väl dess praktikbaserade, material och<br />
iscensättningsorienterade tekniker har assimilerats med den allmänt vedertagna forskningskulturen?<br />
Ska vi även fortsättningsvis behöva identifiera denna forskning som en speciell medlem av forskningsfamiljen,<br />
eller kommer vi att helt enkelt kunna tala om ”forskning” med utgångspunkt i den generella<br />
<strong>för</strong>utsättningen att varje projekt grundas på identifikation och samlande av relevanta kompetenser,<br />
metoder och diskursiva uttrycksformer som i all annan forskning? Kärnfrågan här är vad vi <strong>för</strong>väntar<br />
oss av ”konstnärlig forskning”. Vilka problem ska den kunna erbjuda lösningar på? Vilka frågeställningar<br />
är det som över tid har adderats till forskningen, som nu gör att vi är beredda att <strong>för</strong>stå och<br />
acceptera ”konstnärlig forskning” som en <strong>för</strong>djupad del av en akademisering av vardagens praktiker?<br />
Det är viktigt att stärka det konstnärliga områdets fortsatta identitet och metodutveckling, till exempel<br />
beträffande forskningsöversikt, argumentering genom flera representationsformer, formandet<br />
av forskningssituationens problematik, relevans och genom<strong>för</strong>ande med aspekter som subjektets roller<br />
och handlingar, sinnliga upplevelser och fenomen, objektets roller och sammanhang, material och instrument,<br />
forskningsprocess och struktur, experiment och fallstudier, språk och representation, dialog<br />
och kommunikation.<br />
Det är också angeläget att stärka fältets integrering i vetenskapssamhället genom att tydligare formulera<br />
kvalitetssäkringskriterier och samhällsrelevans samt hur konstnärlig forskning kan dokumenteras,<br />
granskas, bedömas, lagras och spridas.<br />
Allt eftersom oron över den konstnärliga forskningens status, legitimitet och relevans minskar, är<br />
det dock troligt att frågor som i dag står i centrum kommer att ersättas av nya, om än delvis relaterade.<br />
Dessa frågor kan karaktäriseras enligt följande:<br />
• utvecklingspotential och kvalitetsvärdering/kvalitetssäkring, där goda exempel blir viktiga <strong>för</strong> att<br />
mobilisera en sådan diskussion,<br />
• kvalitativa/sinnliga modaliteter (visuella och auditiva preferenser, smak, lukt, rörelse, känsla) och<br />
möjligheten att utveckla kunskap genom dessa,<br />
• hur området kritiskt kan synliggöra och utveckla alternativa former <strong>för</strong> problematisering, tolkning,<br />
undersökning, gestaltning och kommunikation,<br />
• tvärvetenskaplighet och behoven av att integrera konstnärliga forskningsmetoder <strong>för</strong> utvecklandet<br />
av medierande materia, objekt eller rum, specifika <strong>för</strong> varje forskningsprojekt eller ämne.<br />
Önskar man <strong>för</strong>ändra en tradition är det nödvändigt att <strong>för</strong>ändra de tänkta gemensamma åtaganden<br />
som utgör grunden <strong>för</strong> en viss gemenskap. Om forskning <strong>för</strong>st och främst omfattar ett tänkande<br />
grundat i restriktioner, hur kan vi då in<strong>för</strong>liva sinneskunskapen? Utmaningen ligger i att utveckla ett<br />
kunskapande med tyngdpunkten i experimentellt utforskande likaväl som i teoretisk reflektion – ett<br />
kunskapande kännetecknat av både och snarare än antingen eller. Konstnärer och designers av olika<br />
slag skulle därigenom kunna utveckla en specialistkompetens inriktad mot <strong>för</strong>ändring, transformation<br />
eller ”oavslutat tänkande”, det vill säga ett tänkande som fram<strong>för</strong>allt grundar sig i utvecklingen av<br />
fluktuerande, instabila och potentiella spelplaner.<br />
En angränsande frågeställning är huruvida den konstnärliga forskningen skulle kunna bidra till<br />
utvecklingen av en forskningskultur som öppet stödjer möjligheten till risktagande. Risktagandet, både<br />
det som är en potential i varje konstnärlig process och det som händer när en forskningskultur ännu<br />
inte äger <strong>för</strong>mågan att <strong>för</strong>eställa sig de villkor som fordras <strong>för</strong> banbrytande upptäckter, blir i det sammanhanget<br />
en tillgång eller en kvalitet i sig. Frågan som gör sig gällande är där<strong>för</strong> hur avståndet mellan<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 9
en verkställande och en lärande forskningskultur kan överbryggas. Hur utvecklar vi en tvärvetenskaplighet<br />
som inte bara fungerar som ett attraktivt ideal utan också fungerar i praktiken?<br />
Det finns en påtaglig risk att önskemål om tydligare identitet, metodik och egna akademiska sammanhang<br />
gör att fältet sluter sig om sig själv och den fruktbara interaktionen med andra fält och<br />
discipliner minskar. Det är i det sammanhanget viktigt att arbeta <strong>för</strong> kunskapsteoretiskt utbyte och<br />
bredda diskussionen kring kommunikation, kvalitetskriterier och dokumentationsformer. Finansieringsformer<br />
och fortsatta karriärvägar <strong>för</strong> forskarutbildade är andra utmaningar som är avgörande <strong>för</strong><br />
hur fältet kan utvecklas.<br />
Det finns i dag flera institutioner och initiativ som kan fungera som <strong>för</strong>ebilder i utvecklingen av<br />
en tvärvetenskaplig konstnärlig forskning och som arbetar efter principer med fokus på konstnärlig<br />
<strong>för</strong>djupning, interdisciplinär idéutveckling, designtänkande och kreativ problemlösning. Dessa känne<br />
tecknas av vad som har kallats en post-kritisk ansats, det vill säga en ansats där avståndet mellan aktiva<br />
forskare och kritiker är eliminerat och ersatt av en modell där dessa blir samproducenter. Empati –<br />
<strong>för</strong>mågan att se och upprätta samband – är en annan viktig dimension av professionellt kunskapande.<br />
För att kunna möta samhällets allt mer sammansatta och ”oregerliga” problem behöver forskningen,<br />
<strong>för</strong>utom ämnesspecialister, också forskare som är <strong>för</strong>eställningsspecialister eller specialister på utvecklandet<br />
av scenarier eller visioner. ”Design” uppfattat som en tvärvetenskaplig <strong>för</strong>ändringsmekanism<br />
som verkar på och genom vissa tryckpunkter i ett visst system, blir i det avseendet viktigare än den enskilda<br />
designern/konstnären. I relation till en pågående uthållighetsdiskussion blir det också viktigare<br />
att åstadkomma mer med mindre. Hur vi uppnår detta kommer inte bara bero på var på en skala mellan<br />
lärande och verkställande vi lyckas positionera svensk forskning, utan också på hur vi positionerar<br />
den i relation till å ena sidan produktionskrav och å andra sidan <strong>för</strong>ändringsvärde.<br />
För att introduktionen av nya element och metoder inom den vetenskapliga forskningens fält ska<br />
bli lyckosam krävs också skicklighet och precision. I det här fallet gäller det att tydliggöra att det inte<br />
bara handlar om att inkorporera ”konst”, ”design”, ”hantverk” eller ”scenkonster” utan om att utveckla<br />
konstnärlig forskning.<br />
Vi kan således karaktärisera en sund forskningskultur som en kultur engagerad i paradoxer, det vill<br />
säga i det faktum att fenomen kan vara dubbel eller flertydiga, icke<strong>för</strong>klarade och fruktbara på samma<br />
gång, individuella och samtidigt interagerande, såväl disciplinära som interdisciplinära, vilket också<br />
utgör <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong> utvecklingen av ny, o<strong>för</strong>utsägbar och <strong>för</strong>ändrande kunskap.<br />
Den svenska modellen <strong>för</strong> stöd till konstnärlig forskning bygger i dag på ett statligt centralt projektstöd<br />
i kombination med en intensifierad forskarutbildning. För den senare kommer den nationella<br />
forskarskolan i konstnärlig forskning (med stöd från <strong>Vetenskapsrådet</strong>) att spela en stor roll. För att<br />
möjliggöra fortsatt forskning <strong>för</strong> de som disputerat och <strong>för</strong> de som kommer att disputera <strong>för</strong> den särskilda<br />
konstnärliga doktorsexamen, som nyligen in<strong>för</strong>ts, krävs bättre framtida möjligheter att erhålla<br />
stöd och anställning i olika former. Detta anknyter till <strong>Vetenskapsrådet</strong>s nyligen uttalade vilja att i<br />
ökad utsträckning stödja yngre forskare inom alla ämnesområden.<br />
<strong>kommittén</strong> <strong>för</strong> <strong>konstnÄrlig</strong> forskning och <strong>konstnÄrlig</strong>t utvecklingsarbete 10
Change language