Läs rapporten Utvärdering av Safari, rapport 2002:3 - Vetenskapsrådet
Läs rapporten Utvärdering av Safari, rapport 2002:3 - Vetenskapsrådet
Läs rapporten Utvärdering av Safari, rapport 2002:3 - Vetenskapsrådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
<strong>Utvärdering</strong> <strong>av</strong> SAFARI<br />
ett nationellt Internetbaserat<br />
forskningsinformationssystem<br />
Carl Jacobsson<br />
Sara Billfalk<br />
1
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
<strong>Utvärdering</strong> <strong>av</strong> SAFARI<br />
ett nationellt Internetbaserat forskningsinformationssystem<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
(The Swedish Research Council)<br />
103 78 Stockholm<br />
© <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
ISBN 91-7307-011-4<br />
Omslag: ORD&FORM AB, Uppsala <strong>2002</strong><br />
Produktion: ORD&FORM AB, Uppsala <strong>2002</strong><br />
2
Innehållsförteckning<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Inledning....................................................................................... 5<br />
Syfte .............................................................................................. 5<br />
Frågeställningar och metoder..................................................... 5<br />
Bakgrund ...................................................................................... 6<br />
Fungerar SAFARI tillfredställande? ............................................. 8<br />
Producenternas synpunkter ................................................................. 8<br />
Användarnas synpunkter..................................................................... 9<br />
Ämnesmässiga synpunkter................................................................... 10<br />
Används SAFARI? ......................................................................... 11<br />
Hur mycket kostar SAFARI? ......................................................... 12<br />
Överväganden och förslag .......................................................... 13<br />
Ett alternativ till SAFARI .................................................................... 15<br />
Bilagor........................................................................................... 17<br />
1 Beskrivning <strong>av</strong> SAFARI ........................................................... 19<br />
2 SAFARI:s tillkomst och utveckling ......................................... 23<br />
2a Högskoleverkets marknadsföringsinsatser 1998–2000........ 29<br />
3 Producenternas synpunkter .................................................. 31<br />
3a Frågeformulär – enkät till SAFARI:s kontaktpersoner ......... 38<br />
3b Frågeformulär – enkät till forskare....................................... 40<br />
4 Användarnas synpunkter – webbenkät................................ 41<br />
5 Funktionalitetstest................................................................. 44<br />
6 Användarstatistik................................................................... 49<br />
3
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
SAFARI:s startsida<br />
4
Inledning<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Som en följd <strong>av</strong> den s.k. IT-propositionen (prop. 1995/96:125) fi ck Högskoleverket<br />
i november 1996 regeringens uppdrag att utforma ett nationellt<br />
Internetbaserat forsknings informations system. Systemet skulle tas i bruk senast<br />
vid utgången <strong>av</strong> 1998 och regeringen anförde bland annat följande: ”Utgångspunkten<br />
vid utformningen <strong>av</strong> systemet skall vara att allmänhet, skolor och andra<br />
utbildningsinstitutioner har intresse <strong>av</strong> att såväl orientera sig allmänt om forskning<br />
som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden.”<br />
I slutet <strong>av</strong> 1998 <strong>rapport</strong>erade Högskoleverket till regeringen att ett enhetligt<br />
söksystem för universitetens och högskolornas forskningsinformation hade<br />
skapats. Systemet fi ck namnet SAFARI (Spridning Av Forskningsinformation<br />
till Allmänheten öveR Internet).<br />
Den 1 januari 2001 bildades <strong>Vetenskapsrådet</strong> och fi ck bland annat ett<br />
natio nellt ansvar för forsk nings information. <strong>Vetenskapsrådet</strong> övertog då också<br />
SAFARI från Högskoleverket och fi ck samtidigt regeringens uppdrag att göra en<br />
utvärdering <strong>av</strong> systemet. Inom <strong>Vetenskapsrådet</strong> g<strong>av</strong>s utvärderingsuppdraget till<br />
analys- och strategi <strong>av</strong>delningen. Arbetet har utförts <strong>av</strong> Carl Jacobsson och Sara<br />
Billfalk. Elizabeth Lundberg och Ulf Heyman har givit värdefulla bidrag.<br />
Syfte<br />
<strong>Utvärdering</strong>en <strong>av</strong> SAFARI <strong>av</strong>ser att ge <strong>Vetenskapsrådet</strong> och dess informations<strong>av</strong>delning<br />
ett underlag för beslut om SAFARI:s framtid inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
utbud <strong>av</strong> Internetbaserad forsknings information.<br />
Frågeställningar och metoder<br />
Denna utvärdering utgår från att SAFARI:s huvudsyfte är att föra ut forskningsinformation<br />
till en bred allmänhet. För att kunna värdera detta system, särskilt i<br />
förhållande till andra informations metoder, bör följande tre frågor besvaras:<br />
fungerar systemet (för användarna, men också för ”informationsproducen terna”)?<br />
används systemet?<br />
hur mycket kostar systemet?<br />
5
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Svaren på dessa frågor bör ge underlag för beslut om systemets framtid och<br />
utveckling. En fjärde fråga blir naturligtvis aktuell:<br />
6<br />
vad fi nns det för alternativ?<br />
Flera olika metoder har använts i <strong>av</strong>sikt att besvara den första frågan.<br />
”In formations producenternas” synpunkter har inhämtats genom en hearing<br />
med och en enkät till SAFARI:s kontaktpersoner vid universitet och högskolor.<br />
Vidare har en enkät sänts till ett antal forskare som lägger in information i<br />
syst emet. En webbenkät har använts för att få synpunkter från användarna.<br />
Ett funktionalitetstest har utförts <strong>av</strong> ett undersökningsföretag – det intervjuade<br />
elever från gymnasiets tredje årskurs, samhällsvetenskaplig linje. Eleverna har<br />
också kommenterat ämnesinnehållet i SAFARI. Slutligen har några ämnesexperter<br />
fått belysa SAFARI från ämnesmässig synpunkt, med särskild hänsyn<br />
tagen till målgruppen ”allmänhet/skola”.<br />
Statistik över besöken på SAFARI:s hemsida har inhämtats för att ge svar<br />
på i vilken utsträckning systemet används. Den ovan nämnda webbenkäten ger<br />
också viss information i frågan.<br />
Högskoleverket har lämnat en redovisning <strong>av</strong> verkets kostnader för SAFARI.<br />
De stora kostnaderna för systemet fi nns dock vid universitet och högskolor.<br />
Kontakt personerna för SAFARI har i en enkät fått ge en uppskattning <strong>av</strong> lärosätenas<br />
kostnader.<br />
Vid hearingen med kontaktpersonerna för SAFARI diskuterades också andra<br />
alternativ. Hearingen liksom resultaten <strong>av</strong> de olika undersökningarna har diskuterats<br />
inom analys- och strategi<strong>av</strong>delningen. Rapporten presenterar slutligen ett<br />
förslag om en så kallad portal 1 för forskningsinformation som ett alternativ till<br />
SAFARI.<br />
Bakgrund<br />
Regeringen g<strong>av</strong> följande riktlinjer för forskningsinformationssystemet i uppdraget<br />
till Högskoleverket i november 1996.<br />
”Utgångspunkten vid utformningen <strong>av</strong> systemet skall vara att allmänhet, skolor och<br />
andra utbildningsinstitutioner har intresse <strong>av</strong> att såväl orientera sig allmänt om<br />
forskning som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden.<br />
Därför skall information tillhandahållas på olika detaljnivåer som är <strong>av</strong> -<br />
passad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening.<br />
1 Port till Internet
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Mot denna bakgrund skall en samordning skapas för att säkerställa att IT-baserad<br />
forskningsinformation till allmänheten och utbildningsväsendet blir nationellt<br />
heltäckande i väsentliga <strong>av</strong>seenden. Ett enhetligt söksystem som sammankopplar<br />
olika myndigheters information bör skapas och viss ny information produceras.<br />
Informationen bör vara strukturerad så att olika detaljnivåer kan svara mot olika<br />
målgruppers behov.<br />
Utöver de nämnda typerna <strong>av</strong> utåtriktad information från forskningsvärlden<br />
till allmänheten och utbildningsväsendet fi nns behov <strong>av</strong> annan information som<br />
kan riktas till bl.a. företag. Det kan bl.a. gälla vilka forskare som kan lämna upplysningar<br />
om sin eller andras forskning. Forskningsinformationssystemet bör därför<br />
utformas på så sätt att det även kan utgöra en inkörsport för informationshämtning<br />
från företag.<br />
En förutsättning skulle vidare vara att varje universitet och högskola (eller<br />
mynd ighet som utför forskning) svarar för att information om dess forskning<br />
fi nns tillgänglig. Systemet skulle vara i drift senast vid utgången <strong>av</strong> 1998.<br />
Högskoleverket kunde i slutet <strong>av</strong> 1998 <strong>rapport</strong>era (”Ett system för forskningsinformation<br />
på Internet”, Högskoleverkets <strong>rapport</strong>serie 1998:35) att ett<br />
enhetligt söksystem, SAFARI, som sammankopplar universitetens och högskolornas<br />
forskningsinformation, hade utvecklats. SAFARI bygger på att universiteten<br />
och högskolorna lägger ut forskningsinformation på Internet och märker<br />
den med metadata på ett sätt som Högskoleverket bestämt; metadata kan liknas<br />
vid bibliotekens katalogkort. SAFARI:s sökrobot letar bara upp de hemsidor vid<br />
lärosätena som märkts med metadata.<br />
Genom markering i metadata riktas varje sida i SAFARI mot någon <strong>av</strong> fyra<br />
angivna målgrupper. Tre <strong>av</strong> dessa – ”allmänhet/skola”, ”högskolestuderande”<br />
res pektive ”näringslivet” – kan sägas ha ingått i regeringens uppdrag. Högskoleverket<br />
lade till en fjärde målgrupp – ”forskarsamhället” – med <strong>av</strong>sikten att den<br />
framtida nyttan för den egna gruppen skulle motivera forskare att bidra med<br />
information. Högskoleverket gjorde dock inte någon närmare behovsundersökning<br />
med <strong>av</strong>seende på någon <strong>av</strong> de angivna målgrupperna.<br />
I Högskoleverkets <strong>rapport</strong> framhölls att uppdraget fullgjorts, med undantaget<br />
att forsknings informationen inte kunde anses nationellt heltäckande eftersom<br />
lärosätena inte i tillräcklig utsträckning hade lagt in information i systemet.<br />
Samtliga universitet och högskolor – förutom tre mindre högskolor och de<br />
konstnärliga högskolorna – deltar i dag i SAFARI, om än i varierande grad.<br />
Dessutom deltar några andra myndigheter, t.ex. SMHI 2 , Rymdstyrelsen och<br />
2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut<br />
7
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Arbetslivsinstitutet. De 38 deltagande myndigheterna/motsvarande kallas för<br />
enkelhetens skull ”universitet och högskolor” eller ”lärosäten” i det följande.<br />
Totalt fi nns i dag cirka 16 000 sidor (dokument) sökbara i systemet, vilket är<br />
drygt tre gånger fl er sidor än vid starten i december 1998. Flest sidor, 7 482, är<br />
riktade till målgruppen ”forskarsamhället”. Målgruppen ”högskolestuderande”<br />
har 5 565 sidor, ”allmänhet/skola” har 4 061 sidor och ”näringslivet” har 1 173<br />
sidor (vissa sidor räknas till mer än en målgrupp).<br />
För en närmare beskrivning <strong>av</strong> SAFARI och dess tillkomst se bilagorna 1 och 2.<br />
Fungerar SAFARI tillfredsställande?<br />
Frågan hur SAFARI fungerar har undersökts ur informationsproducenternas,<br />
användarnas respektive ämnesmässig synvinkel. Några underfrågor har då<br />
kommit fram, nämligen: Är det lätt att lägga in information i systemet? Är det<br />
lätt att hitta information i SAFARI? Är informationen som hittas i SAFARI<br />
begriplig och väl anpassad för målgruppen? Är SAFARI:s sökfunktioner lätta<br />
att använda? Är informationen heltäckande? Är informationen representativ för<br />
svensk forskning?<br />
Resultaten <strong>av</strong> dessa undersökningar pekar på att SAFARI har ett antal<br />
brist er.<br />
Producenternas synpunkter<br />
Varje universitet och högskola har fått utse en person med uppgift att fungera<br />
som kontakt mellan lärosätet och Högskoleverket, numera <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
Dessa kontaktpersoner, som bör ha en initierad bild <strong>av</strong> hur systemet fungerar<br />
på lärosätena, har lämnat synpunkter dels vid en hearing i september 2001, dels<br />
genom en särskild enkät. Kontaktpersoner från 32 <strong>av</strong> de 38 lärosäten, som verkligen<br />
har lagt in information i systemet, deltog i hearingen och/eller besvarade<br />
enkäten. Kontaktpersonerna fi ck också lämna namn på forskare som lägger in<br />
material i SAFARI. Dessa forskare fi ck en särskild enkät. Av 39 tillfrågade forskare<br />
svarade 20 på enkäten.<br />
Kontaktpersonerna pekade på att målgrupperna är alltför många och otydligt<br />
<strong>av</strong>gränsade samt att informationen i alltför liten utsträckning är lättbegriplig<br />
och intressant för en bred allmänhet. De ansåg vidare att det populärvetenskapliga<br />
innehållet måste öka i omfattning. I dag är innehållet i SAFARI långt ifrån<br />
heltäckande och inte heller representativt för forskningen vid lärosätena.<br />
Ett stort problem, som framhölls både <strong>av</strong> kontaktpersoner och <strong>av</strong> forskare, är<br />
att hitta bra sätt att få fram mer populär vetenskapligt material. Det fi nns knap-<br />
8
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
past något incitament för en forskare att ägna sig åt att skriva populärt och<br />
att göra materialet tillgängligt i SAFARI. Det skulle också ta <strong>av</strong>sevärda resurser<br />
från andra verksamheter, men det är å andra sidan mycket kostsamt att i större<br />
omfattning kommersiellt beställa populär vetenskapliga texter.<br />
Som tidigare nämnts är informationen i SAFARI strukturerad genom att<br />
varje sida (dokument) som läggs in i systemet är försedd med så kallad metadata<br />
där bland annat den tänkta målgruppen framgår. Cirka hälften <strong>av</strong> svaren från<br />
kontaktpersoner och forskare vid de lärosäten som använder SAFARI:s verktyg<br />
för metadatamärkning pekar på att verktyget upplevs som ett hinder. Inläggning<br />
<strong>av</strong> information i systemet verkar fungera bättre vid de universitet och hög skolor<br />
som har en lokal forsknings databas som är kompatibel med SAFARI, så att<br />
metadatamärkningen sker automatiskt. Nackdelen med en lokal databas med<br />
automatisk märkning är att ämnesområdet ofta anges med en sämre noggrannhet,<br />
vilket försämrar sökresultaten. Även om fl era stora lärosäten har sådana<br />
lokala databaser, har en majoritet <strong>av</strong> lärosätena inte det, t.ex. varken Stockholms<br />
universitet eller Linköpings universitet. För en närmare beskrivning <strong>av</strong><br />
hearingen och resultaten <strong>av</strong> enkäterna, se bilaga 3.<br />
Användarnas synpunkter<br />
Synpunkter från SAFARI:s användare inhämtades genom en webbenkät, som<br />
låg ute på SAFARI:s startsida under en månad hösten 2001 och som fi ck 254<br />
svar. En webbenkät lider självfallet <strong>av</strong> att urvalet är okontrollerat. Det är dock<br />
svårt att fi nna ett realistiskt alternativ eftersom långt mindre än en procent<br />
<strong>av</strong> allmänheten använder SAFARI. Andra sätt att nå så pass många SAFARIanvändare<br />
skulle vara orimligt dyra.<br />
Webbenkätens resultat ger ganska otydlig information. För alla frågor gäller<br />
att ungefär hälften <strong>av</strong> de svarande valde omdömet mitt i skalan mellan ”mycket<br />
bra” och ”mycket dåligt”.<br />
Den typiska svarande tyckte alltså inte att SAFARI fungerar vare sig bra eller<br />
dåligt som informationskälla. Den typiska svarande tyckte inte heller att det<br />
är vare sig lätt eller svårt att hitta informationen som söks. Däremot fi nns en<br />
tendens åt det positiva hållet i svaren om innehållet presenteras på ett förståeligt<br />
sätt, om det är lätt eller svårt att orientera sig i SAFARI respektive om<br />
SAFARI:s sökmotor fungerar bra eller dåligt. Svaren g<strong>av</strong> således en mer positiv<br />
bild <strong>av</strong> SAFARI:s innehåll än vad omdömena från kontaktpersonerna respektive<br />
ämnesexperterna g<strong>av</strong>.<br />
Det är intressant att konstatera att 57 % <strong>av</strong> de svarande besökte SAFARI för<br />
första gången, medan endast 13 % använde SAFARI mer än en gång i månaden.<br />
Om svaren är representativa för SAFARI:s användare kan slutsatsen dras – efter-<br />
9
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
som antalet besökare dessutom inte verkar öka, se nedan – att en mycket stor<br />
andel <strong>av</strong> besökarna, cirka 90 %, inte återvänder till SAFARI. Det bör noteras att<br />
uppskattningen påverkas <strong>av</strong> förhållandet att den person som besöker SAFARI<br />
varje månad bör ha sett webbenkäten under den månad då den låg ute, medan<br />
det ju är mindre sannolikt att den som gör färre besök per år var inne på<br />
SAFARI just den månaden.<br />
Gruppen ”högskolestuderande” bland de svarande var dubbelt så stor<br />
(42 %) som gruppen ”allmänhet/skola” (21 %). Målgruppen ”forskarsamhället”<br />
utgjorde 17 % och ”näringslivet” 9 % medan ”annat” utgjorde 11 %. Om<br />
denna fördelning är representativ för SAFARI:s besökare utgör gruppen ”all män -<br />
het/skola” bara en femtedel <strong>av</strong> besökarna. En närmare beskrivning <strong>av</strong> webbenkäten<br />
fi nns i bilaga 4.<br />
Ett funktionalitetstest <strong>av</strong> SAFARI genomfördes <strong>av</strong> undersökningsföretaget<br />
Orange Interactive Research. Respondenter var ett antal elever i gymnasiets<br />
tredje årskurs, samhällsvetenskaplig linje, vid en skola i Södertälje. Tre individuella<br />
användbarhetstester utfördes framför dator. Dessutom genom fördes två<br />
gruppdiskussioner där eleverna före diskussionen hade gått in på SAFARI.<br />
De elever som deltog i funktionalitetstestet hade svårigheter att hitta den<br />
information de sökte i SAFARI. Det blev till exempel stora skillnader i sökresult -<br />
at beroende på hur man gick till väga. Eleverna verkade hitta lättare på universitetens<br />
hemsidor. Ämnesträdet i SAFARI under skolsidan var också begränsat<br />
användbart för eleverna. Trädet består <strong>av</strong> ett antal ämnesnamn som strömmar<br />
mot betraktaren. Klickar man på ett ämnesnamn får man en ny ström <strong>av</strong> namn<br />
på delämnen, vilka dock i sin tur inte är klickbara. Eleverna ansåg att trädet var<br />
oöverskådligt och att det inte g<strong>av</strong> mycket information. De önskade sig klickbara<br />
ord där det går att läsa vad ämnet handlar om. Det behövdes mer information<br />
på en nivå som var begriplig för dem. De ansåg till exempel att informationen<br />
under ”för skolor” snarare var <strong>av</strong>sedd för lärare än för elever.<br />
Eleverna och undersökningsföretaget g<strong>av</strong> en mängd övriga synpunkter på<br />
hur funktiona li teten kan förbättras och hur instruktionerna kan förtydligas.<br />
Undersöknings företaget framhöll att SAFARI måste förbättras på en rad punkt er<br />
för att bli ett intressant verktyg för målgruppen ”allmänhet/skola”. En närmare<br />
beskrivning <strong>av</strong> funktionalitetstestet fi nns i bilaga 5.<br />
Ämnesmässiga synpunkter<br />
I syfte att få en bild <strong>av</strong> hur väl innehållet i SAFARI speglar de vetenskapliga<br />
ämnesområdena kontaktades fyra ämnesexperter i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s närhet. De<br />
tillfrågades inom sina respektive områden om informationen i SAFARI på ett<br />
rättvisande sätt speglar ämnesområdet, om informationen är korrekt från veten-<br />
10
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
skaplig synpunkt och hur väl informationen är <strong>av</strong>passad till den primära målgruppen<br />
”allmänhet/skola”.<br />
Ämnesexperterna tyckte inte att informationen var representativ för sina re -<br />
spektive områden utan ansåg att det fanns stora luckor. Informationen fi ck antas<br />
vara korrekt eftersom den producerats vid lärosätena medan en kontroll skulle<br />
kräva ett mycket stort arbete. Ämnesexperterna framhöll vidare att SAFARI inte<br />
är väl anpassad för ”allmänhet/skola”. Det är svårt att hitta information för den<br />
som inte är förtrogen med den akademiska världen och mycket <strong>av</strong> information -<br />
en är också svårbegriplig för målgruppen ”allmänhet/skola”. En ämnesexpert<br />
framhöll följande:<br />
”Det är nog inte så lätt att direkt skaffa sig en uppfattning om vad vetenskapsområdet<br />
är utifrån SAFARI:s hemsida. Det borde fi nnas någon inledning och korta<br />
defi nitioner om vad de olika ämnesområdena står för när man t.ex. söker ämnesvis.<br />
Informationen är svår att sortera och greppa när allt möjligt kommer blandat i bokst<strong>av</strong>sordning.<br />
Jag kan ju sortera och hitta det jag vill ha ut, men om man vänder sig<br />
till allmänhet och skola kanske det blir lite förvirrande.”<br />
Används SAFARI?<br />
Statistik över antalet besök på SAFARI hämtades in från NetLab – det företag<br />
som har hand om SAFARI:s webbserver. Antalet besök på SAFARI:s startsida<br />
fi nns till exempel registrerat sedan starten hösten 1998 t.o.m. augusti 2001.<br />
Startsidan fi ck 57 400 besök år 1999 vilket ökade till 82 300 år 2000. Under<br />
perioden januari till augusti 2001 registrerades 50 900 besök, vilket är samma<br />
nivå som motsvarande period år 2000. Efter en ökning vid starten verkar antalet<br />
besök ha planat ut.<br />
Antalet användare under ett år är svårare att uppskatta, eftersom många be -<br />
söker SAFARI fl era gånger under året. En uppskattning – med utgångspunkt i<br />
ovan nämnda webbenkät – att varje användare i snitt gör två besök per år ger<br />
resultatet att SAFARI har cirka 40 000 användare under ett år. Webbenkäten<br />
indikerar vidare att endast cirka 4 000 <strong>av</strong> dessa användare gör mer än ett besök<br />
på SAFARI. Om man i stället skulle uppskatta att varje användare i snitt gör fyra<br />
besök per år får man fram att SAFARI har cirka 20 000 användare per år, var<strong>av</strong><br />
troligen endast cirka 7 000 gör mer än ett besök. O<strong>av</strong>sett vilken uppskattning<br />
man väljer, kan man konstatera att SAFARI används i liten utsträckning.<br />
Användarstatistiken är således inte helt lätt att tolka, men en jämförelse kan<br />
göras mellan antalet besök på SAFARI:s startsida och antalet besök på start-<br />
11
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
sidorna för forskning vid universiteten. Under perioden september till och med<br />
november 2000 hade SAFARI:s startsida 26 000 besök medan, under samma<br />
månader år 2001, startsidan för forskning vid Stockholms universitet hade<br />
139 000 besök och motsvarande sida vid Linköpings universitet hade 22 000.<br />
Antalet besök på SAFARI, som är en nationell forskningsinformationstjänst, var<br />
således mindre än en femtedel <strong>av</strong> antalet besök på motsvarande sida vid Stockholms<br />
universitet.<br />
Om svaren på webbenkäten är representativa för SAFARI:s användare är det<br />
bara cirka 10 % <strong>av</strong> besökarna under året som går in på SAFARI mer än en enda<br />
gång och bara cirka 2 % som går in mer än en gång i månaden. Vidare är det<br />
då bara 21 % som tillhör gruppen ”allmänhet/skola”, medan 42 % är studenter,<br />
17 % är forskare och 9 % tillhör näringslivet. De forskare som går in på SAFARI<br />
kan också misstänkas oftare göra det i syfte att kontrollera informationen om<br />
ämnet/institutionen än i syfte att få forsknings information för egen del.<br />
Av de cirka 40 000 användarna under året, som ges <strong>av</strong> den första uppskattningen<br />
ovan, skulle med webbenkätens fördelning bara cirka 800 personer tillhöra<br />
gruppen ”allmänhet/skola” och gå in på SAFARI mer än en gång.<br />
Högskoleverket har marknadsfört SAFARI genom ett antal insatser. Vid<br />
introduktionen i slutet <strong>av</strong> 1998 g<strong>av</strong> verkets pressmeddelande upphov till art iklar<br />
i fl era dagstidningar och i fl ertalet personaltidningar vid universitet och högskolor.<br />
Vetenskapsradion hade också ett inslag. Högskoleverket har presenterat<br />
SAFARI vid några olika mässor och konferenser, inom Populär vetenskapens<br />
vecka och vid Matematikbiennalen. Vidare har verket producerat två foldrar<br />
och gjort ett e-postutskick till gymnasieskolor i skoldatanätet.<br />
En beskrivning <strong>av</strong> användarstatistiken fi nns i bilaga 6, medan marknadsföringen<br />
beskrivs i bilaga 2a.<br />
Hur mycket kostar SAFARI?<br />
De totala kostnaderna för SAFARI är mycket svåra att uppskatta. På nationell<br />
central nivå anger Högskoleverket en kostnad om cirka 2 miljoner kronor per<br />
år. För att försöka få en uppfattning om kostnaderna vid högskolorna tillfrågades<br />
kontaktpersonerna för SAFARI vid universitet och högskolor. Kontaktpersoner<br />
från tolv lärosäten svarade och dessa svar indikerar att kostnaden<br />
centralt på lärosätet ligger mellan 50 000 och 100 000 kronor per år. Räknar<br />
man med 25 lärosäten är denna kostnad således cirka 2 miljoner kronor per år.<br />
Då det gäller kostnaderna på institutionerna, saknar vi på det hela taget data<br />
och det är dessutom oklart om arbete med sidor i SAFARI bör räknas som en<br />
12
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
kostnad eller betraktas som en del <strong>av</strong> den normala verksamheten. I den mån<br />
man vill jämföra kostnaden för SAFARI med andra alternativ bör man dock se<br />
till hela kostnaden, eftersom ett annat system skulle kunna innebära en minskning<br />
<strong>av</strong> forskarnas insatser och därmed ge vinster som bör tas med i en jämförelse.<br />
Kostnaden för att uppdatera och förnya systemets innehåll kan mycket grovt<br />
skattas genom att anta att varje sida bör ses över kontinuerligt och att detta tar<br />
en viss tid. Ett rimligt antagande kan vara att översyn bör ske vart tredje år och<br />
att översynen tar 3 timmar per sida. Av SAFARI:s 16 000 sidor kan dock hälften<br />
anses vara statiska, varför en grov uppskattning <strong>av</strong> uppdateringstiden skulle<br />
bli 8 000 arbetstimmar per år. Till detta skall läggas produktion <strong>av</strong> nya sidor,<br />
som om 2 000 nya sidor produceras årligen och produktionstiden är tio timmar,<br />
skulle innebära ytterligare 20 000 arbetstimmar. En forskartimme kostar ungefär<br />
420 kronor – kringkostnader antas motsvara normalt overhead – varför den<br />
totala kostnaden för institutionerna kan skattas till 12 miljoner kronor. Tar<br />
man med ovan nämnda kostnader för Högskoleverket och centralt på lärosätena<br />
hamnar den totala kostnaden på 16 miljoner kronor per år. Självklart är den<br />
presenterade kalkylen mycket osäker. En total kostnad mellan 10 och 20 miljoner<br />
kronor per år förefaller dock vara en rimlig utgångspunkt för en jämförelse<br />
med andra lösningar.<br />
Överväganden och förslag<br />
Det är naturligtvis en tilltalande tanke att på nationell nivå ge en bred allmänhet<br />
tillgång till universitetens och högskolornas samlade Internetbaserade utbud <strong>av</strong><br />
forskningsinformation.<br />
<strong>Utvärdering</strong>en visar dock att SAFARI från fl era olika synpunkter inte fungerar<br />
tillfredsställande, att systemet inte används i särskilt stor utsträckning och<br />
att det är tämligen kostsamt.<br />
Vid överväganden om SAFARI:s framtid fi nns det goda skäl för att koncentrera<br />
sig på endast gruppen ”allmänhet/skola”. Målgruppen ”forskarsamhället”<br />
är knappast intressant, eftersom forskarna har egna, för dem helt<br />
överlägsna internationella informations kanaler, till exempel Medline 3 . Det fi nns<br />
knappast skäl för en forskare att begränsa sig till information om bara svensk<br />
forskning. Storföretagen och de kunskapsintensiva företagen använder säker-<br />
3 Publikationsdatabas för medicinsk forskning tillgänglig över Internet<br />
13
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
ligen samma kanaler som forskarna. Ett antal kontaktpersoner för SAFARI<br />
föreslog också vid ovan nämnda hearing en övergång till en enda målgrupp,<br />
”allmänhet/skola”, och därmed en inriktning mot populärvetenskap.<br />
Svårigheten att få fram en tillräcklig mängd populärvetenskapliga texter och<br />
beskrivningar <strong>av</strong> olika ämnen, så att SAFARI blir någorlunda heltäckande, kan<br />
knappast övervinnas utan mycket stora insatser. Att kommersiellt beställa popul -<br />
ärvetenskapligt material i stor omfattning skulle vara mycket dyrbart och metoden<br />
att genom olika instruktioner och kr<strong>av</strong> få forskarna att producera material<br />
i stor omfattning och <strong>av</strong> god kvalitet torde vara utsiktslös. Dessutom, om man<br />
med stora insatser trots allt skulle få fram en någorlunda heltäckande bild <strong>av</strong><br />
svensk forskning, skulle materialet ändå inte ge en heltäckande kunskapsbild,<br />
eftersom svensk forskning bara utgör cirka en procent <strong>av</strong> all forskning. Målgruppen<br />
”allmänhet/skola” torde också vara mer betjänt <strong>av</strong> populärvetenskapliga<br />
översikter och först i andra hand ha intresse <strong>av</strong> beskrivningar <strong>av</strong> pågående<br />
svenska forskningsprojekt.<br />
Det ligger i sakens natur att en centralt bestämd metadata märkning inte<br />
kan fungera tillfredsställande överallt i ett decentraliserat högskole system. I dag<br />
fungerar de lokala databaserna som är anslutna till SAFARI bra för dem som<br />
lägger in information i systemet men ger ett dåligt sökresultat. Vid de lärosäten<br />
där SAFARI:s verktyg för metadatamärkning används får man ett bättre sökresultat,<br />
men inläggningen <strong>av</strong> information är mer komplicerad.<br />
De uppskattningar som gjorts ovan <strong>av</strong> antalet personer som besöker SAFARI<br />
per år, 20 000–40 000, respektive <strong>av</strong> den totala kostnaden för systemet, 10–20<br />
miljoner kronor per år, är grova och kan självfallet ha <strong>av</strong>sevärda fel. Inte desto<br />
mindre ger storleksordningen på kostnaden för en person som besöker SAFARI,<br />
250–1 000 kronor per år, anledning till eftertanke. Mycket troligt är det bara en<br />
liten minoritet som gör mer än ett besök på SAFARI. Dessutom tillhör troligen<br />
bara en mindre del <strong>av</strong> användarna den primära målgruppen ”allmänhet/skola”.<br />
En mer extrem kostnad får man ifall man gör ovan nämnda bedömningar att<br />
bara 800 personer per år från ”allmänhet/skola” går in på SAFARI mer än en<br />
gång och att systemet kostar cirka 16 miljoner kronor per år. Då kostar varje<br />
sådan person 20 000 kronor per år.<br />
De problem med funktionaliteten som undersökningsföretaget Orange Interactive<br />
Research påpekar kan möjligen bemästras med en rimlig utvecklingsinsats,<br />
men övriga brister som nämns ovan torde i stort sett kvarstå.<br />
Marknadsföringen <strong>av</strong> SAFARI har kanske inte varit så omfattande, men har<br />
också försvårats <strong>av</strong> systemets brister. Det ringa och stagnerande antalet besök<br />
indikerar att den som en gång besöker SAFARI inte blir uppmuntrad att återvända.<br />
14
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Det är därför naturligt att tänka på andra lösningar än SAFARI, i syfte att få<br />
en lägre kostnad och/eller ett bättre resultat.<br />
Ett alternativ till SAFARI<br />
Från fl era håll, till exempel från <strong>Vetenskapsrådet</strong>s informations <strong>av</strong>delning och<br />
vid hearingen med kontaktpersonerna för SAFARI, har det förts fram förslag<br />
om en så kallad portal för forskning, som också skulle innehålla riklig och väl<br />
strukturerad populär veten skaplig information. Denna modell har diskuterats<br />
inom analys- och strategi<strong>av</strong>delningen. I det följande skisseras ett portal alternativ<br />
till SAFARI.<br />
Grundstrukturen är en portal med följande innehåll:<br />
överskådliga presentationer <strong>av</strong> och länkar till lärosätenas forskningssidor,<br />
ett ämnesträd 4 med populärvetenskapliga beskrivningar,<br />
en söktjänst, utan kr<strong>av</strong> på metadatamärkning, för de hemsidor som ingår i<br />
portalen.<br />
Inledningsvis kan det fi nnas en länk till SAFARI, ifall detta system inte skulle<br />
läggas ner. Det är lämpligt att även ha en internationell utblick:<br />
länkar till populärvetenskapliga sajter i utlandet.<br />
Därutöver kan naturligtvis andra tjänster ingå i portalen, exempelvis:<br />
länkar till populärvetenskapliga publikationer, t.ex. Forskning och Framsteg,<br />
en populärvetenskaplig bokhandel,<br />
länkar till <strong>av</strong>handlingar etcetera,<br />
länkar till olika forskningsdatabaser, till exempel Medline,<br />
….<br />
En sådan portal, lämpligen inkluderad i webbplatsen www.forskning.se,<br />
skulle ha fl era fördelar jämfört med SAFARI-systemet.<br />
Genom att gå över till en portal undviker man att kräva en gemensam strukt -<br />
ur på lärosätenas hemsidor, vilket implicit följer <strong>av</strong> SAFARI:s kr<strong>av</strong> på metadatamärkning.<br />
Det borde därför bli betydligt billigare, både för administration<br />
<strong>av</strong> systemet och för forskartid att lägga in material.<br />
Ett överskådligt ämnesträd med populärvetenskapligt innehåll torde vara<br />
mycket lämpat för den primära målgruppen ”allmänhet/skola”. Ett praktiskt<br />
4 Ämnesområdena är ordnade som ett träd där ämnena förgrenar sig till delämnen.<br />
15
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
och arbetsbesparande sätt att ta fram ett sådant träd är att använda den väl in -<br />
arbetade strukturen i Nationalencyklopedin, som också har en populärvetenskaplig<br />
text för varje ämnesområde och delområde. Nationalencyklopedin skulle<br />
alltså enligt detta förslag stå för både trädets struktur och texterna i trädet.<br />
En intressant lösning skulle också vara att erbjuda lärosätena att få länkar till<br />
egna hemsidor inlagda under de olika ämnena i trädet. Villkoret skulle då vara<br />
att lärosätets presentation håller en tillräckligt god populärvetenskaplig nivå, det<br />
vill säga är tillräckligt begriplig. Detta skulle dels ge en strukturerad information<br />
om ämnena vid de olika lärosätena, dels ge ett incitament för lärosätena att ta<br />
fram populärvetenskapligt material.<br />
Kostnaden för att få Nationalencyklopedin att lägga ut en del <strong>av</strong> sitt mater i -<br />
al på nätet, och därmed göra det gratis tillgängligt för alla, är inte känd och<br />
behöver självfallet undersökas. Det kan dock hävdas att Nationalencyklopedin<br />
skulle få en mycket effektiv reklam för att sälja hela verket. Ett alternativ till<br />
att använda Nationalencyklopedin (eller något annat uppslagsverk) är att <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
låter göra ett eget ämnesträd. Detta torde dock bli mycket kostsamt<br />
och skulle innebära att man duplicerar ett arbete som redan är gjort på annat<br />
håll. Nationalencyklopedin har ett väl inarbetat system för att uppdatera sin<br />
information, och det skulle vara dyrt att göra motsvarande uppdateringar i ett<br />
träd i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s egen regi.<br />
Nationalencyklopedin skulle också kunna erbjuda alla lärosäten att länka in<br />
ämnesträdet i de egna hemsidorna. Länkarna skulle då kunna begränsas till<br />
sådana som går till det egna lärosätet. Detta skulle ge en bra populärvetenskaplig<br />
struktur och information vid varje lärosäte och ge ytterligare reklam för<br />
Nationalencyklopedin.<br />
Analys- och strategi<strong>av</strong>delningens bedömning är att den skisserade portalen<br />
skulle vara betydligt mer attraktiv och kostnadseffektiv än dagens SAFARI och<br />
ge många mervärden. Den skulle vara en lätthanterlig ingång till universitet och<br />
högskolor med mera den skulle innehålla ett heltäckande ämnesträd och god<br />
populärvetenskaplig information.<br />
Innan mer kostsamma åtgärder beslutas är det dock nödvändigt att en<br />
ingående analys görs <strong>av</strong> allmänhetens och skolans behov <strong>av</strong> Internetbaserad<br />
forskningsinformation, särskilt med hänsyn till de andra söktjänster och informationssidor<br />
som fi nns i dag. En portal som utvecklats efter en sådan analys måste<br />
sedan introduceras med hjälp <strong>av</strong> effektiv marknadsföring. En självklar förutsättning<br />
är då att portalen är så användbar och funktionell att den ”säljer sig själv”<br />
när den intresserade användaren väl hittar dit.<br />
Även en portal <strong>av</strong> ovan skisserat slag kan dock komma att lida <strong>av</strong> alltför låga<br />
besökssiffror. Detta får bli en fråga för framtida utvärderingar.<br />
16
Bilagor<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
17
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
SAFARI:s startsida för skolor<br />
18
Bilaga 1<br />
Beskrivning <strong>av</strong> SAFARI<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
SAFARI ( www.safari.vr.se ) är ett Internetbaserat forskningsinformationssystem<br />
som består <strong>av</strong> en söktjänst för forskningsinformation vid universitet, högskolor<br />
och vissa forskningsansvariga myndigheter och organisationer. Syftet med tjänsten<br />
är att den ska vara ett verktyg för att enkelt fi nna information om svensk<br />
offentlig forskning, o<strong>av</strong>sett var forskningen bedrivs. På uppdrag <strong>av</strong> regeringen<br />
utvecklade Högskoleverket SAFARI i samverkan med universitet och högskol -<br />
or under åren 1996-1998. Verket hade hand om systemet fram till årsskiftet<br />
2000/01 då <strong>Vetenskapsrådet</strong> tog över ansvaret.<br />
SAFARI bygger på att de deltagande myndigheterna/motsvarande lägger in<br />
information om sin forskning. Enligt Högskoleverkets instruktioner ska dessa<br />
lägga in all information som kan kategoriseras som forskningsinformation. De<br />
dokument som lagts in i SAFARI ska spegla den forskning som bedrivs. Högskoleverket<br />
har i arbetsdokumentet ”Dags att deklarera” (Högskoleverket, 1998)<br />
angett några exempel på vad som bör ses som forskningsinformation, bl.a.<br />
institutionsbeskrivningar, vetenskapliga artiklar, <strong>av</strong>handlingar och personalpresentationer.<br />
Den centrala myndighetens (Högskoleverket, numera <strong>Vetenskapsrådet</strong>)<br />
främsta roll är att samordna systemet. Detta innebär bl.a. att formulera tydliga<br />
mål och strategier, fastställa diverse ”standarder” och regler, sköta den tekniska<br />
utvecklingen och driften <strong>av</strong> systemet, följa och påverka utvecklingen i EU så<br />
att informationen om svensk forskning ska kunna bli synlig även inom EU<br />
samt informera om systemet och dess utveckling. Ansvaret för kvalitetssäkring<br />
<strong>av</strong> informationen ligger hos myndigheterna/motsvarande, som alltså ska att se<br />
till att informationen håller en viss kvalitet och är uppdaterad.<br />
Varje deltagande myndighet/motsvarande har fått utse en kontaktperson<br />
för SAFARI, som ska fungera som en informationskanal mellan myndigheten/<br />
motsvarande och den centrala myndigheten.<br />
I dag har 53 myndigheter/motsvarande, var<strong>av</strong> 31 universitet och högskolor,<br />
tillstånd att lägga in information om sin forskning i SAFARI. Förutom högskolor<br />
ingår vissa andra forskningsutförande myndigheter, forskningsfi nansiärer<br />
och vissa stiftelser.<br />
19
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
De följande har i varierande utsträckning gjort dokument sökbara i SAFARI:<br />
Arbetslivsinstitutet<br />
Blekinge tekniska högskola<br />
Chalmers tekniska högskola<br />
FAS – tidigare SFR och delar <strong>av</strong><br />
RALF 5<br />
FORMAS – tidigare BFR och SJFR<br />
samt delar <strong>av</strong> NV och FRN 6<br />
Göteborgs universitet<br />
Handelshögskolan i Stockholm<br />
Högskolan Kristianstad<br />
Högskolan i Skövde<br />
Högskolan i Borås<br />
Högskolan i Gävle<br />
Högskolan i Halmstad<br />
Högskolan i Jönköping<br />
Högskolan i Kalmar<br />
Institutet för rymdfysik<br />
Karlstads universitet<br />
Karolinska institutet<br />
Kungl. Tekniska högskolan<br />
Kungl. Vetenskapsakademin<br />
5 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Socialvetenskapliga forskningsrådet resp. Rådet för<br />
arbetslivsforskning<br />
6 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets<br />
forskningsråd, Naturvårdsverket resp. Forskningsrådsnämnden<br />
7 Verket för innovationssystem, Kommunikations forsknings beredningen resp. Närings- och teknikutvecklings-<br />
20<br />
verket<br />
Linköpings universitet<br />
Luleå tekniska universitet<br />
Lunds universitet<br />
Lärarhögskolan i Stockholm<br />
Malmö högskola<br />
Mitthögskolan<br />
Mälardalens högskola<br />
Polarforskningssekretariatet<br />
Rymdstyrelsen<br />
Stockholms universitet<br />
Sveriges provnings- och forskningsinstitut<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
Sveriges meteorologiska och hydrologiska<br />
institut<br />
Södertörns högskola<br />
Totalförsvarets forskningsinstitut<br />
Umeå universitet<br />
Uppsala universitet<br />
Växjö universitet<br />
Örebro universitet<br />
Följande 15 myndigheter/motsvarande kan delta i SAFARI men har inte gjort<br />
några dokument sökbara:<br />
Flygtekniska försöksanstalten<br />
Högskolan i Dalarna<br />
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla<br />
Högskolan på Gotland<br />
Konkurrensverket<br />
Naturvårdsverket<br />
Riksantikvarieämbetet<br />
Statens geotekniska institut<br />
Statens kulturråd<br />
Statens Veterinärmedicinska Anstalt<br />
Stiftelsen för Strategisk Forskning<br />
Sveriges geologiska undersökning<br />
VINNOVA – tidigare KFB och delar<br />
<strong>av</strong> RALF och NUTEK 7<br />
Väg- och transportforskningsinstitutet<br />
Vägverket
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Totalt fi nns i dag ca 16 000 sökbara sidor (dvs. dokument) i systemet inlagda<br />
<strong>av</strong> 38 myndigheter/motsvarande, var<strong>av</strong> 28 är universitet och högskolor. Detta<br />
kan jämföras med december 1998, då ca 4 700 sidor från 29 myndigheter/<br />
motsvarande var sökbara i SAFARI. Universiteten och högskolorna står för den<br />
helt övervägande delen <strong>av</strong> sidorna. För enkelhetens skull betecknas i det följande<br />
samtliga deltagande myndigheter/motsvarande med ”universitet och högskolor”<br />
eller ”lärosäten”.<br />
I enlighet med regeringens uppdrag vänder sig SAFARI till målgrupperna<br />
”allmänhet/skola”, ”högskolestuderande” och ”näringslivet”. Högskoleverket<br />
har på eget initiativ lagt till målgruppen ”forskarsamhället”, med motiveringen<br />
att forskarna själva måste se en framtida nytta med systemet för att känna sig<br />
motiverade att bidra med information om sin forskning. Enligt Högskoleverkets<br />
rekommendationer ska helst bara en målgrupp anges för varje dokument,<br />
men två målgrupper kan också godtas.<br />
I dagsläget är fl est sidor riktade till målgruppen ”forskarsamhället” (7 482).<br />
Därefter kommer målgrupperna ”högskolestuderande” (5 565), ”allmänhet/<br />
skola” (4 061) och ”näringslivet” (1 173). Luleå tekniska universitet, Karolinska<br />
institutet, Lunds universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala universitet,<br />
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet står för fl est sidor,<br />
medan universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå har fl est sidor riktade<br />
till målgruppen ”allmänhet/skola”.<br />
Varje sida i SAFARI måste märkas på ett sätt som Högskoleverket defi nierat.<br />
Denna märkning kallas för metadata och kan liknas vid bibliotekens katalogkort.<br />
Sidan förses med uppgifter såsom författare, utgivare, år, ämnesområde<br />
och målgrupp som ligger dolda i dokumentet. SAFARI:s sökrobot letar enbart<br />
upp information som märkts med metadata på universitetens och högskolornas<br />
servrar. Kr<strong>av</strong>en på metadata följer ett internationellt format, Dublin Core 8 , som<br />
bedömts kunna bli internationell standard.<br />
Universiteten och högskolorna kan välja mellan olika sätt att göra sin information<br />
tillgänglig i SAFARI. De kan märka dokument med hjälp <strong>av</strong> ett registreringsverktyg,<br />
som Högskoleverket tagit fram, eller sätta upp en egen lokal<br />
databas där forskare kan logga in sig. En majoritet <strong>av</strong> lärosätena använder Högskoleverkets<br />
registreringsverktyg, men fl era, till exempel universiteten i Uppsala,<br />
Göteborg och Umeå, har en lokal databas. Lunds universitet använder ett tredje<br />
sätt, nämligen att ta fram en särskild profi l för sin lokala databas efter specifi kation<br />
från Högskoleverket.<br />
8 Se http://dublincore.org/about/overview<br />
21
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
I söktjänsten kan besökaren antingen direkt skriva in sökord eller klicka sig<br />
fram i en ämneskatalog, som är baserad på ett klassifi kationssystem, CERIF<br />
(Common European Research Information Format), framtaget <strong>av</strong> EU. Varje<br />
träff i träffl istan presenteras med en titel, en kort beskrivning <strong>av</strong> innehållet samt<br />
vilket lärosäte som har lagt in informationen. Titeln är ”klickbar” och själva<br />
dokumentet ligger sedan på lärosätets server.<br />
22
Bilaga 2<br />
SAFARI:s tillkomst och utveckling<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
I den s.k. IT-propositionen, ”Åtgärder för att bredda och utveckla användningen<br />
<strong>av</strong> informationsteknik” (prop. 1995/96:125), lade regeringen fram förslag<br />
till mål för en övergripande nationell IT-strategi och ett handlingsprogram<br />
för att bredda och utveckla användningen <strong>av</strong> informationsteknik. I propositionen<br />
behandlades bl.a. frågan om ett Internetbaserat forskningsinformationssystem.<br />
Som en följd <strong>av</strong> propositionen g<strong>av</strong> regeringen i november 1996 Högskoleverket<br />
i uppdrag att ”ge allmänhet och utbildningsväsende tillgång till lämpligt<br />
utformad forskningsinformation” (regeringsbeslut, 1996-11-21). I uppdraget<br />
påpekade regeringen att den <strong>av</strong>såg att senare bestämma om rätten för Högskoleverket<br />
att meddela föreskrifter om forskningsinformations systemet. Uppdraget<br />
preciserades på följande sätt:<br />
”Utgångspunkten vid utformningen <strong>av</strong> systemet skall vara att allmänhet, skolor och<br />
andra utbildningsinstitutioner har intresse <strong>av</strong> att såväl orientera sig allmänt om<br />
forskning som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden.<br />
Därför skall information tillhandahållas på olika detaljnivåer som är <strong>av</strong> -<br />
passad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening.<br />
Mot denna bakgrund skall en samordning skapas för att säkerställa att IT-baserad<br />
forskningsinformation till allmänheten och utbildningsväsendet blir nationellt<br />
heltäckande i väsentliga <strong>av</strong>seenden. Ett enhetligt söksystem som sammankopplar<br />
olika myndigheters information bör skapas och viss ny information produceras.<br />
Informationen bör vara strukturerad så att olika detaljnivåer kan svara mot olika<br />
målgruppers behov.<br />
Utöver de nämnda typerna <strong>av</strong> utåtriktad information från forskningsvärlden<br />
till allmänheten och utbildningsväsendet fi nns behov <strong>av</strong> annan information som<br />
kan riktas till bl.a. företag. Det kan bl.a. gälla vilka forskare som kan lämna upplysningar<br />
om sin eller andras forskning. Forskningsinformationssystemet bör därför<br />
utformas på så sätt att det även kan utgöra en inkörsport för informationshämtning<br />
från företag.<br />
… Högskoleverket får disponera 2 miljoner kronor för utveckling <strong>av</strong> forsk ningsinformations<br />
system. Utvecklingsarbetet bör bedrivas så att informationssystemet är i<br />
drift senast vid utgången <strong>av</strong> år 1998.” (Bilaga till regeringsbeslut 1996-11-21, nr<br />
4, s. 3.)<br />
23
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Regeringen g<strong>av</strong> även universitet och högskolor m.fl . i uppdrag att göra sin<br />
information om forskning tillgänglig för allmänheten på Internet.<br />
”I övrigt skall förutsättningen vara att varje universitet och högskola eller myndighet<br />
som utför forskning skall, o<strong>av</strong>sett hur forskningen är fi nansierad, svara för att inform -<br />
ation om dess forskning – om inte särskilda skäl föreligger – fi nnas tillgänglig.”<br />
(Bilaga till regeringsbeslut 1996-11-21, nr 4, s. 3.)<br />
Högskoleverkets förslag till nationellt<br />
forskningsinformationssystem<br />
Högskoleverket lade våren 1997 fram ett förslag (Martin Sparr, 1997-05-29)<br />
om ett nationellt system för forskningsinformation på Internet. Till grund för<br />
förslaget låg studier <strong>av</strong> tidigare projekt i och utanför Norden samt diskussioner<br />
med representanter för främst universitet och högskolor, såväl forskare som<br />
informatörer, administratörer och datatekniker.<br />
Förslaget behandlade systemets olika potentiella användare samt vilka som<br />
skulle bidra med vilken typ <strong>av</strong> information. Dessutom beskrevs hur projektet<br />
skulle genomföras rent praktiskt samt vem som skulle ansvara för vad. För slaget<br />
innehöll inga tekniska detaljer utan skulle ses som en ram för hur projektet<br />
skulle läggas upp och utvecklas.<br />
Förslaget bestod <strong>av</strong> två delprojekt. Det första delprojektet var att skapa en<br />
gemensam katalog på Internet för alla hemsidor vid svenska universitet och högskolor<br />
som beskriver pågående forskning. Enligt Högskoleverket var det varje<br />
universitets och högskolas skyldighet att se till att det under första hälften <strong>av</strong><br />
1998 fanns fullgod Internetburen dokumentation i lämplig omfattning registrerad<br />
i den nationella katalogen.<br />
Det andra delprojektet syftade till att skapa ett mer komplett forskningsinformationssystem<br />
som byggde på en aggregering <strong>av</strong> distribuerade databaser. Varje<br />
universitet och högskola skulle ansvara för att information om bland annat<br />
forskningsresultat, projekt och experter fanns tillgängliga i det nationella systemet.<br />
Enligt Högskoleverket kunde detta göras antingen genom att universiteten<br />
och högskolorna utvecklade egna lokala databaser som kommunicerade med<br />
det nationella forskningsinformationssystemet eller genom att universitetet/<br />
högskolan lade in information direkt i det nationella systemet. Högskoleverkets<br />
målsättning var att det hösten 1998 skulle fi nnas en fungerande organisation<br />
vid varje universitet och högskola för informationsförsörjning till det nationella<br />
systemet.<br />
I förslaget betonades att den kvalitativa aspekten i ett nationellt system för<br />
forskningsinformation var central. Innehållet skulle enligt Högskoleverket vara<br />
24
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
tillförlitligt, begripligt för den tilltänkta gruppen, aktuellt och lätt att hitta samt<br />
ha tillfredsställande täckningsgrad. Dessutom skulle sökningen gå snabbt.<br />
Enligt förslaget skulle Högskoleverket bl.a. ansvara för samordning, för<br />
system gemensamma frågor och för marknadsföring, medan universiteten och<br />
högskolorna skulle ansvara för att forskningsinformation från fakulteter, institutioner<br />
och forskare blev tillgänglig i SAFARI. I universitetens och högskolornas<br />
ansvar ingick även att vidta interna organisatoriska åtgärder för att kunna<br />
försörja det nationella systemet med information från forskarna. De skulle dessutom<br />
anpassa den egna databasen till den nationella så att innehållet kunde bli<br />
sökbart i systemet.<br />
Synpunkter från universitet och högskolor<br />
Högskoleverket skickade ut förslaget på remiss till universitet och högskolor. I<br />
en PM 1997-09-08 redovisade verket en sammanställning <strong>av</strong> remissvaren. Flertalet<br />
remissinstanser ställde sig positiva till ett nationellt system för forskningsinformation<br />
på Internet. Majoriteten (17 st.) var mycket positiva till förslaget i<br />
sin helhet, tre stycken var positiva till delprojekt 1 men kritiska till delprojekt 2.<br />
Sex lärosäten <strong>av</strong>stod från att framföra synpunkter. Ett lärosäte var skeptiskt till<br />
förhoppningen att få forskare att rutinmässigt lägga in information i systemet<br />
eftersom styrmedel saknades. Två lärosäten uttryckte oro för att Högskoleverkets<br />
förslag skulle resultera i ett komplicerat och tungrott centralstyrt system.<br />
Flertalet universitet och högskolor påpekade att tidsplanen inte var realistisk.<br />
Några lärosäten hade synpunkter på informationsurvalet. Ett lärosäte framhöll<br />
att all forskning inte lämpade sig för popularisering. Ett annat påpekade<br />
att det många gånger var svårt att beskriva forskning på en nivå så att alla förstår,<br />
inte minst inom det tekniska området. Samma lärosäte påpekade också att<br />
många forskare saknar vana att skriva för målgruppen ”allmänhet/skola” och att<br />
alltför svåra texter blir mer <strong>av</strong>skräckande än intresseväckande. Flera lärosäten<br />
menade att det behövdes redaktionell bearbetning <strong>av</strong> de texter som läggs in i<br />
systemet, inte minst lokalt. Ett par remissvar förespråkade en central redaktion<br />
för att göra den centrala hemsidan lockande och spännande och för att åstadkomma<br />
någonting mer än en passiv Internetkatalog.<br />
Remissvaren efterfrågade vidare utförliga och klara riktlinjer från Högskoleverket.<br />
Önskemål framfördes om teknisk hjälp kring gränssnittsproblem och<br />
liknande men också om skyndsam behandling <strong>av</strong> standarder (benämningar,<br />
databasstruktur, grafi sk form etc.). Lärosätena ville dessutom ha klarhet i frågan<br />
hur forskare ska kunna påverkas att bidra med information.<br />
25
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Högskoleverkets kommentarer till remissvaren<br />
I ovannämnda PM g<strong>av</strong> verket också kommentarer till remissvaren. Högskoleverket<br />
ansåg att remissvaren innehöll många värdefulla synpunkter och konstaterade<br />
att många universitet och högskolor ställt sig positiva till projektets<br />
ambitioner. Högskoleverket kommenterade däremot inte närmare de problem<br />
som togs upp i remissvaren.<br />
I promemorian presenterade Högskoleverket även planerna för det fortsatta<br />
arbetet med forskningsinformationssystemet. Verket framhöll att ”planerna fortgår<br />
såsom presenterade i remissen” medan ingenting nämndes om några modifi<br />
eringar <strong>av</strong> förslaget.<br />
Högskoleverket skickade under våren 1998 ut ett arbetsdokument, ”Dags att<br />
deklarera”, till lärosätena. Dokumentet bestod <strong>av</strong> två delar. Den ena delen vände<br />
sig i första hand till de personer som konkret arbetade med frågor som rörde<br />
forskningsinformation till olika målgrupper via Internet, t.ex. informatör er,<br />
administratörer, bibliotekarier och systemansvariga. Denna del syftade till att<br />
ge en bild <strong>av</strong> SAFARI och vad som förväntades <strong>av</strong> varje deltagande uni versitet/<br />
högskola. Den andra delen behandlade hanteringen <strong>av</strong> forskningsinformation<br />
i stort och var <strong>av</strong>sedd som ett stöd för lärosätena i arbetet med att organisera<br />
system för forskningsinformation eller att se över de befi ntliga systemen.<br />
Högskoleverkets <strong>rapport</strong> till regeringen<br />
I slutet <strong>av</strong> 1998 överlämnade Högskoleverket <strong><strong>rapport</strong>en</strong> ”Ett system för forskningsinformation<br />
på Internet” (Högskoleverkets <strong>rapport</strong>serie, 1998:35) till<br />
rege ringen. Resultatet <strong>av</strong> regeringsuppdraget presenterades och verket anförde<br />
att uppdraget fullföljts genom att ett enhetligt söksystem som sammankopplar<br />
olika myndigheters information hade skapats (SAFARI – Spridning Av<br />
Forskningsinformation till Allmänheten öveR Internet). Informationen i systemet<br />
var strukturerad så att olika detaljnivåer svarade mot olika målgruppers<br />
behov. Verket påpekade dock att målet, att IT-baserad forskningsinformation<br />
skulle vara nationellt heltäckande i väsentliga <strong>av</strong>seenden, inte hade uppnåtts.<br />
Samtidigt framhöll Högskoleverket att det inte är lätt att säga när ett system<br />
är nationellt täckande. Enligt verkets mening hade alltför många lärosäten<br />
inte lagt in forskningsinformation i SAFARI, vilket gjorde att informationen<br />
inte var representativ för den forskning som bedrevs i Sverige. Högskoleverket<br />
ansåg att lärosätena inte tagit sitt fulla ansvar för att uppfylla regeringens uppdrag.<br />
Högskoleverket konstaterade att uppdraget omfattade två olika problemområden:<br />
dels att samordna ett forskningsinformationssystem, dels att påverka<br />
utformandet <strong>av</strong> informationsinnehållet. Det senare måste dock i första hand<br />
26
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
vara ett ansvar för universiteten och högskolorna.<br />
I <strong><strong>rapport</strong>en</strong> redovisades universitetens och högskolornas synpunkter på det<br />
färdiga systemet. Lärosätena efterfrågade tydligare instruktioner kring hanteringen<br />
<strong>av</strong> SAFARI. Ett fl ertal tyckte att det var svårt att lägga in information<br />
i systemet trots Högskoleverkets instruktioner. Från fl era håll påpekades att<br />
registreringsverktyget för metadatamärkning <strong>av</strong> information var besvärligt och<br />
att formuläret måste förenklas. Synpunkter framfördes även på sökroboten som<br />
inte verkade hitta alla märkta sidor. Två lärosäten framhöll att Högskoleverket<br />
inte tydligt formulerat vilka målgrupper som skulle prioriteras.<br />
I <strong><strong>rapport</strong>en</strong> redovisade Högskoleverket även några gymnasielärares och -elevers<br />
syn på systemet. Gymnasielärarna hade fått en personlig demonstration <strong>av</strong> systemet<br />
för att kunna pröva det i undervisningen. De var i stort sett positiva och<br />
tyckte att SAFARI var ett intressant verktyg.<br />
Gymnasieeleverna tyckte att det <strong>av</strong>ancerade sökgränssnittet var krångligt att<br />
använda och att de olika momenten var otillräckligt beskrivna. Den ämnesvisa<br />
bläddringsfunktionen var besvärlig att klicka runt i. Vidare g<strong>av</strong> ämnesinnehållet<br />
i SAFARI inte tillräcklig information om forskarnas resultat. Eleverna påpekade<br />
också att det fanns många områden där de fi ck få träffar. De ansåg slutligen att<br />
det borde fi nnas en mer anpassad skolsida på SAFARI:s hemsida.<br />
Högskoleverket påpekade i <strong><strong>rapport</strong>en</strong> att det återstod mycket arbete med<br />
SAFARI, såväl för lärosätena som för Högskoleverket för att få fl er användare<br />
som upplever önskad nytta med systemet.<br />
Högskoleverkets fortsatta arbete med SAFARI<br />
Högskoleverket tilldelades ytterligare ca 2 miljoner kronor från regeringen för<br />
att fortsätta utveckla SAFARI under 1999. Vidare g<strong>av</strong> regeringen Högskoleverket<br />
i uppdrag att i budgetunderlaget för år 2000 redovisa förslag till hur<br />
SAFARI skulle kunna bli permanent.<br />
Under perioden 1999–2000 lät Högskoleverket göra en del förbättringar <strong>av</strong><br />
SAFARI 9 . Söktjänstens gränssnitt och <strong>av</strong>ancerade sökfunktion sågs över och förbättrades<br />
i <strong>av</strong>sikt att motsvara producenternas och användarnas behov. Den förbättrade<br />
<strong>av</strong>ancerade sökfunktionen har dock inte installerats.<br />
Högskoleverket lät också utvärdera registreringsverktyget för märkning <strong>av</strong><br />
metadata. <strong>Utvärdering</strong>en visade att verktyget uppfattades som svåranvänt och<br />
klassifi ceringssystemet CERIF innehöll för få ämnesnivåer. För att underlätta<br />
användningen <strong>av</strong> registreringsverktyget gjorde Högskoleverket insatser för att<br />
9 Källa: intervju med Malin Winbladh, projektledare för SAFARI vid Högskoleverket 1999–2000.<br />
27
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
informera om det. Vidare lät Högskoleverket utveckla en mall för metadatamärkning<br />
direkt i programmet Word. Högskoleverket gjorde också ett förslag<br />
till ny ämnesindelning i CERIF som mer liknade fakultetsstrukturen vid ett<br />
svenskt universitet. Den nya ämnesindelningen har dock inte installerats.<br />
28
Bilaga 2a<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Högskoleverkets marknadsföringsinsatser<br />
1998–2000<br />
1998<br />
(ur ”Ett system för forskningsinformation på Internet”, Högskoleverkets<br />
<strong>rapport</strong> serie 1998:35.)<br />
I oktober 1998 lanserades SAFARI för lärare och andra på mässan Links ’98 i<br />
Älvsjö. Högskoleverket deltog med en monter under tre dagar. Enligt Högskoleverket<br />
fanns det stort intresse för SAFARI bland lärare, forskare, andra<br />
myndigheter och journalister.<br />
I oktober 1998 skickade Högskoleverket ut ett pressmeddelande om<br />
SAFARI. SAFARI blev omskrivet i ett antal tidningar, bl.a. SvD, DN och<br />
IT-affärer. Flertalet personaltidningar vid universitet och högskolor skrev<br />
också artiklar om SAFARI med koppling till deras interna arbete. Vidare<br />
hade Vetenskapsradion ett inslag om SAFARI.<br />
I oktober 1998 tog Högskoleverket fram en broschyr om SAFARI (inför<br />
mässan). Under oktober 1998 annonserade SAFARI med s.k. ”fl aggor” på<br />
den allmänna söktjänsten Evreka under vissa sökord.<br />
Under 1998 utlyste Högskoleverket 100 000 kr till forskare för att under<br />
1998 beskriva sin forskning på Internet för skolan. Intresset bland forskarna<br />
var dock lågt.<br />
1999–2000<br />
(ur Högskoleverkets nyhetsbrev och uppgifter från intervju med Malin Winbladh)<br />
I månadsskiftet september/oktober 1999 reste Claes Petri (en <strong>av</strong> projektledarna<br />
för SAFARI) till Baltimore på konferensen ”International Perspectives<br />
on Current Research” där han presenterade SAFARI. Konferensen<br />
samlade deltagare från 19 olika länder.<br />
Den 1-4 november 1999 deltog Högskoleverket på mässan Skolforum på<br />
Stockholmsmässan med monter och ett seminarium.<br />
Som en del <strong>av</strong> aktiviteterna under Populärvetenskapens vecka, 25–27 november<br />
1999, stod projektledarna för SAFARI (Malin Winbladh och Claes<br />
Petri) med en SAFARI-monter på Stockholms Centralstation och delade ut<br />
informationsmaterial och berättade om SAFARI.<br />
29
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
30<br />
Den 11–13 januari 2000 deltog projektledarna för SAFARI i Högskoleverkets<br />
konferens om Kvalitet och förbättringsarbete. Malin Winbladh och<br />
Claes Petri demonstrerade SAFARI on-line.<br />
Den 27–29 januari 2000 deltog Högskoleverket i matematikbiennalen i<br />
Göteborg. SAFARI presenterades med en monter och genom workshops.<br />
Den 8 maj 2000 deltog SAFARI tillsammans med tidningen Vetskap i<br />
Vetenskapsfestivalen.<br />
Högskoleverket deltog i världsutställningen i Hannover och höll i ett <strong>av</strong><br />
utbildningsdepartementets kunskapsseminarier.<br />
Högskoleverket tog fram två foldrar om SAFARI på svenska, var<strong>av</strong> en riktade<br />
sig till målgruppen ”skola”, och en folder och affi sch på engelska.<br />
Högskoleverket marknadsförde SAFARI mot gymnasieskolor registrerade i<br />
skoldatanätet genom ett e-postutskick. Utskicket innehöll också en ”giraffknapp”<br />
och förslag på lämplig länktext.
Bilaga 3<br />
Producenternas synpunkter<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
För att få en bild <strong>av</strong> hur SAFARI fungerar för dem som lägger in informatio n-<br />
en vid universiteten och högskolorna ordnades en hearing med SAFARI:s kontaktpersoner.<br />
Dessutom sändes en enkät till kontaktpersonerna och en liknande<br />
enkät sändes till forskare som lägger in information om sin forskning i<br />
SAFARI.<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>s hearing med SAFARI:s kontaktpersoner<br />
Den 20 september 2001 arrangerade <strong>Vetenskapsrådet</strong> en hearing med kontaktpersoner<br />
för SAFARI vid universitet och högskolor 10 . Engagemanget var stort<br />
hos mötesdeltagarna; idéerna var många och diskussionerna var livliga.<br />
Biträdande generaldirektör Madeleine Leijonhufvud berättade allmänt om<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>. Informations<strong>av</strong>delningens uppgifter beskrevs <strong>av</strong> informationschefen<br />
Lena Wollin samt Carina Bergqvist, Tina Zethraeus och Agneta Ringa by.<br />
Bland annat berättade Carina Bergqvist om planerna på en portal som ska<br />
kunna innehålla söktjänster, forskningsbeskrivningar, nyheter, <strong>av</strong>handlingar,<br />
massmedieservice, populärvetenskapligt kalendarium, forskningsetik, Internetbokhandel,<br />
länksamling och prenumerationsservice.<br />
Carl Jacobsson och Sara Billfalk från analys- och strategi<strong>av</strong>delningen berättade<br />
om utvärderingen <strong>av</strong> SAFARI.<br />
Sigfrid Lundberg, från NetLab vid Lunds universitetsbibliotek, berättade om<br />
hur SAFARI fungerar. Han framhöll att ett <strong>av</strong> problemen med SAFARI är att<br />
samma person som lägger in material också katalogiserar detta och att katalogiseringen<br />
därför inte blir särskilt konsekvent.<br />
Gruppdiskussioner<br />
Deltagarna delades upp i grupper, som fi ck tre frågor att samtala kring: Hur<br />
ska mängden populärvetenskap i SAFARI kunna öka? Vad hos SAFARI bör<br />
utveckl as? Är namnet SAFARI bra?<br />
Vid gruppernas redovisningar och i de gemensamma diskussionerna rådde<br />
stor enighet om SAFARI:s brister. Man konstaterade att kvaliteten och karaktären<br />
på det material som läggs in i systemet är alltför skiftande, att användarperspektivet<br />
förbises och att målgrupperna är för många och för otydligt<br />
10 Avsnittet grundas till stor del på Ragnhild Romanus minnesanteckningar från hearingen.<br />
31
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
<strong>av</strong>gränsade. Många framhöll exempelvis att presentationer <strong>av</strong> enskilda forskare<br />
inte hör hemma i SAFARI. Somliga ansåg att information som riktar sig till<br />
forskare inte borde ligga där överhuvudtaget.<br />
Diskussionerna kom också in på den portal som nu planeras. En del ville<br />
ha tydliga ingångar för olika målgrupper. Andra framhöll svårigheter med målgruppsanpassning<br />
eftersom sådan alltid bygger på bedömningar från dem som<br />
lägger in material. Det viktiga är att målgrupperna är tydligt identifi erade.<br />
Kanske borde portalen egentligen bara vända sig till en enda målgrupp, nämligen<br />
den intresserade allmänheten, en målgrupp som dock rymmer sin egen<br />
problematik i och med att den är så svår att <strong>av</strong>gränsa.<br />
Mer populärvetenskap<br />
Deltagarna hade många tankar kring frågan om hur produktionen vid lärosätena<br />
<strong>av</strong> populärvetenskapligt material skulle kunna öka:<br />
Att det är viktigt att kunna presentera forskning populärvetenskapligt är ett<br />
synsätt som måste in tidigt i forskarutbildningen. För att uppnå detta behövs<br />
dock styrdokument.<br />
Om man vill få forskare att producera populärvetenskap måste detta byggas<br />
in i anslagsprocessen. Att beskriva sitt forskningsprojekt kort och lättfattligt<br />
bör vara en merit i sig – och kan bli det om forskningsfi nansiärerna kräver<br />
sådana beskrivningar.<br />
Populärvetenskap kan vara ett effektivt verktyg för att rekrytera gymnasieungdomar<br />
till högskolan.<br />
Eftersom det inte är enkelt att åstadkomma populärvetenskapliga texter<br />
behöver forskarna utbildning i att skriva sådana. Praktisk svenska och retorik<br />
kan vara lämpliga moment. Om universiteten får pengar <strong>av</strong> forskningsfi nansi<br />
ärerna för att utveckla populärvetenskap, kan dessa medel bl.a. läggas på<br />
sådan utbildning.<br />
Är det rimligt att tänka sig att forskare ska beskriva sin forskning för allmänheten?<br />
Vilken kvalitet kan vi i så fall kräva? Forskare har fullt upp med annat,<br />
och för dem är den skisserade portalen inte intressant – de har andra nätverk.<br />
Populärvetenskapliga texter skrivs ofta bättre <strong>av</strong> journalister. Forskare som<br />
kan skriva sådana är undantag. Informatörerna ute på universitet och högskolor<br />
har dock inte tid att producera populärvetenskap.<br />
Det måste vara mycket enkelt att lägga in material på den planerade portalen,<br />
så att man kan få forskare att lägga in populärvetenskapliga beskrivningar.<br />
I SAFARI är det svårt att lägga in material om man inte har god vana<br />
vid datorer, vilket många forskare trots allt inte har.<br />
32
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Vilken slags portal?<br />
Diskussionen om hur SAFARI skulle kunna utvecklas övergick snabbt till att<br />
handla om planerna på en ny portal. Hur ska portalen undvika SAFARI:s misstag<br />
och vad ska den innehålla?<br />
Grundläggande är att material måste uppdateras kontinuerligt, lämpligast <strong>av</strong><br />
en redaktion, något som kan kräva mycket tid och energi. Forskare uppdaterar<br />
sällan material de lagt in – även om de blir ombedda.<br />
Några framhöll att det krävs en redaktion på minst fem personer för att den<br />
nya portalen inte ska hamna i samma situation som SAFARI. Andra yrkade på<br />
tio och någon röst höjdes för att tjugo personer skulle behövas om ambitionerna<br />
är stora. Ytterligare någon tyckte att portalen borde vara ett samarbete mellan<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong>, Dagens Forskning, Forskning och Framsteg och Nationalencyklopedin<br />
med en gemensam redaktion.<br />
Ett sätt att öka universitetens och högskolornas engagemang i portalen är att<br />
införa en rankningslista, där man exempelvis listar de tio mest besökta sajterna<br />
och projekten på portalen.<br />
För informatörerna ute på universiteten är det viktigt att få redaktionellt stöd<br />
från <strong>Vetenskapsrådet</strong>. En redaktion skulle exempelvis kunna visa på specifi ka<br />
teman att lyfta fram och peka på vilka aspekter som är viktigast att belysa vid<br />
olika tillfällen. Detta skulle underlätta informatörernas arbete. Som det är nu<br />
saknar många informatörer handledning.<br />
Stamcellsdebatten är ett bra exempel på ett tema. Alltför allmänt hållna<br />
teman, sådana som kanske innefattar ett helt ämnesområde, är inte lika lämpliga.<br />
Man kan gärna anknyta till debatter som förs i samhället. Det viktiga är att<br />
belysa ämnen på ett sätt som media inte gör, inte att initiera nya debatter. Det<br />
kan man möjligen göra i ett senare steg.<br />
Redaktionen måste också vara observant på att den internationella utblicken<br />
inte glöms bort. Det är viktigt att vara informerad om vad som sker i andra<br />
länder.<br />
Inför ett portalbygge måste användarnas behov identifi eras så att det verkligen<br />
är dessa som utgör grunden för verksamheten. Användarnas behov ska<br />
styra utvecklingen snarare än producenternas vilja.<br />
Man måste göra klart för sig vilken sorts information portalen ska innehålla:<br />
den som vill få svar på konkreta frågor är inte ute efter texter som berör forskningsfronten,<br />
i stället är det Nationalencyklopedins strukturerade information<br />
man vill ha. Ett sådant behov varken kan eller bör portalen fylla.<br />
Nationalencyklopedin borde bli fritt tillgänglig för hela svenska folket, <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
borde köpa in rättigheterna.<br />
Är det verkligen intressant för gemene man att ta del <strong>av</strong> vad som händer<br />
33
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
vid forskningsfronten? Här ansåg någon att forskning på den nivån inte är <strong>av</strong><br />
intresse för allmänheten.<br />
Ett sätt att nå allmänheten vore att lägga in olika intresseprofi ler på portalen.<br />
På så vis skulle det bli möjligt att prenumerera på bra information inom ett<br />
specifi kt område.<br />
Det är viktigt att portalen får status. Även som forskare ska man kunna an vända<br />
den för att få information. Den måste därför marknadsföras även bland forskare.<br />
De kommande portalmedarbetarna fi ck goda råd <strong>av</strong> en diskussionsdeltagare:<br />
”Jobba i det tysta tills allt är perfekt! Marknadsför portalen först när den är tipptopp.<br />
Man får bara en chans. Om folk upplever att den inte uppdateras blir de<br />
ointresserade.”<br />
Namnet SAFARI<br />
Den allmänna meningen tycktes vara att namnet är alltför belastat internt för att<br />
kunna behållas. SAFARI är ett namn som ger många dåligt samvete. Ute bland<br />
den intresserade allmänheten är namnet inte särkilt känt. Det är inte något<br />
starkt varumärke att behålla. Söktjänsten i sig behöver inget namn i och med<br />
att den kommer att ligga under portalen. Själva portalen bör ha ett tydligare –<br />
och kanske tråkigare – namn, ett namn som mer anger vad det handlar om. Ett<br />
sådant är det föreslagna namnet forskning.se. Väsentligast är dock att inte bara<br />
ge portalen ett nytt namn utan att också fylla den med ett annat innehåll än<br />
SAFARI.<br />
Enkät till SAFARI:s kontaktpersoner<br />
För att komplettera hearingen skickade <strong>Vetenskapsrådet</strong> ut en enkät (frågeformuläret<br />
fi nns i bilaga 3a) till kontaktpersonerna för SAFARI. Enkäten sändes till 42<br />
lärosäten. Sex <strong>av</strong> de 33 som svarade ang<strong>av</strong> att de i dag inte arbetar aktivt med<br />
SAFARI. I denna sammanställning redovisas svaren från återstående 27 lärosäten.<br />
Nära hälften <strong>av</strong> kontaktpersonerna svarade att deras universitet/högskola i<br />
dagsläget inte har någon policy för vilken slags information som ska läggas in i<br />
SAFARI.<br />
Kontaktpersonerna ang<strong>av</strong> att följande slag <strong>av</strong> information läggs in i SAFARI<br />
(ordnat efter antal svar; sju kontaktpersoner besvarade inte frågan): information<br />
om forskningsprojekt, övergripande information om fakultetens/institutionens<br />
forskning, övergripande information om olika forskningsområden; <strong>av</strong>handlingar,<br />
pressmeddelanden; personalpresentationer.<br />
Det fanns en varierande praxis för vilka som lägger in informationen. Det<br />
kunde vara lärosätets centrala informations<strong>av</strong>delning, men det kunde också ske<br />
34
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
på fakultets- eller institutionsnivå. På central nivå lades informationen oftast in<br />
<strong>av</strong> en informatör, redaktör eller administratör. Detta förekom också på fakult ets-<br />
och institutionsnivå, men vid många lärosäten lade även forskarna in information.<br />
Nära hälften <strong>av</strong> kontaktpersonerna tyckte att det fungerade bra eller ganska<br />
bra att lägga in information i SAFARI. Många hade dock stött på hinder. Ett<br />
fl ertal ansåg att intresset bland forskarna att medverka var litet. Några kontaktpersoner<br />
hade haft problem med metadatamärkningen, som upplevdes som<br />
krånglig och tidskrävande. Några ansåg att det var svårt att ämnesklassifi cera<br />
informationen, eftersom ämnesindelningen inte var tillräckligt detaljerad.<br />
De kontaktpersoner som har haft problem med märkning <strong>av</strong> metadata fanns<br />
på lärosäten som inte hade utvecklat egna lokala databaser, genom vilka märkning<br />
<strong>av</strong> metadata kan ske, utan de hade använt sig <strong>av</strong> Högskoleverkets registreringsverktyg.<br />
Kontaktpersoner som hade synpunkter på klassifi ceringssystemet<br />
återfanns både bland lärosäten som använde Högskoleverkets registreringsverktyg<br />
och lärosäten med egna lokala databaser.<br />
Enligt många kontaktpersoner producerades oftast bara en enda version <strong>av</strong><br />
den information som läggs in i SAFARI. Detta gällde både centralt och ute<br />
på institutionerna. Samma version <strong>av</strong> informationen användes ofta för fl era<br />
målgrupper. Några kontaktpersoner menade att de i första hand skrev för allmänheten.<br />
Detta hade även rekommenderats forskarna, men hur dessa gjorde i<br />
praktiken togs inte upp. En kontaktperson ansåg dock att forskarna undantagslöst<br />
skrev texter för andra forskare och för högskolestudenter.<br />
Nära hälften <strong>av</strong> kontaktpersonerna ang<strong>av</strong> att lärosätet hade en ansvarig<br />
person med uppgift att regelbundet bevaka den information som läggs in i<br />
SAFARI, medan cirka 40 procent svarade att så inte var fallet. Det framgick<br />
dock inte alltid om de angivna personerna hade ett formellt ansvar eller i vilken<br />
utsträckning bevakningen faktiskt utfördes.<br />
Flertalet kontaktpersoner svarade att lärosätet inte hade utfärdat några direkt -<br />
iv för kvalitetsgranskning <strong>av</strong> informationen i SAFARI. Några ang<strong>av</strong> att direktiv<br />
höll på att utarbetas. Vissa kontaktpersoner ansåg att det fanns en kvalitetskontroll<br />
trots att formella direktiv saknades. Vid två lärosäten passerade informationen<br />
en kvalitetskontroll på redaktions- och institutionsnivå. Vid ett lärosäte<br />
fanns en informationsansvarig med uppgift att granska informationen. En kontaktperson<br />
framhöll att vissa dokument såsom doktors<strong>av</strong>handlingar och forskningskataloger<br />
har en kvalitetsstämpel i sig.<br />
Nästan hälften svarade att lärosätet mycket sällan eller aldrig uppdaterade<br />
informationen i SAFARI, medan en femtedel ang<strong>av</strong> att informationen uppdateras<br />
kontinuerligt.<br />
35
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Mer än hälften <strong>av</strong> kontaktpersonerna ansåg att den information som lades<br />
in i SAFARI inte speglar den forskningsverksamhet som bedrivs vid det egna<br />
lärosätet. Enligt kontaktpersonerna lade forskarna in information i mycket liten<br />
utsträckning eller inte alls.<br />
Kontaktpersonernas övriga kommentarer handlade till stor del om att de<br />
tyckte att det var svårt att motivera forskarna att lägga in information i SAFARI.<br />
De ansåg att det inte fanns några incitament för forskarna att skriva populärvetenskapligt<br />
om sin forskning. Några kontaktpersoner efterfrågade någon<br />
form <strong>av</strong> ”morot” för att få forskarna att ägna mer tid åt populärvetenskap. En<br />
kontaktperson påpekade att det i dag inte fi nns några öronmärkta medel för<br />
forskningsinformation och den tredje uppgiften. Kontaktpersonen ansåg att<br />
det skulle behövas ett system där institutionerna fi ck särskilda medel för sådan<br />
verksamhet, som skulle särredovisas i årsredovisningen. Detta skulle göra in -<br />
formationen i SAFARI mer heltäckande. Uppmuntran i form <strong>av</strong> priser för bra<br />
populärvetenskapliga beskrivningar ansågs också vara ett alternativ.<br />
Många kontaktpersoner påpekade att de hade behov <strong>av</strong> mer stöd från <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
i form <strong>av</strong> riktlinjer och redaktionell rådgivning. De efterfrågade tydligare<br />
riktlinjer för vilken typ <strong>av</strong> information som ska läggas in samt tydligare<br />
målgrupper. Vidare efterfrågade de en nationell redaktion för att stödja och sätta<br />
press på både kontaktpersoner och forskare. En kontaktperson kände sig mycket<br />
ensam i sitt arbete. Hon önskade mer information, feedback och sammankomst -<br />
er med andra högskolors SAFARI-ansvariga.<br />
Enkät till forskare som lägger in information i SAFARI<br />
En enkät (frågeformuläret fi nns i bilaga 3b) skickades ut till några forskare<br />
som <strong>av</strong> kontaktpersonerna uppgivits lägga in information om sin forskning i<br />
SAFARI. Enkäten skickades ut till 39 forskare. 20 svar kom in var<strong>av</strong> 15 ang<strong>av</strong><br />
att information om deras forskning lagts ut i SAFARI. I det följande presenteras<br />
dessa 15 forskares svar.<br />
Nästan hälften <strong>av</strong> forskarna hade ingen åsikt om hur det fungerade att lägga<br />
in information i systemet, eftersom de inte själva registrerade sidorna i SAFARI.<br />
De fl esta forskare som själva lagt in information hade dock stött på hinder.<br />
Samtliga dessa forskare använde sig <strong>av</strong> Högskoleverkets registreringsverktyg.<br />
Det gemensamma problemet var metadatamärkningen, som ansågs krånglig<br />
och tidskrävande.<br />
Ingen <strong>av</strong> forskarna hade producerat mer än en version <strong>av</strong> den information<br />
som lagts in i SAFARI. En forskare framhöll att det saknades incitament att<br />
målgruppsanpassa informationen:<br />
36
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
”SAFARI, som mycket nu för tiden, var kostnadsneutralt, dvs. ett åliggande utan<br />
att medel anvisades. Att i stor skala producera texter för fl era publiker framstår som<br />
väl optimistiskt, men sådana bedömningar har ju aldrig hindrat politiska beslutsfattare.”<br />
Flertalet <strong>av</strong> forskarna ansåg att den information som lagts in speglar den egna<br />
forskningsverksamheten.<br />
37
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Bilaga 3a<br />
Frågeformulär – enkät till<br />
SAFARI:s kontaktpersoner<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> 2001-09-28<br />
Analys- och strategi<strong>av</strong>delningen<br />
E-post: sara.billfalk@vr.se<br />
Enkät rörande SAFARI<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> har inlett arbetet att utvärdera SAFARI. Som ett led i utvärderingen<br />
vill vi få in synpunkter från kontaktpersonerna vid de olika forskningsutförande<br />
myndigheterna. Din medverkan är viktig men naturligtvis frivillig.<br />
Vi hoppas att du vill hjälpa oss att få ett bra underlag för utvärderingen. Svaren<br />
kommer att behandlas konfi dentiellt och inget resultat kommer att presenteras<br />
så att enskilda personer kan identifi eras. Var vänlig att via e-post skicka tillbaka<br />
enkäten till Sara Billfalk så fort som möjligt, dock senast torsdagen den 11 oktober.<br />
(Ange svaren i de markerade fälten, spara dokumentet och skicka det sedan<br />
till Sara Billfalk.)<br />
Tack på förhand för din medverkan!<br />
Ditt namn:<br />
1. Vilken myndighet (universitet, högskola, etc.) representerar du och vilken<br />
enhet/<strong>av</strong>delning är du verksam vid?<br />
2. Har din myndighet någon policy/direktiv för vilken slags information som<br />
ska läggas in i SAFARI? I så fall vilken? Vilken information läggs i praktiken<br />
in i SAFARI? Vem lägger in informationen i SAFARI?<br />
3. Hur fungerar det att lägga in information i SAFARI? Finns det hinder<br />
(fungerar tex. taggning <strong>av</strong> metadata)? I vilken utsträckning lägger forskarna<br />
själva in information om sin forskning i systemet?<br />
4. Särskiljs informationen till olika målgrupper? Produceras olika versioner för<br />
olika målgrupper? Finns det en prioritering mellan målgrupper?<br />
5. Finns det någon ansvarig vid din myndighet som regelbundet bevakar den<br />
information som läggs in i SAFARI från den egna myndigheten? Vem i så<br />
fall?<br />
38
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
6. Tycker du att den information som läggs in i SAFARI speglar den forskningsverksamhet<br />
som bedrivs vid din myndighet eller enhet/<strong>av</strong>d?<br />
7. Har din myndighet utfärdat några direktiv för kvalitetsgranskning <strong>av</strong> den<br />
information som <strong>av</strong>ses läggas in/har lagts in i SAFARI?<br />
8. Hur ofta uppdaterar din myndighet sin information i SAFARI?<br />
9. Övriga synpunkter:<br />
10. Ange fem forskare vid din myndighet (namn, e-post) som du vet lägger in inform -<br />
ation om forskning i SAFARI (Vi kommer att skicka en särskild enkät till<br />
dessa personer):<br />
Glöm inte att spara dokumentet efter det att du fyllt i svaren!<br />
39
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Bilaga 3b<br />
Frågeformulär – enkät till forskare<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> 2001-10-26<br />
Analys- och strategi<strong>av</strong>delningen<br />
E-post: sara.billfalk@vr.se<br />
Enkät rörande SAFARI<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> har inlett arbetet att utvärdera SAFARI. Som ett led i utvärderingen<br />
vill vi få in synpunkter från forskare vid de olika forskningsutförande<br />
myndigheterna. Din medverkan är viktig men naturligtvis frivillig. Vi hoppas<br />
att du vill hjälpa oss att få ett bra underlag för utvärderingen. Svaren kommer<br />
att behandlas konfi dentiellt och inget resultat kommer att presenteras så att<br />
enskilda personer kan identifi eras. Var vänlig att via e-post skicka tillbaka enkät -<br />
en till Sara Billfalk så fort som möjligt, dock senast fredagen den 9 november.<br />
(Ange svaren i de markerade fälten, spara dokumentet och skicka det sedan<br />
till Sara Billfalk.)<br />
Tack på förhand för din medverkan!<br />
Ditt namn:<br />
1. Vilken myndighet (universitet, högskola, etc.) samt enhet/<strong>av</strong>delning är du<br />
verksam vid?<br />
2. Lägger du in information om din forskning i SAFARI? (Om du inte lägger<br />
in information i systemet behöver du inte fylla i resten <strong>av</strong> enkäten.)<br />
3. Har din myndighet någon policy/direktiv för vilken slags information som<br />
ska läggas in i SAFARI? I så fall vilken? Vilken information lägger du i praktiken<br />
in i SAFARI?<br />
4. Hur fungerar det att lägga in information i SAFARI? Finns det hinder (fun g -<br />
erar tex. taggning <strong>av</strong> metadata)?<br />
5. Särskiljer du informationen till olika målgrupper? Producerar du olika versioner<br />
för olika målgrupper? Gör du en prioritering mellan målgrupper?<br />
6. Tycker du att den information som du lägger in om din forskning i SAFARI<br />
speglar den forskningsverksamhet som du bedriver?<br />
7. Hur ofta uppdaterar du din information i SAFARI?<br />
8. Övriga synpunkter:<br />
Glöm inte att spara dokumentet efter det att du fyllt i svaren!<br />
40
Bilaga 4<br />
Användarnas synpunkter – webbenkät<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
För att kunna besvara frågan vad systemets användare anser om SAFARI lades<br />
en webbenkät ut på SAFARI:s hemsida. Webbenkäten låg ute på SAFARI:s<br />
hemsida i ca en månad. Alla målgrupper g<strong>av</strong> i stort sett likadana svarsbilder.<br />
Fråga Svarsalternativ Resultat<br />
Antal (%)<br />
1. Är du kvinna eller man? Kvinna 148 58%<br />
Man 106 42%<br />
254 100%<br />
2. Ange din ålder: 0–20 43 17%<br />
21–30 91 36%<br />
31–40 58 23%<br />
41–50 43 17%<br />
51–65 18 7%<br />
66– 1 0%<br />
254 100%<br />
3. Vilken <strong>av</strong> SAFARI:s Allmänhet/skola 53 21%<br />
målgrupper tillhör du? Näringslivet 23 9%<br />
Forskarsamhället 43 17%<br />
Högskolestuderande 106 42%<br />
Annat (vad)………. 29 11%<br />
254 100%<br />
4. Hur hittade du till Informationsmaterial (webb, trycksaker, etc.) 24 9%<br />
SAFARI:s webbplats från Högskoleverket<br />
första gången? Informationsmaterial (webb, trycksaker, etc.)<br />
från <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
9 4%<br />
Länkar från andra webbplatser än<br />
Högskoleverket och <strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
107 42%<br />
Sökmotor (t.ex. Yahoo eller AltaVista) 32 10%<br />
Annan personlig kontakt med Högskoleverket 9 4%<br />
Annan personlig kontakt med<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong><br />
0 0%<br />
Tips från kollega/vän 31 12%<br />
41
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Fråga Svarsalternativ Resultat<br />
42<br />
Antal (%)<br />
Annat (vad)………. 42 17%<br />
254 100%<br />
5. Hur ofta besöker du Det här är första gången 145 57%<br />
SAFARI? Någon gång varje vecka 10 4%<br />
Flera gånger i månaden 22 9%<br />
Högst en gång i månaden 77 30%<br />
254 100%<br />
6. Vilken är den främsta För att få överblick över ett eller fl era ämnen 52 20%<br />
anledningen till att du För att få en djupare kunskap om ett visst 80 31%<br />
besöker SAFARI? ämne<br />
För att ta del <strong>av</strong> aktuella forskningsresultat 67 26%<br />
För att hitta kontaktpersoner 27 11%<br />
Annat (vad)………. 28 11%<br />
254 100%<br />
7. Hur fungerar webbplatsen 5 Mycket bra 21 8%<br />
som informationskälla? 4 70 28%<br />
(Ge ett allmänt omdöme) 3 118 46%<br />
2 27 11%<br />
1 Mycket dåligt 18 7%<br />
Kommentarer:<br />
(Ge mer preciserade omdömen som svar på frågorna 8–11)<br />
254 100%<br />
8. Hittar du den information 5 Alltid 11 4%<br />
du söker? 4 48 19%<br />
3 134 53%<br />
2 42 17%<br />
1 Aldrig 19 7%<br />
Om inte, vad saknas?<br />
254 100%<br />
9. Tycker du att innehållet 5 Alltid 27 11%<br />
presenteras på ett 4 91 36%<br />
förståeligt sätt? 3 110 43%<br />
2 16 6%<br />
1 Aldrig 10 4%<br />
254 100%
Fråga Svarsalternativ Resultat<br />
Kommentarer:<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
10. Tycker du att det är lätt 5 Mycket lätt 37 15%<br />
eller svårt att orientera dig 4 81 32%<br />
i SAFARI? 3 103 41%<br />
2 19 7%<br />
1 Mycket svårt 14 6%<br />
Kommentarer:<br />
254 100%<br />
11. Hur tycker du att 5 Mycket bra 29 11%<br />
SAFARI:s sökmotor 4 69 27%<br />
fungerar? 3 113 44%<br />
2 25 10%<br />
1 Mycket dåligt 18 7%<br />
Kommentarer:<br />
12. Övriga kommentarer och önskemål:<br />
Antal (%)<br />
254 100%<br />
43
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
Bilaga 5<br />
Funktionalitetstest<br />
För att få en uppfattning om hur SAFARI fungerar för målgruppen ”allmänhet/<br />
skola” utförde undersökningsföretaget Orange Interactive Research ett funktionalitetstest.<br />
Eftersom användningen <strong>av</strong> SAFARI är låg fi nns inte något enkelt sätt<br />
att identifi era SAFARI:s faktiska användare. Orange Interactive Research fi ck<br />
därför i uppdrag att utföra testet på potentiella användare. En grupp gymnasieelever<br />
i tredje årskurs vid Tälje gymnasium i Södertälje valdes att representera<br />
målgruppen ”allmänhet/skola” och fi ck ge sin syn på söktjänstens innehåll och<br />
användarvänlighet<br />
Orange Interactive Research genomförde dels gruppdiskussioner, dels individuella<br />
användbarhetstester. Sammanlagt deltog 16 gymnasieelever. Två gruppdiskussioner<br />
genomfördes i grupper om 6–8 personer. Tre elever deltog i<br />
individuella användbarhetstester framför dator. Före gruppdiskussionerna re -<br />
spektive användartesterna ombads eleverna att gå in på SAFARI och bekanta sig<br />
med söktjänsten.<br />
Gruppdiskussionerna följde en utarbetad mall där eleverna bland annat fi ck<br />
redogöra för vilken typ <strong>av</strong> information de brukar söka efter på Internet och var<br />
de brukar söka efter den. De fi ck också lista några <strong>av</strong> sina f<strong>av</strong>oritsajter på Internet<br />
och förklara vad som gjorde att de tyckte att dessa sajter var bra. Eleverna<br />
redogjorde också för sitt spontana intryck <strong>av</strong> SAFARI, vad de tyckte om struktur<br />
och sökvägar samt hur lätt det var att hitta önskad information. Eleverna fi ck<br />
också beskriva den idealiska sajten att använda i skolarbete.<br />
Vid användbarhetstesterna fi ck var och en <strong>av</strong> de tre eleverna sitta framför<br />
en dator, uppkopplad mot SAFARI, tillsammans med en person från undersökningsföretaget.<br />
Eleven fi ck tala om för undersökaren hur han/hon uppfattade<br />
SAFARI, hur han/hon tänkte lösa vissa övningsuppgifter som g<strong>av</strong>s och liknande.<br />
Undersökaren observerade hur eleven betedde sig och agerade på webbplatsen.<br />
Undersökaren intervjuade även eleven med hjälp <strong>av</strong> en intervjuguide.<br />
Frågorna gällde bland annat hur de olika sökvägarna fungerar, om det är tydligt<br />
hur man ska gå till väga och vad som skulle kunna göras bättre.<br />
Det följande bygger på undersökningsföretagets resultat och slutsatser.<br />
Forskningsinformation i gymnasiet<br />
Gymnasieeleverna hade låg kännedom om och begränsade erfarenheter <strong>av</strong> att<br />
använda forskningsinformation. Till orden vetenskap och forskning kopplade<br />
44
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
eleverna i första hand långa texter och svårbegriplig information samt män i<br />
vita rockar som står i laboratorier och använder sig <strong>av</strong> mikroskop, med andra<br />
ord en värld långt ifrån deras egen. I skolarbetet använde eleverna framför allt<br />
skolböcker samt böcker och tidskrifter i skolans bibliotek. Internet användes<br />
framför allt för kontakter via mail och chat samt för att söka privat information.<br />
Eleverna hade låg tilltro till Internet som informationskälla. De tyckte<br />
att Internet var ett opersonligt medium och litade inte på dem som publicerat<br />
informationen. Dessutom hade lärarna sagt att användning <strong>av</strong> Internet i skolan<br />
riskerade att räknas som fusk, vilket medverkade till att eleverna inte använde<br />
mediet aktivt. Det var ingen <strong>av</strong> eleverna som tidigare hört talas om SAFARI.<br />
SAFARI:s innehåll<br />
Funktionalitetstestet visade att eleverna hade svårt att förstå vad forskningsinformation<br />
är. Till en början trodde eleverna att forskningsinformation och<br />
således SAFARI inte var ämnat för dem, men efter att ha testat tjänsten mer<br />
ingående fann de att SAFARI förmedlade information som de kunde ha nytta<br />
<strong>av</strong>. Eleverna såg mervärdet med söktjänsten. De ansåg att det var bra att man på<br />
ett ställe kunde hitta information om svensk forskning, o<strong>av</strong>sett var den bedrivs.<br />
Samtidigt som eleverna visade en positiv inställning till systemet, hade de en del<br />
svårigheter att få fram önskad information.<br />
Eleverna ansåg att det inte var enkelt att få fram önskat sökresultat med<br />
SAFARI. De ägnade mycket tid åt detta men misslyckades ofta. De hade svårt<br />
att förstå om de skulle använda enkel sökning, <strong>av</strong>ancerad sökning eller ämnesvis<br />
sökning och de fi ck olika resultat med olika på söksätt. De hade även svårt<br />
att förstå hur de skulle söka för att få fram önskat sökresultat. De sökte i stor<br />
utsträckning på övergripande begrepp som t.ex. psykologi och Peking. För det<br />
mesta fi ck de inte fram något över huvud taget och fi ck de något resultat var det<br />
inte vad de hade förväntat sig.<br />
Den <strong>av</strong>ancerade sökfunktionen var extra svårhanterlig. Bland annat tyckte<br />
eleverna att instruktionstexten var hoptryckt och svår att läsa, och dessutom att<br />
sökfunktionen bara kunde användas då man visste exakt vad man letade efter.<br />
Eleverna ansåg att det var svårt att bestämma vilken målgrupp de skulle välja.<br />
Majoriteten <strong>av</strong> eleverna valde ”Alla kategorier” för att inte gå miste om någonting.<br />
Eleverna ville ha instruktioner kring detta.<br />
Eleverna ansåg att ämnesträdet i SAFARI g<strong>av</strong> en otillräcklig beskrivning <strong>av</strong><br />
forskningen. De ansåg att orden som strömmar fram var svåra att se och läsa<br />
och de hade svårt att ta till sig vad det handlade om. Eleverna tyckte också att<br />
länksidan var ostrukturerad och att vissa länkar inte passade in.<br />
45
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
SAFARI:s användarvänlighet<br />
Gymnasieeleverna ansåg att SAFARI:s struktur, n<strong>av</strong>igering och layout var accept -<br />
abel men kunde förbättras. Eleverna förstod med en gång hur de skulle gå tillväga<br />
för att hitta information i systemet. Däremot hittade de till en början inte<br />
alla sökfunktioner. Det tog en stund innan de upptäckte den ämnesvisa sökfunktionen,<br />
som de tyckte låg för långt ner på sidan.<br />
”Vänstermenyn” ansågs fungera som ett bra n<strong>av</strong>igeringsinstrument i SAFARI.<br />
Eleverna kunde t.ex. via den lätt se var i söktjänsten de befann sig. Nackdelen<br />
med menyn ansågs vara att den inte hade samma utseende i alla delar i söktjänst -<br />
en. I den ämnesvisa sökfunktionen var menyn centrerad. Länkarna var riktade<br />
till Högskoleverket i stället för <strong>Vetenskapsrådet</strong>.<br />
Eleverna tyckte inte att det fanns något naturligt sätt att ta sig tillbaka till<br />
startsidan. Det var få elever som insåg att de kunde klicka på giraffen eller logotypen<br />
SAFARI för att komma dit. Efter ett tag noterade en del att det gick att<br />
använda sig <strong>av</strong> knappen ”Enkel sökning” för att komma till startsidan, men<br />
till en början backade de fl esta i ”browsern”. Det var även många elever som<br />
inte förstod att bilarna bland sökträffarna fungerade som ”fram- och tillbakaknappar”.<br />
Rubrikerna ansågs generellt vara tydliga i SAFARI. Dock fanns en rubrik<br />
”För skolor” i vänstermenyn som eleverna ansåg borde heta ”För lärare” för<br />
att svara mot informationen under rubriken. Eleverna efterlyste en rubrik ”För<br />
elever” med information om hur de skulle kunna använda SAFARI och ha nytta<br />
<strong>av</strong> tjänsten.<br />
Eleverna ansåg att SAFARI:s färgkombinationer var tråkiga och att sidan g<strong>av</strong><br />
ett stelt intryck. Detta ansågs dock inte bara vara negativt utan g<strong>av</strong> en känsla<br />
<strong>av</strong> förtroende för den information som fi nns på webbtjänsten. Vidare ansåg<br />
eleverna att <strong>Vetenskapsrådet</strong>s logotyp inte behövde ha en så stor och framträdande<br />
plats.<br />
Slutsatser och rekommendationer från Orange<br />
Interactive Research<br />
SAFARI måste göras mer känd hos målgruppen ”allmänhet/skola”. Ingen <strong>av</strong><br />
gymnasieeleverna kände till SAFARI innan användarundersökningen. Dessutom<br />
måste begreppet forskningsinformation defi nieras i söktjänsten. Idag<br />
framgår det inte vilken typ <strong>av</strong> information som tjänsten tillhandahåller och<br />
till vem den riktar sig. Vidare behöver presentationstexterna om var och hur<br />
man ska söka i SAFARI förbättras, liksom användarvänligheten. Trots elevernas<br />
anmärkningar på söktjänsten menar Orange Interactive Research att eleverna<br />
under utvärderingens gång fi ck en positiv inställning till SAFARI. De såg värdet<br />
46
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
med tjänsten, att besökaren på ett ställe kan hitta information om svensk forskning,<br />
o<strong>av</strong>sett var den bedrivs. Eleverna trodde sig komma ha nytta <strong>av</strong> söktjänst -<br />
en i de förestående specialarbetena men också i andra skoluppgifter. Orange<br />
Interactive Research understryker dock att söktjänsten måste förbättras i en rad<br />
<strong>av</strong>seenden innan den kan användas som ett intressant verktyg för målgruppen<br />
”allmänhet/skola”.<br />
Orange Interactive Research lade fram följande förslag:<br />
Behov <strong>av</strong> och nytta med forskningsinformation respektive SAFARI:<br />
Arbeta fram en informationsstrategi för forskningsinformation och för<br />
SAFARI riktad mot lärare, elever och övrig allmänhet. Ta t.ex. fram bra<br />
exempel på hur man kan använda SAFARI i undervisningen resp. skolarbetet<br />
Formulera om informationstexterna som beskriver webbtjänsten SAFARI<br />
för att förtydliga för besökaren vad webbtjänsten är för något<br />
Se över möjligheten att ta fram en portal för forskningsinformation där besök -<br />
aren kan få mer individuellt anpassad information<br />
Innehåll, funktionalitet och användbarhet:<br />
Förtydliga instruktionerna kring sökningarna; förtydliga vilken sökning<br />
besökaren ska använda för att få bäst resultat inom ett visst område, förtydliga<br />
hur besökaren ska söka för att få fram önskvärda resultat etc. Ett alternativ<br />
kan vara att ta fram en hjälpfunktion så att det inte blir så mycket text<br />
på sidorna<br />
Se över varför olika söksätt ger olika sökresultat (och varför användarna i<br />
liten utsträckning får fram önskat sökresultat)<br />
Strukturera den <strong>av</strong>ancerade sökningen så att den blir lätt att använda<br />
(eventuellt bör den utvärderas med hjälp <strong>av</strong> personer som använder den<br />
idag)<br />
Flytta den ämnesvisa sökningen så att besökaren inte behöver rulla ner på<br />
första sidan för att se den<br />
Visa tydligt hur besökaren lätt kan få kontakt med någon på SAFARI/<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> vid frågor eller kommentarer<br />
Ta fram ett nytt ämnesträd för att visa vilken forskning som bedrivs i Sverige<br />
idag och vad den handlar om<br />
Ta fram tydliga riktlinjer för de som lägger in information i SAFARI om hur<br />
informationen i sökträffarna ska visas, vilken information som ska vara med<br />
och hur lång texten får vara<br />
Se till att textstrukturen på samtliga sidor blir enhetlig<br />
47
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
48<br />
Rensa upp länksidan och ta fram en bättre struktur för hur länkarna grupperas<br />
Se till att vänstermenyn följer med överallt och ser likadan ut<br />
Förtydliga att logotypen tar besökaren tillbaka till startsidan<br />
Förtydliga att bilsymbolerna tar besökaren fram och tillbaka bland sökträffarna<br />
Ta bort den fellänkade centrerade menyn under den ämnesvisa sökningen<br />
och lägg den som en vänstermeny i stället<br />
Utvärdera registreringssidan med hjälp <strong>av</strong> dem som idag registrerar information<br />
på SAFARI<br />
Se till att den meny som fi nns på den engelska registreringssidan också är på<br />
engelska<br />
Ta fram en färgkombination som gör webbplatsen roligare utan att ha negativ<br />
påverkan på trovärdighet och seriositet<br />
Använd utrymmet på hela sidan på ett bättre sätt<br />
Gör <strong>Vetenskapsrådet</strong>s logotyp mindre framträdande på sidorna
Bilaga 6<br />
Användarstatistik<br />
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
För att få en uppfattning om i vilken utsträckning SAFARI används och vilka<br />
användarna är beställdes användarstatistik från NetLab, företaget som har hand<br />
om SAFARI:s webbserver. På grund <strong>av</strong> byte <strong>av</strong> servrar kan inte statistiken följas<br />
längre än till augusti månad 2001.<br />
Antalet besök 11 på SAFARI:s startsida har i stort sett ökat från och med<br />
start en 1998 till och med hösten 2000. Den årsvisa statistiken visar att startsidan<br />
hade 57 415 besök 1999 mot 82 284 besök 2000. Eftersom beläggningen<br />
på sidan varierar under året, beroende på t.ex. semestertid och arbetstid, visar<br />
fi gur 1 besöksstatistik för tre arbetsintensiva månader under våren respektive<br />
hösten. Denna statistik, liksom den årsvisa, visar en positiv utveckling från 1998<br />
till 2000, medan antalet besök minskade något våren 2001.<br />
Intresset ökade för den ämnesvisa sökfunktionen och för den enkla sökfunktionen<br />
från hösten 1998 fram till hösten 2000. Intresset för den <strong>av</strong>ancerade sökfunktionen<br />
minskade dock <strong>av</strong>sevärt efter 1999.<br />
För att kunna bedöma om SAFARI har många eller få besök, behövs referenspunkter<br />
i form <strong>av</strong> besöksstatistik från andra liknande tjänster på Internet.<br />
Sådana referenspunkter är bl.a. universitetens och högskolornas startsidor för<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
HT 1998 VT 1999 HT 1999 VT 2000 HT 2000 VT 2001<br />
Figur 1. Antal besök på SAFARI:s startsida. Höstterminen <strong>av</strong>ser månaderna<br />
september, oktober och november. Vårterminen <strong>av</strong>ser februari, mars och april.<br />
11 Ett besök motsvarar en träff (access) på SAFARI:s startsida. Varje gång en besökare laddar ner startsidan<br />
räknas detta som en träff.<br />
49
UTVÄRDERING AV SAFARI<br />
forskning på Internet. Exempelvis hade forskningsstartsidan vid Stockholms re -<br />
spektive Linköpings universitet under tre arbetsintensiva månader hösten 2001<br />
ca 139 000 respektive 22 000 besök, medan SAFARI under motsvarande tid år<br />
2000 hade 26 000 besök. SAFARI har således en förhållandevis låg besöksfrekvens.<br />
Användarstatistiken urskiljer fem olika användargrupper; universitet och<br />
högskolor, svenska nätverksoperatörer, sökmotorer, s.k. oupplösta numeriska<br />
adresser 12 samt övriga. Det har dock inte varit möjligt att från användarstatistiken<br />
utläsa andelen besök från SAFARI:s olika målgrupper, dvs. från ”allmänhet/<br />
skola”, ”högskolestuderande”, ”näringslivet” respektive ”forskarsamhället”.<br />
12 Användare vars användarnamn inte kunnat identifi eras.<br />
50