Läs rapporten Utvärdering av Safari, rapport 2002:3 - Vetenskapsrådet

UTVÄRDERING AV SAFARI 

Utvärdering av SAFARI 

ett nationellt Internetbaserat 

forskningsinformationssystem 

Carl Jacobsson 

Sara Billfalk 

1


Utvärdering av SAFARI 

ett nationellt Internetbaserat forskningsinformationssystem 

Vetenskapsrådet 

(The Swedish Research Council) 

103 78 Stockholm 

© Vetenskapsrådet 

ISBN 91-7307-011-4 

Omslag: ORD&FORM AB, Uppsala 2002 

Produktion: ORD&FORM AB, Uppsala 2002 

2

Innehållsförteckning 


Inledning....................................................................................... 5 

Syfte .............................................................................................. 5 

Frågeställningar och metoder..................................................... 5 

Bakgrund ...................................................................................... 6 

Fungerar SAFARI tillfredställande? ............................................. 8 

Producenternas synpunkter ................................................................. 8 

Användarnas synpunkter..................................................................... 9 

Ämnesmässiga synpunkter................................................................... 10 

Används SAFARI? ......................................................................... 11 

Hur mycket kostar SAFARI? ......................................................... 12 

Överväganden och förslag .......................................................... 13 

Ett alternativ till SAFARI .................................................................... 15 

Bilagor........................................................................................... 17 

1 Beskrivning av SAFARI ........................................................... 19 

2 SAFARI:s tillkomst och utveckling ......................................... 23 

2a Högskoleverkets marknadsföringsinsatser 1998–2000........ 29 

3 Producenternas synpunkter .................................................. 31 

3a Frågeformulär – enkät till SAFARI:s kontaktpersoner ......... 38 

3b Frågeformulär – enkät till forskare....................................... 40 

4 Användarnas synpunkter – webbenkät................................ 41 

5 Funktionalitetstest................................................................. 44 

6 Användarstatistik................................................................... 49 

3


SAFARI:s startsida 

4

Inledning 


Som en följd av den s.k. IT-propositionen (prop. 1995/96:125) fi ck Högskoleverket 

i november 1996 regeringens uppdrag att utforma ett nationellt 

Internetbaserat forsknings informations system. Systemet skulle tas i bruk senast 

vid utgången av 1998 och regeringen anförde bland annat följande: ”Utgångspunkten 

vid utformningen av systemet skall vara att allmänhet, skolor och andra 

utbildningsinstitutioner har intresse av att såväl orientera sig allmänt om forskning 

som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden.” 

I slutet av 1998 rapporterade Högskoleverket till regeringen att ett enhetligt 

söksystem för universitetens och högskolornas forskningsinformation hade 

skapats. Systemet fi ck namnet SAFARI (Spridning Av Forskningsinformation 

till Allmänheten öveR Internet). 

Den 1 januari 2001 bildades Vetenskapsrådet och fi ck bland annat ett 

natio nellt ansvar för forsk nings information. Vetenskapsrådet övertog då också 

SAFARI från Högskoleverket och fi ck samtidigt regeringens uppdrag att göra en 

utvärdering av systemet. Inom Vetenskapsrådet gavs utvärderingsuppdraget till 

analys- och strategi avdelningen. Arbetet har utförts av Carl Jacobsson och Sara 

Billfalk. Elizabeth Lundberg och Ulf Heyman har givit värdefulla bidrag. 

Syfte 

Utvärderingen av SAFARI avser att ge Vetenskapsrådet och dess informationsavdelning 

ett underlag för beslut om SAFARI:s framtid inom Vetenskapsrådets 

utbud av Internetbaserad forsknings information. 

Frågeställningar och metoder 

Denna utvärdering utgår från att SAFARI:s huvudsyfte är att föra ut forskningsinformation 

till en bred allmänhet. För att kunna värdera detta system, särskilt i 

förhållande till andra informations metoder, bör följande tre frågor besvaras: 

fungerar systemet (för användarna, men också för ”informationsproducen terna”)? 

används systemet? 

hur mycket kostar systemet? 

5


Svaren på dessa frågor bör ge underlag för beslut om systemets framtid och 

utveckling. En fjärde fråga blir naturligtvis aktuell: 

6 

vad fi nns det för alternativ? 

Flera olika metoder har använts i avsikt att besvara den första frågan. 

”In formations producenternas” synpunkter har inhämtats genom en hearing 

med och en enkät till SAFARI:s kontaktpersoner vid universitet och högskolor. 

Vidare har en enkät sänts till ett antal forskare som lägger in information i 

syst emet. En webbenkät har använts för att få synpunkter från användarna. 

Ett funktionalitetstest har utförts av ett undersökningsföretag – det intervjuade 

elever från gymnasiets tredje årskurs, samhällsvetenskaplig linje. Eleverna har 

också kommenterat ämnesinnehållet i SAFARI. Slutligen har några ämnesexperter 

fått belysa SAFARI från ämnesmässig synpunkt, med särskild hänsyn 

tagen till målgruppen ”allmänhet/skola”. 

Statistik över besöken på SAFARI:s hemsida har inhämtats för att ge svar 

på i vilken utsträckning systemet används. Den ovan nämnda webbenkäten ger 

också viss information i frågan. 

Högskoleverket har lämnat en redovisning av verkets kostnader för SAFARI. 

De stora kostnaderna för systemet fi nns dock vid universitet och högskolor. 

Kontakt personerna för SAFARI har i en enkät fått ge en uppskattning av lärosätenas 

kostnader. 

Vid hearingen med kontaktpersonerna för SAFARI diskuterades också andra 

alternativ. Hearingen liksom resultaten av de olika undersökningarna har diskuterats 

inom analys- och strategiavdelningen. Rapporten presenterar slutligen ett 

förslag om en så kallad portal 1 för forskningsinformation som ett alternativ till 

SAFARI. 

Bakgrund 

Regeringen gav följande riktlinjer för forskningsinformationssystemet i uppdraget 

till Högskoleverket i november 1996. 

”Utgångspunkten vid utformningen av systemet skall vara att allmänhet, skolor och 

andra utbildningsinstitutioner har intresse av att såväl orientera sig allmänt om 

forskning som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden. 

Därför skall information tillhandahållas på olika detaljnivåer som är av - 

passad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening. 

1 Port till Internet


Mot denna bakgrund skall en samordning skapas för att säkerställa att IT-baserad 

forskningsinformation till allmänheten och utbildningsväsendet blir nationellt 

heltäckande i väsentliga avseenden. Ett enhetligt söksystem som sammankopplar 

olika myndigheters information bör skapas och viss ny information produceras. 

Informationen bör vara strukturerad så att olika detaljnivåer kan svara mot olika 

målgruppers behov. 

Utöver de nämnda typerna av utåtriktad information från forskningsvärlden 

till allmänheten och utbildningsväsendet fi nns behov av annan information som 

kan riktas till bl.a. företag. Det kan bl.a. gälla vilka forskare som kan lämna upplysningar 

om sin eller andras forskning. Forskningsinformationssystemet bör därför 

utformas på så sätt att det även kan utgöra en inkörsport för informationshämtning 

från företag. 

En förutsättning skulle vidare vara att varje universitet och högskola (eller 

mynd ighet som utför forskning) svarar för att information om dess forskning 

fi nns tillgänglig. Systemet skulle vara i drift senast vid utgången av 1998. 

Högskoleverket kunde i slutet av 1998 rapportera (”Ett system för forskningsinformation 

på Internet”, Högskoleverkets rapportserie 1998:35) att ett 

enhetligt söksystem, SAFARI, som sammankopplar universitetens och högskolornas 

forskningsinformation, hade utvecklats. SAFARI bygger på att universiteten 

och högskolorna lägger ut forskningsinformation på Internet och märker 

den med metadata på ett sätt som Högskoleverket bestämt; metadata kan liknas 

vid bibliotekens katalogkort. SAFARI:s sökrobot letar bara upp de hemsidor vid 

lärosätena som märkts med metadata. 

Genom markering i metadata riktas varje sida i SAFARI mot någon av fyra 

angivna målgrupper. Tre av dessa – ”allmänhet/skola”, ”högskolestuderande” 

res pektive ”näringslivet” – kan sägas ha ingått i regeringens uppdrag. Högskoleverket 

lade till en fjärde målgrupp – ”forskarsamhället” – med avsikten att den 

framtida nyttan för den egna gruppen skulle motivera forskare att bidra med 

information. Högskoleverket gjorde dock inte någon närmare behovsundersökning 

med avseende på någon av de angivna målgrupperna. 

I Högskoleverkets rapport framhölls att uppdraget fullgjorts, med undantaget 

att forsknings informationen inte kunde anses nationellt heltäckande eftersom 

lärosätena inte i tillräcklig utsträckning hade lagt in information i systemet. 

Samtliga universitet och högskolor – förutom tre mindre högskolor och de 

konstnärliga högskolorna – deltar i dag i SAFARI, om än i varierande grad. 

Dessutom deltar några andra myndigheter, t.ex. SMHI 2 , Rymdstyrelsen och 

2 Sveriges meterologiska och hydrologiska institut 

7


Arbetslivsinstitutet. De 38 deltagande myndigheterna/motsvarande kallas för 

enkelhetens skull ”universitet och högskolor” eller ”lärosäten” i det följande. 

Totalt fi nns i dag cirka 16 000 sidor (dokument) sökbara i systemet, vilket är 

drygt tre gånger fl er sidor än vid starten i december 1998. Flest sidor, 7 482, är 

riktade till målgruppen ”forskarsamhället”. Målgruppen ”högskolestuderande” 

har 5 565 sidor, ”allmänhet/skola” har 4 061 sidor och ”näringslivet” har 1 173 

sidor (vissa sidor räknas till mer än en målgrupp). 

För en närmare beskrivning av SAFARI och dess tillkomst se bilagorna 1 och 2. 

Fungerar SAFARI tillfredsställande? 

Frågan hur SAFARI fungerar har undersökts ur informationsproducenternas, 

användarnas respektive ämnesmässig synvinkel. Några underfrågor har då 

kommit fram, nämligen: Är det lätt att lägga in information i systemet? Är det 

lätt att hitta information i SAFARI? Är informationen som hittas i SAFARI 

begriplig och väl anpassad för målgruppen? Är SAFARI:s sökfunktioner lätta 

att använda? Är informationen heltäckande? Är informationen representativ för 

svensk forskning? 

Resultaten av dessa undersökningar pekar på att SAFARI har ett antal 

brist er. 

Producenternas synpunkter 

Varje universitet och högskola har fått utse en person med uppgift att fungera 

som kontakt mellan lärosätet och Högskoleverket, numera Vetenskapsrådet. 

Dessa kontaktpersoner, som bör ha en initierad bild av hur systemet fungerar 

på lärosätena, har lämnat synpunkter dels vid en hearing i september 2001, dels 

genom en särskild enkät. Kontaktpersoner från 32 av de 38 lärosäten, som verkligen 

har lagt in information i systemet, deltog i hearingen och/eller besvarade 

enkäten. Kontaktpersonerna fi ck också lämna namn på forskare som lägger in 

material i SAFARI. Dessa forskare fi ck en särskild enkät. Av 39 tillfrågade forskare 

svarade 20 på enkäten. 

Kontaktpersonerna pekade på att målgrupperna är alltför många och otydligt 

avgränsade samt att informationen i alltför liten utsträckning är lättbegriplig 

och intressant för en bred allmänhet. De ansåg vidare att det populärvetenskapliga 

innehållet måste öka i omfattning. I dag är innehållet i SAFARI långt ifrån 

heltäckande och inte heller representativt för forskningen vid lärosätena. 

Ett stort problem, som framhölls både av kontaktpersoner och av forskare, är 

att hitta bra sätt att få fram mer populär vetenskapligt material. Det fi nns knap- 

8


past något incitament för en forskare att ägna sig åt att skriva populärt och 

att göra materialet tillgängligt i SAFARI. Det skulle också ta avsevärda resurser 

från andra verksamheter, men det är å andra sidan mycket kostsamt att i större 

omfattning kommersiellt beställa populär vetenskapliga texter. 

Som tidigare nämnts är informationen i SAFARI strukturerad genom att 

varje sida (dokument) som läggs in i systemet är försedd med så kallad metadata 

där bland annat den tänkta målgruppen framgår. Cirka hälften av svaren från 

kontaktpersoner och forskare vid de lärosäten som använder SAFARI:s verktyg 

för metadatamärkning pekar på att verktyget upplevs som ett hinder. Inläggning 

av information i systemet verkar fungera bättre vid de universitet och hög skolor 

som har en lokal forsknings databas som är kompatibel med SAFARI, så att 

metadatamärkningen sker automatiskt. Nackdelen med en lokal databas med 

automatisk märkning är att ämnesområdet ofta anges med en sämre noggrannhet, 

vilket försämrar sökresultaten. Även om fl era stora lärosäten har sådana 

lokala databaser, har en majoritet av lärosätena inte det, t.ex. varken Stockholms 

universitet eller Linköpings universitet. För en närmare beskrivning av 

hearingen och resultaten av enkäterna, se bilaga 3. 

Användarnas synpunkter 

Synpunkter från SAFARI:s användare inhämtades genom en webbenkät, som 

låg ute på SAFARI:s startsida under en månad hösten 2001 och som fi ck 254 

svar. En webbenkät lider självfallet av att urvalet är okontrollerat. Det är dock 

svårt att fi nna ett realistiskt alternativ eftersom långt mindre än en procent 

av allmänheten använder SAFARI. Andra sätt att nå så pass många SAFARIanvändare 

skulle vara orimligt dyra. 

Webbenkätens resultat ger ganska otydlig information. För alla frågor gäller 

att ungefär hälften av de svarande valde omdömet mitt i skalan mellan ”mycket 

bra” och ”mycket dåligt”. 

Den typiska svarande tyckte alltså inte att SAFARI fungerar vare sig bra eller 

dåligt som informationskälla. Den typiska svarande tyckte inte heller att det 

är vare sig lätt eller svårt att hitta informationen som söks. Däremot fi nns en 

tendens åt det positiva hållet i svaren om innehållet presenteras på ett förståeligt 

sätt, om det är lätt eller svårt att orientera sig i SAFARI respektive om 

SAFARI:s sökmotor fungerar bra eller dåligt. Svaren gav således en mer positiv 

bild av SAFARI:s innehåll än vad omdömena från kontaktpersonerna respektive 

ämnesexperterna gav. 

Det är intressant att konstatera att 57 % av de svarande besökte SAFARI för 

första gången, medan endast 13 % använde SAFARI mer än en gång i månaden. 

Om svaren är representativa för SAFARI:s användare kan slutsatsen dras – efter- 

9


som antalet besökare dessutom inte verkar öka, se nedan – att en mycket stor 

andel av besökarna, cirka 90 %, inte återvänder till SAFARI. Det bör noteras att 

uppskattningen påverkas av förhållandet att den person som besöker SAFARI 

varje månad bör ha sett webbenkäten under den månad då den låg ute, medan 

det ju är mindre sannolikt att den som gör färre besök per år var inne på 

SAFARI just den månaden. 

Gruppen ”högskolestuderande” bland de svarande var dubbelt så stor 

(42 %) som gruppen ”allmänhet/skola” (21 %). Målgruppen ”forskarsamhället” 

utgjorde 17 % och ”näringslivet” 9 % medan ”annat” utgjorde 11 %. Om 

denna fördelning är representativ för SAFARI:s besökare utgör gruppen ”all män - 

het/skola” bara en femtedel av besökarna. En närmare beskrivning av webbenkäten 

fi nns i bilaga 4. 

Ett funktionalitetstest av SAFARI genomfördes av undersökningsföretaget 

Orange Interactive Research. Respondenter var ett antal elever i gymnasiets 

tredje årskurs, samhällsvetenskaplig linje, vid en skola i Södertälje. Tre individuella 

användbarhetstester utfördes framför dator. Dessutom genom fördes två 

gruppdiskussioner där eleverna före diskussionen hade gått in på SAFARI. 

De elever som deltog i funktionalitetstestet hade svårigheter att hitta den 

information de sökte i SAFARI. Det blev till exempel stora skillnader i sökresult - 

at beroende på hur man gick till väga. Eleverna verkade hitta lättare på universitetens 

hemsidor. Ämnesträdet i SAFARI under skolsidan var också begränsat 

användbart för eleverna. Trädet består av ett antal ämnesnamn som strömmar 

mot betraktaren. Klickar man på ett ämnesnamn får man en ny ström av namn 

på delämnen, vilka dock i sin tur inte är klickbara. Eleverna ansåg att trädet var 

oöverskådligt och att det inte gav mycket information. De önskade sig klickbara 

ord där det går att läsa vad ämnet handlar om. Det behövdes mer information 

på en nivå som var begriplig för dem. De ansåg till exempel att informationen 

under ”för skolor” snarare var avsedd för lärare än för elever. 

Eleverna och undersökningsföretaget gav en mängd övriga synpunkter på 

hur funktiona li teten kan förbättras och hur instruktionerna kan förtydligas. 

Undersöknings företaget framhöll att SAFARI måste förbättras på en rad punkt er 

för att bli ett intressant verktyg för målgruppen ”allmänhet/skola”. En närmare 

beskrivning av funktionalitetstestet fi nns i bilaga 5. 

Ämnesmässiga synpunkter 

I syfte att få en bild av hur väl innehållet i SAFARI speglar de vetenskapliga 

ämnesområdena kontaktades fyra ämnesexperter i Vetenskapsrådets närhet. De 

tillfrågades inom sina respektive områden om informationen i SAFARI på ett 

rättvisande sätt speglar ämnesområdet, om informationen är korrekt från veten- 

10


skaplig synpunkt och hur väl informationen är avpassad till den primära målgruppen 

”allmänhet/skola”. 

Ämnesexperterna tyckte inte att informationen var representativ för sina re - 

spektive områden utan ansåg att det fanns stora luckor. Informationen fi ck antas 

vara korrekt eftersom den producerats vid lärosätena medan en kontroll skulle 

kräva ett mycket stort arbete. Ämnesexperterna framhöll vidare att SAFARI inte 

är väl anpassad för ”allmänhet/skola”. Det är svårt att hitta information för den 

som inte är förtrogen med den akademiska världen och mycket av information - 

en är också svårbegriplig för målgruppen ”allmänhet/skola”. En ämnesexpert 

framhöll följande: 

”Det är nog inte så lätt att direkt skaffa sig en uppfattning om vad vetenskapsområdet 

är utifrån SAFARI:s hemsida. Det borde fi nnas någon inledning och korta 

defi nitioner om vad de olika ämnesområdena står för när man t.ex. söker ämnesvis. 

Informationen är svår att sortera och greppa när allt möjligt kommer blandat i bokstavsordning. 

Jag kan ju sortera och hitta det jag vill ha ut, men om man vänder sig 

till allmänhet och skola kanske det blir lite förvirrande.” 

Används SAFARI? 

Statistik över antalet besök på SAFARI hämtades in från NetLab – det företag 

som har hand om SAFARI:s webbserver. Antalet besök på SAFARI:s startsida 

fi nns till exempel registrerat sedan starten hösten 1998 t.o.m. augusti 2001. 

Startsidan fi ck 57 400 besök år 1999 vilket ökade till 82 300 år 2000. Under 

perioden januari till augusti 2001 registrerades 50 900 besök, vilket är samma 

nivå som motsvarande period år 2000. Efter en ökning vid starten verkar antalet 

besök ha planat ut. 

Antalet användare under ett år är svårare att uppskatta, eftersom många be - 

söker SAFARI fl era gånger under året. En uppskattning – med utgångspunkt i 

ovan nämnda webbenkät – att varje användare i snitt gör två besök per år ger 

resultatet att SAFARI har cirka 40 000 användare under ett år. Webbenkäten 

indikerar vidare att endast cirka 4 000 av dessa användare gör mer än ett besök 

på SAFARI. Om man i stället skulle uppskatta att varje användare i snitt gör fyra 

besök per år får man fram att SAFARI har cirka 20 000 användare per år, varav 

troligen endast cirka 7 000 gör mer än ett besök. Oavsett vilken uppskattning 

man väljer, kan man konstatera att SAFARI används i liten utsträckning. 

Användarstatistiken är således inte helt lätt att tolka, men en jämförelse kan 

göras mellan antalet besök på SAFARI:s startsida och antalet besök på start- 

11


sidorna för forskning vid universiteten. Under perioden september till och med 

november 2000 hade SAFARI:s startsida 26 000 besök medan, under samma 

månader år 2001, startsidan för forskning vid Stockholms universitet hade 

139 000 besök och motsvarande sida vid Linköpings universitet hade 22 000. 

Antalet besök på SAFARI, som är en nationell forskningsinformationstjänst, var 

således mindre än en femtedel av antalet besök på motsvarande sida vid Stockholms 

universitet. 

Om svaren på webbenkäten är representativa för SAFARI:s användare är det 

bara cirka 10 % av besökarna under året som går in på SAFARI mer än en enda 

gång och bara cirka 2 % som går in mer än en gång i månaden. Vidare är det 

då bara 21 % som tillhör gruppen ”allmänhet/skola”, medan 42 % är studenter, 

17 % är forskare och 9 % tillhör näringslivet. De forskare som går in på SAFARI 

kan också misstänkas oftare göra det i syfte att kontrollera informationen om 

ämnet/institutionen än i syfte att få forsknings information för egen del. 

Av de cirka 40 000 användarna under året, som ges av den första uppskattningen 

ovan, skulle med webbenkätens fördelning bara cirka 800 personer tillhöra 

gruppen ”allmänhet/skola” och gå in på SAFARI mer än en gång. 

Högskoleverket har marknadsfört SAFARI genom ett antal insatser. Vid 

introduktionen i slutet av 1998 gav verkets pressmeddelande upphov till art iklar 

i fl era dagstidningar och i fl ertalet personaltidningar vid universitet och högskolor. 

Vetenskapsradion hade också ett inslag. Högskoleverket har presenterat 

SAFARI vid några olika mässor och konferenser, inom Populär vetenskapens 

vecka och vid Matematikbiennalen. Vidare har verket producerat två foldrar 

och gjort ett e-postutskick till gymnasieskolor i skoldatanätet. 

En beskrivning av användarstatistiken fi nns i bilaga 6, medan marknadsföringen 

beskrivs i bilaga 2a. 

Hur mycket kostar SAFARI? 

De totala kostnaderna för SAFARI är mycket svåra att uppskatta. På nationell 

central nivå anger Högskoleverket en kostnad om cirka 2 miljoner kronor per 

år. För att försöka få en uppfattning om kostnaderna vid högskolorna tillfrågades 

kontaktpersonerna för SAFARI vid universitet och högskolor. Kontaktpersoner 

från tolv lärosäten svarade och dessa svar indikerar att kostnaden 

centralt på lärosätet ligger mellan 50 000 och 100 000 kronor per år. Räknar 

man med 25 lärosäten är denna kostnad således cirka 2 miljoner kronor per år. 

Då det gäller kostnaderna på institutionerna, saknar vi på det hela taget data 

och det är dessutom oklart om arbete med sidor i SAFARI bör räknas som en 

12


kostnad eller betraktas som en del av den normala verksamheten. I den mån 

man vill jämföra kostnaden för SAFARI med andra alternativ bör man dock se 

till hela kostnaden, eftersom ett annat system skulle kunna innebära en minskning 

av forskarnas insatser och därmed ge vinster som bör tas med i en jämförelse. 

Kostnaden för att uppdatera och förnya systemets innehåll kan mycket grovt 

skattas genom att anta att varje sida bör ses över kontinuerligt och att detta tar 

en viss tid. Ett rimligt antagande kan vara att översyn bör ske vart tredje år och 

att översynen tar 3 timmar per sida. Av SAFARI:s 16 000 sidor kan dock hälften 

anses vara statiska, varför en grov uppskattning av uppdateringstiden skulle 

bli 8 000 arbetstimmar per år. Till detta skall läggas produktion av nya sidor, 

som om 2 000 nya sidor produceras årligen och produktionstiden är tio timmar, 

skulle innebära ytterligare 20 000 arbetstimmar. En forskartimme kostar ungefär 

420 kronor – kringkostnader antas motsvara normalt overhead – varför den 

totala kostnaden för institutionerna kan skattas till 12 miljoner kronor. Tar 

man med ovan nämnda kostnader för Högskoleverket och centralt på lärosätena 

hamnar den totala kostnaden på 16 miljoner kronor per år. Självklart är den 

presenterade kalkylen mycket osäker. En total kostnad mellan 10 och 20 miljoner 

kronor per år förefaller dock vara en rimlig utgångspunkt för en jämförelse 

med andra lösningar. 

Överväganden och förslag 

Det är naturligtvis en tilltalande tanke att på nationell nivå ge en bred allmänhet 

tillgång till universitetens och högskolornas samlade Internetbaserade utbud av 

forskningsinformation. 

Utvärderingen visar dock att SAFARI från fl era olika synpunkter inte fungerar 

tillfredsställande, att systemet inte används i särskilt stor utsträckning och 

att det är tämligen kostsamt. 

Vid överväganden om SAFARI:s framtid fi nns det goda skäl för att koncentrera 

sig på endast gruppen ”allmänhet/skola”. Målgruppen ”forskarsamhället” 

är knappast intressant, eftersom forskarna har egna, för dem helt 

överlägsna internationella informations kanaler, till exempel Medline 3 . Det fi nns 

knappast skäl för en forskare att begränsa sig till information om bara svensk 

forskning. Storföretagen och de kunskapsintensiva företagen använder säker- 

3 Publikationsdatabas för medicinsk forskning tillgänglig över Internet 

13


ligen samma kanaler som forskarna. Ett antal kontaktpersoner för SAFARI 

föreslog också vid ovan nämnda hearing en övergång till en enda målgrupp, 

”allmänhet/skola”, och därmed en inriktning mot populärvetenskap. 

Svårigheten att få fram en tillräcklig mängd populärvetenskapliga texter och 

beskrivningar av olika ämnen, så att SAFARI blir någorlunda heltäckande, kan 

knappast övervinnas utan mycket stora insatser. Att kommersiellt beställa popul - 

ärvetenskapligt material i stor omfattning skulle vara mycket dyrbart och metoden 

att genom olika instruktioner och krav få forskarna att producera material 

i stor omfattning och av god kvalitet torde vara utsiktslös. Dessutom, om man 

med stora insatser trots allt skulle få fram en någorlunda heltäckande bild av 

svensk forskning, skulle materialet ändå inte ge en heltäckande kunskapsbild, 

eftersom svensk forskning bara utgör cirka en procent av all forskning. Målgruppen 

”allmänhet/skola” torde också vara mer betjänt av populärvetenskapliga 

översikter och först i andra hand ha intresse av beskrivningar av pågående 

svenska forskningsprojekt. 

Det ligger i sakens natur att en centralt bestämd metadata märkning inte 

kan fungera tillfredsställande överallt i ett decentraliserat högskole system. I dag 

fungerar de lokala databaserna som är anslutna till SAFARI bra för dem som 

lägger in information i systemet men ger ett dåligt sökresultat. Vid de lärosäten 

där SAFARI:s verktyg för metadatamärkning används får man ett bättre sökresultat, 

men inläggningen av information är mer komplicerad. 

De uppskattningar som gjorts ovan av antalet personer som besöker SAFARI 

per år, 20 000–40 000, respektive av den totala kostnaden för systemet, 10–20 

miljoner kronor per år, är grova och kan självfallet ha avsevärda fel. Inte desto 

mindre ger storleksordningen på kostnaden för en person som besöker SAFARI, 

250–1 000 kronor per år, anledning till eftertanke. Mycket troligt är det bara en 

liten minoritet som gör mer än ett besök på SAFARI. Dessutom tillhör troligen 

bara en mindre del av användarna den primära målgruppen ”allmänhet/skola”. 

En mer extrem kostnad får man ifall man gör ovan nämnda bedömningar att 

bara 800 personer per år från ”allmänhet/skola” går in på SAFARI mer än en 

gång och att systemet kostar cirka 16 miljoner kronor per år. Då kostar varje 

sådan person 20 000 kronor per år. 

De problem med funktionaliteten som undersökningsföretaget Orange Interactive 

Research påpekar kan möjligen bemästras med en rimlig utvecklingsinsats, 

men övriga brister som nämns ovan torde i stort sett kvarstå. 

Marknadsföringen av SAFARI har kanske inte varit så omfattande, men har 

också försvårats av systemets brister. Det ringa och stagnerande antalet besök 

indikerar att den som en gång besöker SAFARI inte blir uppmuntrad att återvända. 

14


Det är därför naturligt att tänka på andra lösningar än SAFARI, i syfte att få 

en lägre kostnad och/eller ett bättre resultat. 

Ett alternativ till SAFARI 

Från fl era håll, till exempel från Vetenskapsrådets informations avdelning och 

vid hearingen med kontaktpersonerna för SAFARI, har det förts fram förslag 

om en så kallad portal för forskning, som också skulle innehålla riklig och väl 

strukturerad populär veten skaplig information. Denna modell har diskuterats 

inom analys- och strategiavdelningen. I det följande skisseras ett portal alternativ 

till SAFARI. 

Grundstrukturen är en portal med följande innehåll: 

överskådliga presentationer av och länkar till lärosätenas forskningssidor, 

ett ämnesträd 4 med populärvetenskapliga beskrivningar, 

en söktjänst, utan krav på metadatamärkning, för de hemsidor som ingår i 

portalen. 

Inledningsvis kan det fi nnas en länk till SAFARI, ifall detta system inte skulle 

läggas ner. Det är lämpligt att även ha en internationell utblick: 

länkar till populärvetenskapliga sajter i utlandet. 

Därutöver kan naturligtvis andra tjänster ingå i portalen, exempelvis: 

länkar till populärvetenskapliga publikationer, t.ex. Forskning och Framsteg, 

en populärvetenskaplig bokhandel, 

länkar till avhandlingar etcetera, 

länkar till olika forskningsdatabaser, till exempel Medline, 

…. 

En sådan portal, lämpligen inkluderad i webbplatsen www.forskning.se, 

skulle ha fl era fördelar jämfört med SAFARI-systemet. 

Genom att gå över till en portal undviker man att kräva en gemensam strukt - 

ur på lärosätenas hemsidor, vilket implicit följer av SAFARI:s krav på metadatamärkning. 

Det borde därför bli betydligt billigare, både för administration 

av systemet och för forskartid att lägga in material. 

Ett överskådligt ämnesträd med populärvetenskapligt innehåll torde vara 

mycket lämpat för den primära målgruppen ”allmänhet/skola”. Ett praktiskt 

4 Ämnesområdena är ordnade som ett träd där ämnena förgrenar sig till delämnen. 

15


och arbetsbesparande sätt att ta fram ett sådant träd är att använda den väl in - 

arbetade strukturen i Nationalencyklopedin, som också har en populärvetenskaplig 

text för varje ämnesområde och delområde. Nationalencyklopedin skulle 

alltså enligt detta förslag stå för både trädets struktur och texterna i trädet. 

En intressant lösning skulle också vara att erbjuda lärosätena att få länkar till 

egna hemsidor inlagda under de olika ämnena i trädet. Villkoret skulle då vara 

att lärosätets presentation håller en tillräckligt god populärvetenskaplig nivå, det 

vill säga är tillräckligt begriplig. Detta skulle dels ge en strukturerad information 

om ämnena vid de olika lärosätena, dels ge ett incitament för lärosätena att ta 

fram populärvetenskapligt material. 

Kostnaden för att få Nationalencyklopedin att lägga ut en del av sitt mater i - 

al på nätet, och därmed göra det gratis tillgängligt för alla, är inte känd och 

behöver självfallet undersökas. Det kan dock hävdas att Nationalencyklopedin 

skulle få en mycket effektiv reklam för att sälja hela verket. Ett alternativ till 

att använda Nationalencyklopedin (eller något annat uppslagsverk) är att Vetenskapsrådet 

låter göra ett eget ämnesträd. Detta torde dock bli mycket kostsamt 

och skulle innebära att man duplicerar ett arbete som redan är gjort på annat 

håll. Nationalencyklopedin har ett väl inarbetat system för att uppdatera sin 

information, och det skulle vara dyrt att göra motsvarande uppdateringar i ett 

träd i Vetenskapsrådets egen regi. 

Nationalencyklopedin skulle också kunna erbjuda alla lärosäten att länka in 

ämnesträdet i de egna hemsidorna. Länkarna skulle då kunna begränsas till 

sådana som går till det egna lärosätet. Detta skulle ge en bra populärvetenskaplig 

struktur och information vid varje lärosäte och ge ytterligare reklam för 

Nationalencyklopedin. 

Analys- och strategiavdelningens bedömning är att den skisserade portalen 

skulle vara betydligt mer attraktiv och kostnadseffektiv än dagens SAFARI och 

ge många mervärden. Den skulle vara en lätthanterlig ingång till universitet och 

högskolor med mera den skulle innehålla ett heltäckande ämnesträd och god 

populärvetenskaplig information. 

Innan mer kostsamma åtgärder beslutas är det dock nödvändigt att en 

ingående analys görs av allmänhetens och skolans behov av Internetbaserad 

forskningsinformation, särskilt med hänsyn till de andra söktjänster och informationssidor 

som fi nns i dag. En portal som utvecklats efter en sådan analys måste 

sedan introduceras med hjälp av effektiv marknadsföring. En självklar förutsättning 

är då att portalen är så användbar och funktionell att den ”säljer sig själv” 

när den intresserade användaren väl hittar dit. 

Även en portal av ovan skisserat slag kan dock komma att lida av alltför låga 

besökssiffror. Detta får bli en fråga för framtida utvärderingar. 

16

Bilagor 


17


SAFARI:s startsida för skolor 

18

Bilaga 1 

Beskrivning av SAFARI 


SAFARI ( www.safari.vr.se ) är ett Internetbaserat forskningsinformationssystem 

som består av en söktjänst för forskningsinformation vid universitet, högskolor 

och vissa forskningsansvariga myndigheter och organisationer. Syftet med tjänsten 

är att den ska vara ett verktyg för att enkelt fi nna information om svensk 

offentlig forskning, oavsett var forskningen bedrivs. På uppdrag av regeringen 

utvecklade Högskoleverket SAFARI i samverkan med universitet och högskol - 

or under åren 1996-1998. Verket hade hand om systemet fram till årsskiftet 

2000/01 då Vetenskapsrådet tog över ansvaret. 

SAFARI bygger på att de deltagande myndigheterna/motsvarande lägger in 

information om sin forskning. Enligt Högskoleverkets instruktioner ska dessa 

lägga in all information som kan kategoriseras som forskningsinformation. De 

dokument som lagts in i SAFARI ska spegla den forskning som bedrivs. Högskoleverket 

har i arbetsdokumentet ”Dags att deklarera” (Högskoleverket, 1998) 

angett några exempel på vad som bör ses som forskningsinformation, bl.a. 

institutionsbeskrivningar, vetenskapliga artiklar, avhandlingar och personalpresentationer. 

Den centrala myndighetens (Högskoleverket, numera Vetenskapsrådet) 

främsta roll är att samordna systemet. Detta innebär bl.a. att formulera tydliga 

mål och strategier, fastställa diverse ”standarder” och regler, sköta den tekniska 

utvecklingen och driften av systemet, följa och påverka utvecklingen i EU så 

att informationen om svensk forskning ska kunna bli synlig även inom EU 

samt informera om systemet och dess utveckling. Ansvaret för kvalitetssäkring 

av informationen ligger hos myndigheterna/motsvarande, som alltså ska att se 

till att informationen håller en viss kvalitet och är uppdaterad. 

Varje deltagande myndighet/motsvarande har fått utse en kontaktperson 

för SAFARI, som ska fungera som en informationskanal mellan myndigheten/ 

motsvarande och den centrala myndigheten. 

I dag har 53 myndigheter/motsvarande, varav 31 universitet och högskolor, 

tillstånd att lägga in information om sin forskning i SAFARI. Förutom högskolor 

ingår vissa andra forskningsutförande myndigheter, forskningsfi nansiärer 

och vissa stiftelser. 

19


De följande har i varierande utsträckning gjort dokument sökbara i SAFARI: 

Arbetslivsinstitutet 

Blekinge tekniska högskola 

Chalmers tekniska högskola 

FAS – tidigare SFR och delar av 

RALF 5 

FORMAS – tidigare BFR och SJFR 

samt delar av NV och FRN 6 

Göteborgs universitet 

Handelshögskolan i Stockholm 

Högskolan Kristianstad 

Högskolan i Skövde 

Högskolan i Borås 

Högskolan i Gävle 

Högskolan i Halmstad 

Högskolan i Jönköping 

Högskolan i Kalmar 

Institutet för rymdfysik 

Karlstads universitet 

Karolinska institutet 

Kungl. Tekniska högskolan 

Kungl. Vetenskapsakademin 

5 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Socialvetenskapliga forskningsrådet resp. Rådet för 

arbetslivsforskning 

6 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets 

forskningsråd, Naturvårdsverket resp. Forskningsrådsnämnden 

7 Verket för innovationssystem, Kommunikations forsknings beredningen resp. Närings- och teknikutvecklings- 

20 

verket 

Linköpings universitet 

Luleå tekniska universitet 

Lunds universitet 

Lärarhögskolan i Stockholm 

Malmö högskola 

Mitthögskolan 

Mälardalens högskola 

Polarforskningssekretariatet 

Rymdstyrelsen 

Stockholms universitet 

Sveriges provnings- och forskningsinstitut 

Sveriges lantbruksuniversitet 

Sveriges meteorologiska och hydrologiska 

institut 

Södertörns högskola 

Totalförsvarets forskningsinstitut 

Umeå universitet 

Uppsala universitet 

Växjö universitet 

Örebro universitet 

Följande 15 myndigheter/motsvarande kan delta i SAFARI men har inte gjort 

några dokument sökbara: 

Flygtekniska försöksanstalten 

Högskolan i Dalarna 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 

Högskolan på Gotland 

Konkurrensverket 

Naturvårdsverket 

Riksantikvarieämbetet 

Statens geotekniska institut 

Statens kulturråd 

Statens Veterinärmedicinska Anstalt 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 

Sveriges geologiska undersökning 

VINNOVA – tidigare KFB och delar 

av RALF och NUTEK 7 

Väg- och transportforskningsinstitutet 

Vägverket


Totalt fi nns i dag ca 16 000 sökbara sidor (dvs. dokument) i systemet inlagda 

av 38 myndigheter/motsvarande, varav 28 är universitet och högskolor. Detta 

kan jämföras med december 1998, då ca 4 700 sidor från 29 myndigheter/ 

motsvarande var sökbara i SAFARI. Universiteten och högskolorna står för den 

helt övervägande delen av sidorna. För enkelhetens skull betecknas i det följande 

samtliga deltagande myndigheter/motsvarande med ”universitet och högskolor” 

eller ”lärosäten”. 

I enlighet med regeringens uppdrag vänder sig SAFARI till målgrupperna 

”allmänhet/skola”, ”högskolestuderande” och ”näringslivet”. Högskoleverket 

har på eget initiativ lagt till målgruppen ”forskarsamhället”, med motiveringen 

att forskarna själva måste se en framtida nytta med systemet för att känna sig 

motiverade att bidra med information om sin forskning. Enligt Högskoleverkets 

rekommendationer ska helst bara en målgrupp anges för varje dokument, 

men två målgrupper kan också godtas. 

I dagsläget är fl est sidor riktade till målgruppen ”forskarsamhället” (7 482). 

Därefter kommer målgrupperna ”högskolestuderande” (5 565), ”allmänhet/ 

skola” (4 061) och ”näringslivet” (1 173). Luleå tekniska universitet, Karolinska 

institutet, Lunds universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, 

Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet står för fl est sidor, 

medan universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå har fl est sidor riktade 

till målgruppen ”allmänhet/skola”. 

Varje sida i SAFARI måste märkas på ett sätt som Högskoleverket defi nierat. 

Denna märkning kallas för metadata och kan liknas vid bibliotekens katalogkort. 

Sidan förses med uppgifter såsom författare, utgivare, år, ämnesområde 

och målgrupp som ligger dolda i dokumentet. SAFARI:s sökrobot letar enbart 

upp information som märkts med metadata på universitetens och högskolornas 

servrar. Kraven på metadata följer ett internationellt format, Dublin Core 8 , som 

bedömts kunna bli internationell standard. 

Universiteten och högskolorna kan välja mellan olika sätt att göra sin information 

tillgänglig i SAFARI. De kan märka dokument med hjälp av ett registreringsverktyg, 

som Högskoleverket tagit fram, eller sätta upp en egen lokal 

databas där forskare kan logga in sig. En majoritet av lärosätena använder Högskoleverkets 

registreringsverktyg, men fl era, till exempel universiteten i Uppsala, 

Göteborg och Umeå, har en lokal databas. Lunds universitet använder ett tredje 

sätt, nämligen att ta fram en särskild profi l för sin lokala databas efter specifi kation 

från Högskoleverket. 

8 Se http://dublincore.org/about/overview 

21


I söktjänsten kan besökaren antingen direkt skriva in sökord eller klicka sig 

fram i en ämneskatalog, som är baserad på ett klassifi kationssystem, CERIF 

(Common European Research Information Format), framtaget av EU. Varje 

träff i träffl istan presenteras med en titel, en kort beskrivning av innehållet samt 

vilket lärosäte som har lagt in informationen. Titeln är ”klickbar” och själva 

dokumentet ligger sedan på lärosätets server. 

22

Bilaga 2 

SAFARI:s tillkomst och utveckling 


I den s.k. IT-propositionen, ”Åtgärder för att bredda och utveckla användningen 

av informationsteknik” (prop. 1995/96:125), lade regeringen fram förslag 

till mål för en övergripande nationell IT-strategi och ett handlingsprogram 

för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. I propositionen 

behandlades bl.a. frågan om ett Internetbaserat forskningsinformationssystem. 

Som en följd av propositionen gav regeringen i november 1996 Högskoleverket 

i uppdrag att ”ge allmänhet och utbildningsväsende tillgång till lämpligt 

utformad forskningsinformation” (regeringsbeslut, 1996-11-21). I uppdraget 

påpekade regeringen att den avsåg att senare bestämma om rätten för Högskoleverket 

att meddela föreskrifter om forskningsinformations systemet. Uppdraget 

preciserades på följande sätt: 

”Utgångspunkten vid utformningen av systemet skall vara att allmänhet, skolor och 

andra utbildningsinstitutioner har intresse av att såväl orientera sig allmänt om 

forskning som att fi nna vägar att skaffa specifi k information om olika forskningsområden. 

Därför skall information tillhandahållas på olika detaljnivåer som är av - 

passad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening. 

Mot denna bakgrund skall en samordning skapas för att säkerställa att IT-baserad 

forskningsinformation till allmänheten och utbildningsväsendet blir nationellt 

heltäckande i väsentliga avseenden. Ett enhetligt söksystem som sammankopplar 

olika myndigheters information bör skapas och viss ny information produceras. 

Informationen bör vara strukturerad så att olika detaljnivåer kan svara mot olika 

målgruppers behov. 

Utöver de nämnda typerna av utåtriktad information från forskningsvärlden 

till allmänheten och utbildningsväsendet fi nns behov av annan information som 

kan riktas till bl.a. företag. Det kan bl.a. gälla vilka forskare som kan lämna upplysningar 

om sin eller andras forskning. Forskningsinformationssystemet bör därför 

utformas på så sätt att det även kan utgöra en inkörsport för informationshämtning 

från företag. 

… Högskoleverket får disponera 2 miljoner kronor för utveckling av forsk ningsinformations 

system. Utvecklingsarbetet bör bedrivas så att informationssystemet är i 

drift senast vid utgången av år 1998.” (Bilaga till regeringsbeslut 1996-11-21, nr 

4, s. 3.) 

23


Regeringen gav även universitet och högskolor m.fl . i uppdrag att göra sin 

information om forskning tillgänglig för allmänheten på Internet. 

”I övrigt skall förutsättningen vara att varje universitet och högskola eller myndighet 

som utför forskning skall, oavsett hur forskningen är fi nansierad, svara för att inform - 

ation om dess forskning – om inte särskilda skäl föreligger – fi nnas tillgänglig.” 

(Bilaga till regeringsbeslut 1996-11-21, nr 4, s. 3.) 

Högskoleverkets förslag till nationellt 

forskningsinformationssystem 

Högskoleverket lade våren 1997 fram ett förslag (Martin Sparr, 1997-05-29) 

om ett nationellt system för forskningsinformation på Internet. Till grund för 

förslaget låg studier av tidigare projekt i och utanför Norden samt diskussioner 

med representanter för främst universitet och högskolor, såväl forskare som 

informatörer, administratörer och datatekniker. 

Förslaget behandlade systemets olika potentiella användare samt vilka som 

skulle bidra med vilken typ av information. Dessutom beskrevs hur projektet 

skulle genomföras rent praktiskt samt vem som skulle ansvara för vad. För slaget 

innehöll inga tekniska detaljer utan skulle ses som en ram för hur projektet 

skulle läggas upp och utvecklas. 

Förslaget bestod av två delprojekt. Det första delprojektet var att skapa en 

gemensam katalog på Internet för alla hemsidor vid svenska universitet och högskolor 

som beskriver pågående forskning. Enligt Högskoleverket var det varje 

universitets och högskolas skyldighet att se till att det under första hälften av 

1998 fanns fullgod Internetburen dokumentation i lämplig omfattning registrerad 

i den nationella katalogen. 

Det andra delprojektet syftade till att skapa ett mer komplett forskningsinformationssystem 

som byggde på en aggregering av distribuerade databaser. Varje 

universitet och högskola skulle ansvara för att information om bland annat 

forskningsresultat, projekt och experter fanns tillgängliga i det nationella systemet. 

Enligt Högskoleverket kunde detta göras antingen genom att universiteten 

och högskolorna utvecklade egna lokala databaser som kommunicerade med 

det nationella forskningsinformationssystemet eller genom att universitetet/ 

högskolan lade in information direkt i det nationella systemet. Högskoleverkets 

målsättning var att det hösten 1998 skulle fi nnas en fungerande organisation 

vid varje universitet och högskola för informationsförsörjning till det nationella 

systemet. 

I förslaget betonades att den kvalitativa aspekten i ett nationellt system för 

forskningsinformation var central. Innehållet skulle enligt Högskoleverket vara 

24


tillförlitligt, begripligt för den tilltänkta gruppen, aktuellt och lätt att hitta samt 

ha tillfredsställande täckningsgrad. Dessutom skulle sökningen gå snabbt. 

Enligt förslaget skulle Högskoleverket bl.a. ansvara för samordning, för 

system gemensamma frågor och för marknadsföring, medan universiteten och 

högskolorna skulle ansvara för att forskningsinformation från fakulteter, institutioner 

och forskare blev tillgänglig i SAFARI. I universitetens och högskolornas 

ansvar ingick även att vidta interna organisatoriska åtgärder för att kunna 

försörja det nationella systemet med information från forskarna. De skulle dessutom 

anpassa den egna databasen till den nationella så att innehållet kunde bli 

sökbart i systemet. 

Synpunkter från universitet och högskolor 

Högskoleverket skickade ut förslaget på remiss till universitet och högskolor. I 

en PM 1997-09-08 redovisade verket en sammanställning av remissvaren. Flertalet 

remissinstanser ställde sig positiva till ett nationellt system för forskningsinformation 

på Internet. Majoriteten (17 st.) var mycket positiva till förslaget i 

sin helhet, tre stycken var positiva till delprojekt 1 men kritiska till delprojekt 2. 

Sex lärosäten avstod från att framföra synpunkter. Ett lärosäte var skeptiskt till 

förhoppningen att få forskare att rutinmässigt lägga in information i systemet 

eftersom styrmedel saknades. Två lärosäten uttryckte oro för att Högskoleverkets 

förslag skulle resultera i ett komplicerat och tungrott centralstyrt system. 

Flertalet universitet och högskolor påpekade att tidsplanen inte var realistisk. 

Några lärosäten hade synpunkter på informationsurvalet. Ett lärosäte framhöll 

att all forskning inte lämpade sig för popularisering. Ett annat påpekade 

att det många gånger var svårt att beskriva forskning på en nivå så att alla förstår, 

inte minst inom det tekniska området. Samma lärosäte påpekade också att 

många forskare saknar vana att skriva för målgruppen ”allmänhet/skola” och att 

alltför svåra texter blir mer avskräckande än intresseväckande. Flera lärosäten 

menade att det behövdes redaktionell bearbetning av de texter som läggs in i 

systemet, inte minst lokalt. Ett par remissvar förespråkade en central redaktion 

för att göra den centrala hemsidan lockande och spännande och för att åstadkomma 

någonting mer än en passiv Internetkatalog. 

Remissvaren efterfrågade vidare utförliga och klara riktlinjer från Högskoleverket. 

Önskemål framfördes om teknisk hjälp kring gränssnittsproblem och 

liknande men också om skyndsam behandling av standarder (benämningar, 

databasstruktur, grafi sk form etc.). Lärosätena ville dessutom ha klarhet i frågan 

hur forskare ska kunna påverkas att bidra med information. 

25


Högskoleverkets kommentarer till remissvaren 

I ovannämnda PM gav verket också kommentarer till remissvaren. Högskoleverket 

ansåg att remissvaren innehöll många värdefulla synpunkter och konstaterade 

att många universitet och högskolor ställt sig positiva till projektets 

ambitioner. Högskoleverket kommenterade däremot inte närmare de problem 

som togs upp i remissvaren. 

I promemorian presenterade Högskoleverket även planerna för det fortsatta 

arbetet med forskningsinformationssystemet. Verket framhöll att ”planerna fortgår 

såsom presenterade i remissen” medan ingenting nämndes om några modifi 

eringar av förslaget. 

Högskoleverket skickade under våren 1998 ut ett arbetsdokument, ”Dags att 

deklarera”, till lärosätena. Dokumentet bestod av två delar. Den ena delen vände 

sig i första hand till de personer som konkret arbetade med frågor som rörde 

forskningsinformation till olika målgrupper via Internet, t.ex. informatör er, 

administratörer, bibliotekarier och systemansvariga. Denna del syftade till att 

ge en bild av SAFARI och vad som förväntades av varje deltagande uni versitet/ 

högskola. Den andra delen behandlade hanteringen av forskningsinformation 

i stort och var avsedd som ett stöd för lärosätena i arbetet med att organisera 

system för forskningsinformation eller att se över de befi ntliga systemen. 

Högskoleverkets rapport till regeringen 

I slutet av 1998 överlämnade Högskoleverket rapporten ”Ett system för forskningsinformation 

på Internet” (Högskoleverkets rapportserie, 1998:35) till 

rege ringen. Resultatet av regeringsuppdraget presenterades och verket anförde 

att uppdraget fullföljts genom att ett enhetligt söksystem som sammankopplar 

olika myndigheters information hade skapats (SAFARI – Spridning Av 

Forskningsinformation till Allmänheten öveR Internet). Informationen i systemet 

var strukturerad så att olika detaljnivåer svarade mot olika målgruppers 

behov. Verket påpekade dock att målet, att IT-baserad forskningsinformation 

skulle vara nationellt heltäckande i väsentliga avseenden, inte hade uppnåtts. 

Samtidigt framhöll Högskoleverket att det inte är lätt att säga när ett system 

är nationellt täckande. Enligt verkets mening hade alltför många lärosäten 

inte lagt in forskningsinformation i SAFARI, vilket gjorde att informationen 

inte var representativ för den forskning som bedrevs i Sverige. Högskoleverket 

ansåg att lärosätena inte tagit sitt fulla ansvar för att uppfylla regeringens uppdrag. 

Högskoleverket konstaterade att uppdraget omfattade två olika problemområden: 

dels att samordna ett forskningsinformationssystem, dels att påverka 

utformandet av informationsinnehållet. Det senare måste dock i första hand 

26


vara ett ansvar för universiteten och högskolorna. 

I rapporten redovisades universitetens och högskolornas synpunkter på det 

färdiga systemet. Lärosätena efterfrågade tydligare instruktioner kring hanteringen 

av SAFARI. Ett fl ertal tyckte att det var svårt att lägga in information 

i systemet trots Högskoleverkets instruktioner. Från fl era håll påpekades att 

registreringsverktyget för metadatamärkning av information var besvärligt och 

att formuläret måste förenklas. Synpunkter framfördes även på sökroboten som 

inte verkade hitta alla märkta sidor. Två lärosäten framhöll att Högskoleverket 

inte tydligt formulerat vilka målgrupper som skulle prioriteras. 

I rapporten redovisade Högskoleverket även några gymnasielärares och -elevers 

syn på systemet. Gymnasielärarna hade fått en personlig demonstration av systemet 

för att kunna pröva det i undervisningen. De var i stort sett positiva och 

tyckte att SAFARI var ett intressant verktyg. 

Gymnasieeleverna tyckte att det avancerade sökgränssnittet var krångligt att 

använda och att de olika momenten var otillräckligt beskrivna. Den ämnesvisa 

bläddringsfunktionen var besvärlig att klicka runt i. Vidare gav ämnesinnehållet 

i SAFARI inte tillräcklig information om forskarnas resultat. Eleverna påpekade 

också att det fanns många områden där de fi ck få träffar. De ansåg slutligen att 

det borde fi nnas en mer anpassad skolsida på SAFARI:s hemsida. 

Högskoleverket påpekade i rapporten att det återstod mycket arbete med 

SAFARI, såväl för lärosätena som för Högskoleverket för att få fl er användare 

som upplever önskad nytta med systemet. 

Högskoleverkets fortsatta arbete med SAFARI 

Högskoleverket tilldelades ytterligare ca 2 miljoner kronor från regeringen för 

att fortsätta utveckla SAFARI under 1999. Vidare gav regeringen Högskoleverket 

i uppdrag att i budgetunderlaget för år 2000 redovisa förslag till hur 

SAFARI skulle kunna bli permanent. 

Under perioden 1999–2000 lät Högskoleverket göra en del förbättringar av 

SAFARI 9 . Söktjänstens gränssnitt och avancerade sökfunktion sågs över och förbättrades 

i avsikt att motsvara producenternas och användarnas behov. Den förbättrade 

avancerade sökfunktionen har dock inte installerats. 

Högskoleverket lät också utvärdera registreringsverktyget för märkning av 

metadata. Utvärderingen visade att verktyget uppfattades som svåranvänt och 

klassifi ceringssystemet CERIF innehöll för få ämnesnivåer. För att underlätta 

användningen av registreringsverktyget gjorde Högskoleverket insatser för att 

9 Källa: intervju med Malin Winbladh, projektledare för SAFARI vid Högskoleverket 1999–2000. 

27


informera om det. Vidare lät Högskoleverket utveckla en mall för metadatamärkning 

direkt i programmet Word. Högskoleverket gjorde också ett förslag 

till ny ämnesindelning i CERIF som mer liknade fakultetsstrukturen vid ett 

svenskt universitet. Den nya ämnesindelningen har dock inte installerats. 

28

Bilaga 2a 


Högskoleverkets marknadsföringsinsatser 

1998–2000 

1998 

(ur ”Ett system för forskningsinformation på Internet”, Högskoleverkets 

rapport serie 1998:35.) 

I oktober 1998 lanserades SAFARI för lärare och andra på mässan Links ’98 i 

Älvsjö. Högskoleverket deltog med en monter under tre dagar. Enligt Högskoleverket 

fanns det stort intresse för SAFARI bland lärare, forskare, andra 

myndigheter och journalister. 

I oktober 1998 skickade Högskoleverket ut ett pressmeddelande om 

SAFARI. SAFARI blev omskrivet i ett antal tidningar, bl.a. SvD, DN och 

IT-affärer. Flertalet personaltidningar vid universitet och högskolor skrev 

också artiklar om SAFARI med koppling till deras interna arbete. Vidare 

hade Vetenskapsradion ett inslag om SAFARI. 

I oktober 1998 tog Högskoleverket fram en broschyr om SAFARI (inför 

mässan). Under oktober 1998 annonserade SAFARI med s.k. ”fl aggor” på 

den allmänna söktjänsten Evreka under vissa sökord. 

Under 1998 utlyste Högskoleverket 100 000 kr till forskare för att under 

1998 beskriva sin forskning på Internet för skolan. Intresset bland forskarna 

var dock lågt. 

1999–2000 

(ur Högskoleverkets nyhetsbrev och uppgifter från intervju med Malin Winbladh) 

I månadsskiftet september/oktober 1999 reste Claes Petri (en av projektledarna 

för SAFARI) till Baltimore på konferensen ”International Perspectives 

on Current Research” där han presenterade SAFARI. Konferensen 

samlade deltagare från 19 olika länder. 

Den 1-4 november 1999 deltog Högskoleverket på mässan Skolforum på 

Stockholmsmässan med monter och ett seminarium. 

Som en del av aktiviteterna under Populärvetenskapens vecka, 25–27 november 

1999, stod projektledarna för SAFARI (Malin Winbladh och Claes 

Petri) med en SAFARI-monter på Stockholms Centralstation och delade ut 

informationsmaterial och berättade om SAFARI. 

29


30 

Den 11–13 januari 2000 deltog projektledarna för SAFARI i Högskoleverkets 

konferens om Kvalitet och förbättringsarbete. Malin Winbladh och 

Claes Petri demonstrerade SAFARI on-line. 

Den 27–29 januari 2000 deltog Högskoleverket i matematikbiennalen i 

Göteborg. SAFARI presenterades med en monter och genom workshops. 

Den 8 maj 2000 deltog SAFARI tillsammans med tidningen Vetskap i 

Vetenskapsfestivalen. 

Högskoleverket deltog i världsutställningen i Hannover och höll i ett av 

utbildningsdepartementets kunskapsseminarier. 

Högskoleverket tog fram två foldrar om SAFARI på svenska, varav en riktade 

sig till målgruppen ”skola”, och en folder och affi sch på engelska. 

Högskoleverket marknadsförde SAFARI mot gymnasieskolor registrerade i 

skoldatanätet genom ett e-postutskick. Utskicket innehöll också en ”giraffknapp” 

och förslag på lämplig länktext.

Bilaga 3 

Producenternas synpunkter 


För att få en bild av hur SAFARI fungerar för dem som lägger in informatio n- 

en vid universiteten och högskolorna ordnades en hearing med SAFARI:s kontaktpersoner. 

Dessutom sändes en enkät till kontaktpersonerna och en liknande 

enkät sändes till forskare som lägger in information om sin forskning i 

SAFARI. 

Vetenskapsrådets hearing med SAFARI:s kontaktpersoner 

Den 20 september 2001 arrangerade Vetenskapsrådet en hearing med kontaktpersoner 

för SAFARI vid universitet och högskolor 10 . Engagemanget var stort 

hos mötesdeltagarna; idéerna var många och diskussionerna var livliga. 

Biträdande generaldirektör Madeleine Leijonhufvud berättade allmänt om 

Vetenskapsrådet. Informationsavdelningens uppgifter beskrevs av informationschefen 

Lena Wollin samt Carina Bergqvist, Tina Zethraeus och Agneta Ringa by. 

Bland annat berättade Carina Bergqvist om planerna på en portal som ska 

kunna innehålla söktjänster, forskningsbeskrivningar, nyheter, avhandlingar, 

massmedieservice, populärvetenskapligt kalendarium, forskningsetik, Internetbokhandel, 

länksamling och prenumerationsservice. 

Carl Jacobsson och Sara Billfalk från analys- och strategiavdelningen berättade 

om utvärderingen av SAFARI. 

Sigfrid Lundberg, från NetLab vid Lunds universitetsbibliotek, berättade om 

hur SAFARI fungerar. Han framhöll att ett av problemen med SAFARI är att 

samma person som lägger in material också katalogiserar detta och att katalogiseringen 

därför inte blir särskilt konsekvent. 

Gruppdiskussioner 

Deltagarna delades upp i grupper, som fi ck tre frågor att samtala kring: Hur 

ska mängden populärvetenskap i SAFARI kunna öka? Vad hos SAFARI bör 

utveckl as? Är namnet SAFARI bra? 

Vid gruppernas redovisningar och i de gemensamma diskussionerna rådde 

stor enighet om SAFARI:s brister. Man konstaterade att kvaliteten och karaktären 

på det material som läggs in i systemet är alltför skiftande, att användarperspektivet 

förbises och att målgrupperna är för många och för otydligt 

10 Avsnittet grundas till stor del på Ragnhild Romanus minnesanteckningar från hearingen. 

31


avgränsade. Många framhöll exempelvis att presentationer av enskilda forskare 

inte hör hemma i SAFARI. Somliga ansåg att information som riktar sig till 

forskare inte borde ligga där överhuvudtaget. 

Diskussionerna kom också in på den portal som nu planeras. En del ville 

ha tydliga ingångar för olika målgrupper. Andra framhöll svårigheter med målgruppsanpassning 

eftersom sådan alltid bygger på bedömningar från dem som 

lägger in material. Det viktiga är att målgrupperna är tydligt identifi erade. 

Kanske borde portalen egentligen bara vända sig till en enda målgrupp, nämligen 

den intresserade allmänheten, en målgrupp som dock rymmer sin egen 

problematik i och med att den är så svår att avgränsa. 

Mer populärvetenskap 

Deltagarna hade många tankar kring frågan om hur produktionen vid lärosätena 

av populärvetenskapligt material skulle kunna öka: 

Att det är viktigt att kunna presentera forskning populärvetenskapligt är ett 

synsätt som måste in tidigt i forskarutbildningen. För att uppnå detta behövs 

dock styrdokument. 

Om man vill få forskare att producera populärvetenskap måste detta byggas 

in i anslagsprocessen. Att beskriva sitt forskningsprojekt kort och lättfattligt 

bör vara en merit i sig – och kan bli det om forskningsfi nansiärerna kräver 

sådana beskrivningar. 

Populärvetenskap kan vara ett effektivt verktyg för att rekrytera gymnasieungdomar 

till högskolan. 

Eftersom det inte är enkelt att åstadkomma populärvetenskapliga texter 

behöver forskarna utbildning i att skriva sådana. Praktisk svenska och retorik 

kan vara lämpliga moment. Om universiteten får pengar av forskningsfi nansi 

ärerna för att utveckla populärvetenskap, kan dessa medel bl.a. läggas på 

sådan utbildning. 

Är det rimligt att tänka sig att forskare ska beskriva sin forskning för allmänheten? 

Vilken kvalitet kan vi i så fall kräva? Forskare har fullt upp med annat, 

och för dem är den skisserade portalen inte intressant – de har andra nätverk. 

Populärvetenskapliga texter skrivs ofta bättre av journalister. Forskare som 

kan skriva sådana är undantag. Informatörerna ute på universitet och högskolor 

har dock inte tid att producera populärvetenskap. 

Det måste vara mycket enkelt att lägga in material på den planerade portalen, 

så att man kan få forskare att lägga in populärvetenskapliga beskrivningar. 

I SAFARI är det svårt att lägga in material om man inte har god vana 

vid datorer, vilket många forskare trots allt inte har. 

32


Vilken slags portal? 

Diskussionen om hur SAFARI skulle kunna utvecklas övergick snabbt till att 

handla om planerna på en ny portal. Hur ska portalen undvika SAFARI:s misstag 

och vad ska den innehålla? 

Grundläggande är att material måste uppdateras kontinuerligt, lämpligast av 

en redaktion, något som kan kräva mycket tid och energi. Forskare uppdaterar 

sällan material de lagt in – även om de blir ombedda. 

Några framhöll att det krävs en redaktion på minst fem personer för att den 

nya portalen inte ska hamna i samma situation som SAFARI. Andra yrkade på 

tio och någon röst höjdes för att tjugo personer skulle behövas om ambitionerna 

är stora. Ytterligare någon tyckte att portalen borde vara ett samarbete mellan 

Vetenskapsrådet, Dagens Forskning, Forskning och Framsteg och Nationalencyklopedin 

med en gemensam redaktion. 

Ett sätt att öka universitetens och högskolornas engagemang i portalen är att 

införa en rankningslista, där man exempelvis listar de tio mest besökta sajterna 

och projekten på portalen. 

För informatörerna ute på universiteten är det viktigt att få redaktionellt stöd 

från Vetenskapsrådet. En redaktion skulle exempelvis kunna visa på specifi ka 

teman att lyfta fram och peka på vilka aspekter som är viktigast att belysa vid 

olika tillfällen. Detta skulle underlätta informatörernas arbete. Som det är nu 

saknar många informatörer handledning. 

Stamcellsdebatten är ett bra exempel på ett tema. Alltför allmänt hållna 

teman, sådana som kanske innefattar ett helt ämnesområde, är inte lika lämpliga. 

Man kan gärna anknyta till debatter som förs i samhället. Det viktiga är att 

belysa ämnen på ett sätt som media inte gör, inte att initiera nya debatter. Det 

kan man möjligen göra i ett senare steg. 

Redaktionen måste också vara observant på att den internationella utblicken 

inte glöms bort. Det är viktigt att vara informerad om vad som sker i andra 

länder. 

Inför ett portalbygge måste användarnas behov identifi eras så att det verkligen 

är dessa som utgör grunden för verksamheten. Användarnas behov ska 

styra utvecklingen snarare än producenternas vilja. 

Man måste göra klart för sig vilken sorts information portalen ska innehålla: 

den som vill få svar på konkreta frågor är inte ute efter texter som berör forskningsfronten, 

i stället är det Nationalencyklopedins strukturerade information 

man vill ha. Ett sådant behov varken kan eller bör portalen fylla. 

Nationalencyklopedin borde bli fritt tillgänglig för hela svenska folket, Vetenskapsrådet 

borde köpa in rättigheterna. 

Är det verkligen intressant för gemene man att ta del av vad som händer 

33


vid forskningsfronten? Här ansåg någon att forskning på den nivån inte är av 

intresse för allmänheten. 

Ett sätt att nå allmänheten vore att lägga in olika intresseprofi ler på portalen. 

På så vis skulle det bli möjligt att prenumerera på bra information inom ett 

specifi kt område. 

Det är viktigt att portalen får status. Även som forskare ska man kunna an vända 

den för att få information. Den måste därför marknadsföras även bland forskare. 

De kommande portalmedarbetarna fi ck goda råd av en diskussionsdeltagare: 

”Jobba i det tysta tills allt är perfekt! Marknadsför portalen först när den är tipptopp. 

Man får bara en chans. Om folk upplever att den inte uppdateras blir de 

ointresserade.” 

Namnet SAFARI 

Den allmänna meningen tycktes vara att namnet är alltför belastat internt för att 

kunna behållas. SAFARI är ett namn som ger många dåligt samvete. Ute bland 

den intresserade allmänheten är namnet inte särkilt känt. Det är inte något 

starkt varumärke att behålla. Söktjänsten i sig behöver inget namn i och med 

att den kommer att ligga under portalen. Själva portalen bör ha ett tydligare – 

och kanske tråkigare – namn, ett namn som mer anger vad det handlar om. Ett 

sådant är det föreslagna namnet forskning.se. Väsentligast är dock att inte bara 

ge portalen ett nytt namn utan att också fylla den med ett annat innehåll än 

SAFARI. 

Enkät till SAFARI:s kontaktpersoner 

För att komplettera hearingen skickade Vetenskapsrådet ut en enkät (frågeformuläret 

fi nns i bilaga 3a) till kontaktpersonerna för SAFARI. Enkäten sändes till 42 

lärosäten. Sex av de 33 som svarade angav att de i dag inte arbetar aktivt med 

SAFARI. I denna sammanställning redovisas svaren från återstående 27 lärosäten. 

Nära hälften av kontaktpersonerna svarade att deras universitet/högskola i 

dagsläget inte har någon policy för vilken slags information som ska läggas in i 

SAFARI. 

Kontaktpersonerna angav att följande slag av information läggs in i SAFARI 

(ordnat efter antal svar; sju kontaktpersoner besvarade inte frågan): information 

om forskningsprojekt, övergripande information om fakultetens/institutionens 

forskning, övergripande information om olika forskningsområden; avhandlingar, 

pressmeddelanden; personalpresentationer. 

Det fanns en varierande praxis för vilka som lägger in informationen. Det 

kunde vara lärosätets centrala informationsavdelning, men det kunde också ske 

34


på fakultets- eller institutionsnivå. På central nivå lades informationen oftast in 

av en informatör, redaktör eller administratör. Detta förekom också på fakult ets- 

och institutionsnivå, men vid många lärosäten lade även forskarna in information. 

Nära hälften av kontaktpersonerna tyckte att det fungerade bra eller ganska 

bra att lägga in information i SAFARI. Många hade dock stött på hinder. Ett 

fl ertal ansåg att intresset bland forskarna att medverka var litet. Några kontaktpersoner 

hade haft problem med metadatamärkningen, som upplevdes som 

krånglig och tidskrävande. Några ansåg att det var svårt att ämnesklassifi cera 

informationen, eftersom ämnesindelningen inte var tillräckligt detaljerad. 

De kontaktpersoner som har haft problem med märkning av metadata fanns 

på lärosäten som inte hade utvecklat egna lokala databaser, genom vilka märkning 

av metadata kan ske, utan de hade använt sig av Högskoleverkets registreringsverktyg. 

Kontaktpersoner som hade synpunkter på klassifi ceringssystemet 

återfanns både bland lärosäten som använde Högskoleverkets registreringsverktyg 

och lärosäten med egna lokala databaser. 

Enligt många kontaktpersoner producerades oftast bara en enda version av 

den information som läggs in i SAFARI. Detta gällde både centralt och ute 

på institutionerna. Samma version av informationen användes ofta för fl era 

målgrupper. Några kontaktpersoner menade att de i första hand skrev för allmänheten. 

Detta hade även rekommenderats forskarna, men hur dessa gjorde i 

praktiken togs inte upp. En kontaktperson ansåg dock att forskarna undantagslöst 

skrev texter för andra forskare och för högskolestudenter. 

Nära hälften av kontaktpersonerna angav att lärosätet hade en ansvarig 

person med uppgift att regelbundet bevaka den information som läggs in i 

SAFARI, medan cirka 40 procent svarade att så inte var fallet. Det framgick 

dock inte alltid om de angivna personerna hade ett formellt ansvar eller i vilken 

utsträckning bevakningen faktiskt utfördes. 

Flertalet kontaktpersoner svarade att lärosätet inte hade utfärdat några direkt - 

iv för kvalitetsgranskning av informationen i SAFARI. Några angav att direktiv 

höll på att utarbetas. Vissa kontaktpersoner ansåg att det fanns en kvalitetskontroll 

trots att formella direktiv saknades. Vid två lärosäten passerade informationen 

en kvalitetskontroll på redaktions- och institutionsnivå. Vid ett lärosäte 

fanns en informationsansvarig med uppgift att granska informationen. En kontaktperson 

framhöll att vissa dokument såsom doktorsavhandlingar och forskningskataloger 

har en kvalitetsstämpel i sig. 

Nästan hälften svarade att lärosätet mycket sällan eller aldrig uppdaterade 

informationen i SAFARI, medan en femtedel angav att informationen uppdateras 

kontinuerligt. 

35


Mer än hälften av kontaktpersonerna ansåg att den information som lades 

in i SAFARI inte speglar den forskningsverksamhet som bedrivs vid det egna 

lärosätet. Enligt kontaktpersonerna lade forskarna in information i mycket liten 

utsträckning eller inte alls. 

Kontaktpersonernas övriga kommentarer handlade till stor del om att de 

tyckte att det var svårt att motivera forskarna att lägga in information i SAFARI. 

De ansåg att det inte fanns några incitament för forskarna att skriva populärvetenskapligt 

om sin forskning. Några kontaktpersoner efterfrågade någon 

form av ”morot” för att få forskarna att ägna mer tid åt populärvetenskap. En 

kontaktperson påpekade att det i dag inte fi nns några öronmärkta medel för 

forskningsinformation och den tredje uppgiften. Kontaktpersonen ansåg att 

det skulle behövas ett system där institutionerna fi ck särskilda medel för sådan 

verksamhet, som skulle särredovisas i årsredovisningen. Detta skulle göra in - 

formationen i SAFARI mer heltäckande. Uppmuntran i form av priser för bra 

populärvetenskapliga beskrivningar ansågs också vara ett alternativ. 

Många kontaktpersoner påpekade att de hade behov av mer stöd från Vetenskapsrådet 

i form av riktlinjer och redaktionell rådgivning. De efterfrågade tydligare 

riktlinjer för vilken typ av information som ska läggas in samt tydligare 

målgrupper. Vidare efterfrågade de en nationell redaktion för att stödja och sätta 

press på både kontaktpersoner och forskare. En kontaktperson kände sig mycket 

ensam i sitt arbete. Hon önskade mer information, feedback och sammankomst - 

er med andra högskolors SAFARI-ansvariga. 

Enkät till forskare som lägger in information i SAFARI 

En enkät (frågeformuläret fi nns i bilaga 3b) skickades ut till några forskare 

som av kontaktpersonerna uppgivits lägga in information om sin forskning i 

SAFARI. Enkäten skickades ut till 39 forskare. 20 svar kom in varav 15 angav 

att information om deras forskning lagts ut i SAFARI. I det följande presenteras 

dessa 15 forskares svar. 

Nästan hälften av forskarna hade ingen åsikt om hur det fungerade att lägga 

in information i systemet, eftersom de inte själva registrerade sidorna i SAFARI. 

De fl esta forskare som själva lagt in information hade dock stött på hinder. 

Samtliga dessa forskare använde sig av Högskoleverkets registreringsverktyg. 

Det gemensamma problemet var metadatamärkningen, som ansågs krånglig 

och tidskrävande. 

Ingen av forskarna hade producerat mer än en version av den information 

som lagts in i SAFARI. En forskare framhöll att det saknades incitament att 

målgruppsanpassa informationen: 

36


”SAFARI, som mycket nu för tiden, var kostnadsneutralt, dvs. ett åliggande utan 

att medel anvisades. Att i stor skala producera texter för fl era publiker framstår som 

väl optimistiskt, men sådana bedömningar har ju aldrig hindrat politiska beslutsfattare.” 

Flertalet av forskarna ansåg att den information som lagts in speglar den egna 

forskningsverksamheten. 

37


Bilaga 3a 

Frågeformulär – enkät till 

SAFARI:s kontaktpersoner 

Vetenskapsrådet 2001-09-28 

Analys- och strategiavdelningen 

E-post: sara.billfalk@vr.se 

Enkät rörande SAFARI 

Vetenskapsrådet har inlett arbetet att utvärdera SAFARI. Som ett led i utvärderingen 

vill vi få in synpunkter från kontaktpersonerna vid de olika forskningsutförande 

myndigheterna. Din medverkan är viktig men naturligtvis frivillig. 

Vi hoppas att du vill hjälpa oss att få ett bra underlag för utvärderingen. Svaren 

kommer att behandlas konfi dentiellt och inget resultat kommer att presenteras 

så att enskilda personer kan identifi eras. Var vänlig att via e-post skicka tillbaka 

enkäten till Sara Billfalk så fort som möjligt, dock senast torsdagen den 11 oktober. 

(Ange svaren i de markerade fälten, spara dokumentet och skicka det sedan 

till Sara Billfalk.) 

Tack på förhand för din medverkan! 

Ditt namn: 

1. Vilken myndighet (universitet, högskola, etc.) representerar du och vilken 

enhet/avdelning är du verksam vid? 

2. Har din myndighet någon policy/direktiv för vilken slags information som 

ska läggas in i SAFARI? I så fall vilken? Vilken information läggs i praktiken 

in i SAFARI? Vem lägger in informationen i SAFARI? 

3. Hur fungerar det att lägga in information i SAFARI? Finns det hinder 

(fungerar tex. taggning av metadata)? I vilken utsträckning lägger forskarna 

själva in information om sin forskning i systemet? 

4. Särskiljs informationen till olika målgrupper? Produceras olika versioner för 

olika målgrupper? Finns det en prioritering mellan målgrupper? 

5. Finns det någon ansvarig vid din myndighet som regelbundet bevakar den 

information som läggs in i SAFARI från den egna myndigheten? Vem i så 

fall? 

38


6. Tycker du att den information som läggs in i SAFARI speglar den forskningsverksamhet 

som bedrivs vid din myndighet eller enhet/avd? 

7. Har din myndighet utfärdat några direktiv för kvalitetsgranskning av den 

information som avses läggas in/har lagts in i SAFARI? 

8. Hur ofta uppdaterar din myndighet sin information i SAFARI? 

9. Övriga synpunkter: 

10. Ange fem forskare vid din myndighet (namn, e-post) som du vet lägger in inform - 

ation om forskning i SAFARI (Vi kommer att skicka en särskild enkät till 

dessa personer): 

Glöm inte att spara dokumentet efter det att du fyllt i svaren! 

39


Bilaga 3b 

Frågeformulär – enkät till forskare 

Vetenskapsrådet 2001-10-26 

Analys- och strategiavdelningen 

E-post: sara.billfalk@vr.se 

Enkät rörande SAFARI 

Vetenskapsrådet har inlett arbetet att utvärdera SAFARI. Som ett led i utvärderingen 

vill vi få in synpunkter från forskare vid de olika forskningsutförande 

myndigheterna. Din medverkan är viktig men naturligtvis frivillig. Vi hoppas 

att du vill hjälpa oss att få ett bra underlag för utvärderingen. Svaren kommer 

att behandlas konfi dentiellt och inget resultat kommer att presenteras så att 

enskilda personer kan identifi eras. Var vänlig att via e-post skicka tillbaka enkät - 

en till Sara Billfalk så fort som möjligt, dock senast fredagen den 9 november. 

(Ange svaren i de markerade fälten, spara dokumentet och skicka det sedan 

till Sara Billfalk.) 

Tack på förhand för din medverkan! 

Ditt namn: 

1. Vilken myndighet (universitet, högskola, etc.) samt enhet/avdelning är du 

verksam vid? 

2. Lägger du in information om din forskning i SAFARI? (Om du inte lägger 

in information i systemet behöver du inte fylla i resten av enkäten.) 

3. Har din myndighet någon policy/direktiv för vilken slags information som 

ska läggas in i SAFARI? I så fall vilken? Vilken information lägger du i praktiken 

in i SAFARI? 

4. Hur fungerar det att lägga in information i SAFARI? Finns det hinder (fun g - 

erar tex. taggning av metadata)? 

5. Särskiljer du informationen till olika målgrupper? Producerar du olika versioner 

för olika målgrupper? Gör du en prioritering mellan målgrupper? 

6. Tycker du att den information som du lägger in om din forskning i SAFARI 

speglar den forskningsverksamhet som du bedriver? 

7. Hur ofta uppdaterar du din information i SAFARI? 

8. Övriga synpunkter: 

Glöm inte att spara dokumentet efter det att du fyllt i svaren! 

40

Bilaga 4 

Användarnas synpunkter – webbenkät 


För att kunna besvara frågan vad systemets användare anser om SAFARI lades 

en webbenkät ut på SAFARI:s hemsida. Webbenkäten låg ute på SAFARI:s 

hemsida i ca en månad. Alla målgrupper gav i stort sett likadana svarsbilder. 

Fråga Svarsalternativ Resultat 

Antal (%) 

1. Är du kvinna eller man? Kvinna 148 58% 

Man 106 42% 

254 100% 

2. Ange din ålder: 0–20 43 17% 

21–30 91 36% 

31–40 58 23% 

41–50 43 17% 

51–65 18 7% 

66– 1 0% 

254 100% 

3. Vilken av SAFARI:s Allmänhet/skola 53 21% 

målgrupper tillhör du? Näringslivet 23 9% 

Forskarsamhället 43 17% 

Högskolestuderande 106 42% 

Annat (vad)………. 29 11% 

254 100% 

4. Hur hittade du till Informationsmaterial (webb, trycksaker, etc.) 24 9% 

SAFARI:s webbplats från Högskoleverket 

första gången? Informationsmaterial (webb, trycksaker, etc.) 

från Vetenskapsrådet 

9 4% 

Länkar från andra webbplatser än 

Högskoleverket och Vetenskapsrådet 

107 42% 

Sökmotor (t.ex. Yahoo eller AltaVista) 32 10% 

Annan personlig kontakt med Högskoleverket 9 4% 

Annan personlig kontakt med 

Vetenskapsrådet 

0 0% 

Tips från kollega/vän 31 12% 

41



42 

Antal (%) 

Annat (vad)………. 42 17% 

254 100% 

5. Hur ofta besöker du Det här är första gången 145 57% 

SAFARI? Någon gång varje vecka 10 4% 

Flera gånger i månaden 22 9% 

Högst en gång i månaden 77 30% 

254 100% 

6. Vilken är den främsta För att få överblick över ett eller fl era ämnen 52 20% 

anledningen till att du För att få en djupare kunskap om ett visst 80 31% 

besöker SAFARI? ämne 

För att ta del av aktuella forskningsresultat 67 26% 

För att hitta kontaktpersoner 27 11% 

Annat (vad)………. 28 11% 

254 100% 

7. Hur fungerar webbplatsen 5 Mycket bra 21 8% 

som informationskälla? 4 70 28% 

(Ge ett allmänt omdöme) 3 118 46% 

2 27 11% 

1 Mycket dåligt 18 7% 

Kommentarer: 

(Ge mer preciserade omdömen som svar på frågorna 8–11) 

254 100% 

8. Hittar du den information 5 Alltid 11 4% 

du söker? 4 48 19% 

3 134 53% 

2 42 17% 

1 Aldrig 19 7% 

Om inte, vad saknas? 

254 100% 

9. Tycker du att innehållet 5 Alltid 27 11% 

presenteras på ett 4 91 36% 

förståeligt sätt? 3 110 43% 

2 16 6% 

1 Aldrig 10 4% 

254 100%


Kommentarer: 


10. Tycker du att det är lätt 5 Mycket lätt 37 15% 

eller svårt att orientera dig 4 81 32% 

i SAFARI? 3 103 41% 

2 19 7% 

1 Mycket svårt 14 6% 

Kommentarer: 

254 100% 

11. Hur tycker du att 5 Mycket bra 29 11% 

SAFARI:s sökmotor 4 69 27% 

fungerar? 3 113 44% 

2 25 10% 

1 Mycket dåligt 18 7% 

Kommentarer: 

12. Övriga kommentarer och önskemål: 

Antal (%) 

254 100% 

43


Bilaga 5 

Funktionalitetstest 

För att få en uppfattning om hur SAFARI fungerar för målgruppen ”allmänhet/ 

skola” utförde undersökningsföretaget Orange Interactive Research ett funktionalitetstest. 

Eftersom användningen av SAFARI är låg fi nns inte något enkelt sätt 

att identifi era SAFARI:s faktiska användare. Orange Interactive Research fi ck 

därför i uppdrag att utföra testet på potentiella användare. En grupp gymnasieelever 

i tredje årskurs vid Tälje gymnasium i Södertälje valdes att representera 

målgruppen ”allmänhet/skola” och fi ck ge sin syn på söktjänstens innehåll och 

användarvänlighet 

Orange Interactive Research genomförde dels gruppdiskussioner, dels individuella 

användbarhetstester. Sammanlagt deltog 16 gymnasieelever. Två gruppdiskussioner 

genomfördes i grupper om 6–8 personer. Tre elever deltog i 

individuella användbarhetstester framför dator. Före gruppdiskussionerna re - 

spektive användartesterna ombads eleverna att gå in på SAFARI och bekanta sig 

med söktjänsten. 

Gruppdiskussionerna följde en utarbetad mall där eleverna bland annat fi ck 

redogöra för vilken typ av information de brukar söka efter på Internet och var 

de brukar söka efter den. De fi ck också lista några av sina favoritsajter på Internet 

och förklara vad som gjorde att de tyckte att dessa sajter var bra. Eleverna 

redogjorde också för sitt spontana intryck av SAFARI, vad de tyckte om struktur 

och sökvägar samt hur lätt det var att hitta önskad information. Eleverna fi ck 

också beskriva den idealiska sajten att använda i skolarbete. 

Vid användbarhetstesterna fi ck var och en av de tre eleverna sitta framför 

en dator, uppkopplad mot SAFARI, tillsammans med en person från undersökningsföretaget. 

Eleven fi ck tala om för undersökaren hur han/hon uppfattade 

SAFARI, hur han/hon tänkte lösa vissa övningsuppgifter som gavs och liknande. 

Undersökaren observerade hur eleven betedde sig och agerade på webbplatsen. 

Undersökaren intervjuade även eleven med hjälp av en intervjuguide. 

Frågorna gällde bland annat hur de olika sökvägarna fungerar, om det är tydligt 

hur man ska gå till väga och vad som skulle kunna göras bättre. 

Det följande bygger på undersökningsföretagets resultat och slutsatser. 

Forskningsinformation i gymnasiet 

Gymnasieeleverna hade låg kännedom om och begränsade erfarenheter av att 

använda forskningsinformation. Till orden vetenskap och forskning kopplade 

44


eleverna i första hand långa texter och svårbegriplig information samt män i 

vita rockar som står i laboratorier och använder sig av mikroskop, med andra 

ord en värld långt ifrån deras egen. I skolarbetet använde eleverna framför allt 

skolböcker samt böcker och tidskrifter i skolans bibliotek. Internet användes 

framför allt för kontakter via mail och chat samt för att söka privat information. 

Eleverna hade låg tilltro till Internet som informationskälla. De tyckte 

att Internet var ett opersonligt medium och litade inte på dem som publicerat 

informationen. Dessutom hade lärarna sagt att användning av Internet i skolan 

riskerade att räknas som fusk, vilket medverkade till att eleverna inte använde 

mediet aktivt. Det var ingen av eleverna som tidigare hört talas om SAFARI. 

SAFARI:s innehåll 

Funktionalitetstestet visade att eleverna hade svårt att förstå vad forskningsinformation 

är. Till en början trodde eleverna att forskningsinformation och 

således SAFARI inte var ämnat för dem, men efter att ha testat tjänsten mer 

ingående fann de att SAFARI förmedlade information som de kunde ha nytta 

av. Eleverna såg mervärdet med söktjänsten. De ansåg att det var bra att man på 

ett ställe kunde hitta information om svensk forskning, oavsett var den bedrivs. 

Samtidigt som eleverna visade en positiv inställning till systemet, hade de en del 

svårigheter att få fram önskad information. 

Eleverna ansåg att det inte var enkelt att få fram önskat sökresultat med 

SAFARI. De ägnade mycket tid åt detta men misslyckades ofta. De hade svårt 

att förstå om de skulle använda enkel sökning, avancerad sökning eller ämnesvis 

sökning och de fi ck olika resultat med olika på söksätt. De hade även svårt 

att förstå hur de skulle söka för att få fram önskat sökresultat. De sökte i stor 

utsträckning på övergripande begrepp som t.ex. psykologi och Peking. För det 

mesta fi ck de inte fram något över huvud taget och fi ck de något resultat var det 

inte vad de hade förväntat sig. 

Den avancerade sökfunktionen var extra svårhanterlig. Bland annat tyckte 

eleverna att instruktionstexten var hoptryckt och svår att läsa, och dessutom att 

sökfunktionen bara kunde användas då man visste exakt vad man letade efter. 

Eleverna ansåg att det var svårt att bestämma vilken målgrupp de skulle välja. 

Majoriteten av eleverna valde ”Alla kategorier” för att inte gå miste om någonting. 

Eleverna ville ha instruktioner kring detta. 

Eleverna ansåg att ämnesträdet i SAFARI gav en otillräcklig beskrivning av 

forskningen. De ansåg att orden som strömmar fram var svåra att se och läsa 

och de hade svårt att ta till sig vad det handlade om. Eleverna tyckte också att 

länksidan var ostrukturerad och att vissa länkar inte passade in. 

45


SAFARI:s användarvänlighet 

Gymnasieeleverna ansåg att SAFARI:s struktur, navigering och layout var accept - 

abel men kunde förbättras. Eleverna förstod med en gång hur de skulle gå tillväga 

för att hitta information i systemet. Däremot hittade de till en början inte 

alla sökfunktioner. Det tog en stund innan de upptäckte den ämnesvisa sökfunktionen, 

som de tyckte låg för långt ner på sidan. 

”Vänstermenyn” ansågs fungera som ett bra navigeringsinstrument i SAFARI. 

Eleverna kunde t.ex. via den lätt se var i söktjänsten de befann sig. Nackdelen 

med menyn ansågs vara att den inte hade samma utseende i alla delar i söktjänst - 

en. I den ämnesvisa sökfunktionen var menyn centrerad. Länkarna var riktade 

till Högskoleverket i stället för Vetenskapsrådet. 

Eleverna tyckte inte att det fanns något naturligt sätt att ta sig tillbaka till 

startsidan. Det var få elever som insåg att de kunde klicka på giraffen eller logotypen 

SAFARI för att komma dit. Efter ett tag noterade en del att det gick att 

använda sig av knappen ”Enkel sökning” för att komma till startsidan, men 

till en början backade de fl esta i ”browsern”. Det var även många elever som 

inte förstod att bilarna bland sökträffarna fungerade som ”fram- och tillbakaknappar”. 

Rubrikerna ansågs generellt vara tydliga i SAFARI. Dock fanns en rubrik 

”För skolor” i vänstermenyn som eleverna ansåg borde heta ”För lärare” för 

att svara mot informationen under rubriken. Eleverna efterlyste en rubrik ”För 

elever” med information om hur de skulle kunna använda SAFARI och ha nytta 

av tjänsten. 

Eleverna ansåg att SAFARI:s färgkombinationer var tråkiga och att sidan gav 

ett stelt intryck. Detta ansågs dock inte bara vara negativt utan gav en känsla 

av förtroende för den information som fi nns på webbtjänsten. Vidare ansåg 

eleverna att Vetenskapsrådets logotyp inte behövde ha en så stor och framträdande 

plats. 

Slutsatser och rekommendationer från Orange 

Interactive Research 

SAFARI måste göras mer känd hos målgruppen ”allmänhet/skola”. Ingen av 

gymnasieeleverna kände till SAFARI innan användarundersökningen. Dessutom 

måste begreppet forskningsinformation defi nieras i söktjänsten. Idag 

framgår det inte vilken typ av information som tjänsten tillhandahåller och 

till vem den riktar sig. Vidare behöver presentationstexterna om var och hur 

man ska söka i SAFARI förbättras, liksom användarvänligheten. Trots elevernas 

anmärkningar på söktjänsten menar Orange Interactive Research att eleverna 

under utvärderingens gång fi ck en positiv inställning till SAFARI. De såg värdet 

46


med tjänsten, att besökaren på ett ställe kan hitta information om svensk forskning, 

oavsett var den bedrivs. Eleverna trodde sig komma ha nytta av söktjänst - 

en i de förestående specialarbetena men också i andra skoluppgifter. Orange 

Interactive Research understryker dock att söktjänsten måste förbättras i en rad 

avseenden innan den kan användas som ett intressant verktyg för målgruppen 

”allmänhet/skola”. 

Orange Interactive Research lade fram följande förslag: 

Behov av och nytta med forskningsinformation respektive SAFARI: 

Arbeta fram en informationsstrategi för forskningsinformation och för 

SAFARI riktad mot lärare, elever och övrig allmänhet. Ta t.ex. fram bra 

exempel på hur man kan använda SAFARI i undervisningen resp. skolarbetet 

Formulera om informationstexterna som beskriver webbtjänsten SAFARI 

för att förtydliga för besökaren vad webbtjänsten är för något 

Se över möjligheten att ta fram en portal för forskningsinformation där besök - 

aren kan få mer individuellt anpassad information 

Innehåll, funktionalitet och användbarhet: 

Förtydliga instruktionerna kring sökningarna; förtydliga vilken sökning 

besökaren ska använda för att få bäst resultat inom ett visst område, förtydliga 

hur besökaren ska söka för att få fram önskvärda resultat etc. Ett alternativ 

kan vara att ta fram en hjälpfunktion så att det inte blir så mycket text 

på sidorna 

Se över varför olika söksätt ger olika sökresultat (och varför användarna i 

liten utsträckning får fram önskat sökresultat) 

Strukturera den avancerade sökningen så att den blir lätt att använda 

(eventuellt bör den utvärderas med hjälp av personer som använder den 

idag) 

Flytta den ämnesvisa sökningen så att besökaren inte behöver rulla ner på 

första sidan för att se den 

Visa tydligt hur besökaren lätt kan få kontakt med någon på SAFARI/ 

Vetenskapsrådet vid frågor eller kommentarer 

Ta fram ett nytt ämnesträd för att visa vilken forskning som bedrivs i Sverige 

idag och vad den handlar om 

Ta fram tydliga riktlinjer för de som lägger in information i SAFARI om hur 

informationen i sökträffarna ska visas, vilken information som ska vara med 

och hur lång texten får vara 

Se till att textstrukturen på samtliga sidor blir enhetlig 

47


48 

Rensa upp länksidan och ta fram en bättre struktur för hur länkarna grupperas 

Se till att vänstermenyn följer med överallt och ser likadan ut 

Förtydliga att logotypen tar besökaren tillbaka till startsidan 

Förtydliga att bilsymbolerna tar besökaren fram och tillbaka bland sökträffarna 

Ta bort den fellänkade centrerade menyn under den ämnesvisa sökningen 

och lägg den som en vänstermeny i stället 

Utvärdera registreringssidan med hjälp av dem som idag registrerar information 

på SAFARI 

Se till att den meny som fi nns på den engelska registreringssidan också är på 

engelska 

Ta fram en färgkombination som gör webbplatsen roligare utan att ha negativ 

påverkan på trovärdighet och seriositet 

Använd utrymmet på hela sidan på ett bättre sätt 

Gör Vetenskapsrådets logotyp mindre framträdande på sidorna

Bilaga 6 

Användarstatistik 


För att få en uppfattning om i vilken utsträckning SAFARI används och vilka 

användarna är beställdes användarstatistik från NetLab, företaget som har hand 

om SAFARI:s webbserver. På grund av byte av servrar kan inte statistiken följas 

längre än till augusti månad 2001. 

Antalet besök 11 på SAFARI:s startsida har i stort sett ökat från och med 

start en 1998 till och med hösten 2000. Den årsvisa statistiken visar att startsidan 

hade 57 415 besök 1999 mot 82 284 besök 2000. Eftersom beläggningen 

på sidan varierar under året, beroende på t.ex. semestertid och arbetstid, visar 

fi gur 1 besöksstatistik för tre arbetsintensiva månader under våren respektive 

hösten. Denna statistik, liksom den årsvisa, visar en positiv utveckling från 1998 

till 2000, medan antalet besök minskade något våren 2001. 

Intresset ökade för den ämnesvisa sökfunktionen och för den enkla sökfunktionen 

från hösten 1998 fram till hösten 2000. Intresset för den avancerade sökfunktionen 

minskade dock avsevärt efter 1999. 

För att kunna bedöma om SAFARI har många eller få besök, behövs referenspunkter 

i form av besöksstatistik från andra liknande tjänster på Internet. 

Sådana referenspunkter är bl.a. universitetens och högskolornas startsidor för 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

HT 1998 VT 1999 HT 1999 VT 2000 HT 2000 VT 2001 

Figur 1. Antal besök på SAFARI:s startsida. Höstterminen avser månaderna 

september, oktober och november. Vårterminen avser februari, mars och april. 

11 Ett besök motsvarar en träff (access) på SAFARI:s startsida. Varje gång en besökare laddar ner startsidan 

räknas detta som en träff. 

49


forskning på Internet. Exempelvis hade forskningsstartsidan vid Stockholms re - 

spektive Linköpings universitet under tre arbetsintensiva månader hösten 2001 

ca 139 000 respektive 22 000 besök, medan SAFARI under motsvarande tid år 

2000 hade 26 000 besök. SAFARI har således en förhållandevis låg besöksfrekvens. 

Användarstatistiken urskiljer fem olika användargrupper; universitet och 

högskolor, svenska nätverksoperatörer, sökmotorer, s.k. oupplösta numeriska 

adresser 12 samt övriga. Det har dock inte varit möjligt att från användarstatistiken 

utläsa andelen besök från SAFARI:s olika målgrupper, dvs. från ”allmänhet/ 

skola”, ”högskolestuderande”, ”näringslivet” respektive ”forskarsamhället”. 

12 Användare vars användarnamn inte kunnat identifi eras. 

50

Läs rapporten Utvärdering av Safari, rapport 2002:3 - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?