FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet
interventionsmodellen, som i projektgruppens tidigare fallstudier givit lovande resultat. Det är också av intresse att kontrastera två typer av funktionell olikhet, motorisk och kognitiv-kommunikativ, för att lära mer av hur aktivitetskrav och specifik aktivitetsbegräsning samverkar vid konstruktion av delaktighetshinder. Sexton grupper, var och en med fyra barn i 4- 5-års-åldern, varav ett med lindrig CP-skada eller Downs syndrom, samt en för barnen välkänd förskollärare, följs under ett halvår per grupp i tre faser: spontant samspel (baseline), intervention och uppföljning. Interventionsutfallet bestäms som skillnad mellan baseline och uppföljning i ett antal samspelsparametrar. Samspelet analyseras kvalitativt och kvantitativt, det senare med ett mycket känsligt och differentierande instrument (Individual Social Behavior Scale), som projektgruppen har stor erfarenhet av från tidigare studier. Utöver denna interaktions- och interventionsstudie undersöks också delaktigheten i förskolans olika miljöer hos de deltagande barnen med funktionsnedsättning. Detta görs med noggranna observationer före och efter intervention. Kamraternas acceptans av barnet undersöks med liknande före-efter-design, genom kamratvalsintervjuer. Detta möjliggör slutsatser om interventionseffektens eventuella generalisering till sammanhang utanför själva interventionen. Projektet kombinerar grundforskningskaraktär, i utforskandet av de sociala delaktighets- och marginaliseringsprocessernas karaktär, med en uttalad praktikorientering. Interventionen utformas i samspel med förskolepersonal vid regelbundna återkopplingsträffar, där aktuellt inspelningsmaterial gås igenom och analyserna av gruppsamspel och pedagogiskt förhållningssätt diskuteras. Projektet har på så sätt betydelse, både för teoribildning om delaktighet och marginalisering som sociala processer och för den inkluderande förskolans vardagspraktik. Projektgruppens sammansättning garanterar både vetenskaplig och adekvat praktisk-klinisk kompetens för det föreslagna projektet. 13
Lärarskap och ledarskap i föräldrautbildningsgrupper - grupprocesser, måluppfyllelse och konsekvenser för föräldraskap Lärarskap och ledarskap i föräldrautbildningsgrupper - grupprocesser, måluppfyllelse och konsekvenser för föräldraskap Det övergripande syftet med projektet handlar om att förstå hur lärarskapet och ledarskapet formas i föräldrautbildningsgrupper, och att se hur det påverkar det kollektiva lärandet och i slutändan hur det påverkar deltagande föräldrars upplevelse av sitt föräldraskap och sin förmåga att vara förälder. Föräldrautbildningsgrupper finns för blivande föräldrar via mödravårdscentralen (MVC) och för nyblivna föräldrar via barnavårdscentralen (BVC) och leds av sjuksköterskor (barnmorskor och BVC-sjuksköterskor). Det finns ca 15000 MVC och BVC-enheter i Sverige och föräldrautbildning upptar 10-15% av deras tid. Det paradoxala är att trots att det är en väletablerad hälsovårdsinsats saknas forskning om dess effektivitet och metoder (Socialstyrelsen, 2009). Även om ingen formell utbildning som lärare eller som gruppledare finns för sjuksköterskor förväntas de bidra till att nya föräldrar uppnår tre övergripande nationella mål: (a) öka nyblivna föräldrars kunskap om barns utveckling och behov, och förhållandet mellan föräldrar och barn, (b) skapa möjligheter för utökad kontakt mellan föräldrar och mellan föräldrar och sjuksköterskor, och (c) få en inblick i samhälleliga villkor för barn och föräldrar. I en rikstäckande undersökning av BVC- sjuksköterskor identifierade nästan 60 % en brist på utbildning i gruppledarskap som den största orsaken till att de inte kunde uppfylla målen för föräldrautbildning (Wallby, 2008). För att förstå samspel och beteende i föräldragrupper kommer vi att använda ett socialidentitetsperspektiv som ram för att tolka resultaten. Att studera föräldrautbildningsgrupper innebär studie av sjuksköterskornas två roller, som lärare och som gruppledare, men också studie av gruppen föräldrar och interaktionen mellan föräldrar och sjuksköterskor. Det finns ett fokus på uppgiften, hur den förmedlas och tas emot, på mångfald i föräldragruppen, på identifiering med gruppen, på förtroende, samt på kollektiv tilltro till gruppens förmåga att bidra till lärandet. Leder föräldrautbildningen till önskad måluppfyllelse? Påverkar föräldrautbildningen föräldrarnas tilltro till sin egen föräldraroll samt till funktionen och kompetensen som förälder? Projektet använder en s.k. ?mixed method design? med kvalitativa och Huvudsökande Michael Rosander Linköpings universitet Medsökanden Anita Berlin Karolinska Institutet Gunnar Nilsson Karolinska Institutet Lena Thörnqvist Karolinska Institutet Karin Forslund-Frykedal Linköpings universitet Period 2013 - 2015 14
- Page 1 and 2: FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR a
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning Etnicitet i
- Page 5 and 6: espektive ges ansvar för olika arb
- Page 7 and 8: familjers berättelser och vardagli
- Page 9 and 10: kommunal nivå och på en arbetslag
- Page 11 and 12: kommer det att genomföras intervju
- Page 13 and 14: longitudinell experimentell design
- Page 15: Intervention för delaktighet. Peda
- Page 19 and 20: Gruppstorlekens betydelse för barn
- Page 21 and 22: Kampen om lärandet Kampen om lära
interventionsmodellen, som i projektgruppens tidigare fallstudier<br />
givit lovande resultat. Det är också av intresse att kontrastera två<br />
typer av funktionell olikhet, motorisk och kognitiv-kommunikativ,<br />
för att lära mer av hur aktivitetskrav och specifik<br />
aktivitetsbegräsning samverkar vid konstruktion av<br />
delaktighetshinder. Sexton grupper, var och en med fyra barn i 4-<br />
5-års-åldern, varav ett med lindrig CP-skada eller Downs<br />
syndrom, samt en för barnen välkänd förskollärare, följs under ett<br />
halvår per grupp i tre faser: spontant samspel (baseline),<br />
intervention och uppföljning.<br />
Interventionsutfallet bestäms som skillnad mellan baseline och<br />
uppföljning i ett antal samspelsparametrar. Samspelet analyseras<br />
kvalitativt och kvantitativt, det senare med ett mycket känsligt och<br />
differentierande instrument (Individual Social Behavior Scale),<br />
som projektgruppen har stor erfarenhet av från tidigare studier.<br />
Utöver denna interaktions- och interventionsstudie undersöks<br />
också delaktigheten i förskolans olika miljöer hos de deltagande<br />
barnen med funktionsnedsättning. Detta görs med noggranna<br />
observationer före och efter intervention. Kamraternas acceptans<br />
av barnet undersöks med liknande före-efter-design, genom<br />
kamratvalsintervjuer. Detta möjliggör slutsatser om<br />
interventionseffektens eventuella generalisering till sammanhang<br />
utanför själva interventionen. Projektet kombinerar<br />
grundforskningskaraktär, i utforskandet av de sociala delaktighets-<br />
och marginaliseringsprocessernas karaktär, med en uttalad<br />
praktikorientering.<br />
Interventionen utformas i samspel med förskolepersonal vid<br />
regelbundna återkopplingsträffar, där aktuellt inspelningsmaterial<br />
gås igenom och analyserna av gruppsamspel och pedagogiskt<br />
förhållningssätt diskuteras. Projektet har på så sätt betydelse, både<br />
för teoribildning om delaktighet och marginalisering som sociala<br />
processer och för den inkluderande förskolans vardagspraktik.<br />
Projektgruppens sammansättning garanterar både vetenskaplig<br />
och adekvat praktisk-klinisk kompetens för det föreslagna<br />
projektet.<br />
13
Change language