FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

Kunskapstopologier. Arrangemang för avancerad kunskapsutveckling Projektet kommer att studera lärande och kunskapsbildning bland team av experter. Vi är särskilt intresserade av hur introduktionen av nya teknologier förändrar villkoren för experternas arbete. I många fall har nya verktyg gett dem tillgång till helt nya sätt att utföra sina uppgifter. Samtidigt saknas ofta föregångare inom fältet och det kan vara osäkert hur tidigare erfarenheter och kunskaper förhåller sig till dessa nya tillvägagångssätt. Projektet kommer att videofilma flertalet expertteam där dessa arrangerar speciella lärandesituationer?i projektet beskrivna som kunskapstopologier. Syftet med dessa kan vara att finna ny kunskap, eller att formulera ett gemensamt yrkesspråk för en domän som tidigare utgjorts av mer eller mindre tyst kunskap. Dessa arrangemang består förutom experterna även av en rad digitala och fysiska bilder, skärmar, projektorer, samt prototypteknologier. För att projektet ska kunna hitta återkommande mönster med bäring på avancerad kunskapsbildning kommer expertsamarbeten från två olika områden att studeras. Det första fallet rör radiologi och introduktionen av en helt ny form av röntgenteknik (tomosyntes), det andra fallet handlar om arkitektur baserad på nya former av design (parametrisk och algoritmisk). De båda fallen skiljer sig mycket åt vad gäller experternas specifika kunskapsintressen. Det finns däremot strukturella likheter mellan situationerna. Genom att studera dessa likheter är syftet med projektet att få bättre förståelse för kunskapsbildningens villkor. Målet är att formulera en generell modell för att skapa arrangemang som tillvaratar och utnyttjar funna kritiska och kunskapsfrämjande aspekter. Resultaten från projektet kommer dessutom att ge betydande bidrag för designen av avancerade lärandeaktiviteter, läromedel, samt riktlinjer riktade till högre utbildning och specialistutbildningar. Huvudsökande Jonas Ivarsson Göteborgs universitet Medsökanden Åsa Mäkitalo Göteborgs universitet Hans Rystedt Göteborgs universitet Magnus Båth Sahlgrenska universitetssjukhuset Jenny Vikgren Sahlgrenska universitetssjukhuset Marcelyn Gow Kungliga Tekniska Högskolan Ulrika Karlsson Kungliga Tekniska Högskolan Period 2011 - 2013 11
Intervention för delaktighet. Pedagogiskt stöd i kamratsamspel mellan barn med funktionella olikheter i förskolan Pedagogiska insatser för ökad delaktighet i förskolans kamratsamspel för barn med funktionsnedsättningar För barn med funktionsnedsättningar, liksom för alla barn, är kamratgruppstillhörighet viktigt. Forskare med en barndomsteoretisk inriktning har visat kamratkulturens betydelse utvecklingsmässigt och socialt, men också dess särdrag, jämfört med den kulturella karaktären på vuxen-barnrelationer. Kamratkulturen är relativt jämlik, aktivitetsorienterad och förhandlande, men präglas också av en strävan efter oberoende i förhållande till vuxenauktoritet. Införandet av inkluderande, istället för speciellt organiserad förskola för barn med funktionsnedsättningar, har sådan kamratgruppsdelaktighet som ett centralt motiv. Forskningen visar emellertid att medan inkludering i förskolans omsorgs- och lärkulturer fungerar ganska bra är tillträdet till kamratkulturen problematiskt. Barn med funktionsnedsättningar tenderar bli marginaliserade och hänvisade till vuxenkontakter. Olika interventionsmodeller har utvecklats för att stödja kamratsamspelet men visar ganska marginella, och framför allt kortvariga, situationsbundna resultat. En generaliserad förbättring av kamratsamspel, över tid och från en situation till en annan, har inte påvisats. Typiskt för detta forsknings- och utvecklingsarbete är att det är individ-, attityd- och behandlingsorienterat. Det relaterar inte sina modeller till vad man vet om den sociala karaktären på barnkulturen. Ett dilemma, som inte diskuteras, uppstår: att försöka påverka en kultur som i själva sin grundkaraktär kännetecknas av motstånd mot påverkan. Detta projekt vill, på basis av tidigare studier inom projektgruppen, pröva en alternativ interventionsmodell, ett s.k. tolkande förhållningssätt, som riktar sig inte mot individuellt beteende och samspelet som sådant, utan mot hinder (barriärer) i det funktionshindrade barnets tillgång till aktivitetens fysiska, symboliska och socialt kommunikativa sammanhang. En på tidigare forskning baserad hypotes är, att hinder för deltagande inte beror på ovilja och förutfattade meningar i kamratgruppen, utan på att sådana tillgänglighetshinder utlöser aktivitetsstörningar och i nästa led marginaliserande gruppreaktioner. Det är av intresse att dels studera den sociala processen i sådan marginalisering och dess samband med tillgänglighetshinder, dels utvärdera den tolkande Huvudsökande Ulf Janson Stockholms universitet Medsökanden Irene Nordström Örebro Läns Landsting Britta Högberg Stockholms universitet Period 2009 - 2011 12
Page 1 and 2: FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR a
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Etnicitet i
Page 5 and 6: espektive ges ansvar för olika arb
Page 7 and 8: familjers berättelser och vardagli
Page 9 and 10: kommunal nivå och på en arbetslag
Page 11 and 12: kommer det att genomföras intervju
Page 13: longitudinell experimentell design
Page 17 and 18: Lärarskap och ledarskap i föräld
Page 19 and 20: Gruppstorlekens betydelse för barn
Page 21 and 22: Kampen om lärandet Kampen om lära

FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?