FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR - Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR _ GRuPPROceSSeR
aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

Värt att notera
I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning
som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga
kommittén vid Vetenskapsrådet.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av
hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning
och lärande.
Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman:
• didaktik
• effektstudier
• grupprocesser
• individens lärande
• professioner
• utbildningshistoria
• utbildningssystem
• värdefrågor
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2008-2012. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas
egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog
2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn.
Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, februari 2013
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

Innehållsförteckning
Etnicitet i förskolan: socialt samspel och institutionell
praktik
Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer:
institutionella och vardagliga praktiker
Att tolka, konkretisera och leda - en studie av
förskollärarens förändrade uppdrag
Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar
till lärande från förskola till skola
Bedömning av kunskap och kompetens i grupparbete -
en interventionsstudie i klassrummets vardagspraktik
Kunskapstopologier. Arrangemang för avancerad
kunskapsutveckling
Intervention för delaktighet. Pedagogiskt stöd i
kamratsamspel mellan barn med funktionella olikheter i
förskolan
Lärarskap och ledarskap i föräldrautbildningsgrupper -
grupprocesser, måluppfyllelse och konsekvenser för
föräldraskap
Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära
och utvecklas i förskolan
Polly Björk-Willén 1
Polly Björk-Willén 3
Anita Eriksson 5
Anders Garpelin 7
Eva Hammar Chiriac 9
Jonas Ivarsson 11
Ulf Janson 12
Michael Rosander 14
Pia Williams 16
Kampen om lärandet David Wästerfors 18

Etnicitet i förskolan: socialt samspel och
institutionell praktik
Enicitet i förskolan: socialt samspel och institutionell praktik
Projektet syftar till att studera hur personal, barn och föräldrar
iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik och
interaktioner. Det utforskar hur betydelser av etnicitet är kopplade
till förskolans institutionella sammanhang och hur etnicitet
samverkar med andra kategorier, däribland kön. Etnicitet utgör en
central aspekt i förskolan och har sedan flera decennier utgjort ett
viktigt perspektiv i förskolans styrdokument. Det saknas dock
systematiserad kunskap om hur etnicitet influerar förskolans
praktik och samspelet mellan dess olika aktörer: personal, barn
och föräldrar. Etnicitet är tämligen frånvarande i forskning om
förskolan. Etnicitetsrelaterad forskning om samhällets
välfärdsinstitutioner och dess institutionella praktiker visar dock
att det svenska samhällets välfärdsinrättningar är centrala
instanser där etniska relationer formas.
De visar att den invandrade befolkningen kulturaliseras, dvs att
deras beteende och problem förklaras och tolkas utifrån
antaganden om kulturella skillnader och att detta har betydelse för
hur de blir bemötta. För att nå en bred kunskap om hur etnicitet
tillskrivs betydelse i förskolan struktureras projektet i fyra
delstudier, vilka studerar olika sammanhang i förskolans
verksamhet. Projektets övergripande frågeställningar: Hur ser
samspelet ut mellan förskolans personal och föräldrar med
"invandrarbakgrund"? Hur påverkar etnicitet förskolans
verksamhet, avseende organisationen av personalens
arbetsuppgifter? Hur hanteras flerspråkighet i förskolans dagliga
verksamhet? Hur influerar etnicitet barnens samspel med varandra
och hur samverkar detta med kön? Delstudierna söker data om
reflektioner, handlingar, tal och alldagliga händelser och har
därför en bred metodansats: deltagande observationer, enskilda-
och fokusgruppintervjuer, videostudier samt dokumentstudier.
Det breda metodvalet motiveras även av att respektive metod
producerar olika material och att de på så sätt kompletterar
varandra. Delstudie 1 undersöker förskolan som en flerspråkig
kontext med fokus på samspelet mellan förskolans personal och
föräldrar med olika språklig och etnisk bakgrund. Centrala frågor
är: Vilka verbala såväl som icke verbala resurser/redskap används
för att förstå varandra? Hur och när uppstår missförstånd och hur
repareras dessa? Det empiriska materialet samlas in med hjälp av
videoinspelningar. Delstudie 2 undersöker hur förskolans arbete
organiseras i relation till etnicitet. Centrala frågor är: Vem tar
Huvudsökande
Polly Björk-Willén
Linköpings universitet
Medsökanden
Sabine Gruber
Linköpings universitet
Linda Häll
Linköpings universitet
Tünde Puskas
Linköpings universitet
Period
2009 - 2011
1

espektive ges ansvar för olika arbetsuppgifter och varför? Hur
uppmärksammas etnisk identitet vid rekrytering av
förskolepersonal? Hur beskriver anställda med olika etnisk
bakgrund sina erfarenheter av det arbete som utförs? Detta
undersöks på två empiriska nivåer: policy och förskolepraktiker.
Metoder för detta är dokumentstudier, enskilda- och
fokusgruppintervjuer samt deltagande observationer. Delstudie 3
undersöker förskolans strategier för att hantera barns
flerspråkighet. Hur förhåller sig förskolans personal till barns
flerspråkighet? Hur utformas förskolans verksamhet och
aktiviteter med tanke på barns flerspråkighet och hur kopplas detta
till etnicitet? Metod är deltagande observationer,
videoinspelningar och fokusgruppintervjuer. Delstudie 4
undersöker hur barn i förskolan gör åtskillnad och skapar likheter
genom att göra sociala kategoriseringar i relation till etnicitet och
hur dessa samverkar med kön. Metod är deltagande observationer
och videoinspelningar. Projektets styrka är att de olika
delstudierna fångar och sammanför centrala aspekter av
förskolans praktik och belyser hur etnicitet konstrueras i olika
sammanhang. Den sammantagna analysen klarlägger därför hur
konstruktioner av etnicitet upprepas, förskjuts och omvandlas.
Projektet adresserar angelägna frågor om förskolans institutionella
praktik, det bidrar till fördjupad kunskap om hur etnicitet tillskrivs
mening, och hur samspelet mellan förskolans olika aktörer skapar
etniska relationer.
2

Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer:
institutionella och vardagliga praktiker
Mer än femton procent av förskolebarn i Sverige kommer från
flerspråkiga familjer. Trots detta faktum finns det fortfarande bara
ett begränsat antal studier av språklig policy i såväl förskola som
familjer. Att studera hur språkpolicy i olika praktiker, som
förskola och hem, samspelar med språkpolicy på en samhällelig
och politiska nivå är av stor vikt för att förstå barns språkliga och
kulturella socialisation i förskolan. Med språkpolicy avser vi alla
de uppfattningar om språket som innefattar samhälleliga
ideologier, sociala normer, värderingar samt individens språkliga
praktiker där dessa tillämpas eller omdefinieras. Av vikt är också
hur sociokulturella betydelser, vilka ofta är mångsidiga och
motsägelsefulla, används och omförhandlas av olika aktörer
(lärare, föräldrar, barn) i olika samhälleliga sammanhang
(förskola, hem).
Vårt syfte är tvåfaldigt: vi avser dels att studera hur språkpolicy på
en samhällelig nivå är satt i bruk i förskolans praktik och dels hur
denna samspelar med familjers språkliga policy. Språkideologiska
beslut som tas på en övergripande samhällelig nivå, såväl som
språkliga ideologier som skrivs fram i förskolans läroplan,
aktualiserar en rad frågor när de ska införlivas i den dagliga
verksamheten. Generellt är det problematiskt för förskollärare att
uppfylla läroplanens riktlinjer som framhåller att hon/han dels ska
stödja varje barns språkliga utveckling, dels skapa en adekvat
språkmiljö anpassad till hela barngruppen. Nuvarande
förskollärarutbildningen ger ibland en otillräcklig grund för hur
lärare ska förbereda sig att arbeta med barn som är flerspråkiga.
En annan ofta mer osynlig aspekt av språkpolicy är frågan hur
förskolan ska tillgodose vissa föräldrars önskan om flerspråkig
utveckling för sina barn, fast resurser och kunskap saknas.
Vårt övergripande syfte är att studera hur språkpolicy på en
samhällelig nivå tas i bruk, utmanas och förhandlas på
tjänstemannanivå, i förskola, i familjer, samt i samspel mellan
förskolans och familjers olika aktörer; förskollärare,
modersmålstränare, föräldrar och barn. Mer specifikt frågar vi oss:
Hur tolkas och införlivas språkpolicydokument såsom läroplanen
av lokala tjänstemän och förskolechefer? Hur tolkar och
iscensätter förskollärare läroplanens språkliga direktiv och
underförstådda språkpolicy i vardagens praktik? Hur förbereder
förskolor och familjer barn för deltagande i undervisningsmiljöer
och förser dem med språkliga kunskaper? Hur förhandlas,
utmanas och återskapas såväl uttalad som outtalad språkpolicy i
Huvudsökande
Polly Björk-Willén
Linköpings universitet
Medsökanden
Sally Boyd
Göteborgs universitet
Ann-Carita Evaldsson
Uppsala universitet
Leena Huss
Uppsala universitet
Asta Cekaite
Linköpings universitet
Tünde Puskás
Linköpings universitet
Period
2012 - 2014
3

familjers berättelser och vardagliga samspel? Hur förhandlar,
utmanar och återskapar barn familjens och förskolans
språkpolicy?
Metodologiskt består projektet av sex delstudier, varav en
delstudie undersöker språkpolicy på en övergripande nivå medan
de övriga delstudierna studerar språkpolicy i förskolan och i
familjers språkliga praktik. De studerade förskolorna kommer att
representera olika språkliga sammansättningar beträffande såväl
den institutionella nivån som de barn som vistas i verksamheten.
Vi avser genomföra ett etnografiskt fältarbete som innebär både
intervjuer med förskollärare, modersmålstränare, föräldrar och
videoinspelningar och språkliga samspel i sådana sammanhang
som lässtund, måltid, påklädning och lek. Inspelning i familjen
görs av familjemedlemmarna själva. Intervjuerna avser att
synliggöra hur deltagarna integrerar språkliga ideologier i sina
berättelser och hur de ser på förhållandet mellan svenska- och
flerspråkighetsutveckling.
I samspelssituationerna kommer vi analytiskt att lägga fokus på
deltagarnas språkval och språkrelaterade episoder som
kodväxling, språköverskridande, metaspråkliga kommentarer,
korrigeringar och meningsförhandling, för att i detalj synliggöra
hur olika språkliga normer reproduceras. Särskild vikt kommer att
läggas vid att studera barnen som aktörer i den språkliga
socialisationsprocessen. Genom att studera olika sociala miljöer
avser studien att tillhandahålla nya insikter om hur språkpolicy
formulerad på makronivå införlivas, utmanas och förhandlas i
förskolans och familjens vardag. Denna information, som berör
både samhällelig och institutionell nivå, kan främja beslutsfattares
möjlighet att tillgodose barns flerspråkliga utveckling. Studiens
resultat kan även bidra till utveckling av förskolans praktik och
förskollärares profession med avseende på barns (fler)språkliga
utveckling och socialisation.
4

Att tolka, konkretisera och leda - en studie av
förskollärarens förändrade uppdrag
Att tolka, konkretisera och leda - en studie av förskollärarens
förändrade uppdrag Det forskningsintresse som ligger till grund
för projektet tar sin utgångspunkt i det förtydligade ansvar som
delegerades till förskollärare då skollagen och förskolans läroplan
reviderades 2010. Både skollagen och läroplanen markerar att
förskollärare numera ska ansvara för den pedagogiska
verksamheten i syfte att höja och utveckla den pedagogiska
kvaliteten. Från och med den första juli 2011 flyttas ansvaret för
arbetet på förskoleavdelningen från arbetslaget till förskollärarna
som ska konkretisera och leda arbetslagets pedagogiska arbete.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att undersöka
och bidra med kunskap om vad som sker när förskollärarens
förtydligade ansvar tolkas och omsätts på kommunal nivå och
kommer till uttryck i det pedagogiska arbetet.
Till syftet hör också att undersöka hur olika sätt att organisera och
bedriva förskoleverksamhet och sätt att tala om förskollärarens
ansvar inverkar på det pedagogiska arbete som utförs.
Forskningsprojektet kommer att genomföras som tre delprojekt. I
ett delprojekt genomförs en enkätundersökning av hur
förskollärares ?förtydligade? ansvar tolkats och organiserats i
kommunerna i Västra Götalands Län. Denna studie görs dels för
att få kunskap om lokala variationer och dels för att undersöka hur
dessa i sin tur kan stödja och/eller hindra förskollärare att ta
ansvar för den pedagogiska verksamheten. I ett annat delprojekt
genomförs observationer av hur förskollärares ?förtydligade?
ansvar kommer till uttryck i det dagliga arbetet i fyra olika
arbetslag bestående av olika yrkeskategorier. Intervjuer genomförs
också med deltagarna i arbetslaget och med deras förskolechef.
Urvalet av arbetslag till detta delprojekt kommer att göras utifrån
resultaten på enkätstudien eftersom en avsikt är att studera
arbetslag i förskoleverksamheter där förskollärarens ansvar har
implementerats och organiserats på olika sätt i olika kommuner. I
ett delprojekt undersöks hur talet om förskollärares ansvar har
skrivits fram över tid i betänkanden, propositioner och andra
texter som berör förskolans verksamhet. Den övergripande frågan
här rör vilka intressen som framträder i samband med förändringar
i talet om förskollärares ansvar för förskolans pedagogiska
verksamhet och hur detta kan tänkas påverka den pedagogiska
praktiken. Det beskrivna projektet kommer att bidra med kunskap
om hur den nationella läroplansintentionen förskollärarens
?förtydligade? ansvar tolkas och omsätts både på en övergripande
Huvudsökande
Anita Eriksson
Högskolan i Borås
Medsökanden
Dennis Beach
Göteborgs universitet
Ann-Katrin Svensson
Högskolan i Borås
Period
2013 - 2015
5

kommunal nivå och på en arbetslags- och verksamhetsnivå.
Sammantaget kommer de tre delprojekten att bidra till att lyfta
fram och synliggöra villkor, strukturer och processer som hindrar
och/eller stödjer förskollärares ansvarstagande för den
pedagogiska verksamheten i förskolan. Ett ansvar som i sin tur
förväntas leda till en kvalitetsökning av förskolans pedagogiska
verksamhet. Projektet kommer också att bidra med viktig kunskap
om pedagogiskt ledarskap i förskolan eftersom det finns få
tidigare studier som fokuserat specifikt på förskollärarens
ledarskap och ansvar i relation till övriga yrkeskategorier i det
egna arbetslaget.
6

Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns
vägar till lärande från förskola till skola
Det finns en oro i dagens Sverige över att svenska barn inte
uppnår lika bra resultat i internationella jämförelser som tidigare.
Oron grundar sig i jämförande bedömningar av resultaten i PISA
och TIMMS. Kan de försämrade resultaten bero på att svenska
barn börjar skolan vid sju års ålder? Skulle resultaten förbättras
om Sverige följde trenden med tidigare skolstart? Förskoleklassen
infördes 1998 med syfte att kombinera pedagogiska metoder och
traditioner från förskola och skola, tänkt fungera som en bro för
att underlätta skolstarten. Trots införandet av förskoleklassen har
resultaten snarare försämrats. Vissa pekar på att bron snarare blev
till ett dike och att förskoleklassen blev ett tionde skolår. Andra
förändringar har skett i styrdokumenten. I 2011 års revidering av
läroplanen för förskolan sätts barns läs och skrivutveckling och
barns matematiska utveckling i första rummet, medan tidigare
fokus var på social och personlig utveckling.
En motsvarande utveckling har skett i grundskolan. Som exempel
kan nämnas genomförandet av nationella prov för alla barn i
årskurs tre, som infördes år 2009. Som beskrivits ovan har det
inom det svenska skolsystemet skapats tre sinsemellan olika
pedagogiska miljöer med olika förutsättningar och metoder som
barn förväntas hantera. Ett resultat av detta är att två institutionella
övergångar har skapats för barn att passera under loppet av drygt
ett år. Vi menar att det finns ett behov av att fördjupa kunskapen
om betydelsen av dessa olika pedagogiska miljöer och
övergångarna dem emellan, för barn, föräldrar och lärare, med
avseende på den inverkan de har på barns lärande och delaktighet.
Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen av vad vägen för
lärande från förskola till skola innebär för barn med olika
förutsättningar och erfarenheter, och vilken inverkan olika
pedagogiska miljöer och övergångar har på barns lärande och
deltagande över tid.
Projektet kommer att tillämpa en tolkande ansats, där olika
tolkningsperspektiv kommer att användas: verksamhetsteori,
teorier om passageriter och ett relationellt perspektiv. Viktiga
begrepp kommer att vara gränsområden, broar, passageriter och
vägar till lärande. Studien kommer att bedrivas som ett
etnografiskt fältarbete i sex olika grupper från sista terminen i
förskolan till första terminen i skolan (två år). Under motsvarande
period från förskola till skola, utökat med vårterminen i årskurs
ett, kommer det att genomförs fallstudier av barns vägar till
lärande, där barnen och deras föräldrar intervjuas. I projektet
Huvudsökande
Anders Garpelin
Mälardalens Högskola
Medsökanden
Kenneth Ekström
Umeå universitet
Period
2012 - 2015
7

kommer det att genomföras intervjuer med enskilda lärare och
skolledare samt även återkommande gruppintervjuer med
blandade grupper av lärare. Internationella studier inom området
domineras av forskning som handlar om att underlätta barns
övergång från informella system som hem eller förskola till det
formella skolsystemet.
I huvudsak utgår dessa studier från ett institutionellt perspektiv
med fokus på att främja barns lärande av teoretiska kunskaper.
Under senare år har en viss förskjutning skett mot mer av
forskning baserad på deltagarnas erfarenheter. Effekterna av hur
övergången från en undervisningsmiljö till en annan är upplevs
vad gäller välbefinnande och möjligheter till lärande finns
dokumenterat, och flera studier framhåller dessa övergångar som
viktiga händelser, framför allt studerat utifrån ett här- och
nuperspektiv. De flesta studier undersöker hur organisationen av
övergångar stödjer barns lärande och deltagande på ett generellt
plan. Få studier granskar övergångar som kritiska händelser för
barn med olika erfarenheter och förutsättningar. Det finns också
förhållandevis få longitudinella och komparativa studier.
Således skulle longitudinella och jämförande studier av barn med
olika erfarenheter och förutsättningar och vad deras vägar från
förskolan och in i skolan betyder vara av stor betydelse för
forskningsområdet. Det sökta projektet kommer att utgöra en del
av en sådan komparativ studie, där ett motsvarande
forskningsprojekt nyligen inletts i Nya Zeeland. Båda dessa
projekt är del av en strategi för att formera komparativ forskning
inom området övergångar mellan förskola och skolans tidiga år.
Bakom denna strävan står huvudsökanden och fem andra ledande
akademiker inom området från Australien, Island, Nya Zeeland
och Skottland, vilka formaliserat sitt forskningssamarbete i
gruppen POET (Pedagogies of Educational Transitions) och där
det i varje land finns en nationell POET-forskargrupp.
8

Bedömning av kunskap och kompetens i
grupparbete - en interventionsstudie i
klassrummets vardagspraktik
I detta forskningsprojekt studeras bedömning av kunskap och
kompetens i grupparbete, ett område som ofta påkallar
projektledarnas uppmärksamhet vid såväl forskningskonferenser, i
möten med verksamma lärare som i den egna pedagogiska
praktiken inom högre utbildning. Genom ett ämnesövergripande
samarbete med forskare från grupp- och socialpsykologi och
utbildningsvetenskap studeras hur förändring av kommunikation
och handling vid bedömning av kunskap och kompetens kan
påverka lärares förmåga att göra bedömningar vid
grupparbetssituationer. Vidare är målsättningen med projektet att
pröva och utveckla en tentativ empiriskt och teoretiskt förankrad
bedömningsmodell för grupparbeten grundad från en tidigare
studie (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2011). Det finns ett
starkt vetenskapligt stöd beträffande fördelarna med elevers
lärande och arbete i grupp jämfört med traditionella
undervisningsmetoder som föreläsning eller individuellt arbete.
Trots att forskningen tydligt visar på en mängd fördelar med
grupparbete så minskar den gruppbaserade undervisningen i
skolan idag till förmån för individuellt arbete. Flera möjliga
förklaringar har förts fram till varför grupparbetstiden minskar
men vi vill pröva ytterligare en möjlig förklaring till minskningen
av grupparbete som pedagogisk metod i klassrummet, nämligen
lärares upplevda svårighet att bedöma elevers kunskaper och
kompetens när eleverna arbetar i grupp. Tidigare forskningen
kring bedömning i gruppsituationer visar att lärare upplever
svårigheter med att bedöma elevers individuella kunskaper och
kompetenser vid grupparbete. Både lärare och elever är osäkra på
vad som ska bedömas och hur det ska ske samt om det ska ske av
läraren, av eleverna eller av båda parter. Dessutom är både lärare
och elever osäkra på om bedömningen är på individnivå eller på
gruppnivå och varför bedömningen sker.
En klassisk interventionsstudie från Ashman och Gillies (1997)
visar att effektivitet och produktivitet i grupper förbättrades via
utbildningsinsatser i grupper. Arbete i grupp och de olika moment
som ingår i ett grupparbete är något som eleverna behöver träna
på och det är möjligt genom olika utbildningsinsatser. En del av
ett grupparbete i utbildningssammanhang är bedömning av elevers
kunskap och kompetens. Vi menar att detta är ytterligare ett
moment som kan tränas och utvecklas och som föreliggande
projekt har i fokus. Studien genomförs med hjälp av en
Huvudsökande
Eva Hammar Chiriac
Linköpings universitet
Medsökanden
Karin Forslund-Frykedal
Linköpings universitet
Period
2013 - 2017
9

longitudinell experimentell design där vi kommer att undersöka
förändringar i lärares och elevers kommunikation och handling i
fyra olika undersökningsgrupper Tre av undersökningsgrupperna
blir föremål för var sin intervention medan den fjärde gruppen inte
blir utsatt för någon intervention utan fungerar som en passiv
kontrollgrupp.
Grupperna erhåller slumpmässigt en utbildningsinsats på 2x1
timme medan den passiva kontrollgruppen arbetar på som
tidigare. Interventionsproceduren är inspirerad av Ashman och
Gillies (1997) studie. I utbildningens första del presenteras en
modell (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2011) kring
bedömning av kunskaper och kompetenser i grupparbete där
deltagarna får identifiera och diskutera på vilken nivå, vad och hur
samt av vem/vilka en bedömning i grupp kan genomföras. Den
andra delen i utbildning är mer tillämpat inriktad, där deltagarna i
interventionen får pröva olika bedömningsverktyg som
observation, kamrat- och självbedömning. Före och efter varje
intervention görs datainsamlingar för att undersöka hur
bedömning görs och kommuniceras och vilka konsekvenser får
den gjorda bedömningen för grupparbetets genomförande.
Dessutom mäts elevers och lärares upplevelse av grupparbetet och
bedömningen av deras kunskap och kompetens.
Projektet kommer att bidra med ökad kunskap inom ett tidigare
sparsamt beforskat område kring bedömning av kunskap och
kompetens i grupparbetssituationer och därmed medverka till
metodutveckling kring bedömning inom olika former av
undervisningsverksamhet och i utbildningsvetenskapliga
utbildningar. Det kan bidra till att minska lärares upplevda
svårigheter att bedöma elever som arbetar i grupp och därmed
generera ny kunskap av betydelse för olika lärargruppers
yrkesutövning och kompetensutveckling. I projektdelen som
syftar till prövning och utveckling av en teoretisk
bedömningsmodell menar vi kan bli användbar även i de
nationella proven där flera av ämnenas delprov sker i grupp.
10

Kunskapstopologier. Arrangemang för avancerad
kunskapsutveckling
Projektet kommer att studera lärande och kunskapsbildning bland
team av experter. Vi är särskilt intresserade av hur introduktionen
av nya teknologier förändrar villkoren för experternas arbete. I
många fall har nya verktyg gett dem tillgång till helt nya sätt att
utföra sina uppgifter. Samtidigt saknas ofta föregångare inom
fältet och det kan vara osäkert hur tidigare erfarenheter och
kunskaper förhåller sig till dessa nya tillvägagångssätt. Projektet
kommer att videofilma flertalet expertteam där dessa arrangerar
speciella lärandesituationer?i projektet beskrivna som
kunskapstopologier. Syftet med dessa kan vara att finna ny
kunskap, eller att formulera ett gemensamt yrkesspråk för en
domän som tidigare utgjorts av mer eller mindre tyst kunskap.
Dessa arrangemang består förutom experterna även av en rad
digitala och fysiska bilder, skärmar, projektorer, samt
prototypteknologier.
För att projektet ska kunna hitta återkommande mönster med
bäring på avancerad kunskapsbildning kommer expertsamarbeten
från två olika områden att studeras. Det första fallet rör radiologi
och introduktionen av en helt ny form av röntgenteknik
(tomosyntes), det andra fallet handlar om arkitektur baserad på
nya former av design (parametrisk och algoritmisk). De båda
fallen skiljer sig mycket åt vad gäller experternas specifika
kunskapsintressen. Det finns däremot strukturella likheter mellan
situationerna. Genom att studera dessa likheter är syftet med
projektet att få bättre förståelse för kunskapsbildningens villkor.
Målet är att formulera en generell modell för att skapa
arrangemang som tillvaratar och utnyttjar funna kritiska och
kunskapsfrämjande aspekter. Resultaten från projektet kommer
dessutom att ge betydande bidrag för designen av avancerade
lärandeaktiviteter, läromedel, samt riktlinjer riktade till högre
utbildning och specialistutbildningar.
Huvudsökande
Jonas Ivarsson
Göteborgs universitet
Medsökanden
Åsa Mäkitalo
Göteborgs universitet
Hans Rystedt
Göteborgs universitet
Magnus Båth
Sahlgrenska
universitetssjukhuset
Jenny Vikgren
Sahlgrenska
universitetssjukhuset
Marcelyn Gow
Kungliga Tekniska Högskolan
Ulrika Karlsson
Kungliga Tekniska Högskolan
Period
2011 - 2013
11

Intervention för delaktighet. Pedagogiskt stöd i
kamratsamspel mellan barn med funktionella
olikheter i förskolan
Pedagogiska insatser för ökad delaktighet i förskolans
kamratsamspel för barn med funktionsnedsättningar För barn med
funktionsnedsättningar, liksom för alla barn, är
kamratgruppstillhörighet viktigt. Forskare med en
barndomsteoretisk inriktning har visat kamratkulturens betydelse
utvecklingsmässigt och socialt, men också dess särdrag, jämfört
med den kulturella karaktären på vuxen-barnrelationer.
Kamratkulturen är relativt jämlik, aktivitetsorienterad och
förhandlande, men präglas också av en strävan efter oberoende i
förhållande till vuxenauktoritet. Införandet av inkluderande,
istället för speciellt organiserad förskola för barn med
funktionsnedsättningar, har sådan kamratgruppsdelaktighet som
ett centralt motiv. Forskningen visar emellertid att medan
inkludering i förskolans omsorgs- och lärkulturer fungerar ganska
bra är tillträdet till kamratkulturen problematiskt. Barn med
funktionsnedsättningar tenderar bli marginaliserade och hänvisade
till vuxenkontakter.
Olika interventionsmodeller har utvecklats för att stödja
kamratsamspelet men visar ganska marginella, och framför allt
kortvariga, situationsbundna resultat. En generaliserad förbättring
av kamratsamspel, över tid och från en situation till en annan, har
inte påvisats. Typiskt för detta forsknings- och utvecklingsarbete
är att det är individ-, attityd- och behandlingsorienterat. Det
relaterar inte sina modeller till vad man vet om den sociala
karaktären på barnkulturen. Ett dilemma, som inte diskuteras,
uppstår: att försöka påverka en kultur som i själva sin
grundkaraktär kännetecknas av motstånd mot påverkan. Detta
projekt vill, på basis av tidigare studier inom projektgruppen,
pröva en alternativ interventionsmodell, ett s.k. tolkande
förhållningssätt, som riktar sig inte mot individuellt beteende och
samspelet som sådant, utan mot hinder (barriärer) i det
funktionshindrade barnets tillgång till aktivitetens fysiska,
symboliska och socialt kommunikativa sammanhang.
En på tidigare forskning baserad hypotes är, att hinder för
deltagande inte beror på ovilja och förutfattade meningar i
kamratgruppen, utan på att sådana tillgänglighetshinder utlöser
aktivitetsstörningar och i nästa led marginaliserande
gruppreaktioner. Det är av intresse att dels studera den sociala
processen i sådan marginalisering och dess samband med
tillgänglighetshinder, dels utvärdera den tolkande
Huvudsökande
Ulf Janson
Stockholms universitet
Medsökanden
Irene Nordström
Örebro Läns Landsting
Britta Högberg
Stockholms universitet
Period
2009 - 2011
12

interventionsmodellen, som i projektgruppens tidigare fallstudier
givit lovande resultat. Det är också av intresse att kontrastera två
typer av funktionell olikhet, motorisk och kognitiv-kommunikativ,
för att lära mer av hur aktivitetskrav och specifik
aktivitetsbegräsning samverkar vid konstruktion av
delaktighetshinder. Sexton grupper, var och en med fyra barn i 4-
5-års-åldern, varav ett med lindrig CP-skada eller Downs
syndrom, samt en för barnen välkänd förskollärare, följs under ett
halvår per grupp i tre faser: spontant samspel (baseline),
intervention och uppföljning.
Interventionsutfallet bestäms som skillnad mellan baseline och
uppföljning i ett antal samspelsparametrar. Samspelet analyseras
kvalitativt och kvantitativt, det senare med ett mycket känsligt och
differentierande instrument (Individual Social Behavior Scale),
som projektgruppen har stor erfarenhet av från tidigare studier.
Utöver denna interaktions- och interventionsstudie undersöks
också delaktigheten i förskolans olika miljöer hos de deltagande
barnen med funktionsnedsättning. Detta görs med noggranna
observationer före och efter intervention. Kamraternas acceptans
av barnet undersöks med liknande före-efter-design, genom
kamratvalsintervjuer. Detta möjliggör slutsatser om
interventionseffektens eventuella generalisering till sammanhang
utanför själva interventionen. Projektet kombinerar
grundforskningskaraktär, i utforskandet av de sociala delaktighets-
och marginaliseringsprocessernas karaktär, med en uttalad
praktikorientering.
Interventionen utformas i samspel med förskolepersonal vid
regelbundna återkopplingsträffar, där aktuellt inspelningsmaterial
gås igenom och analyserna av gruppsamspel och pedagogiskt
förhållningssätt diskuteras. Projektet har på så sätt betydelse, både
för teoribildning om delaktighet och marginalisering som sociala
processer och för den inkluderande förskolans vardagspraktik.
Projektgruppens sammansättning garanterar både vetenskaplig
och adekvat praktisk-klinisk kompetens för det föreslagna
projektet.
13

Lärarskap och ledarskap i
föräldrautbildningsgrupper - grupprocesser,
måluppfyllelse och konsekvenser för föräldraskap
Lärarskap och ledarskap i föräldrautbildningsgrupper -
grupprocesser, måluppfyllelse och konsekvenser för föräldraskap
Det övergripande syftet med projektet handlar om att förstå hur
lärarskapet och ledarskapet formas i föräldrautbildningsgrupper,
och att se hur det påverkar det kollektiva lärandet och i slutändan
hur det påverkar deltagande föräldrars upplevelse av sitt
föräldraskap och sin förmåga att vara förälder.
Föräldrautbildningsgrupper finns för blivande föräldrar via
mödravårdscentralen (MVC) och för nyblivna föräldrar via
barnavårdscentralen (BVC) och leds av sjuksköterskor
(barnmorskor och BVC-sjuksköterskor). Det finns ca 15000 MVC
och BVC-enheter i Sverige och föräldrautbildning upptar 10-15%
av deras tid. Det paradoxala är att trots att det är en väletablerad
hälsovårdsinsats saknas forskning om dess effektivitet och
metoder (Socialstyrelsen, 2009).
Även om ingen formell utbildning som lärare eller som
gruppledare finns för sjuksköterskor förväntas de bidra till att nya
föräldrar uppnår tre övergripande nationella mål: (a) öka nyblivna
föräldrars kunskap om barns utveckling och behov, och
förhållandet mellan föräldrar och barn, (b) skapa möjligheter för
utökad kontakt mellan föräldrar och mellan föräldrar och
sjuksköterskor, och (c) få en inblick i samhälleliga villkor för barn
och föräldrar. I en rikstäckande undersökning av BVC-
sjuksköterskor identifierade nästan 60 % en brist på utbildning i
gruppledarskap som den största orsaken till att de inte kunde
uppfylla målen för föräldrautbildning (Wallby, 2008). För att
förstå samspel och beteende i föräldragrupper kommer vi att
använda ett socialidentitetsperspektiv som ram för att tolka
resultaten.
Att studera föräldrautbildningsgrupper innebär studie av
sjuksköterskornas två roller, som lärare och som gruppledare, men
också studie av gruppen föräldrar och interaktionen mellan
föräldrar och sjuksköterskor. Det finns ett fokus på uppgiften, hur
den förmedlas och tas emot, på mångfald i föräldragruppen, på
identifiering med gruppen, på förtroende, samt på kollektiv tilltro
till gruppens förmåga att bidra till lärandet. Leder
föräldrautbildningen till önskad måluppfyllelse? Påverkar
föräldrautbildningen föräldrarnas tilltro till sin egen föräldraroll
samt till funktionen och kompetensen som förälder? Projektet
använder en s.k. ?mixed method design? med kvalitativa och
Huvudsökande
Michael Rosander
Linköpings universitet
Medsökanden
Anita Berlin
Karolinska Institutet
Gunnar Nilsson
Karolinska Institutet
Lena Thörnqvist
Karolinska Institutet
Karin Forslund-Frykedal
Linköpings universitet
Period
2013 - 2015
14

kvantitativa metoder för insamling och analys av data. Designen
innefattar, först, explorativa intervjuer för att stödja
frågeformulärskonstruktion, sedan kommer 20 föräldragrupper att
följas och data kommer att bestå av frågeformulär, observationer
och intervjuer.
Varje föräldragrupp träffas 4-5 gånger och före första gången
kommer ett frågeformulär att besvaras (föräldrar och
sjuksköterskor). Varje möte i föräldragruppen kommer att
observeras och direkt efter varje gång kommer ett kortare
frågeformulär att fyllas i av både föräldrar och sjuksköterskor med
fokus på det aktuella mötet. När föräldrautbildningen är klar
kommer ytterligare ett frågeformulär, motsvarande det som
fylldes i vid ingången i utbildningen, att fyllas i. Ett urval av
föräldrarna och samtliga sjuksköterskor kommer sedan att
intervjuas efter utbildningens slut. Urval av föräldragrupper
kommer att göras i samråd med samordningsbarnmorskorna i
Stockholm och i Linköping (kontakt finns redan). Projektet är ett
samarbete mellan Linköpings universitet och Karolinska Institutet,
och är tvärvetenskapligt med forskare representerande områdena
pedagogik, psykologi, omvårdnad, samt allmänmedicin.
Med ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande hälso-
och sjukvård behövs nya och mer forskningsbaserade
utbildningsmetoder. Väl utformade och framgångsrikt
genomförda föräldrautbildningsgrupper som leds av
sjuksköterskor med relevant utbildning som ledare och lärare ger
förutsättningar för att skapa en god inlärningsmiljö och kan hjälpa
nya föräldrar att hantera sitt föräldraskap. Projektet har möjlighet
att utveckla utbildningsvetenskap inom området kollaborativt
lärande genom att applicera socialpsykologi på en ny pedagogisk
arena - föräldrautbildningsgrupper. Detta kommer att få
konsekvenser inte bara för framtida föräldrautbildning, men
kommer också att kunna överföras till andra grupputbildningar
inom hälso- och sjukvården. Resultaten från projektet kommer
också att vara ett första steg mot att införa utbildning i lärarskap
och ledarskap i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen i
Sverige.
15

Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att
lära och utvecklas i förskolan
Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och
utvecklas i förskolan. I Sverige går 87 % av alla barn mellan 1 och
5 år i förskolan. Detta är en viktig tid i barns liv då barn under
dessa år lär, utvecklas och knyter sociala kontakter med andra
barn och vuxna i en dynamisk utvecklingsprocess. Då merparten
av alla barn är i förskolan under denna så viktiga tid i barns liv är
det väsentligt att studera hur förskolan bidrar till barns möjligheter
att lära och utvecklas inom olika områden och hur verksamheten
möjliggör för barn att fungera tillsammans i en social kontext. En
brännande fråga som diskuteras i många forum där förskollärare
träffas, är barngruppers storlek. Lärarna uttrycker en oro över att
antalet barn i grupperna stadigt ökar. Statistik som sammanställts
av Skolverket visar att gruppstorlekarna kan variera mellan
exempelvis 11 barn i Pajala och 23 i Osby.
Många förskollärare beskriver svårigheter med att arbeta utifrån
intentionerna i förskolans läroplan på grund av stora barngrupper.
Detta har aktualiserats än mer i samband med revideringen av
förskolans läroplan 2011, där målen inom språk, matematik,
naturvetenskap och teknik utökas, liksom krav på dokumentation,
uppföljning och utvärdering. Barngruppernas storlek i förskolan är
också en fråga som ofta debatteras av föräldrar och politiker.
Syftet med detta projekt är att studera gruppstorlekens betydelse
för de möjligheter barn har att lära och utvecklas inom olika
målområden i förskolans läroplan. Frågor vi ställer oss är: Hur
talar förskolans personal om gruppstorlek i förskolan? Vilka
möjligheter ges barn i förskolan beroende på gruppstorlek
relaterat till läroplansmålen?
Gruppstorlekens betydelse för förskollärare att arbeta
professionellt och barns möjligheter att lära enligt intentionerna i
läroplanen har inte utforskats specifikt i forskning och än mindre
har detta studerats med de yngsta barnen i fokus. Däremot visar
forskning om kvalitet att gruppstorlek har betydelse för
förskollärares arbete och barns möjligheter till lärande.
Förskollärarens kompetens att kommunicera och samspela med
barn är en av de avgörande faktorerna för förskolans kvalitet. Att
kunna samtala med barn över längre tid utifrån ett ömsesidigt och
delat fokus, förutsätter dels att lärarna har möjlighet att kunna
göra detta utan avbrott, dels att de har kompetens att föra denna
typ av samtal med barn. Studien utgår från interaktionistiska
teorier vilka är förankrade i Urie Bronfenbrenners ekologiska
systemteori samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Det
Huvudsökande
Pia Williams
Göteborgs universitet
Medsökanden
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Sonja Sheridan
Göteborgs universitet
Period
2012 - 2014
16

innebär att gruppstorlek kommer att studeras i ett större,
samhälleligt sammanhang.
Studien inleds med en nationell kartläggning av personalens
utbildning i förskolan, antal vuxna och barn i grupperna, hur
hög/låg närvaron är bland barn och personal och orsaker till
frånvaro. Utifrån de mönster som framträder i analyserna av dessa
strukturella faktorer kommer vi att göra ett urval av 6 förskolor
med flest antal barn i grupperna och 6 förskolor med minst antal
barn i grupperna. Under en längre tid kommer vi att följa
verksamheten i dessa förskolor utifrån aktiviteter som pågår,
innehåll man arbetar med, vilka aktiviteter som initieras av barn
och vuxna, barns möjlighet till delaktighet och påverkan, barns
och vuxnas perspektiv på det som sker i verksamheten, samt
kommunikation och interaktion mellan vuxna och barn och mellan
barn. För att närma sig barns perspektiv kommer barnen att följas
utifrån metoden ?walk and talk? som innebär att följa barn i deras
vardag och samtala om specifika barn-initierade teman, i linje
med studiens syfte och frågor.
Studien är viktig då den bidrar med kunskap om gruppstorlekars
effekt på barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan och
personalens möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner.
Denna kunskap bidrar också till att utveckla det barnpedagogiska
forsningsfältet och kan användas i lärarutbildning och bland
verksamma förskollärare samt som underlag för politiska beslut.
17

Kampen om lärandet
Kampen om lärandet Föreliggande projekt behandlar en studie av
kampen om lärandet i speciella situationer. Hur går det till då
skolarbetet tonas ned eller helt försvinner från ett socialt
sammanhang där det anses behövligt och eftertraktat? Hur skulle
man kunna göra istället? Det är känt att de
behandlingsinstitutioner för ungdomar som lägger vikt vid
utbildning uppvisar bättre resultat, och att omhändertagna
ungdomarna vill bli bättre i skolan, men trots det har skolgång
ägnats relativt lite uppmärksamhet i forskning om
institutionsbehandling. Den forskning som finns visar att lärande i
skolform tenderar att nedprioriteras av institutionerna och att det
ofta blir ofullständigt, samtidigt som det finns belägg för att
eleverna vill bli undervisade och att genomförd undervisning
förbättrar deras livschanser. Föreliggande projekt avser att fylla en
kunskapslucka i skärningspunkten mellan dessa
forskningsresultat.
De särskilda ungdomshemmen rymmer visserligen en mindre
vanlig kategori av skolform men utgör ett analytiskt fruktbart fall
eftersom de så tydligt illustrerar den paradox vi möter även i
vanliga skolor. Samhället, inklusive eleverna, har generellt sett
anammat föreställningen om utbildning som väsentlig och
fruktbar men skolsituationen kan likväl karakteriseras av motstånd
och "störningar" från elevernas sida, samt uppgivenhet från
lärarnas sida. Med hjälp av kvalitativt material i kombination med
övergripande information om utbildningsverksamheten på
behandlingsinstitutioner samt analyser av journalanteckningar och
liknande institutionella dokument skall studien interaktionistiskt
specificera (1) när och hur undervisningen hindras eller avbryts,
samt (2) när och hur den (på motsatt sätt) återupprättas eller
fortskrider.
Med interaktionistiskt specificera avses att identifiera generella
former för elevers och lärares samspel i vilka undervisning
hindras respektive inte hindras (såsom undervisning definieras av
de involverade aktörerna) samt förklara i vilka sociala kontexter
dessa former inträffar och upprätthålls. Den teoretiska
utgångspunkten är interaktionism i sociologisk tappning samt dess
tillämpningar i pedagogiska fält. Studien genomförs i tre steg.
Först görs telefonintervjuer med företrädare för landets särskilda
ungdomshem samt fördjupande intervjuer med ett urval i
personalen beträffande lärandets roll i behandlingen av eleverna
samt dess formella organisation. På så sätt förses studien med
aktuell och detaljerad data vad gäller skolarbetets resurser,
Huvudsökande
David Wästerfors
Lunds universitet
Medsökanden
Malin Åkerström
Lunds universitet
Period
2009 - 2011
18

allmänna utfall och ideologier. Därefter görs etnografiska
fältobservationer på ett eller två ungdomshem, där sökanden följer
skoldagarna och dess kringverksamhet samt intervjuar elever och
lärare.
I fältstudierna ingår även läsning av journalanteckningar,
scheman, planeringsdokument etc. där uppgifter om elevers skola
samt institutionens pedagogiska verksamhet dokumenterats.
Slutligen analyseras materialet med syftet att renodla situationer
då skolarbetet genomförs respektive inte genomförs samt
kommunicera detta till lärarutbildning, socionomutbildning och
institutionspraktik. Att belysa de sociala villkoren för
omhändertagna ungdomars lärande är en viktig uppgift, både för
utvecklingen av det utbildningsvetenskapliga området och för
dessa ungdomars livschanser. Projektet kan även bidra med
överförbara resultat i relation till näraliggande fält: lärande på
kriminalvårdsanstalter, i psykiatrin eller andra så kallade totala
institutioner. Sociologiska studier i sådana fält brukar fokusera
kontroll och behandling snarare än lärande.
19