01.09.2013 Views

Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet

Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet

Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

plastplattor. Sedan används robotar för att tillföra<br />

olika ämnen och detektera kemiska reaktioner i<br />

brunnarna. Därigen<strong>om</strong> kan man närmast aut<strong>om</strong>atiskt<br />

testa hundratusentals olika kemikalier på kort tid. På<br />

så sätt kan man på tidigt stadium sortera bort ett antal<br />

läkemedelskandidater s<strong>om</strong> inte fungerar inne i<br />

levande celler, eller visar sig kunna ha allvarliga<br />

biverkningar. Tack vare detta har ett oräkneligt antal<br />

försöksdjur sparats.<br />

Magnetresonansimaging är en ny teknik för att ta<br />

bilder inifrån kroppen utan att behöva göra kirurgiska<br />

ingrepp. Avbildningen har så hög upplösning att den<br />

kan användas även på små djur, dvs möss. För<br />

undersökningar där man måste studera vad s<strong>om</strong><br />

händer inne i kroppen över tiden innebär detta en<br />

enorm besparing av antalet försöksdjur. Tidigare var<br />

man tvungen att avliva några djur vid varje tidpunkt<br />

undersökningen behövde göras. Nu kan samma djur<br />

studeras gång på gång under experimentets lopp.<br />

Detta minimerar dessut<strong>om</strong> osäkerheten på grund av<br />

variation mellan individer, vilket gör att man klarar<br />

sig med ännu färre djur för att få samma statistiska<br />

säkerhet i resultaten. Instrumentet kostar cirka 15<br />

miljoner kronor och finns i fem exemplar i <strong>Sverige</strong>,<br />

tre i industrin och två vid universitet.<br />

Accusampler. Inför de första testerna av ett<br />

läkemedel på människa (så kallade Fas I-studier)<br />

måste man dokumentera ämnets farmako-kinetik. Det<br />

vill säga ta reda på hur ett läkemedel <strong>om</strong>sätts i<br />

kroppen. Tidigare har metoderna för att analysera<br />

halterna av läkemedel i blod varit så trubbiga att man<br />

behövt allt blod från en mus för att göra en analys.<br />

Alltså har man varit tvungna att spruta in ämnet i ett<br />

antal möss, och avliva några djur vid varje<br />

analyspunkt.<br />

Accusampler innebär att man i halsvenen på ett<br />

försöksdjur opererar in en kateter s<strong>om</strong> är förbunden<br />

med ett instrument, s<strong>om</strong> kan analysera mängden av<br />

olika kemikalier från så små mängder blod s<strong>om</strong> fem<br />

mikroliter. Liks<strong>om</strong> i förra fallet innebär detta en<br />

dubbel vinst. Man sparar djur inte bara gen<strong>om</strong> att<br />

kunna analysera samma djur gen<strong>om</strong> hela<br />

experimentet. Exempelvis kan ett experiment s<strong>om</strong><br />

tidigare krävde 50 djur nu utföras med fem.<br />

Tack vare detta minskar dessut<strong>om</strong> behovet att<br />

studera många djur vid varje analystillfälle.<br />

Accusamplern är framtagen av ett svenskt företag.<br />

Vidare berättade Krister <strong>om</strong> att Astra Zeneca försöker<br />

utveckla nya bi<strong>om</strong>etriska metoder att hålla reda på<br />

sina försöksdjur: I stället för tatuering, öronmärkning<br />

eller subkutana mikrochips hoppas de kunna fotografera<br />

kärlstrukturen i musens ena öra för att känna<br />

igen individuella möss. Fotografiet <strong>om</strong>vandlas sedan<br />

elektroniskt till en vektorbaserad<br />

Nämnt under dagen:<br />

Färre djur per försök<br />

Under de senaste årtiondena har mängden forskning <strong>om</strong><br />

medicinska och biologiska frågor ökat dramatiskt. Antalet<br />

vetenskapliga försök där försöksdjur använts har<br />

mångdubblats. Men samtidigt har antalet djur s<strong>om</strong> används<br />

i varje försök minskat dramatiskt. I en undersökning s<strong>om</strong><br />

jämförde vetenskapliga artiklar s<strong>om</strong> bygger på forskning<br />

med <strong>djurförsök</strong> s<strong>om</strong> publicerats under åren 1970, 1980,<br />

1990 och 2000 i välren<strong>om</strong>merade internationella tidskrifter<br />

visar att antalet möss s<strong>om</strong> använts i varje försök minskat till<br />

en femtedel sedan 1970, och att antalet s<strong>om</strong> använts av<br />

andra djur minskat till hälften. År 1970 utgör index 100.<br />

Källa: Hans-Erik Carlsson, Institutionen för neurovetenskap,<br />

Försöksdjursvetenskap, Uppsala universitet.<br />

beskrivning av kärlstrukturen, s<strong>om</strong> ska bli densamma<br />

oavsett från vilken vinkel örat fotograferats.<br />

AstraZeneca hoppas att denna metod ska vara<br />

färdig i slutet av 2006. Än så länge kan metoden bara<br />

användas på albin<strong>om</strong>öss (dvs möss utan hudpigment).<br />

Tack vare sådan metodutveckling har Astra Zeneca<br />

enligt Krister kunnat hålla nere sin försöksdjursanvändning.<br />

Medan koncernens FoU-kostnader<br />

under de senaste två åren ökat kraftigt, har<br />

användningen av försöksdjur fortsatt visa en långsam<br />

minskning (och ligger nu kring 200 000 djur per år i<br />

hela Aztra Zeneca koncernen). I <strong>Sverige</strong> låg försöksdjursanvändningen<br />

1997 på 85 000 djur, att jämföras<br />

med 52 000 år 2001 och 65 000 år 2004.<br />

Läkemedelsindustrin har, avslutade Krister Martin,<br />

ett starkt incitament att minska användningen av<br />

försöksdjur.<br />

– Kan vi ersätta <strong>djurförsök</strong> med in vitroförsök<br />

sparar vi både tid och pengar.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!