Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

kan leda till utveckling av alternativa metoder till djurförsök, och AstraZeneca och Biovitrum bidrar med ytterligare en miljon. Målet är, framhöll Matz, att de projekt som stöds ska ha acceptans hos vetenskapssamhället och berörda myndigheter och kunna ge resultat som kan användas och spridas såväl nationellt som internationellt. Vidare nämnde han ett partnerskap som nyligen tillkom på EU-parlamentets initiativ med företrädare för medicin-, kemi- och kosmetikaindustrin för att utveckla metoder som kan begränsa användningen av försöksdjur, inte minst på grund av den ökning som kan förväntas efter EU s kemikaliebeslut REACH. Sedan gick Matz över till att prata om den omdiskuterade 49 a §. – Till vissa delar har myndigheten en annan uppfattning än forskarsamhället. Men vad gäller frågan om tillförsel av hormoner och andra ämnen som finns i djurskyddsförordningens 28 § har vi svårt att förstå den kritik som riktats mot oss, eftersom vi under hela processen har meddelat att vi avser att lösa frågan genom en föreskriftsändring som kommer att tillgodose forskningens behov. Den föreskriftsändringen skickades ut på remiss i fredags och innebär att förbudet i 28 § i djurskyddsförordningen inte gäller sådan verksamhet som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. – Frågan om förbudet i 29 § mot avel som kan medföra lidande är svårare, förklarade Matz, och jag vill inte föregripa resultatet av det utredningsuppdrag vi fått. Propositionen slår fast att framställning av ett genmodifierat djur är djurförsök. Däremot omfattas inte avel med försöksdjur för framtida bruk av kravet på djurförsöksetisk prövning. Just 29 § är den punkt där vi kanske inte hamnat riktigt rätt i vårt förslag till ny 49 a §, och jag är öppen för att i den fortsatta processen medverka till att det i den nya 49 a § ges en möjlighet för de djurförsöksetiska nämnderna att i sin bedömning godkänna försök som omfattar avel som kan innebära lidande för djuren, på samma grunder som annat lidande kan accepteras efter en avvägning mot samhällsnyttan. Men, detta gäller alltså bara den avel som är en del av ett försök och där aveln innebär en framställning av djur med förändrad arvsmassa. För den avel som inte är föremål för etisk prövning, dvs avel med försöksdjur för framtida bruk, kommer övergången från nuvarande 49 a § till den nya 49 a § inte att innebära någon skillnad mot vad som gäller idag, eftersom 49 a § bara reglerar de etiska nämndernas möjligheter att vid sin etiska prövning medge undantag från bestämmelser i Djurskyddsförordningen. Frågan hur den aveln bör hanteras framöver, kommer vi att behandla inom ramen för det uppdrag Nämnt under dagen: Varför bifalls nästan alla ansökningar? Under 2004 tog de djurförsöksetiska nämnderna emot 1790 ansökningar. 17 av dessa avslogs, 414 godkändes under förutsättning att forskarna accepterade olika villkor eller kompletterande anvisningar och resten bifölls. Att ansöka om djurförsök är i praktiken en utdragen process, där forskarna lämnar in en ansökan till den djurförsöksetiska nämnden. Beredningsgruppen bereder ansökningarna, kontrollerar om de är kompletta och berättar för de forskare som skickat in dem ifall där finns allvarliga problem. I de flesta fall leder detta till att forskaren efter diskussioner med beredningsgruppen arbetar om sin ansökan. vi nyligen fått av regeringen. Slutligen ville Matz bemöta den bild av Djurskyddsmyndigheten han har mött i en del debattartiklar: – Jag vill dementera några påståenden som varit i svang: Vi har ingen dold agenda och besjälas inte heller av någon ”djurrättsaktivistisk anda”. Vi försöker jobba i linje med det uppdrag vi fått av regeringen, det vill säga att ge forskningen trygga förutsättningar, samtidigt som försöksdjursanvändningen ska begränsas så mycket som möjligt, och djurskyddet vara starkt vid den användning som sker. – Det finns ingen täckning för påståendet att Djurskyddsmyndigheten skulle vara ”ett hot mot svensk forskning”. Tvärtom har vi och forskarsamhället ett gemensamt intresse av en fortsatt forskning med ett starkt engagemang i djurskyddsfrågorna och en uppriktig strävan att begränsa försöksdjursanvändningen. Nya metoder som minskar behovet av försöksdjur Krister Martin är försöksdjursansvarig på AstraZeneca. Krister Martin använde större delen av sitt inlägg åt att beskriva några nya tekniker som under senare år dramatiskt reducerat behovet av försöksdjur. High Throughput Screening är ett system som används på ett tidigt stadium i utvecklingen av nya läkemedel. Den gör det möjligt att testa ett stort antal olika kemiska substanser för att se om de kan blockera en viss process inne i däggdjursceller. Man skapar (ofta genom att tillföra genen för ett visst protein) en cellkultur som kan genomföra den reaktion man vill att ett nytt läkemedel ska blockera och sprider denna cellkultur i tusentals små brunnar i
plastplattor. Sedan används robotar för att tillföra olika ämnen och detektera kemiska reaktioner i brunnarna. Därigenom kan man närmast automatiskt testa hundratusentals olika kemikalier på kort tid. På så sätt kan man på tidigt stadium sortera bort ett antal läkemedelskandidater som inte fungerar inne i levande celler, eller visar sig kunna ha allvarliga biverkningar. Tack vare detta har ett oräkneligt antal försöksdjur sparats. Magnetresonansimaging är en ny teknik för att ta bilder inifrån kroppen utan att behöva göra kirurgiska ingrepp. Avbildningen har så hög upplösning att den kan användas även på små djur, dvs möss. För undersökningar där man måste studera vad som händer inne i kroppen över tiden innebär detta en enorm besparing av antalet försöksdjur. Tidigare var man tvungen att avliva några djur vid varje tidpunkt undersökningen behövde göras. Nu kan samma djur studeras gång på gång under experimentets lopp. Detta minimerar dessutom osäkerheten på grund av variation mellan individer, vilket gör att man klarar sig med ännu färre djur för att få samma statistiska säkerhet i resultaten. Instrumentet kostar cirka 15 miljoner kronor och finns i fem exemplar i Sverige, tre i industrin och två vid universitet. Accusampler. Inför de första testerna av ett läkemedel på människa (så kallade Fas I-studier) måste man dokumentera ämnets farmako-kinetik. Det vill säga ta reda på hur ett läkemedel omsätts i kroppen. Tidigare har metoderna för att analysera halterna av läkemedel i blod varit så trubbiga att man behövt allt blod från en mus för att göra en analys. Alltså har man varit tvungna att spruta in ämnet i ett antal möss, och avliva några djur vid varje analyspunkt. Accusampler innebär att man i halsvenen på ett försöksdjur opererar in en kateter som är förbunden med ett instrument, som kan analysera mängden av olika kemikalier från så små mängder blod som fem mikroliter. Liksom i förra fallet innebär detta en dubbel vinst. Man sparar djur inte bara genom att kunna analysera samma djur genom hela experimentet. Exempelvis kan ett experiment som tidigare krävde 50 djur nu utföras med fem. Tack vare detta minskar dessutom behovet att studera många djur vid varje analystillfälle. Accusamplern är framtagen av ett svenskt företag. Vidare berättade Krister om att Astra Zeneca försöker utveckla nya biometriska metoder att hålla reda på sina försöksdjur: I stället för tatuering, öronmärkning eller subkutana mikrochips hoppas de kunna fotografera kärlstrukturen i musens ena öra för att känna igen individuella möss. Fotografiet omvandlas sedan elektroniskt till en vektorbaserad Nämnt under dagen: Färre djur per försök Under de senaste årtiondena har mängden forskning om medicinska och biologiska frågor ökat dramatiskt. Antalet vetenskapliga försök där försöksdjur använts har mångdubblats. Men samtidigt har antalet djur som används i varje försök minskat dramatiskt. I en undersökning som jämförde vetenskapliga artiklar som bygger på forskning med djurförsök som publicerats under åren 1970, 1980, 1990 och 2000 i välrenommerade internationella tidskrifter visar att antalet möss som använts i varje försök minskat till en femtedel sedan 1970, och att antalet som använts av andra djur minskat till hälften. År 1970 utgör index 100. Källa: Hans-Erik Carlsson, Institutionen för neurovetenskap, Försöksdjursvetenskap, Uppsala universitet. beskrivning av kärlstrukturen, som ska bli densamma oavsett från vilken vinkel örat fotograferats. AstraZeneca hoppas att denna metod ska vara färdig i slutet av 2006. Än så länge kan metoden bara användas på albinomöss (dvs möss utan hudpigment). Tack vare sådan metodutveckling har Astra Zeneca enligt Krister kunnat hålla nere sin försöksdjursanvändning. Medan koncernens FoU-kostnader under de senaste två åren ökat kraftigt, har användningen av försöksdjur fortsatt visa en långsam minskning (och ligger nu kring 200 000 djur per år i hela Aztra Zeneca koncernen). I Sverige låg försöksdjursanvändningen 1997 på 85 000 djur, att jämföras med 52 000 år 2001 och 65 000 år 2004. Läkemedelsindustrin har, avslutade Krister Martin, ett starkt incitament att minska användningen av försöksdjur. – Kan vi ersätta djurförsök med in vitroförsök sparar vi både tid och pengar.
Page 1 and 2: Den 1 december 2005 ordnade nämnde
Page 3: djurens sak om forskningen flyttar

Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?