Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet
Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet Informationsdag om djurförsök i Sverige - Vetenskapsrådet
kan ge undantag. Djurskyddssmyndigheten motiverar detta med att 28 § redan ger myndigheten möjlighet att utfärda föreskrifter om undantag från denna regel, och att myndigheten kommer att utfärda en föreskrift som ger de etiska nämnderna rätt att göra sådana undantag. Vetenskapsrådet menar dock att detta är en så central punkt i frågan om undantag att den bör föras in i förordningen, och därigenom beslutas på regeringsnivå, inte myndighetsnivå. • I djurskyddsförordningens 29 § finns ett förbud mot avel som kan påverka djurens naturliga beteende eller medföra lidande för djuren. Denna regel skulle kunna beröra stora delar av den biomedicinska forskningen. Mycket forskning om hur kroppen fungerar bygger på att man gör genmodifierade möss där man slagit ut en viss gen, och ser vad som händer med den mus som saknar det protein genen beskriver. För att förstå mekanismen bakom och testa nya idéer om behandling av olika sjukdomar skapar många forskare med klassisk avel eller genteknik, nya musstammar där mössen regelmässigt drabbas av sjukdomen ifråga. Det är uppenbart att bägge dessa typer av förändringar både kan skapa obehag för djuren och påverka deras naturliga beteenden. Ändå omfattas inte heller denna paragraf av förslaget. Detta motiveras av Djurskyddsmyndigheten med att avel i sig inte är ett djurförsök och att djurskyddsmyndigheten fått ett speciellt uppdrag att till 15 maj 2006 utreda denna fråga. Vetenskapsrådet vill dock att även denna paragraf nu ska föras in i listan över bestämmelser som de etiska nämnderna får ge undantag från. • I djurskyddsförordningens 15 § förbjuds elektrisk stimulering av djur. Även sådan förekommer dock som viktig del i många djurförsök. I förslaget står att undantag från denna paragraf får göras för ”biomedicinsk” forskning. En diskussion har då brutit ut om hur detta ord ska tolkas. Innefattar förslaget exempelvis forskning kring icke-medicinska biologiska frågor som djurs beteende? Djurskyddsmyndigheten menar att sådan forskning räknas in i deras definition av begreppet. Vetenskapsrådet föreslår dock att man istället skriver ”vetenskaplig” forskning. Eftersom ordet biomedicin i sig är begränsande. Grundforskningen och dess behov Första talare under dagen var Karin Forsberg- Nilson, biträdande huvudsekreterare i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin, och själv aktiv forskare vid Uppsala universitet. – Målet för medicinsk forskning är att utveckla ny kunskap som möjliggör nya behandlingsmetoder och Lagar, förordningar och föreskrifter De regelsystem som styr Sverige fungerar på följande sätt: Riksdagen antar lagar. Dessa lagar lämnar ofta detaljfrågor öppna, som regeringen kan precisera i förordningar. Därtill kan lagar och förordningar ge myndigheter möjlighet att utfärda föreskrifter. Ofta används föreskrifter när förändringar i omvärlden gör det viktigt att snabbt kunna ändra konkreta detaljer i ett regelverk. terapier för att bota sjuka människor, sade Karin. Ämnesrådet för medicin har som uppgift att skapa så goda förutsättningar som möjligt för sådan forskning. Viktiga sådana förutsättningar är tjänster för forskare och pengar för att köpa material och apparatur. En viktig del av ämnesrådets arbete är därför att förmedla anslag till forskare. – En annan viktig förutsättning för medicinsk forskning är biologiska modeller, både provrörsmodeller och modeller där man studerar hela djur. Det räcker nämligen inte med att se att en substans kan ändra en process inne i en cell – man måste kunna studera vad som sker i hela individer. Medicinsk forskning kommer därför troligen aldrig att kunna klara sig utan djurförsök. Men det är viktigt att de djurförsök som behövs sker under etiskt acceptabla former. Det är därför bra att Sverige har en strikt lagstiftning kring djurförsök – kanske den strängaste i världen. – De djurförsöksetiska nämnderna fungerar bra och är viktiga för en god försöksdjursetik. De har också tagits efter internationellt, påpekade Karin. I Sverige ägnas stor omsorg åt djuravdelningarna, de sköts av välutbildad personal, de är moderna och har hög teknisk standard. Hon tyckte det vore intressant med en ordentlig internationell jämförelse kring reglering av djurförsök och försöksdjur – kanske vi har kunskaper och erfarenheter som kan vara värdefulla att föra ut internationellt och en del att lära från. Samtidigt, varnade Karin, är det viktigt att dessa regler och system inte skapar onödiga hinder – exempelvis tidsfördröjning – för den forskning som bedöms som etiskt försvarbar. Det handlar dels om de patienter, som skulle drabbas av försenade eller uteblivna nya behandlingar. Eller de som skulle kunna undvika att smittas av HIV om det fanns ett fungerande vaccin – fast framtagandet av ett sådant vaccin kräver försök på apor, vilket är extra knepigt etiskt eftersom apor står oss så nära genetiskt. Inte bara sjukdomarna utan även forskningen är global. Både forskare och företag arbetar i internationell konkurrens och tävlar om att vara först med en upptäckt. Frågan är om det verkligen gagnar
djurens sak om forskningen flyttar till länder med slappare regler och sämre djurhållning? Förändringar av regelverket på gång Lena Odland är ämnesråd på Jordbruksdepartementet, där hon bland annat arbetar med försöksdjursfrågor. Hur aktuella dessa blivit märks, säger hon, i hennes egen vardag. För några år sedan tog de ungefär en tredjedel av hennes arbetstid. Idag har hon tvingats lämna över i stort sett alla andra frågor till kollegor. Lena började sin genomgång med att konstatera att två utredningar (SOU 2002:86 och SOU 2003:107) legat till grund för den propositionen 2004/05:177 om etisk prövning av djurförsök m.m. som riksdagen antog 17/11 2005 (bet. 2005/06:MJU5), och som träder i kraft 1 april 2006. En rad följdförändringar kommer samtidigt att göras i djurskyddsförordningen. Förändringarna som föreslogs i propositionen handlar främst om att förtydliga principer och definitioner som det råder enighet om och att flytta vissa bestämmelser från förordning till lag. Några omfattande förändringar i sak innebär de inte. I propositionen aviserades dock ytterligare några utredningar. Två av dessa utredningsuppdrag, berättade Lena, är nu givna. Dels ska Djurskyddsmyndigheten till 15 maj 2006 göra en utvärdering av det klassificeringssystem av djurförsöks svårighetsgrad som infördes i början av 2000-talet. Dels ska de till samma datum bedöma om det bör införas etisk prövning av avel med försöksdjur som kan medföra lidande för djuren. Och om Djurskyddsmyndigheten föreslår att en sådan prövning ska införas ska de också föreslå bedömningskriterier för en sådan prövning. Sedan konstaterade hon att arbete pågår om hur den framtida 49 a § djurskyddsförordningen ska se ut. Enligt nuvarande lydelse av 49 a § får regler i djurskyddsförordningen frångås, men i anslutning till förhandlingarna kring vårpropositionen slöts i mars 2005 en politisk överenskommelse mellan miljöpartiet, vänsterpartiet och regeringen där en av punkterna var en att en ny bestämmelse i förordning ska utarbetas, i vilken ska anges under vilka förutsättningar det får utföras djurförsöks som innebär att bestämmelser i djurskyddslagstiftningen frångås. Djurskyddsmyndigheten, som fått regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag, överlämnade ett förslag till sådan ny förordning 14/9 2005, och den var på remiss till 15/11. Remisserna sammanställs nu i regeringskansliet och ska utmynna i ett förslag till förordning som sedan ska beredas av regeringen. Regeringen ska enligt planerna sedan fatta beslut i februari 2006, och förordningen träda i kraft 1 april 2006. En annan punkt i denna överenskommelse är att medel ska avsättas så att de djurförsöksetiska nämnderna förstärks med anställda tjänstemän. Detta var enligt Lena ett något ovanligt ärende eftersom inget förslag om detta kommit från verksamheten självt, så diskussioner pågår nu om exakt vad dessa tjänstemän ska göra. Slutligen ska en utredning göras om instansordning och möjlighet att överklaga nämndernas beslut. Där säger Lena att regeringskansliet för närvarande arbetar med direktiv för utredningen Slutligen informerade hon om vad som är på gång internationellt inom området. EG:s försöksdjursdirektiv, som under flera år sagts snart ska komma, börjar slutligen närma sig. Ett förslag tros hamna på rådets och parlamentets bord hösten 2006, för att slutligen beslutas av miljöministrarnas råd och EUparlamentet tillsammans. Man kan utgå från att det blir ett minimidirektiv, som tillåter länder att ha strängare krav. Dessutom har en bilaga till Europarådets konvention om försöksdjur rörande deras skötsel förhandlats färdigt. Beslut om de nya rekommendationerna förväntas under våren 2006. Djurskyddsmyndighetens syn på djurförsök och forskning Matz Hammarström är generaldirektör för den nyinrättade Djurskyddsmyndigheten, som nyligen på regeringens uppdrag lämnat ifrån sig ett förslag till en ny 49 a § i Djurskyddsförordningen, vilket väckt intensiv debatt bland forskare. Matz Hammarström började med att slå fast att Djurskyddsmyndigheten anser att djurförsök är av vital betydelse för forskningen nu och under överskådlig framtid. Men, framhöll han, det är viktigt att också se de etiska problemen med djurens lidande. Djurförsök innebär, med PC Jesilds ord en arts övergrepp mot andra arter. Samtidigt är vi ansvariga för människors liv och hälsa nu och i framtiden. Om vi har möjlighet att utveckla behandlingar med hjälp av kunskap är vi moraliskt ansvariga ifall vi avstår. Därför finns en bred acceptans om att man måste väga minskat mänskligt lidande mot djurs lidande. Men vi har också som människor, menade Matz, ett moraliskt ansvar att utveckla metoder för att begränsa användandet av försöksdjur och minimera djurens lidande. För att utveckla sådana metoder har Djurskyddsmyndigheten fördelat 11,7 miljoner kronor mellan olika forskare. Sammanlagt ska myndigheten enligt sitt regleringsbrev fördela minst 15 miljoner kronor per år för att främja forskning som
- Page 1: Den 1 december 2005 ordnade nämnde
- Page 5 and 6: plastplattor. Sedan används robota
kan ge undantag. Djurskyddssmyndigheten motiverar<br />
detta med att 28 § redan ger myndigheten möjlighet<br />
att utfärda föreskrifter <strong>om</strong> undantag från denna regel,<br />
och att myndigheten k<strong>om</strong>mer att utfärda en föreskrift<br />
s<strong>om</strong> ger de etiska nämnderna rätt att göra sådana<br />
undantag. <strong>Vetenskapsrådet</strong> menar dock att detta är en<br />
så central punkt i frågan <strong>om</strong> undantag att den bör<br />
föras in i förordningen, och därigen<strong>om</strong> beslutas på<br />
regeringsnivå, inte myndighetsnivå.<br />
• I djurskyddsförordningens 29 § finns ett förbud mot<br />
avel s<strong>om</strong> kan påverka djurens naturliga beteende eller<br />
medföra lidande för djuren. Denna regel skulle kunna<br />
beröra stora delar av den bi<strong>om</strong>edicinska forskningen.<br />
Mycket forskning <strong>om</strong> hur kroppen fungerar bygger på<br />
att man gör genmodifierade möss där man slagit ut en<br />
viss gen, och ser vad s<strong>om</strong> händer med den mus s<strong>om</strong><br />
saknar det protein genen beskriver. För att förstå<br />
mekanismen bak<strong>om</strong> och testa nya idéer <strong>om</strong><br />
behandling av olika sjukd<strong>om</strong>ar skapar många forskare<br />
med klassisk avel eller genteknik, nya musstammar<br />
där mössen regelmässigt drabbas av sjukd<strong>om</strong>en<br />
ifråga. Det är uppenbart att bägge dessa typer av<br />
förändringar både kan skapa obehag för djuren och<br />
påverka deras naturliga beteenden. Ändå <strong>om</strong>fattas inte<br />
heller denna paragraf av förslaget. Detta motiveras av<br />
Djurskyddsmyndigheten med att avel i sig inte är ett<br />
<strong>djurförsök</strong> och att djurskyddsmyndigheten fått ett<br />
speciellt uppdrag att till 15 maj 2006 utreda denna<br />
fråga. <strong>Vetenskapsrådet</strong> vill dock att även denna<br />
paragraf nu ska föras in i listan över bestämmelser<br />
s<strong>om</strong> de etiska nämnderna får ge undantag från.<br />
• I djurskyddsförordningens 15 § förbjuds elektrisk<br />
stimulering av djur. Även sådan förek<strong>om</strong>mer dock<br />
s<strong>om</strong> viktig del i många <strong>djurförsök</strong>. I förslaget står att<br />
undantag från denna paragraf får göras för<br />
”bi<strong>om</strong>edicinsk” forskning. En diskussion har då brutit<br />
ut <strong>om</strong> hur detta ord ska tolkas. Innefattar förslaget<br />
exempelvis forskning kring icke-medicinska biologiska<br />
frågor s<strong>om</strong> djurs beteende? Djurskyddsmyndigheten<br />
menar att sådan forskning räknas in i deras<br />
definition av begreppet. <strong>Vetenskapsrådet</strong> föreslår<br />
dock att man istället skriver ”vetenskaplig” forskning.<br />
Efters<strong>om</strong> ordet bi<strong>om</strong>edicin i sig är begränsande.<br />
Grundforskningen och dess behov<br />
Första talare under dagen var Karin Forsberg-<br />
Nilson, biträdande huvudsekreterare i <strong>Vetenskapsrådet</strong>s<br />
ämnesråd för medicin, och själv aktiv<br />
forskare vid Uppsala universitet.<br />
– Målet för medicinsk forskning är att utveckla ny<br />
kunskap s<strong>om</strong> möjliggör nya behandlingsmetoder och<br />
Lagar, förordningar och föreskrifter<br />
De regelsystem s<strong>om</strong> styr <strong>Sverige</strong> fungerar på följande<br />
sätt: Riksdagen antar lagar. Dessa lagar lämnar ofta<br />
detaljfrågor öppna, s<strong>om</strong> regeringen kan precisera i<br />
förordningar. Därtill kan lagar och förordningar ge<br />
myndigheter möjlighet att utfärda föreskrifter. Ofta<br />
används föreskrifter när förändringar i <strong>om</strong>världen gör<br />
det viktigt att snabbt kunna ändra konkreta detaljer i<br />
ett regelverk.<br />
terapier för att bota sjuka människor, sade Karin.<br />
Ämnesrådet för medicin har s<strong>om</strong> uppgift att skapa så<br />
goda förutsättningar s<strong>om</strong> möjligt för sådan forskning.<br />
Viktiga sådana förutsättningar är tjänster för forskare<br />
och pengar för att köpa material och apparatur. En<br />
viktig del av ämnesrådets arbete är därför att förmedla<br />
anslag till forskare.<br />
– En annan viktig förutsättning för medicinsk<br />
forskning är biologiska modeller, både provrörsmodeller<br />
och modeller där man studerar hela djur. Det<br />
räcker nämligen inte med att se att en substans kan<br />
ändra en process inne i en cell – man måste kunna<br />
studera vad s<strong>om</strong> sker i hela individer. Medicinsk<br />
forskning k<strong>om</strong>mer därför troligen aldrig att kunna<br />
klara sig utan <strong>djurförsök</strong>. Men det är viktigt att de<br />
<strong>djurförsök</strong> s<strong>om</strong> behövs sker under etiskt acceptabla<br />
former. Det är därför bra att <strong>Sverige</strong> har en strikt<br />
lagstiftning kring <strong>djurförsök</strong> – kanske den strängaste i<br />
världen.<br />
– De <strong>djurförsök</strong>setiska nämnderna fungerar bra och<br />
är viktiga för en god försöksdjursetik. De har också<br />
tagits efter internationellt, påpekade Karin. I <strong>Sverige</strong><br />
ägnas stor <strong>om</strong>sorg åt djuravdelningarna, de sköts av<br />
välutbildad personal, de är moderna och har hög<br />
teknisk standard. Hon tyckte det vore intressant med<br />
en ordentlig internationell jämförelse kring reglering<br />
av <strong>djurförsök</strong> och försöksdjur – kanske vi har<br />
kunskaper och erfarenheter s<strong>om</strong> kan vara värdefulla<br />
att föra ut internationellt och en del att lära från.<br />
Samtidigt, varnade Karin, är det viktigt att dessa<br />
regler och system inte skapar onödiga hinder –<br />
exempelvis tidsfördröjning – för den forskning s<strong>om</strong><br />
bedöms s<strong>om</strong> etiskt försvarbar. Det handlar dels <strong>om</strong> de<br />
patienter, s<strong>om</strong> skulle drabbas av försenade eller<br />
uteblivna nya behandlingar. Eller de s<strong>om</strong> skulle<br />
kunna undvika att smittas av HIV <strong>om</strong> det fanns ett<br />
fungerande vaccin – fast framtagandet av ett sådant<br />
vaccin kräver försök på apor, vilket är extra knepigt<br />
etiskt efters<strong>om</strong> apor står oss så nära genetiskt.<br />
Inte bara sjukd<strong>om</strong>arna utan även forskningen är<br />
global. Både forskare och företag arbetar i<br />
internationell konkurrens och tävlar <strong>om</strong> att vara först<br />
med en upptäckt. Frågan är <strong>om</strong> det verkligen gagnar
Change language