Läs mer i en artikel om projektet.
Läs mer i en artikel om projektet.
Läs mer i en artikel om projektet.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vad gör språk? En studie av språkbruk och normativitet i lärares utbildning<br />
Boel Englund, Stockholms universitet (boel.<strong>en</strong>glund@edu.su.se)<br />
Mariana Eriksson, Uppsala universitet (mariana.e@tele2.se)<br />
Marie Fagerlind, Uppsala universitet (marie.fagerlind@sjolin.c<strong>om</strong>)<br />
Agneta Linné, Örebro universitet (agneta.linne@oru.se)<br />
Birgitta Odelfors, Örebro universitet (birgitta.odelfors@oru.se)<br />
Birgitta Sandström, Stockholms universitet (birgitta.sandstr<strong>om</strong>@edu.su.se)<br />
Undervisning in<strong>om</strong> lärarutbildning<strong>en</strong> handlar liks<strong>om</strong> in<strong>om</strong> annan utbildning i hög grad <strong>om</strong><br />
talande, språkande. Utgångspunkt<strong>en</strong> för <strong>projektet</strong> är att sättet att bruka språket spelar roll.<br />
Språkbruk är semiotiskt medierad handling, och i linje med d<strong>en</strong> språkuppfattning och<br />
lingvistiska forskning s<strong>om</strong> ser språkets sociala funktioner s<strong>om</strong> c<strong>en</strong>trala (se t ex Halliday<br />
1978, Hodge & Kress 1988, Fairclough 1992) har lärarutbildares språkliga handlande<br />
betydelse för att forma stud<strong>en</strong>ters föreställningar <strong>om</strong> värld<strong>en</strong>; <strong>om</strong> lärande, sitt framtida yrke,<br />
sig själva och de sociala relationer de ingår i. Att skapa vissa föreställningar är r<strong>en</strong>tav <strong>en</strong> av<br />
huvuduppgifterna. Projektet bygger på insikter från de tidigare projekt<strong>en</strong> ”När praktikgrundad<br />
kunskap möter högskolan – kontinuitet och förändring i lärarutbildning<strong>en</strong>” (2004-2009) samt<br />
”Praxis och g<strong>en</strong>us” (2004) och utforskar språkbruket närmare i tre av de utbildningsprofiler<br />
s<strong>om</strong> lärarutbildningsreform<strong>en</strong> 2001 resulterade i. Främst m<strong>en</strong> inte <strong>en</strong>bart är det<br />
lärarutbildarnas språk vi undersöker. I <strong>en</strong> delstudie jämförs det också med språket i det s. k.<br />
gem<strong>en</strong>samma utbildnings<strong>om</strong>rådet vars kurser vänder sig till samtliga blivande lärare. Mer <strong>om</strong><br />
<strong>projektet</strong> och dess resultat kan man läsa i bok<strong>en</strong> Språk och normativitet i lärares utbildning<br />
(2011).<br />
De tre profilerna är utbildning<strong>en</strong> till lärare för yngre barn/förskollärare, lärare in<strong>om</strong><br />
vård, hälsa och <strong>om</strong>sorg och textillärare. Alla tre är kvinnod<strong>om</strong>inerade och har <strong>en</strong> lång<br />
tradition s<strong>om</strong> praktiskt-metodiskt inriktade utbildningar (jfr Tellgr<strong>en</strong> 2008, Eliasson 2009,<br />
Holmberg 2008). Mot bakgrund av d<strong>en</strong> tradition<strong>en</strong>, tonvikt<strong>en</strong> på vet<strong>en</strong>skaplig – dvs<br />
verbaliserad – kunskap i reform<strong>en</strong> och det faktum att många av lärarutbildarna i profilerna har<br />
<strong>en</strong> bakgrund i yrket, inte in<strong>om</strong> akademin, formulerades tre breda frågor för <strong>projektet</strong> i dess<br />
helhet. Hur kan språkbruket in<strong>om</strong> dessa utbildningsinriktningar karaktäriseras jämfört med det<br />
i kurser för alla blivande lärare – skiljer det sig åt och i så fall hur? Vilka följder kan<br />
språkbruket/skillnaderna i språkbruk tänkas ha för utbildningarna? Kan språkbruket kopplas<br />
till breda, samhälleliga diskurser? Sökljuset riktades särskilt mot språkbruk och normativitet,<br />
dvs d<strong>en</strong> språkliga dim<strong>en</strong>sion s<strong>om</strong> har att göra med k<strong>om</strong>munikation<strong>en</strong> av nor<strong>mer</strong> och värd<strong>en</strong>.<br />
Det övergripande teoretiska ramverket bygger på syn<strong>en</strong> på diskursordningar hos Norman<br />
Fairclough (2001, 2003) och d<strong>en</strong> värdeladdade distinktion<strong>en</strong> praktiskt kontra teoretiskt s<strong>om</strong> så<br />
länge har tagit sig konkret uttryck i utbildningssystems organisation. Empirin utgörs av<br />
konkreta utbildningssituationer: ett mindre antal föreläsningar, seminarier eller aktiviteter<br />
1
under praktikperioder har spelats in, transkriberats och analyserats. En delstudie fokuserar<br />
textillärarutbildning<strong>en</strong> och det textila hantverkets språk och har annan karaktär.<br />
Lärarutbildares verbalspråk<br />
I d<strong>en</strong> mest <strong>om</strong>fattande delstudi<strong>en</strong> analyseras lärarutbildares språk vid två lärosät<strong>en</strong> på<br />
mikronivå med redskap hämtade från lingvistik och diskursanalys (Halliday 1978, 1985,<br />
Fairclough 2001, 2003; Lakoff & Johnson 2003). Resultat<strong>en</strong> visar att språkbruket i d<strong>en</strong> mest<br />
allmänna bemärkels<strong>en</strong> inte skiljer sig mycket åt i det hypotetiskt sett <strong>mer</strong> akademiska<br />
gem<strong>en</strong>samma <strong>om</strong>rådet och de förr <strong>mer</strong> praktiskt inriktade profilerna. I båda fall<strong>en</strong> är språket<br />
framför allt informellt och vardagligt, med d<strong>en</strong> pedagogiska <strong>om</strong>sorg<strong>en</strong> <strong>om</strong> stud<strong>en</strong>terna och<br />
deras förmodade svårigheter i c<strong>en</strong>trum. Detta i motsats till t ex det franska<br />
universitetslärarspråk s<strong>om</strong> beskrevs av Pierre Bourdieu och hans medarbetare år 1965.<br />
Informalitet<strong>en</strong>, i synnerhet i <strong>en</strong> g<strong>en</strong>re s<strong>om</strong> föreläsning<strong>en</strong>, bidrar i sin förlängning till att<br />
underminera och <strong>om</strong>vandla sociala relationer av över- och underordning. Värt att notera är att<br />
distinktion<strong>en</strong> teoretiskt-praktiskt återk<strong>om</strong> hos de flesta av talarna. Lärarutbildare markerade<br />
på olika vis både i profilkurser och gem<strong>en</strong>samma kurser att ”det teoretiska” är något svårt,<br />
svårare än annat s<strong>om</strong> ingår i kurskrav<strong>en</strong>, och samtidigt kategoriserades och positionerades<br />
lyssnarna s<strong>om</strong> sådana s<strong>om</strong> ogärna läser svår litteratur och har svårt för ”det teoretiska”. Det<br />
betyder inte bara att <strong>en</strong> distinktion mellan teoretiskt och praktiskt upprätthålls och återskapas<br />
utan formar också stud<strong>en</strong>ters id<strong>en</strong>titeter. Följd<strong>en</strong> i synnerhet för profilutbildningarna och<br />
kanske för lärarutbildning<strong>en</strong> i dess helhet kan bli <strong>en</strong> ytterligare underordning i de<br />
d<strong>om</strong>inansstrukturer s<strong>om</strong> råder in<strong>om</strong> högre utbildning (jfr Börjesson 2006).<br />
Ifråga <strong>om</strong> språkbrukets normativa dim<strong>en</strong>sion pekar resultat<strong>en</strong> på intressanta skillnader<br />
mellan profilerna och det gem<strong>en</strong>samma <strong>om</strong>rådet. In<strong>om</strong> de aktuella profilerna − s<strong>om</strong> alltså har<br />
kännetecknats av <strong>en</strong> annan kunskapskultur än d<strong>en</strong> akademiska − var spåket klart <strong>mer</strong> präglat<br />
av normativitet. Det tycks alltså fortfarande viktigare att förmedla riktlinjer inför framtid<strong>en</strong><br />
in<strong>om</strong> d<strong>en</strong> typ<strong>en</strong> av lärarutbildning. De få nor<strong>mer</strong> s<strong>om</strong> hävdades, explicit eller implicit, vid<br />
undervisningstillfäll<strong>en</strong> in<strong>om</strong> det gem<strong>en</strong>samma <strong>om</strong>rådet var dessut<strong>om</strong> av akademisk art. Gott<br />
och önskvärt var att förstå och förklara, eller att inse att olika teorier tolkar värld<strong>en</strong> på olika<br />
sätt.<br />
Mest intressant är dock profilföreläsningarnas c<strong>en</strong>trala nor<strong>mer</strong> och det sätt på vilket de<br />
k<strong>om</strong>municerades. Här blir det tydligt hur nödvändighet<strong>en</strong> att förbereda blivande lärare för<br />
handling och samtidigt rättfärdiga ett handlande kan hanteras. Vid båda lärosät<strong>en</strong>a avsåg<br />
nor<strong>mer</strong>na inte främst hur man bör handla eller hur man bör vara s<strong>om</strong> lärare. I stället var det ett<br />
visst sätt att se och förstå, ett visst teoretiskt synsätt s<strong>om</strong> <strong>mer</strong> eller mindre explicit<br />
rek<strong>om</strong>m<strong>en</strong>derades stud<strong>en</strong>terna. Det s<strong>om</strong> tycks ha hänt i utbildning<strong>en</strong> för dessa lärarkategorier<br />
är alltså att i d<strong>en</strong> nya kontext där vet<strong>en</strong>skaplig förankring har blivit <strong>en</strong> ledstjärna är det d<strong>en</strong><br />
vet<strong>en</strong>skapliga teori s<strong>om</strong> bör ledsaga d<strong>en</strong> praktiska verksamhet<strong>en</strong> s<strong>om</strong> nor<strong>mer</strong>as - ett fynd s<strong>om</strong><br />
2
vi har sammanfattat s<strong>om</strong> ”teorins roll i praktik<strong>en</strong>”. Sättet att k<strong>om</strong>municera nor<strong>mer</strong>na innebar<br />
samtidigt att de gavs <strong>en</strong> dubbel legitimitet, både vet<strong>en</strong>skaplig och erfar<strong>en</strong>hetsgrundad.<br />
Innehållet i nor<strong>mer</strong>na i profil<strong>en</strong> mot yngre åldrar liknade varandra i det att det s<strong>om</strong> var<br />
önskvärt sammanfattningsvis var att förstå att ”det är olika”. En analys s<strong>om</strong> fokuserade på<br />
utsagor <strong>om</strong> kunskap och lärande och <strong>om</strong> det framtida yrket gjorde detta tydligt. Analys<strong>en</strong> av<br />
strukturerande och ori<strong>en</strong>terade metaforer i utsagorna (se Lakoff & Johnson 2003) visade äv<strong>en</strong><br />
på <strong>en</strong> tonvikt på rörlighet och föränderlighet s<strong>om</strong> gällde också undervisningstillfäll<strong>en</strong> in<strong>om</strong><br />
det gem<strong>en</strong>samma <strong>om</strong>rådet. Hur lärande går till är olika för olika individer och i olika<br />
sammanhang; kunskap och lärande är i ständig rörelse och ständig förändring. Detsamma<br />
gäller läraryrket: det är olika och föränderligt. Skillnad kan ses s<strong>om</strong> <strong>en</strong> rotmetafor s<strong>om</strong> ligger<br />
under mycket av lärarutbildarnas tal. Både skillnader och föränderlighet tillskrivs positivt<br />
värde. Sättet att tala <strong>om</strong> läraryrket konstruerar <strong>en</strong> förändringsb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong> och självstyrande lärare<br />
s<strong>om</strong> förväntas ta ansvar för att analysera, formulera, förstå och agera i olika situationer, m<strong>en</strong><br />
betoning<strong>en</strong> av det individuella och särskilda är <strong>en</strong> diskurs s<strong>om</strong> inte <strong>en</strong>bart är verksam i<br />
skolans värld (se t ex Gidd<strong>en</strong>s 2002, Bauman 2002). Språkbruket kan också ses s<strong>om</strong> ett<br />
uttryck för <strong>en</strong> sannings- och kunskapsrelativism s<strong>om</strong> har stöd i postmodern teoribildning (jfr<br />
Liedman, Tännsjö & Westerståhl 2008) och <strong>en</strong> del av <strong>en</strong> utbredd diskurs i syn<strong>en</strong> på kunskap<br />
och lärande .<br />
G<strong>en</strong>usnor<strong>mer</strong> bland barn och vuxna<br />
En delstudie fokuserar med Walkerdine (1989) och Davies (1989, 2003) s<strong>om</strong> hörnst<strong>en</strong>ar<br />
samspel, variation och g<strong>en</strong>usskapande i utbildning<strong>en</strong> till lärare för yngre barn. Verbal och<br />
icke-verbal interaktion mellan barn, lärarstud<strong>en</strong>ter och handledare under praktikperioder och<br />
mellan lärare och lärarstud<strong>en</strong>ter under seminarier analyseras. Här visar resultat<strong>en</strong> att vark<strong>en</strong><br />
stud<strong>en</strong>ter eller personal i förskolepraktik<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> sina språkhandlingar förmedlar<br />
g<strong>en</strong>usspecifika förväntningar på barn<strong>en</strong>. Både flickor och pojkar kan vara på många olika sätt,<br />
m<strong>en</strong> samtidigt tycks det dock accepteras att pojkar ibland tar utrymme på flickornas<br />
bekostnad. D<strong>en</strong> största variation<strong>en</strong> när det gäller att göra g<strong>en</strong>us står barn<strong>en</strong> för: maskulinitet<br />
och femininitet är positioner s<strong>om</strong> intas av barn<strong>en</strong> obero<strong>en</strong>de av kön. De vuxna är något <strong>mer</strong><br />
traditionella. I de högskoleförlagda seminarierna skapas utrymme för både <strong>en</strong><br />
individualistiskt präglad norm och <strong>en</strong> relationell, <strong>mer</strong> kollektiv norm. D<strong>en</strong> individualistiska<br />
g<strong>en</strong>usnorm<strong>en</strong> handlar <strong>om</strong> att hävda sina egna åsikter och ha ett gott självförtro<strong>en</strong>de.<br />
D<strong>om</strong>inerande är dock d<strong>en</strong> relationella norm<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> betonar att ge stöd och hjälp åt andra i<br />
form av <strong>en</strong> uppmuntrande och stödjande attityd. D<strong>en</strong> relationella g<strong>en</strong>usnorm<strong>en</strong> uppträder<br />
ibland mellan stud<strong>en</strong>ter m<strong>en</strong> först och främst mellan lärarutbildare och stud<strong>en</strong>t. Efters<strong>om</strong> d<strong>en</strong><br />
kan ses s<strong>om</strong> laddad med feminitet och feminina värd<strong>en</strong> pekar också d<strong>en</strong> del<strong>en</strong> av studi<strong>en</strong> på<br />
att de vuxna i större utsträckning intar traditionella positioner, feminina och underordnade.<br />
Samtidigt ska det understrykas att värd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> <strong>om</strong>sorg <strong>om</strong> andra och ett relationellt, kollektivt<br />
3
förhållningssätt är allmänmänskliga kvaliteter s<strong>om</strong> i ett könsöverskridande g<strong>en</strong>usskapande bör<br />
kunna känneteckna positioner valda av såväl män s<strong>om</strong> kvinnor.<br />
Språk och textillärarutbildning<br />
Textillärarutbildning<strong>en</strong> ägnas <strong>en</strong> mindre studie s<strong>om</strong> sätter de speciella kvaliteterna hos<br />
hantverk i c<strong>en</strong>trum. Hantverkets praktiska, handlingsburna och materialbundna karaktär<br />
innebär att kunskaper är förkroppsligade och k<strong>om</strong><strong>mer</strong> till uttryck i de utförda handlingarna,<br />
vilket i sin tur betyder att process<strong>en</strong> måste betonas i undervisning och utvärdering. Vilka<br />
språk används för att beskriva och redogöra för d<strong>en</strong> kunskap s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>municeras i<br />
vävundervisning där både process och produkt är viktiga? Tre exam<strong>en</strong>sarbet<strong>en</strong> i vilka både<br />
arbetsprocess<strong>en</strong> och produkt<strong>en</strong> är <strong>en</strong> del av det dokum<strong>en</strong>terade resultatet analyseras och<br />
stud<strong>en</strong>terna intervjuas. Verbalt språk visar sig vara bara ett k<strong>om</strong>plem<strong>en</strong>t till andra sätt att<br />
k<strong>om</strong>municera. Ett brett spektrum av k<strong>om</strong>munikationsmedel (bild, film, grafik, skisser,<br />
provvävar) är inblandade och vilket eller vilka s<strong>om</strong> väljs beror på arbetets karaktär, t ex fokus<br />
på tekniker, på materialet, hantverket eller d<strong>en</strong> kreativa process<strong>en</strong>. Det verbala språket kräver<br />
ofta <strong>en</strong> personlig dim<strong>en</strong>sion och metaforer s<strong>om</strong> bygger på taktila eller visuella intryck.<br />
Litteratur<br />
Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg, Daidalos.<br />
Bourdieu, Pierre, Passeron, Jean-Claude & de Saint Martin, Monique (1965). Rappport<br />
pédagogique et c<strong>om</strong>munication. Paris & La Haye, Mouton & Co.<br />
Börjesson, Mikael, Det sv<strong>en</strong>ska högskolefältet och lärarutbildningarna. Uppsala universitet,<br />
SEC Report 30. 3:e rev. uppl., december 2006.<br />
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-30.pdf<br />
Davies, Bronwyn (1989). Frogs and snails and feminist tales: preschool childr<strong>en</strong> and g<strong>en</strong>der.<br />
Sydney, All<strong>en</strong> & Unwin.<br />
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm, Liber.<br />
Eliasson, Eva (2009). Metod, personlighet och forskning – kontinuitet och förändring i<br />
vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999. Stockholms universitet, Avhandlingar<br />
från Pedagogiska institution<strong>en</strong>, 159.<br />
Englund, Boel (red.) (2011). Språk och normativitet i lärares utbildning. Rapport från<br />
forsknings<strong>projektet</strong> Vad gör språk? Stockholm, Stockholms universitets förlag.<br />
Englund, Boel & Linné, Agneta (2008). Academic tribes and less academic tribes – practical<br />
knowledge, academic values, and teacher education. Paper till the Nordic Educational<br />
Research Association (NERA) 36 th congress, Aarhus, mars 2008.<br />
Fagerlind, Marie (2008). Att k<strong>om</strong>municera handlingsbur<strong>en</strong> kunskap. En studie av språkbruk<br />
in<strong>om</strong> textillärarutbildning<strong>en</strong>. Uppsala universitet, Konstvet<strong>en</strong>skapliga<br />
institution<strong>en</strong>/textilvet<strong>en</strong>skap.<br />
Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Cambridge, Polity Press.<br />
Fairclough, Norman (2001). Language and power. 2:a uppl, Harlow, Pearson Education Ltd.<br />
Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse. Textual analysis for social research.<br />
London & New York, Routledge<br />
4
Gidd<strong>en</strong>s, Anthony (2002). Modernitet och självid<strong>en</strong>titet. Självet och samhället i d<strong>en</strong><br />
s<strong>en</strong>moderna epok<strong>en</strong>. Göteborg, Daidalos.<br />
Halliday, Michael (1978). Language as social semiotic. The social interpretation of language<br />
and meaning. London, Edward Arnold.<br />
Halliday, Michael (1985). An introduction to functional grammar. London & New York,<br />
Edward Arnold.<br />
Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988). Social semiotics. Cambridge, Polity Press<br />
Holmberg, Annelie (2009). Hantverksskicklighet och kreativitet. Kontinuitet och förändring i<br />
<strong>en</strong> lokal textillärarutbildning 1955-2001. Uppsala universitet, Acta Universitatis<br />
Upsali<strong>en</strong>sis, Studia Textilia, 1.<br />
Lakoff, George & Johnson, Mark (2003). Metaphors we live by. Chicago & London,<br />
University of Chicago Press.<br />
Liedman, Sv<strong>en</strong>-Erik, Tännsjö, Torbjörn & Westerståhl, Dag (2008). D<strong>en</strong> svårfångade<br />
relativism<strong>en</strong>: <strong>en</strong> uppslagsbok. www.bokforlagetthales.se.<br />
Linné, Agneta (2007). Rethinking curriculum history. I: Eva Forsberg (red.) Curriculum<br />
theory revisited. Uppsala universitet, Studies in Educational Policy and Educational<br />
Philosophy, 10.<br />
Odelfors, Birgitta (2009). Language and g<strong>en</strong>der norms in teacher education. Paper till the<br />
Nordic Educational Research Association (NERA) 37 th congress, Trondheim, mars<br />
2009.<br />
Sandström, Birgitta (2009). Language use and normativity. Metaphors teacher educators live<br />
by. Paper till the Nordic Educational Research Association (NERA) 37 th congress,<br />
Trondheim, mars 2009.<br />
Tellgr<strong>en</strong>, Britt (2008). Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare. Kontinuitet och<br />
förändring i <strong>en</strong> lokal förskollärarutbildning. Örebro universitet, Studies in Education,<br />
24.<br />
Walkerdine, Valerie (1989). Counting girls Out. London, Virago.<br />
5