Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
egna inventeringar. Förslagen om satsning på biobanker och databaser är mycket välkomna.<br />
VR-M behöver dock vara engagerad i detta arbete fortsättningsvis. Biobanksarbete gäller i<br />
grunden arbete med biologiskt material och kräver tillräckliga personalresurser och kunskaper<br />
hos de delar av sjukvården som ska ut<strong>för</strong>a detta merarbete, dvs. de specialiteter som hanterar<br />
och karakteriserar det humanbiologiska materialet. Detta kan gälla t.ex. läkare och personal<br />
inom kirurgiska specialiteter, patologi och cytologi, klinisk kemi, klinisk bakteriologi,<br />
immunologi m.fl. Behoven gäller även i samband med “<strong>för</strong>ädling” av biologiskt material,<br />
registrering av forskningsdata och material. Biobanksfrågor har en tendens att cirkulera kring<br />
teoretiska frågor, stora databaser och kohorter av <strong>för</strong>sökspersoner. I själva verket är den<br />
grundläggande verksamheten ett merarbete inom sjukvården som kan bli av en betydande<br />
omfattning om det biologiska materialet verkligen ska kunna göras tillgängligt <strong>för</strong> forskning.<br />
Omfattningen av detta strukturbehov är inte överblickbar <strong>för</strong> närvarande utan behöver utredas<br />
närmare i samarbete med landstingets <strong>för</strong>eträdare.<br />
9.9 Utredning om framtida storskalig datorresurs<br />
Syftet är att utreda hur extrema beräkningsbehov skall tillgodoses. Det gäller extremt stora<br />
minnesbehov och/eller behov av processorer extrem snabbhet, som SNIC i dagsläget inte kan<br />
tillgodose. Vissa forskargrupper har dessa behov under kortare eller längre tidsperioder och<br />
där<strong>för</strong> är nationell och/eller internationell samordning värdefull och leder sannolikt till mer<br />
kostnadseffektiva lösningar. Forskargrupper med extrema behov kan potentiellt finnas inom<br />
inom bl a livsvetenskaperna, t.ex. bioinformatik och strukturbiologi, materialvetenskap,<br />
klimatsimuleringar, högenergifysik och astrofysik.<br />
I EU:s 7:e ramprogram finns planer på en storskalig datorresurs, som sannolikt i så fall<br />
kommer att samfinansieras mellan EU, värdlandet och de i projektet deltagande länderna.<br />
SNIC har i sitt landskapsdokument framhållit att Sverige skulle kunna spela en ledande roll i<br />
planering av en sådan framtida sameuropeisk resurs.<br />
KFI <strong>för</strong>eslår att SNIC ges i uppdrag att utreda hur man bäst löser dessa framtida behov av<br />
storskalig datorresurs genom att jäm<strong>för</strong>a de tre alternativen a) en samfinansierad europeisk<br />
resurs, b) en samfinansierad resurs på nordisk nivå eller c) en nationell resurs. I en sådan<br />
utredning bör kostnaderna och tillgängligheten <strong>för</strong> <strong>svensk</strong>a forskare (både avseende kapacitet<br />
och nyttjandetid) jäm<strong>för</strong>as mellan de olika alternativen.<br />
Betydelsen av en storskalig beräkningsresurs av detta slag kommer sannolikt att vara mycket<br />
stor - utredningen bör klargöra hur stort behovet är och visa vad som krävs <strong>för</strong> att Sverige<br />
skall kunna befinna sig i den internationella frontlinjen.<br />
9.10 Utredning om EROHS<br />
På längre sikt bör effekterna av EROHS <strong>för</strong> <strong>svensk</strong>a databasinfrastrukturer utredas och<br />
utvärderas.<br />
Sida 85 av 88
Change language